RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Relevanta dokument
Långtidsserier från. Husö biologiska station

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Tel: E-post: Tel: E-post:

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

Tel: E-post:

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Synoptisk undersökning av Mälaren

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Tillståndet i kustvattnet

Långtidsserier på Husö biologiska station

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Undersökningar i Bällstaån

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Naturvårdsverkets författningssamling

Nedingen analyser 2011

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Tel E-post:

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Ackrediteringens omfattning

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Miljötillståndet i Hanöbukten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

MEDDELANDE NR 2005:21. Vattenkemi i 25 kalkningspåverkade sjöar i Jönköpings län

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Växtplankton och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Sedimentbehandling i Växjösjön

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Miljökontrollprogram

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Samordnat recipientkontrollprogram för Tidans avrinningsområde

Transkript:

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger

Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år 2009 till 2011. Rapportnummer: 8431172-1925418 Ina Bloch Eurofins Environment Testing Sweden AB

Järlasjön 2011 Denna rapport är sammanställd på uppdrag av Nacka kommun. Provtagning i Järlasjön skedde en gång per månad från april till oktober. Provet tas mitt i sjön (fig. 1) på var sjätte meter. Nedersta provtagningsdjup är 23m. Provtagning har utförts av Calluna AB och proverna analyserades av Eurofins Environment Sweden AB. Företagarna är ackrediterade för sina respektive delar i undersökningen. Figur 1: Provpunktens ungefärliga placering i sjön Statusklassning av Järlasjön har bedömts enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och indikerar olika status för olika parametrar. För totalfosfor verkar det finnas en positiv trend från bottenåren i början på 90-talet då resultaten gått från dålig till god status (fig. 2). Siktdjupet däremot har under motsvarande tid gått från hög till måttlig status, med undantag av 2010 (fig. 3). Klorofyllhalten (som är ett indirekt mått på planktonbiomassan) i Järlasjön är för hög för att någon säker klassificering ska kunna göras utan en fullständig växtplanktonanalys. De lägsta syrehalterna som uppmätts under åren visade på dålig status. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen och med ökande syrebrist återförs fosfor ur sedimenten till vattenmassan, vilket kan bidrar till ökade blomningar av alger och kvävefixerande cyanobakterier. Sid 2(11)

Nedan ses tre diagram som visar på sjöns utveckling sedan 1980-talet. Då provtagning tidigare bara skett två gånger om år så är alla resultat före 2010 enbart baserade på en sensommarprovtagning. 2010 och 2011 års värde baseras på ett medelvärde av resultaten under sommaren. Efter dessa diagram följer siktdjup, klorofyllhalt samt totalkväve, totalfosfor och syre vid yta och botten, i diagramform. Sist i dokumentet redovisas alla analysresultat i tabellform. Vid svavelväteförekomst i provet analyseras ej Nitrit+Nitratkväve. Resultaten har även fortlöpande levererats som ackrediterade analysrapporter till Nacka kommun efter varje provtagningsomgång. Romberna är den ekologiska kvalitetskvoten beräknad enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder 2007:4 och den streckade linjen är löpande treårsmedelvärden av densamma. Figur 2: EK totalfosfor Ekologisk kvalitetskvot hög god måttlig otillfreds. dålig Figur 3: EK siktdjup Sid 3(11)

Ekologisk kvalitetskvot hög god planktonanalys Figur 4: Ekologisk kvalitetskvotient (EK) klorofyll Siktdjupet påverkas av vattnets färg och grumlighet och används framförallt till att approximera det fototrofa skiktets nedergräns, kompensationspunkten (den lägsta nivån som fotosyntetiserande växter kan tar upp ljus). Siktdjupet mäts genom att en vit siktskiva sänks ner i vattnet. Det djup där den precis blir osynlig för blotta ögat kallas siktdjup. Figur 5: Siktdjup med kikare (m)2009-2010, röda sträck indikera gränsen mellan måttlig till litet siktdjup Klorofyllhalten beror på mängden växtplankton i sjön. Som man kan se i figur 5 och 6 följs ofta siktdjup och klorofyll åt så att man har lågt siktdjup vid höga klorofyllhalter och ett större när klorofyllhalten sjunker. Klorofyllhalten i Järlasjön har gått ner något under 2010, men 2011 uppvisades samma höga halter som 2009. Sid 4(11)

Figur 6: Klorofyll (µg/l) i Järlasjön 2009-2011 Fosfor och kväve är näringsämnen. Höga halter av dessa ämnen gör att produktionen av alger, växter m.m. i sjön ökar. När dessa sedan dör så förbrukas syre vid nedbrytningsprocessen. Om produktionen varit alltför stor tar syret slut och istället bildas illaluktande svavelväte. Som man kan se i figur 7 var syrehalten i bottenvattnet mycket låg under hela perioden. I april och juni-oktober 2011 var bottenvattnet helt syrefritt och det förekom svavelvätebildning. Figur 7: Syrehalt (mg/l) i Järlasjön 2010-2011 Under perioder av syrebrist frigörs också ytterligare näringsämnen som annars ligger bundna i sedimenten och orsakade de höga halter i bottenvatten, se figur 9. Men totalfosfor- och totalkvävehalterna minskade däremot något i ytvatten under 2011 jämfört med de tidigare åren. Sid 5(11)

Figur 8: Totalkväve (µg/l) i Järlasjön 2009-2011 Figur 9: Totalfosfor(µg/l) i Järlasjön 2009-2011 Stockholm 2011-06-21 Ina Bloch Marianne Ahlfeld Sid 6(11)

Siktdjup med kikare (m) apr-11 maj-11 juni-11 juli-11 aug-11 sept-11 okt-11 5,2 1,6 4,2 4,5 2 2 3,1 Klorofyll a (µg/l) 0-2m 1,3 11 2,7 5,8 22,8 22,2 13,1 Vattentemp (grader C) 0.5 4 9 19,3 21,9 19,4 16,3 9,9 6.0 3 6 11,8 14 17,3 16 9,9 12.0 2,9 4,4 4,6 4,9 5,1 5,2 5,5 18.0 3,1 4 4,2 4,3 4,4 4,3 4,4 23.0 3,7 3,9 4,2 4,2 4,2 4,3 4,3 Konduktivitet (ms/m) 0.5 31,4 33,6 34,1 33,8 34,8 34,3 34,4 6.0 34,4 33,8 34 33,4 34,5 34,4 34,6 12.0 36,1 34,9 34,9 34,1 35,2 34,9 35 18.0 37,1 35,4 35,2 34,7 35,8 35,3 35,9 23.0 37,8 35,7 35,5 36,3 37,4 37,2 37 Syre (mg/l) 0.5 8,3 11,9 9 9,3 9,9 8,7 9,3 6.0 5,9 7,4 7,2 4,3 5,8 8,5 9,2 12.0 5,2 6 4,4 3,3 1,3 0,8 < 0.3 18.0 3,5 4,9 3,6 < 0.3 < 0.3 0,3 < 0.3 23.0 H2S 4,4 1,5 H2S < 0.3 H2S H2S Syrgasmättnad (%) 0.5 64 103 98 107 108 89 82 6.0 44 60 67 42 61 86 82 12.0 39 46 34 26 10 6 <2 18.0 26 38 28 <2 <2 2 <2 23.0 H2S 34 12 H2S <2 H2S H2S Sid 7(11)

Ammonium-kväve (µg/l) 0.5 4 9 7 < 3 4 5 3 6.0 7 11 36 25 < 3 4 4 12.0 6 12 13 < 3 18 12 16 18.0 8 28 14 10 110 230 380 23.0 710 41 40 730 950 960 990 Nitrit + nitratkväve (µg/l) 0.5 290 7 3 2 2 2 2 6.0 280 190 71 34 2 2 2 12.0 330 320 320 380 400 400 350 18.0 390 330 350 500 330 230 18 23.0 H2S 330 380 H2S 5 < 1.000 4 Totalkväve (µg/l) 0.5 700 540 520 450 430 460 410 6.0 740 540 560 490 410 480 410 12.0 760 730 750 790 820 820 770 18.0 810 790 780 890 850 840 780 23.0 140 820 830 1300 1400 1400 1400 TOC (mg/l) 0.5 9,5 9,9 9,5 9,9 9,3 9,1 8,8 6.0 9,7 9,2 9,1 9,4 8,8 8,6 8,8 12.0 9,2 9,0 8,9 9,2 8,6 8,5 9,0 18.0 9,2 9,1 9,2 10,0 8,7 8,5 9,1 23.0 9,9 9,1 9,0 10,0 9,3 9,2 9,2 Sid 8(11)

Fosfatfosfor (µg/l) 0.5 16 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 6.0 27 4 3 3 < 1 < 1 < 1 12.0 36 32 31 34 50 49 49 18.0 48 41 44 87 89 110 120 23.0 190 44 65 230 290 300 310 Totalfosfor (µg/l) 0.5 40 32 19 27 17 14 13 6.0 44 20 16 18 15 15 13 12.0 46 41 49 57 63 65 57 18.0 63 50 61 100 110 130 140 23.0 240 53 85 300 340 340 340 Absorbans 420 nm, filtrerat (ae/5 cm) 0.5 0,071 0,068 0,057 0,046 0,047 0,041 0,052 6.0 0,063 0,063 0,059 0,053 0,046 0,043 0,045 12.0 0,059 0,06 0,059 0,054 0,058 0,062 0,062 18.0 0,057 0,059 0,063 0,057 0,057 0,06 0,063 23.0 0,07 0,057 0,063 0,062 0,069 0,068 0,071 Absorbans 420 nm, ofiltrerat (ae/5 cm) 0.5 0,084 0,105 0,062 0,069 0,089 0,101 0,074 6.0 0,074 0,088 0,064 0,068 0,077 0,095 0,074 12.0 0,064 0,076 0,075 0,069 0,066 0,07 0,068 18.0 0,066 0,088 0,083 0,072 0,162 0,224 0,104 23.0 0,118 0,082 0,088 0,211 0,218 0,225 0,09 Sid 9(11)

Alkalinitet (mg/l) 0.5 65 70 70 71 71 73 72 6.0 72 70 70 72 73 73 72 12.0 73 72 71 72 72 72 71 18.0 73 72 72 74 76 76 77 23.0 84 73 73 87 91 90 86 Kalcium (mg/l) 0.5 28,00 27,00 27,00 28,00 27,51 26,39 27,86 6.0 30,00 28,00 27,00 27,00 27,43 26,63 28,04 12.0 32,00 28,00 28,00 28,00 28,17 26,65 28,26 18.0 32,00 27,00 28,00 28,00 27,72 27,28 28,63 23.0 32,00 29,00 28,00 28,00 28,21 27,90 29,27 Magnesium (mg/l) 0.5 3,50 3,50 3,60 3,70 3,66 3,48 3,70 6.0 3,80 3,50 3,50 3,70 3,65 3,45 3,69 12.0 3,90 3,60 3,60 3,70 3,69 3,51 3,70 18.0 4,00 3,70 3,70 3,80 3,69 3,56 3,76 23.0 4,10 3,60 3,60 3,80 3,78 3,65 3,85 Sulfat (mg/l) 0.5 21 21 21 22 19 21 23 6.0 22 21 22 22 20 21 23 12.0 23 22 22 22 19 21 23 18.0 23 22 22 22 19 20 22 23.0 21 22 21 20 18 18 20 Sid 10(11)

Natrium (mg/l) 0.5 31,00 32,00 33,00 34,00 34,36 33,27 35,39 6.0 33,00 32,00 33,00 34,00 34,32 32,99 35,38 12.0 35,00 33,00 33,00 34,00 34,63 33,54 35,66 18.0 37,00 34,00 34,00 35,00 34,61 34,27 35,66 23.0 36,00 34,00 34,00 35,00 35,12 34,45 36,06 Kalium (mg/l) 0.5 2,8 2,8 2,8 3,0 2,9 2,7 3,0 6.0 3,0 2,8 2,8 3,0 2,8 2,7 3,0 12.0 3,1 2,9 2,9 3,1 2,9 2,8 3,1 18.0 3,2 2,9 2,9 3,1 2,9 2,9 3,2 23.0 3,2 2,9 2,9 3,2 3,0 3,0 3,3 Klorid (mg/l) 0.5 45 49 55 53 55 53 54 6.0 50 50 55 52 55 53 55 12.0 54 53 57 54 55 55 57 18.0 58 52 57 55 57 54 56 23.0 56 53 58 57 58 56 60 Sid 11(11)