BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 176 Fastställande av ny avgift - Nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunstyrelsen 2018-08-24 Tid 2018-09-03, Kl 16:00 Plats Kommunalhuset, plan 4, Stange 2:3 Ärenden Justering BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 176 Fastställande av ny avgift - Nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen 177 Stärkt områdesutveckling i Botkyrka 178 Policy och riktlinjer för kommunala bolag 179 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Södertörns Energi AB 180 Revidering av bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB 181 Ändrad koncernstruktur - AB Botkyrkabyggen 182 Svar på motion Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka kommun (SD) BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 183 Kommunstyrelsens månadsuppföljning per juni 2018 184 IT-tjänstekatalog, IT-prislista och IT-servicenivåer 2019 (SNÖVIT) 185 Reglementen för kommunstyrelsens utskott och nämndberedningar 186 Revidering av regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunstyrelsen 2018-08-24 187 Avsägelser och fyllnadsval 188 Anmälningsärenden 189 Delegationsärenden Ordförande Ebba Östlin Sekreterare Jesper Dahl

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:495 Fastställande av ny avgift - Nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen (KS/2018:495) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar ny avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har för avsikt att under 2018 eller senast 1 januari 2019 starta upp en tjänst om nyttoparkeringstillstånd för mobila försäljningsställen (Food trucks). Beslut om avgift för en sådan tjänst saknas i dagsläget. För att erhålla den mobila egenskapen hos försäljningsstället är en upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd inte möjlig, då denna förutsätter just en plats. Därför föreslås att en avgift för Food Trucks inrättas. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-20.

Kommunledningsförvaltningen demokrati- och kansliavdelningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 1 [3] KS/2018:495 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Fastställande av ny avgift - Nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen (KS/2018:) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar ny avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har för avsikt att under 2018 eller senast 1 januari 2019 starta upp en tjänst om nyttoparkeringstillstånd för mobila försäljningsställen (Food trucks). Beslut om avgift för en sådan tjänst saknas i dagsläget. För att erhålla den mobila egenskapen hos försäljningsstället är en upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd inte möjlig, då denna förutsätter just en plats. Därför föreslås att en avgift för Food Trucks inrättas. Ärendet Bakgrund Fenomenet Food Trucks Mobila försäljningsställen för mat, så kallade Food Trucks är vanligt förekommande i USA och i många europeiska länder. Flera svenska kommuner har numera en rutin för hantering av dessa ärenden. En Food Truck är ett fordon som används som ett mobilt försäljningsställe för mat till förbipasserande i gaturummet. Det ska inte förekomma någon form av servering med bord och stolar i anslutning till försäljningsstället. Food Trucks till Botkyrka Under det senaste året har ett antal förfrågningar om uppställningsplatser för Food Trucks inkommit till Botkyrka kommun och vi kan därmed se att det finns skäl att skapa en rutin för hantering av tillståndsgivningen. Då detta är en typ av fordonsuppställning kan man inte likställa det med upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen. Tillstånd kan istället medges som ett nyttoparkeringstillstånd enligt Trafikförordningen. Tillståndet ger rätt att parkera fordonet under viss tid utan ytterligare avgift på avgiftsbe- KOMMUNLEDNINGSSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Demokrati- och kansliavdelningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-05 2 [3] KS/2018:495 lagd parkeringsplats eller där det råder parkeringsförbud. För hantering av dessa tillstånd saknas en taxa för uppställningen. Taxa och avgift för nyttoparkeringstillstånd Food Trucks Ansökan om tillstånd ska ske på särskild blankett som kommer finnas upplagd på Botkyrka kommuns hemsida. Tillstånd beviljas för maximalt 1 år i taget. Tillstånd kan beviljas valfritt på 3, 6, 9 eller 12 månader. Avgiften för ett nyttoparkeringstillstånd Food Truck föreslås till 20 000 kr per år. 6:8 Food truck Nyttoparkeringstillstånd för mobil matförsäljning 5000 kr/3 månader 10 000kr/6 månader 15 000kr/9 månader 20 000kr/12 månader Tillfällig mobil uppställning på offentlig plats. Särskilt tillstånd erfordras. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. Avgifterna går inte att delbetala. Återbetalning sker inte av inbetalt belopp. Nyttoparkeringstillståndet möjliggör en tidsbegränsad uppställning av fordon för försäljning av mat i gaturummet. Platsen ska tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning. Tillståndet kan endast åberopas som stöd för uppställning av fordonet om det kan ske utan fara för ordning eller säkerhet i trafiken. Tomgångskörning får inte ske längre än en minut. Tillståndet kommer att gälla alla dagar kl. 06 24 för en tillfällig uppställning upp till tre timmar per parkeringstillfälle i samband med måltidsförsäljning. Därefter har man möjlighet att flytta till annan plats för uppställning under max tre timmar men inte komma tillbaka till samma plats under samma dag. Vid framtagande av villkor har vi inhämtat kunskap från Stockholms kommun. Taxa och avgift för nyttoparkeringstillstånd Food Truck Tillfälliga evenemang Om Food Truck fordon ska ingå i ett evenemangsområde ska det framgå av arrangörens ansökan om upplåtelse av offentlig plats. I det fallet tas en samlad avgift ut för hela evenemanget, i enlighet med evenemangstaxan. Om Food Truck fordon önskar en tillfällig plats utanför evenemangsområde kan företaget söka nyttoparkeringstillstånd och avgift kommer tas ut enligt punkt 1:5 tillfällig försäljningsplats enlig taxan (bilaga). KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Demokrati- och kansliavdelningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-05 3 [3] KS/2018:495 Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilaga 1. Samlad avgiftstabell 2. Protokollsutdrag, samhällsbyggnadsnämnden 2018-06-12, 213. 3. Tjänsteskrivelse - Samhällsbyggnadsförvaltningen Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Öttenius Marianne Fernström KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2018-06-12 Dnr sbf/2018:171 213 Nya villkor, rutin och avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen, s.k. Food Trucks Beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till ny rutin med villkor avseende nyttoparkeringstillstånd för Food Trucks på kommunal mark. 2. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till ny avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för Food Trucks. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna detsamma. Sammanfattning Mobila försäljningsställen för mat, så kallade Food Trucks är vanligt förekommande i USA och i många europeiska länder. Flera svenska kommuner har numera en rutin för hantering av dessa ärenden. En Food Truck är ett fordon som används som ett mobilt försäljningsställe för mat till förbipasserande i gaturummet. Det ska inte förekomma någon form av servering med bord och stolar i anslutning till försäljningsstället. Under det senaste året har ett antal förfrågningar om uppställningsplatser för Food Trucks inkommit till Botkyrka kommun och vi kan därmed se att det finns skäl att skapa en rutin för hantering av tillståndsgivningen. Då detta är en typ av fordonsuppställning kan man inte likställa det med upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen. Tillstånd kan istället medges som ett nyttoparkeringstillstånd enligt Trafikförordningen. Tillståndet ger rätt att parkera fordonet under viss tid utan ytterligare avgift på avgiftsbelagd parkeringsplats eller där det råder parkeringsförbud. Ett antal fasta förslag till uppställningsplatser är framtagna, se placeringar på karta nedan. För hantering av dessa tillstånd saknas en arbetsrutin, villkor samt en taxa för uppställningen.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2018-06-12 Dnr sbf/2018:171 Antalet tillstånd som ska medges per år begränsas till 10 stycken till att börja med. Vi bedömer att intresset inte är större för närvarande och antal framtagna geografiska platser är därför inte fler. Vi har lyssnat av de inkommande förfrågningarna och sökt fram lämpliga platser därefter. Fler platser kommer att tas fram om önskemålet ökar och då kommer även fler tillstånd att beviljas. Avgiften för ett nyttoparkeringstillstånd Food Truck föreslås till 20 000 kr per år. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet har för avsikt att under 2018 eller senast 1 januari 2019 starta upp en tjänst om nyttoparkeringstillstånd för mobila försäljningsställen. Rutin och avgift för detta saknas. För att erhålla den mobila egenskapen hos försäljningsstället är en upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd inte möjlig, då denna förutsätter just en plats. Gata/parkenheten har därför tagit fram ett förslag till tillståndshantering och avgift för Food Trucks. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att nyttoparkeringstillstånd inrättas för att möjliggöra tillfällig uppställning av sådana fordon. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2018-05-31, utgör underlag för beslutet. Protokollsanteckning Gabriel Melki (S) ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, med instämmande av Yngve R K Jönsson (M), anmäler följande protokollsanteckning: Samhällsbyggnadsnämnden vill skicka med i den fortsatta processen att man har en öppen och flexibel syn på att även hitta andra platser att kunna ställa Food trucks på än de som föreslagits i ärendet. Expedieras till Kommunfullmäktige Anders Öttenius Marianne Fernström

Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-29 1 [5] Sbf/2018:171 Referens Marianne Fernström Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Nya villkor, rutin och avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för mobila matförsäljningsställen s.k Food Trucks Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till ny rutin med villkor avseende nyttoparkeringstillstånd för Food Trucks på kommunal mark. 2. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till ny avgift avseende nyttoparkeringstillstånd för Food Trucks. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna detsamma. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet har för avsikt att under 2018 eller senast 1 januari 2019 starta upp en tjänst om nyttoparkeringstillstånd för mobila försäljningsställen. Rutin och avgift för detta saknas. För att erhålla den mobila egenskapen hos försäljningsstället är en upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd inte möjlig, då denna förutsätter just en plats. Gata/parkenheten har därför tagit fram ett förslag till tillståndshantering och avgift för Food Trucks. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därmed att nyttoparkeringstillstånd inrättas för att möjliggöra tillfällig uppställning av sådana fordon. Bakgrund Fenomenet Food Trucks Mobila försäljningsställen för mat, så kallade Food Trucks är vanligt förekommande i USA och i många europeiska länder. Flera svenska kommuner har numera en rutin för hantering av dessa ärenden. En Food Truck är ett fordon som används som ett mobilt försäljningsställe för mat till förbipasserande i gaturummet. Det ska inte förekomma någon form av servering med bord och stolar i anslutning till försäljningsstället. Food Trucks till Botkyrka Under det senaste året har ett antal förfrågningar om uppställningsplatser för Food Trucks inkommit till Botkyrka kommun och vi kan därmed se att det finns skäl att skapa SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post marianne.fernström@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-29 2 [5] Sbf/2018:171 en rutin för hantering av tillståndsgivningen. Då detta är en typ av fordonsuppställning kan man inte likställa det med upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen. Tillstånd kan istället medges som ett nyttoparkeringstillstånd enligt Trafikförordningen. Tillståndet ger rätt att parkera fordonet under viss tid utan ytterligare avgift på avgiftsbelagd parkeringsplats eller där det råder parkeringsförbud. Ett antal fasta förslag till uppställningsplatser är framtagna, se placeringar på karta nedan. För hantering av dessa tillstånd saknas en arbetsrutin, villkor samt en taxa för uppställningen. Syftet är att försäljningsplatserna ska medverka till en levande stadsmiljö. Food Trucks är mobila försäljningsställen som inte är fast monterade utan kan flyttas från platsen. Ärendet Rutin och villkor för nyttoparkeringstillstånd Food Truck Antalet tillstånd som ska medges per år begränsas till 10 stycken till att börja med. Vi bedömer att intresset inte är större för närvarande och antal framtagna geografiska platser är därför inte fler. Vi har lyssnat av de inkommande förfrågningarna och sökt fram lämpliga platser därefter. Fler platser kommer att tas fram om önskemålet ökar och då kommer även fler tillstånd att beviljas. Ansökan om tillstånd ska ske på särskild blankett som kommer finnas upplagd på Botkyrka kommuns hemsida. Tillstånd beviljas för maximalt 1 år i taget. Tillstånd kan beviljas valfritt på 3, 6, 9 eller 12 månader. Avgiften för ett nyttoparkeringstillstånd Food Truck föreslås till 20 000 kr per år. 6:8 Food truck Nyttoparkeringstillstånd för mobil matförsäljning 5000 kr/3 månader 10 000kr/6 månader 15 000kr/9 månader 20 000kr/12 månader Tillfällig mobil uppställning på offentlig plats. Särskilt tillstånd erfordras. Avgiften räknas upp årligen med konsumentprisindex i enlighet med Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Botkyrka kommun. Avgifterna går inte att delbetala. Återbetalning sker inte av inbetalt belopp. Då Botkyrka kommun inte haft nyttoparkeringstillstånd tidigare har avgiften jämförts med försäljningsplatser inom kommunen i ett bra läge. Avgiften föreslås räknas upp med Konsumentprisindex enligt samma princip som för avgifterna för upplåtelse av offentlig plats och fortsätter att följa den taxeprincipen. Nyttoparkeringstillståndet möjliggör en tidsbegränsad uppställning av fordon för försäljning av mat i gaturummet. Platsen ska tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning. Tillståndet kan endast åberopas som stöd för uppställning av fordonet om det kan ske utan fara för ordning eller säkerhet i trafiken. Tomgångskörning får inte ske längre än en minut. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post marianne.fernström@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-29 3 [5] Sbf/2018:171 Tillståndet kommer att gälla alla dagar kl. 06 24 för en tillfällig uppställning upp till tre timmar per parkeringstillfälle i samband med måltidsförsäljning. Därefter har man möjlighet att flytta till annan plats för uppställning under max tre timmar men inte komma tillbaka till samma plats under samma dag. Vid framtagande av villkor har vi inhämtat kunskap från Stockholms kommun. Övriga villkor som ska gälla: o Verksamheten ska vara registrerad för F-skatt eller FA-skatt hos Skatteverket. o Fordonet ska vara godkänt som en mobil livsmedelsanläggning. En kopia på registreringsbeviset ska bifogas ansökan. SBFs miljöenhet beslutar om detta. o Sökanden ska redogöra för sin hantering av färskvatten, avlopp, avfall, fett och wc. o Fordonet ska vara registrerat som personbil, lastbil eller buss. Totalvikten får inte överstiga 3,5 ton. o Fordonet ska vara anpassat för verksamheten, serveringslucka ska vara placerad på höger sida av fordonet. o Inga föremål får placeras utanför fordonet som t.ex. stolar, bord eller annat. o Erhållet tillstånd från kommunen ska placeras fullt avläsbart utifrån i fordonets framruta. Karta, platser för Food Trucks Tumba Tullinge SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post marianne.fernström@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-29 4 [5] Sbf/2018:171 Riksten, Kanslivägen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post marianne.fernström@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-29 5 [5] Sbf/2018:171 Norsborg, Eriksbergs industriområde Vi har bedömt föreslagna platser till att vara bra marknadsmässiga platser. Efter behov och önskemål kommer dessa att utökas, tex i norra delarna av Botkyrka. Carina Molin Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Gata/Parkchef Expedieras till Kommunfullmäktige Anders Öttenius Marianne Fernström SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post marianne.fernström@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Webb www.botkyrka.se

1 Inledning För att få använda offentlig plats för annat ändamål än vad den upplåtits för måste polismyndighetens tillstånd inhämtas. Ansökningsblankett kan hämtas på polismyndighetens hemsida www.polisen.se. Om tillstånd enligt 3 kap 1 Ordningslagen (1993:1617) har lämnats ifråga om sådan offentlig plats som står under kommunal förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Detta med stöd av lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, mm (1957:259). Om kommunen säger nej till upplåtelse kan inte polisen utfärda tillstånd. Kommunen prövar ärendet med hänsyn till skötsel, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. Allmänna bestämmelser 1. Taxan träder i kraft 2013-01-01. 2. Avgifterna är satta utifrån följande kriterier: Ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av upplåtelsen, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen, den enskilda platsens belägenhet. 3. Avgiften ska erläggas efter av kommunen utfärdad faktura. 4. Avgiften är, om inte annat anges i avgiftstabellen, momsbefriad. Skulle reglerna om moms ändras ska avgiften justeras med hänsyn till detta. 5. Avgiftstabellen redovisas i prisnivå år 2012, som ska gälla som basår. Avgifterna ska därefter indexjusteras årligen den första januari enligt KPI och med september som basmånad. För att frångå eller ändra avgifterna krävs nytt beslut av kommunfullmäktige. 6. Avgifterna ska tillämpas strikt för samtliga tillståndshavare oavsett vem eller i vilken organisationsform denne är. Detta för att upprätthålla likabehandling och konkurrensneutralitet. 7. Oavsett vad som anges i tabellen nedan kan avgiften sättas till noll om något av följande kriterier uppfylls: a) Tillståndshavaren är samhällsbyggnadsförvaltning eller entreprenör till denne och ändamålet är arbeten på gatu- eller parkmark. b) Tillståndshavaren är samhällsbyggnadsförvaltning eller kultur och fritidsförvaltning och ändamålet är upplåtelse av offentlig plats för anläggning eller byggnad för allmänhetens nyttjande. 8. Finns fler sökanden för samma plats och med samma eller snarlika ändamål, väljer kommunen genom sin vetorätt enligt ordningslagen vilken sökande som ska få tillståndet. Sökanden som bedrivit verksamhet på platsen har förtur, så länge denne har drivit sin verksamhet utan anmärkning under tidigare tillståndsperioder och kommunen inte har för avsikt att upplåta platsen till annan typ av verksamhet eller använda den för annat ändamål. 9. Kommunen accepterar inte överlåtelser av tillstånd. 10. Kommunen har rätt att ställa villkor för upplåtelsen med hänsyn till skötsel, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik.

2 Upplåtelseändamål Avgift from 2013-01-01 Allmänt 1. Kiosker, serveringar, försäljningsplatser m m Ändamålet med upplåtelser under denna rubrik är att bedriva försäljning eller en verksamhet i anslutning till försäljning 1:1 Permanent kiosk- och serveringsbyggnad En byggnad som står kvar på platsen dygnet runt. 1:2 Säsongbetonad kiosk- och serveringsbyggnad Såväl mindre byggnader som vagnar, uppställda säsongsvis alternativt tas bort dagligen. Fast avgift < 10 kvm = 35 000 kr/år 10 20 kvm = 50 000 kr/år > 20 kvm = 65 000 kr/år Kvartal- eller månadsbetalning Fast avgift < 10 kvm = 30 000 kr/år 10 20 kvm = 45 000 kr/år > 20 kvm = 60 000 kr/år Avgiften kan delas in i kortare perioder om man står kortare tid. Permanenta uppställningar på offentlig plats kommer att fasas ut då tidsbegränsat bygglov inte kan utfärdas i evig tid. Offentlig plats ska inte upplåtas permanent för privat ändamål utan isåfall avvecklas alternativt planändras. Restriktiv bedömning då upplåtelsen inte ska permanentas på platsen. 1:3 Uteservering Bord och stolar i anslutning till verksamhet. 1:4 Torgplatser Inom särskilt avgränsat område beslutat enligt särskild ordningsföreskrift. 350 kr/kvm och år för ianspråktagen yta. Ytan ska vara väl avgränsad av tillgänglighetsskäl. Tillstånd medges för 3 år i taget. Sommarsäsong 1 april - 15 okt Vintersäsong 16 okt - 31 mars Beslut taget i nämnd 1999 att inte ha några salutorg i kommunen. Tillfällig försäljning kan dock tillåtas, enligt 1:5. 1:5 Försäljningsplatser, tillfällig försäljning, samt glassboxar och liknande utanför butikslokal Tillfällig uppställning som plockas bort dagligen. Kan upplåtas såväl för en dag som för längre tid. Max 20 kvm: 20 000 kr/år Gångbron i Tumba: 25 000 kr/år Tillfällig försäljning = 200 kr/dag Avgiften kan delas in i kortare perioder om man står kortare tid än ett helt år. För tillfällig försäljning gäller avgift per dag, max 5 dagar i följd. På gångbron i Tumba upplåtes endast 6 kvm yta där el ingår. Annars gäller max 20 kvm för ärendetypen. 1:6 Julgransförsäljningsplats 1 000 kr per försäljningsperiod. Försäljningsperiod är 1 månad. 1:7 Skyltvaror/demonstrationsobjekt 1 200 kr per plats och år Yta får vara max 80% av lokalens fasadlängd.

Varor från butiken såsom t.ex. blommor uppställda i direkt anslutning till butikslokal Bredd: max 1 m. Ytan ska vara tillgänglighetsanpassad. Tillstånd medges upp till tre år. Vippskylt tillåts inte. 2. Reklam och skyltar Ändamålet med upplåtelser under denna rubrik är reklam, marknadsföring och information som vänder sig till de som rör sig på offentlig plats. Media kan vara av olika teknik sedvanliga skyltar, affischer, vepor, banderoller, bildskärmar, filmprojicering och målning direkt på olika ytor. Upplåtelserna kan ha reklam etc som huvudsyfte, men de kan också utgöra del i annan upplåtelse, såsom reklamvepa fäst på byggnadsställning. 3 2:1 Reklam löpande Avser reklamtavlor och varumärkesskyltar av mer permanent karaktär. Såväl stillastående bilder som bildväxling, belysta och obelysta. 800 kr/kvm skyltyta och år + moms Stor restriktivitet ska gälla vid tillstyrkan. 2:2 Tillfällig reklam Kan vara byggskyltar, vepor, banderoller, flaggor och cirkusaffischering. 2:3 Lokaliseringsskylt Skylt i enlighet med vägmärkesförordningen. Endast namn, svart text på vit bakgrund. För mindre skyltyta än 15 kvm/tillstånd = ingen avgift För större skyltyta än 15 kvm/ tillstånd = 800 kr/kvm skyltyta och år + moms 1 000 kr/plats och år om det finns reklambudskap eller verksamhetsnamn på skylten 500 kr/plats och år om det är hänvisning till kommunal verksamhet Medges för tillfälliga verksamhet på platsen och tas bort efter en bestämd begränsad tid. Lokaliseringsskylt tillstyrks endast i undantagsfall och inte för kommersiellt ändamål. Kan tillstyrkas för museér, sjukhus, skolor och andra allmännyttiga ändamål. 2:4 Orienteringsstavla och kartinfotavla Skyltar i enlighet med kommunens skyltprogram. 1 000 kr/tavla och år Karttavla Botkyrka utan verksamhetsreklam = Ingen avgift 3. Markdisposition i samband med evenemang, kultur, sport och idrott. Motsvarar ordningslagens allmänna sammankomst och offentlig tillställning, där offentlig plats ianspråktas. Då verksamheter tillåts annonsera sitt namn på tavlan tas avgift ut. För endast kartinformation tas ingen avgift ut. Placering vid entré till områden. 3:1 Evenemang utan avgift Ingen avgift. Avser endast nedanstående: Ingen avgift för hjälpverksamhet eller samhällsinformation i mindre omfattning utan inslag av försäljning och reklam. Ingen avgift för sammankomst enligt OrdL 2 kap 1 p1 som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet.

4 Ingen avgift för mindre evenemang utan möblering med barn- och ungdomsverksamhet. Avses t.ex. skolor, daghem, scoutföreningar, idrottsföreningar och liknande. 3:2 Evenemang lokal anknytning 500 kr/tillfälle. Tillfället får vara max 5 dagar. Avser ärendet lokala föreningar som anordnar mindre arrangemang i sitt eget närområde och inte passar in under 3:1. 3:3 Evenemang med avgift Arrangemang vars huvudsyfte är att marknadsföra en produkt eller företag. Även cirkusar, tivoli och marknader 3:4 Privata sammankomster Möbleringsyta: 15 kr/kvm och dag Evenemang: 2 500 kr maxavgift/dag Banderoll/reklam: se under punkt 2:2 Avgift enligt 3:1 eller 3:3 Exempel på möblering är scen, läktare, tält, hoppborg, karusell, bord etc. Tillåts inte på mark som utgör allmän plats enligt detaljplan. Undantag kan göras om sammankomsten endast medför mindre begränsning för allmänheten. Behandlas då enligt 3:1 eller 3:3. 3:5 Filminspelning för reklamfilm Filminspelning: 3 000 kr/dygn Filminspelning: 125 kr/tim Se även kommunens filmstrategi Avgift per dygn och plats, gäller vid längre inspelning eller att ändring av lokala trafikföreskrifter krävs. Avgift per påbörjad timme, gäller för kortare inspelningar. 3:6 Övrig filminspelning 500 kr/tillfälle och tillstånd Se även kommunens filmstrategi 3:7 Tältmöten 300 kr/dag Dock lägst 1 000 kr 4. Byggverksamhet av olika slag. Ändamålet med upplåtelser under denna rubrik är byggverksamhet eller verksamheter som direkt eller indirekt är en följd av byggverksamhet, underhåll av byggnader eller anordningar av olika slag. 4:1 Byggetablering/ inhägnat arbetsområde och byggnadsställning Inhägnat område: 600 kr/kvm och år Byggställning/byggnad upp till 6 mån: 1 000 TA-plan och eller schakttillstånd kan även behövas.

En byggetablering är i regel ett inhägnat arbetsområde som kan innehålla olika delkomponenter såsom bod, container, hiss, torn, byggsäckar och upplag kr/byggnad Dock lägst 1 000 kr/tillfälle För byggskylt, reklam på ställning eller vepa se punkt 2:2. Markområde som används för schakt/skyddsområde i anslutning till byggnation, se punkt 6:4. 5 4:2 Fristående container, arbetsbod eller liknande Avser en eller flera byggrelaterade föremål som inte utgör ett inhägnat etableringsområde. Upp till 15 dagar: 100 kr/dag och föremål Från 15 dagar: 600 kr/kvm och år Dock lägst 1 000 kr/tillfälle Avser containeruppställning i samband med byggnation. 4:3 Fristående mobilkran, saxlift, skylift, motorredskap och liknande.. Arbetsfordon eller liknande arbetsredskap som ställs upp för annat ändamål än parkering enligt gällande parkeringsbestämmelser. Färre än 6 dagar: 500 kr/föremål 6-14 dagar: 200 kr/dag och föremål Från 15 dagar: 600 kr/kvm och år Dock lägst 1 000 kr/tillfälle Uppställning kan vara 5 dagar i följd eller 5 dagar inom 5 veckor. TA-plan ska redovisas. 5. Byggnader av olika slag Ändamålet med upplåtelser under denna rubrik är upplåtelse av offentlig plats för tillfälliga byggnader av olika slag, vars huvudsyfte inte är försäljning eller servering till allmänheten. 5:1 Byggnader Avser byggnader som ställs upp tidsbegränsat t.ex. vid evakuering i samband med ombyggnad av verksamheter samt bostäder. 5:2 Nätstation, teknikskåp och liknande Mindre byggnad för tekniska installationer av olika slag. 5:3 Telemaster Master av olika slag. Byggnadsyta: 600 kr/kvm och år För ombyggnad av bostäder: 300 kr/kvm och år Dock lägst 1 000 kr per år 5 000 kr/plats och år För tillfarter och markområden tas avgift ut enligt 6:4 10 000 kr/mast och år Tillkommer teknikbod tas avgift ut enligt punkt 5:2. Antenner eller liknande som fästs på masten debiteras enligt punkt 5:4. Om området inhägnas tas avgift ut för markområde enligt punkt 6:4. Påverkan på stadsmiljön kan vara stor så en noggrann granskning erfordras. Planändring bör övervägas då dessa oftast placeras permanent. Påverkan på stadsmiljön kan vara stor så en noggrann granskning erfordras. 5:4 Mobilradioantenner 1 000 kr/föremål och år

Antenner, paraboler av olika slag. 6. Övriga ändamål 6 6:1 Förskoleområde Markområde avsett för förskole- och skolverksamhet 6:2 Buntlådor, brevlådor Avser bunt- och brevlådor för postverksamhet. 6:3 Parkeringsområde Gäller endast sådana p-platser som strider mot vad detaljplan föreskriver. 6:4 Markområden för tillfarter, trappor, ramper mm Markområde för tillfart, ingång eller liknande på/via offentlig plats. Även bryggors anslutningar mot offentlig plats. 15 kr/kvm och år Planändring ska aktualiseras om platsen bedöms möjlig att avvara. Offentlig plats inte ska användas för permanent ändamål 150 kr/låda och år Ramavtal bör tecknas där en generell hantering av uppsättning mm regleras. 75 kr/kvm och år, dock lägst 1000 kr/år Planändring ska aktualiseras om platsen bedöms möjlig att avvara. Offentlig plats ska inte upplåtas permanent för privat ändamål. 75 kr/kvm och år, dock lägst 1000 kr/år Planändring ska aktualiseras om platsen bedöms möjlig att avvara. Offentlig plats ska inte upplåtas permanent för privat ändamål. 6:5 Tillgänglighetsåtgärder Markområde för anordning, tillfart, ingång eller liknande men där huvudsyftet är att tillgängliggöra för rörelsehindrade. 6:6 Återvinningsstation Avser materialbolagens återvinningsstationer Ingen avgift Ingen avgift Anläggning ska vara nödvändig ur tillgänglighetsperspektiv och tillståndet vara personligt i det fall det avser bostadsanpassning. Särskilt avtal reglerar hantering av materialbolagens återvinningsstationer. 6:7 Övriga avfallsbehållare Privatägda behållare t.ex. för hushållssopor. 500 kr per plats och år Medges med stor restriktivitet då permanent nyttjande av offentlig plats för privat ändamål inte bör ske. Upplåtelse kan utfärdas under en begränsad tid tills åtgärd t ex planändring skett. Fastighetsägare är skyldig att ta hand om sina sopor på egen mark. 6:8 Food Truck Nyttoparkeringstillstånd för mobil matförsäljning 5000 kr / 3 månader 10 000kr / 6 månader 15 000kr / 9 månader 20 000kr / 12 månader Tillfällig mobil uppställning på offentlig plats. Särskilt tillstånd erfordras från kommunen. Specifika platser finns framtagna.

Ny avgift i prisnivå 2018. 7 6:9 Övrigt Hänvisas till närmast likvärdig avgift Då det inte finns ett upplåtelseändamål i denna avgiftstabell som stämmer överens med ändamålet i ansökan, använder man sig av närmast likvärda ändamål.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2017:96 Stärkt områdesutveckling i Botkyrka (KS/2017:96) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till reviderade riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka. Sammanfattning Botkyrka består av fem stadsdelar med sinsemellan olika förutsättningar och behov. Dessa är Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba. För att utveckla Botkyrka som helhet måste vi utgå från de olika utmaningarna som finns och anpassa våra verksamheter lokalt. De nuvarande riktlinjerna för områdesutveckling är från mars 2016. En viktig del av organiseringen av områdesutvecklingen idag är områdesgrupperna. Områdesgrupperna består av representanter för förvaltningarnas ledningsgrupper och lokala aktörer i stadsdelarna. Enligt inriktningsförslaget om ökad närdemokrati ska områdesutvecklingen stärkas genom ökat mandat för områdesutvecklare och nätverksgrupperna. Enligt samma förslag ska områdesgrupperna läggas ner. Detta föranleder revidering av nuvarande riktlinjer så att de anpassas till förändrade förutsättningar för områdesutvecklingen. De reviderade riktlinjerna tydliggör samband mellan områdesutveckling och strategisk process för att utveckla Botkyrka som plats. Även kopplingen till medborgarprocesserna tydliggörs samt struktur för aktiverande styrning och uppföljning. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-21.

Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 1 [6] KS/2017:96 Referens Dennis Latifi Mottagare Kommunstyrelsen Stärkt områdesutveckling i Botkyrka (KS/2017:96) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till reviderade riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka. Sammanfattning Botkyrka består av fem stadsdelar med sinsemellan olika förutsättningar och behov. Dessa är Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba. För att utveckla Botkyrka som helhet måste vi utgå från de olika utmaningarna som finns och anpassa våra verksamheter lokalt. De nuvarande riktlinjerna för områdesutveckling är från mars 2016. En viktig del av organiseringen av områdesutvecklingen idag är områdesgrupperna. Områdesgrupperna består av representanter för förvaltningarnas ledningsgrupper och lokala aktörer i stadsdelarna. Enligt inriktningsförslaget om ökad närdemokrati ska områdesutvecklingen stärkas genom ökat mandat för områdesutvecklare och nätverksgrupperna. Enligt samma förslag ska områdesgrupperna läggas ner. Detta föranleder revidering av nuvarande riktlinjer så att de anpassas till förändrade förutsättningar för områdesutvecklingen. De reviderade riktlinjerna tydliggör samband mellan områdesutveckling och strategisk process för att utveckla Botkyrka som plats. Även kopplingen till medborgarprocesserna tydliggörs samt struktur för aktiverande styrning och uppföljning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Alby Centrum Kontaktcenter Direkt Sms +46 708 89 19 88 E-post dennis.latifi@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 2 [6] KS/2017:96 Bakgrund Kommunstyrelsen initierade år 2017 ett arbete kring närdemokrati (KS 2017-02-06 40). En politisk arbetsgrupp tillsattes med uppdraget att utreda hur Botkyrka kommuns närdemokrati kan utvecklas. Som en del i uppdraget sågs nuvarande struktur kring områdesutveckling över. Översynen kom att resultatera i ett betänkande med efterföljande beslut att lägga ner områdesgrupperna. Detta då bland annat gruppernas mandat ifrågasatts och en för hög andel resurser från förvaltningarnas ledningsgrupper bedöms ha tagits i anspråk. Betänkandet understryker dock behovet av att utveckla och säkerställa en fungerande områdesutveckling i fortsatt relation till förvaltningarnas ledningar. Områdesutvecklingens funktion som möjliggörare för ett helhetsperspektiv över platsens behov är ett nödvändigt komplement till varje medborgarprocess specifika fokusområde för att strategiskt kunna utveckla Botkyrka som plats. Områdesutvecklingen är att betrakta som summan av kommunens totala insatser inom en viss stadsdel. Förslaget till nya riktlinjer för områdesutveckling är utformade för att svara upp mot den inriktning som framgår av betänkandet om utvecklad närdemokrati. Behov av att tydliggöra områdesutvecklingen i kommunens ordinarie årscykel och styrsystem Kommunstyrelsens ledningsfunktion Kommunstyrelsens ledningsfunktion framgår i kommunstyrelsens reglemente 3. Där beskrivs att: I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna kommunens strategiska utveckling som plats och organisation bland annat inom följande område; - hållbar utveckling inklusive lokal utvecklingsplanering samt områdesarbete I kommunstyrelsens övergripande ansvar att leda och samordna den strategiska utvecklingen av Botkyrka som plats ingår områdesutvecklingen. Inom ramen för den styr- och ledningsprocessen ingår även samordning av den kompetens som andra nämnder bistår med, vilket är av stor

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 3 [6] KS/2017:96 betydelse för områdesutvecklingen. Om strategiskt utveckla Botkyrka som plats platsprocessen Styr- och ledningsprocessen strategiskt utveckla Botkyrka som plats (KS reglemente 3) även kallad platsprocessen ska: Processen ska med utgångspunkt från en samlad kunskap om Botkyrka skapa klarhet i målsättningen för hur Botkyrka kommun ska vara som plats, utifrån kommunens ansvar och påverkansområde. Processen ska vidare tydliggöra kommunens ambitioner för samhällsutveckling, hur Botkyrkabornas livsvillkor ska utvecklas samt hur medborgare, näringsliv, besökare med flera både uppfattar och upplever Botkyrka som plats. Allt detta ska ske med medborgarens fokus för att säkerställa målsättningens relevans. Resultatet av processen ska ange riktning för den utveckling som bedrivs i kommunkoncernens regi och för kommunkoncernens agerande i olika former av samverkan med externa aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Processen ska övergripande ge svar på vad kommunen ska uppnå samt hur kommunen bör eller ska göra för att komma dit. (Underlag inför beslut om ny organisation av kommunledning och införandet av processtyrt arbetssätt, KS/2015:694). Processen kan kortfattat beskrivas som en kedja av aktiviteter, med start och avslut i en analys och uppföljning. I mitten av arbetet görs strategiska val och insatser som samordnas och genomförs i andra processer vars utfall sedan följs upp och analyseras igen. Perspektiven är långa och möjligheterna att systematiskt mäta delresultatet under resans gång är många gånger komplexa. Riktlinjerna i korthet Områdesutveckling är en del av styr och ledningsprocessen strategiskt utveckla Botkyrka som plats. Det omfattar kunskap om stadsdelar i Botkyrka, aktiverande styrning genom utvecklingsprogrammen i respektive stadsdel och samordning av medborgarprocessernas insatser samt uppföljning. Det omfattar också om att pröva nya arbetssätt och lokalt demokratiarbete. Respektive utvecklingsprogram syftar till att vägleda nämndernas prioriteringar i samband med mål och budget. Områdesutvecklaren planerar, samordnar och följer upp kommunens arbete med utvecklingen av respektive stadsdel med utgångspunkt från

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 4 [6] KS/2017:96 varje stadsdels långsiktiga utvecklingsprogram och årliga handlingsplan. Områdesutvecklarna bildar en samordningsgrupp under SGP. SGP hanterar frågor kring platsprocessen inklusive områdesutveckling och lyfter frågorna vidare till KLG vid behov. Områdesutvecklarna ansvarar för att bilda samordningsgrupper kring utmaningar och huvuduppgifter i respektive utvecklingsprogram i stadsdelarna. Hur genomförs styr- och ledning i praktiken? Botkyrka kommun har fem stadsdelar, alla ser olika ut och är i olika behov av kommunens tjänster och service. Kommunens verksamheter behöver därför anpassas utifrån olika individers och gruppers behov och förutsättningar. Likaså behöver utvecklingen i respektive stadsdel styras, stödjas och påverkas på olika sätt. Det görs bland annat genom ett av fullmäktige antaget utvecklingsprogram för respektive stadsdel. Programmet är ett aktiverande, styrande dokument för Botkyrka kommun och för den lokala områdesutvecklingen. Kommunstyrelsen har delegerat ansvar från fullmäktige att styra, leda och samordna det arbetet för hela den kommunala organisationen (KS reglemente 3). Utvecklingsprogrammet ger inriktning till nämndernas prioriteringar Respektive utvecklingsprogram syftar till att vägleda nämndernas prioriteringar i samband med mål och budget. Den processen betraktar kommunledningsförvaltningen som avgörande för att stärka områdesarbetet. Den är idag oklar och behöver tydliggöras och stärkas. Vidare ska utvecklingsprogrammet vara vägledande för områdesutveckling (exempelvis analyser, handlingsplaner och årliga uppföljningar) liksom underlag för kommunikation till medborgare och externa aktörer. Samordning med medborgarprocesserna Parallellt med långsiktigt utvecklingsarbete med utgångspunkt från utvecklingsprogrammen i respektive stadsdel ger riktlinjerna utrymme till att mobilisera kring prioriterade frågor i en eller flera stadsdelar. Trygghet är en viktig-

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 5 [6] KS/2017:96 fråga inom områdesutveckling närmaste åren. Samordningen av trygghetsarbetet sker löpande mellan verksamheter som berörs och i SGP. Förslag för att stärka områdesutvecklingen inom ramen för platsprocessen Då utvecklingsprogrammen är ett styrande verktyg utifrån kommunstyrelsens ansvar för platsprocessen, föreslås formerna för det arbetet tydliggöras, bland annat genom att: - Utvecklingsprogrammen är vägledande för nämndernas prioriteringar i samband med mål och budget - Respektive medborgarprocessägare får i ansvar att koordinera prioriteringar med annan berörd medborgarprocess med stöd av områdesutvecklaren - Områdesutvecklarna upprättar stadsdelsanalyser och handlingsplaner. - Områdesutvecklarna tar fram fördjupade stadsdelsanalyser inför dialogkommissionens fokusperiod i respektive stadsdel. - Områdesutvecklarna utgör samordningsgrupp under SGP - Kommunledningsgruppen (KLG) med samtliga medborgarprocessägare prioriterar och säkrar genomförande utifrån mål och budget och hanterar det som inte går enligt plan. Tydligare roll för områdesutvecklare Som svar på politikens inriktningsförslag om ökad närdemokrati / stärkt områdesutveckling innehåller riktlinjerna förslag på hur områdesutvecklarens roll och mandat ska förtydligas och stärkas. Områdesutvecklaren ska bära det strategiska ansvar som enligt nuvarande riktlinjer bärs av områdesgruppen. Rollen knyts också tydligare till platsprocessens organisering genom den strategiska gruppen för platsutveckling (SGP), medborgarprocesserna och kommunledningsgruppen (KLG).

BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-20 6 [6] KS/2017:96 Mattias Jansson Kommundirektör Elif Koman André Samhällsutvecklingschef Bilagor - Förslag till reviderade riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka kommun - Nu gällande riktlinjer för områdesutvecklingen i Botkyrka kommun Expedieras till Kommunfullmäktige Författningssamlingen Samtliga nämnder och förvaltningar Kommunens bolag

Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx D okumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

Dokumentet ersätter: Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka, KS/2015:173 Dokumentansvarig är: Kommunfullmäktige För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen Relaterade dokument: Riktlinjer för dialogkommission i Botkyrka

Innehåll Områdesutveckling i Botkyrka... 4 Syfte och målgrupp vem vänder sig riktlinjerna till?... 4 Hur får riktlinjerna effekt på Botkyrka som plats... 4 Områdesutvecklingens syfte... 5 Områdesutvecklingens styrning och organisering... 5 Organisering utifrån kommunens styrsystem... 5 Stadsdelsanalys... 5 Strategiska utvecklingsprogram... 5 Samordning... 6 Samordning med medborgarprocesserna... 6 Uppföljning... 6 Löpande områdesutveckling... 6 Områdesutvecklarens roll och ansvar... 6 Områdesutvecklarens roll i trygghetsarbete... 6 Områdesutvecklingens nätverks- och samordningsgrupper... 7 Nätverksgrupperna... 7 Samordningsgrupper... 7 Representantens uppdrag... 7 Områdesutvecklarens roll i dialogkommissionens arbete... 7 Områdesutvecklingens samordning med medborgarcenter... 8 Områdesutvecklingens budget... 8

Områdesutveckling i Botkyrka I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna kommunens strategiska utveckling som plats. För detta ansvarar kommunledningsförvaltningen. I det ingår hållbar utveckling inklusive lokal utvecklingsplanering samt områdesarbete (Kommunstyrelsens reglemente 3 punkt 1). Nämnderna bistår med kompetens inom dessa områden. Områdesutvecklingen är att betrakta som summan av kommunens totala insatser inom en viss stadsdel. Syfte och målgrupp vem vänder sig riktlinjerna till? Riktlinjerna har tagits fram för att tydliggöra områdesutvecklingens uppdrag, syfte, organisering, roller och ansvarsfördelning. Riktlinjerna vänder sig till: 1. Utskottet för Botkyrka som plats och dialogkommissionen 2. Medborgarprocessägare 3. Kommunledningsgruppen (KLG) 4. Strategisk grupp platsutveckling (SGP) inklusive tillhörande samordningsgrupper 5. Områdesutvecklare 6. Representant i nätverksgrupp och stadsdelsvisa samordningsgrupper Hur får riktlinjerna effekt på Botkyrka som plats Riktlinjerna beskriver ett arbetssätt och en struktur för effektiv intern samordning för att öka nyttoeffekterna för dagens och morgondagens Botkyrkabor och Botkyrka som plats.

Arbetet bygger på ett samarbete med externa partner och civilsamhället utifrån medborgarens fokus för att nå de politiska målen för platsen. Områdesutvecklingens syfte Områdesutveckling är en del av styr- och ledningsprocessen strategiskt utveckla Botkyrka som plats. Det handlar om utveckling av platsen Botkyrka utifrån ett stadsdelsperspektiv. Genom att utgå från den lokala stadsdelens specifika behov och utmaningar, både på kort och lång sikt, leds och samordnas medborgarprocessernas insatser för att nå kommunens gemensamma mål. Områdesutveckling innefattar: Analys: Bistå med stadsdelsvis analys. Aktiverande styrning: Ta fram, samordna och leda genomförandet av stadsdelsvisa utvecklingsprogram samt årliga handlingsplaner. Uppföljning: Bistå med uppföljning av verkställighet och genomförande (kommunstyrelsens uppsiktsplikt). Samordning: säkra samordning av insatser inom medborgarprocesserna i respektive stadsdel med utgångspunkt i utvecklingsprogram och handlingsplaner. Stimulera nya arbetssätt och skapa samarbete mellan lokala aktörer, både kommunala och andra. Arbeta för att Botkyrkabornas delaktighet i stadsutvecklingen ökar och initiativ tillvaratas. Främja att kommunen möjliggör och stärker civilsamhällets engagemang. Områdesutvecklingens styrning och organisering Områdesutvecklingen utgår från följande geografiska indelning: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge. Organisering utifrån kommunens styrsystem Områdesutvecklingen styrs primärt genom strategiska utvecklingsprogram, stadsdelsanalyser och handlingsplaner. Stadsdelsanalys Stadsdelsanalyserna är en integrerad del av kommunens kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar tillsammans med den kommunövergripande omvärldsanalysen och andra analyser, som tex medborgarenkäten, årsanalys från effektiv samverkan för trygghet, statistik mm. Stadsdelsanalysen beskriver och kommenterar den långsiktiga utvecklingen och tillståndet i stadsdelen. Analysen fungerar som kunskapsunderlag om Botkyrkas stadsdelar för medborgarprocesserna, förvaltningar, nämnder, dialogkommissionen och aktörer i stadsdelen. Analysens medskick ger underlag till nämndernas prioriteringar för kommande år. Analysen bygger på dialog med olika aktörer, iakttagelser samt relevant statistik. Inför dialogkommissionens fokusperioder aktualiseras stadsdelsanalysen. Strategiska utvecklingsprogram Med utgångspunkt i respektive stadsdels lokala förutsättningar, görs ett strategiskt utvecklingsprogram för hållbar utveckling i varje stadsdel. I dialog med medborgarna definieras huvuduppgifter och långsiktiga handlingsvägar i respektive stadsdel. Programmen fastställs av kommunfullmäktige. Programmet

är ett aktiverande, styrande dokument för Botkyrka kommun och för den lokala områdesutvecklingen. Respektive utvecklingsprogram syftar till att vägleda nämndernas prioriteringar i samband med mål och budget. Samordning Insatser för året inom styr- och ledningsprocessen strategiskt utveckla Botkyrka som plats och medborgarprocesserna samordnas av områdesutvecklarna. Det är ett led i genomförandet av det strategiska utvecklingsprogrammet. Insatserna sammanställs i en gemensam handlingsplan. Samordning med medborgarprocesserna Områdesutvecklingens funktion som möjliggörare för ett helhetsperspektiv över platsens behov är ett nödvändigt komplement till varje medborgarprocess specifika fokusområde för att strategiskt kunna utveckla Botkyrka som plats. Riktlinjerna ger utrymme för att arbeta med prioriterade frågor kring en eller flera stadsdelar. Löpande samordning sker kring prioriterade frågor med berörda funktioner, exempelvis inom trygghet och säkerhet. Uppföljning Nämndernas prioriterade insatser, utifrån respektive stadsdels utvecklingsprogram, följs upp i nämndernas mål och budget. Löpande områdesutveckling Kommundirektören är processägare för styr- och ledningsprocessen strategiskt utveckla Botkyrka som plats. Kommunledningsgruppen (KLG) med samtliga medborgarprocessägare prioriterar och säkrar genomförande utifrån mål och budget och hanterar det som inte går enligt plan. Strategisk grupp för platsutveckling (SGP) initierar och bereder ärenden till kommunledningsgruppen. Områdesutvecklarna utgör en samordningsgrupp under SGP Områdesutvecklarna leder och co-ordinerar områdesutvecklingen. I det ingår: - Analys, samordning och uppföljning utifrån stadsdelsvisa utvecklingsprogram och SGP:s årshjul - Identifiera behov och avvikelser samt initiera insatser - Rapportera till SGP Områdesutvecklarens roll och ansvar Områdesutvecklaren planerar, samordnar och följer upp kommunens arbete med utvecklingen av respektive stadsdel med utgångspunkt från varje stadsdels långsiktiga utvecklingsprogram och årliga handlingsplan. Områdesutvecklarna ansvarar för etablering av för stadsdelen lämpliga grupper/nätverk, dessa ser till sin sammansättning olika ut. Både tjänstepersoner och lokala aktörer ingår. Områdesutvecklarens roll i trygghetsarbete Botkyrkas trygghets- och säkerhetsarbete behöver utvecklas och förnyas. En del i förändringsprocessen är att se över hur områdesutvecklarnas roll samordnas med rollerna i enheten för trygghets- och säkerhet. Det handlar bl.a. om områdesutvecklarnas roll i krishantering, mobilisering av civilsamhället, risk och

sårbarhetsanalyser. Områdesutvecklarnas roll inom trygghets- och säkerhetsarbetet beskrivs detaljerat i trygghetsmodell för Botkyrka. Områdesutvecklingens nätverks- och samordningsgrupper Nätverks- och samordningsgrupperna är viktiga för områdesutvecklingen. Representanterna i dessa grupper ska ha nödvändigt mandat och utrymme att medverka i gruppernas arbete. Nätverksgrupperna Nätverksgrupperna finns i alla stadsdelar och har uppdraget är att fungera som plattform för kontinuerlig samverkan mellan verksamheter i stadsdelen, bidra till samordning av lovverksamhet, uppmärksamma riskfaktorer hos unga och vidta eller föreslå förebyggande insatser, samordna trygghetsskapande arbetet i stadsdelen och ge stöd till föreningar och nätverk i det trygghetsskapande arbetet samt samverka och samordna med kraftsamling och andra arbetsgrupper. Samordningsgrupper Samordningsgrupperna bildas med utgångspunkt från de stadsdelsvisa utvecklingsprogrammens huvuduppgifter. Grupperna består av representanter från de förvaltningar som berörs av huvuduppgiften och externa aktörer. Gruppernas uppdrag blir att samverka kring genomförandet av den huvuduppgift gruppen ansvarar för, både på strategisk och operativ nivå. Representantens uppdrag Förvaltningarna utser representant till respektive nätverksgrupp och andra samordningsgrupper efter förfrågan från områdesutvecklare. Representantens möjlighet att vara länk och samordna insatser mellan samordningsgrupperna och förvaltningen ska säkras för koordinering mellan plats och organisation. Representanten ska: ta upp frågor från den egna verksamheten som bidrar till stadsdelens utveckling, ta upp frågor från nätverks- och samordningsgruppen i den egna verksamheten, samordna sin verksamhets insatser med nätverks- och samordningsgruppens insatser, medverka i dialoger med medborgarna som berör den egna verksamhetens ansvarsområde, aktivt medverka i framtagandet av stadsdelsanalys, handlingsplan och rapporter. Områdesutvecklarens roll i dialogkommissionens arbete Områdesutvecklarna ska stödja Dialogkommissionen genom sin områdeskompetens. Inför varje fokusperiod ska områdesutvecklaren se till att dialogkommissionen får del av en aktuell stadsdelsanalys. Områdesutvecklarna kan föreslå och stödja samplanering mellan Dialogkommissionen och andra aktörer, t ex andra myndigheter och civilsamhället. Områdesutvecklarna bistår i uppföljningen av verkställigheten av dialogkommissionens beslut om insatser i stadsdelen.

Områdesutvecklingens samordning med medborgarcenter Medborgarcenter ska vara en kanal mellan Botkyrkabon och kommunen i frågor som rör dennes närmiljö. Det omfattar medborgarsynpunkter och stöd i kommunens arbete med närdemokrati, med bland annat information till medborgarna kring olika påverkansmöjligheter. Dessa är delar i Botkyrkas områdesutveckling och behöver samordnas, inte minst inför och under dialogkommissionens fokusperiod i respektive stadsdel. Samordningen sker via områdesutvecklarna som har sin fysiska arbetsplats i Botkyrkas medborgarcenter. Områdesutvecklingens budget De stadsdelsvisa utvecklingsprogrammen genomförs inom mål och budget. Områdesutveckling har ett årligt anslag från kommunstyrelsen för att stimulera nya initiativ och testa nya arbetssätt. Var och en av de fem stadsdelarna får ett grundanslag. Resterande anslag delas efter en kompensatorisk viktning.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:157 Policy och riktlinjer för kommunala bolag (KS/2018:157) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Policy för kommunala bolag. 2. Kommunfullmäktige antar Riktlinjer för kommunala bolag. Sammanfattning En betydande del av Botkyrka kommuns verksamheter bedrivs i bolagsform. Det är således viktigt att kommunen är en aktiv ägare som har kontroll över vilken verksamhet som bedrivs i bolagen, vilken nytta bolaget förväntas tillföra till kommunen och dess invånare och hur kommunen vill att bolagen ska utvecklas. Detta kräver att kommunen utövar löpande uppsikt över bolagens utveckling och resultat. Policy för kommunala bolag syftar till att tydliggöra Botkyrka kommuns roll som ägare i förhållande till de kommunala bolagen och tillse att styrning och kontroll fyller såväl kommunallagens (KL), (2017:725), som medborgarnas krav på att kommunen bedriver en effektiv och samhällsnyttig verksamhet oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I policyn förtydligas ansvarsrollerna mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, bolagsstyrelsen samt den verkställande direktören. Nu gällande bolagspolicy (företagspolicy) antogs av kommunfullmäktige den 25 april 1996 (KS/1996:108). I riktlinjerna för kommunala bolag förtydligas styrning och kontroll över bolagen. En styrande utgångspunkt för om kommunen ska bedriva verksamhet i egen regi, i förvaltningsform eller bolagsform är att driftformen skapar nytta för medborgarna och faller inom den kommunala kompetensen. Botkyrka kommun driver olika verksamheter i bolagsform som alternativ till kommunal förvaltning under nämnds ansvar. Skäl för detta är att verksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt kommersiell marknad. Bolagsformen är en lämplig drivform för att åstadkomma effektivitetsvinster och samverka

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:157 med andra privata, kommunala eller regionala aktörer. Bolagen har samma övergripande syfte som den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform, nämligen att skapa nytta för Botkyrka kommun och dess medborgare. De kommunala bolagen utgör del av den kommunala organisationen. Det är därför naturligt att bolagsverksamheten samordnas med kommunens övriga verksamheter så långt det är möjligt och lämpligt. Det enskilda bolaget ska i sin verksamhet samverka med kommunens övriga nämnder och bolag för ökad nytta och i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-17.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:157 Referens Sina Aho Mottagare Kommunstyrelsen Policy och riktlinjer för kommunala bolag Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Policy för kommunala bolag. 2. Kommunfullmäktige antar Riktlinjer för kommunala bolag. Sammanfattning En betydande del av Botkyrka kommuns verksamheter bedrivs i bolagsform. Det är således viktigt att kommunen är en aktiv ägare som har kontroll över vilken verksamhet som bedrivs i bolagen, vilken nytta bolaget förväntas tillföra till kommunen och dess invånare och hur kommunen vill att bolagen ska utvecklas. Detta kräver att kommunen utövar löpande uppsikt över bolagens utveckling och resultat. Policy för kommunala bolag syftar till att tydliggöra Botkyrka kommuns roll som ägare i förhållande till de kommunala bolagen och tillse att styrning och kontroll fyller såväl kommunallagens (KL), (2017:725), som medborgarnas krav på att kommunen bedriver en effektiv och samhällsnyttig verksamhet oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I policyn förtydligas ansvarsrollerna mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, bolagsstyrelsen samt den verkställande direktören. Nu gällande bolagspolicy (företagspolicy) antogs av kommunfullmäktige den 25 april 1996 (KS/1996:108). I riktlinjerna för kommunala bolag förtydligas styrning och kontroll över bolagen. En styrande utgångspunkt för om kommunen ska bedriva verksamhet i egen regi, i förvaltningsform eller bolagsform är att driftformen skapar nytta för medborgarna och faller inom den kommunala kompetensen. Botkyrka kommun driver olika verksamheter i bolagsform som alternativ till kommunal förvaltning under nämnds ansvar. Skäl för detta är att verksam- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-05-07 Dnr KS/2018:157 heten bedrivs på en konkurrensutsatt kommersiell marknad. Bolagsformen är en lämplig drivform för att åstadkomma effektivitetsvinster och samverka med andra privata, kommunala eller regionala aktörer. Bolagen har samma övergripande syfte som den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform, nämligen att skapa nytta för Botkyrka kommun och dess medborgare. De kommunala bolagen utgör del av den kommunala organisationen. Det är därför naturligt att bolagsverksamheten samordnas med kommunens övriga verksamheter så långt det är möjligt och lämpligt. Det enskilda bolaget ska i sin verksamhet samverka med kommunens övriga nämnder och bolag för ökad nytta och i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Bakgrund Bolagspolicyn och riktlinjerna återremitterades av kommunfullmäktige den 19 juni 2018 för att bland annat kompletteras med en beskrivning av hur aktiebolagslagen och kommunallagen reglerar styrelsernas ansvar. Bolagspolicyn och bolagsriktlinjerna har reviderats och tillställs kommunstyrelsen på nytt. I bolagspolicyn har under rubriken planerings-uppföljningsdialoger och möten tydliggjorts att det är kommunstyrelsens ordförande och vid behov 1:e vice ordförande som ska genomföra mötena med bolagen. I riktlinjerna för de kommunala bolagen har det i p.3 lagts till ett stycke om vilka lagar styrelseledamöter ska förhålla sig till samt att de bär ett solidariskt ansvar för bolagets verksamhet. I p. 3.3 tydliggörs att det är kommunstyrelsens ordförande som bolagen ska samråda med vid rekryteringar. I p. 4.3 tydliggörs att det är kommunstyrelsens ordförande och vid behov 1:e vice ordförande som ska genomföra mötena med bolagen. I bolagspolicyn samt riktlinjerna har tidigare framgått att kommunens stiftelse ska omfattas i den mån lagstiftningen tillåter. Detta har nu strukits med anledning av att stiftelser har ett annat regelverk att förhålla sig till än aktiebolagslagen. De krav som stiftelsen omfattas av kommer framöver att skrivas in i det avtal kommunen har med stiftelsen. Ärendet Botkyrka kommun har fem helägda aktiebolag och nio delägda aktiebolag. Detta ställer krav på en formalisering av såväl styrning som uppföljning från kommunen.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-05-07 Dnr KS/2018:157 Vad en kommun vill uppnå med sin verksamhet i bolagen samt hur den vill styra sin verksamhet kan förtydligas genom styrdokument, såsom bolagsordning, bolagspolicy, riktlinjer och ägardirektiv. Dessa styrdokument är de helägda bolagen ålagda att följa. De två regelverk som kommunen i första hand måste beakta när kommunen väljer att ha verksamhet i bolagsform är kommunallagen och aktiebolagslagen (ABL), (2005:551). Syftet med bolagspolicyn och bolagsriktlinjerna är att lägga fast kommunens förhållande till bolagen samt klargöra hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan olika organ. Det framgår i riktlinjerna vilka skyldigheter bolagen har mot kommunen. Bolagen har enligt sina ägardirektiv informationsoch redovisningsskyldighet. Denna återrapporteringsskyldighet för bolagen finns nu i Riktlinjerna för policyn. Ägardirektiven för bolagen kommer således sedermera att skrivas om för att koordineras med övriga styrdokument. Kommunalrättsliga principer som kommunen måste förhålla sig till Kommunalrättsliga principer Bolagen bedriver kommunal verksamhet i enlighet med kommunallagen. Kommunens bolag har därför ett ansvar att följa nedanstående principer om inget annat framgår av lag. Lokaliseringsprincipen (2 kap. 1 KL) innebär att kommuner själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller deras medlemmar. Bolagen ska brukligen endast bedriva sin verksamhet inom det geografiska området Botkyrka kommun. Lokaliseringsprincipen gäller inte för verksamheter som undantas enligt speciallagstiftning, ex. ellagen. Likställighetsprincipen (2 kap. 3 KL) innebär att bolagen ska behandla de kunder som är kommunmedlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annan behandling. Riktat stöd till enskild näringsidkare (2 kap. 8 KL) måste de kommunala bolagen beakta. Självkostnadsprincipen (2 kap. 6 KL) stadgar att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Bolagen ska vid sin prissättning räkna med samtliga kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt. Det innebär att relevanta interna och kalkylerade kostnader ska ingå. I självkostnaden ska också ingå kapitalkostnader samt skälig avkastning på eget kapital. Självkostnadsprincipen gäller inte för verksam-

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-05-07 Dnr KS/2018:157 heter som undantas bl.a. enligt ellagen eller lagen om allmännyttiga bostadsbolag. Kommunens överordnade ställning och ledningsfunktion Kommunfullmäktige utgör den övergripande och lagstadgade ägarrollen för samtliga bolag där kommunen har ett ägarintresse. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om en kommunal verksamhet helt eller delvis ska drivas i bolagsform och fastställa vilket ändamål och vilka befogenheter som ska gälla för de kommunala bolagens verksamhet, se 10 kap. 1 KL. Kommunstyrelsen har ett ansvar enligt 6 kap 1 KL och sitt reglemente att fortlöpande följa verksamhet som bedrivs i de kommunala bolagen. Detta innebär att kommunstyrelsen ska ha en överblick och kontroll över bolagens verksamhet och ekonomi. Denna uppsiktsplikt kan inte delegeras. Bolagsstämma och bolagsstyrelse Enligt 7 kap. 1 ABL utövas aktieägarens lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar enligt 8 kap. 4 ABL för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med gällande lagar och andra regler som gäller för bolaget. Styrelseledamöterna och suppleanterna i de hel- samt delägda bolagen utses av kommunfullmäktige och anmäls på bolagsstämman. I delägda bolag ska kommunen med beaktande av 10 kap. 4 KL, komma överens med övriga aktieägare om hur styrelseledamöter ska utses. Revisorer och lekmannarevisorer Bolagets yrkesrevisorer utses på bolagsstämman. För samtliga helägda bolag utses yrkesrevisorer från det revisionsföretag som antas efter genomförd upphandling. Bolagets yrkesrevisor ska i den utsträckning som följer av god revisionssed granska räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Lekmannarevisorerna i bolag där kommunen direkt eller indirekt äger alla aktier ska utses av kommunfullmäktige enligt 10 kap. 3 KL och anmälas på bolagsstämman. Bolagets lekmannarevisorer ska i den utsträckning som följer av god sed för lekmannarevisorer granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig enligt 12 kap. 1 KL. Bolagsstämman får ge lekmannarevisorn ett utökat granskningsuppdrag i den

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-05-07 Dnr KS/2018:157 mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed för lekmannarevisorer inklusive god sed för hur allmän granskning ska genomföras. Lekmannarevisorernas uppgifter stadgas i 10 kap. ABL. Insyn i bolagen Informationsskyldighet Bolagen ska hålla kommunstyrelsen väl informerad om dess verksamheter. Protokoll från bolagsstämmor och revisionsberättelser ska överlämnas till kommunstyrelsen. Innehåller protokoll som ska överlämnas till kommunstyrelsen sådana uppgifter som bolagen på grund av regler i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte kan lämna ut, kan uppgifterna uteslutas. Rätt att ta del av handlingar När kommunen utövar bestämmandeinflytande över aktiebolag, kommunalförbund, stiftelser och ekonomisk förening omfattas företaget av offentlighetsprincipen. Bolagen jämställs härmed med myndighet vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, 2 kap. 3. Bolagen ska i fråga om handlingars utlämnande iaktta de regler om allmänna handlingar som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105), i synnerhet kravet på skyndsamhet. Information på internet När information lämnas på kommunens eller bolagets hemsida ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 (GDPR) tillämpas av bolagen. Ekonomi I 11 kap. 1, 2 och 6 KL framgår att en kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Bolagen ska utifrån givna anvisningar och given tidplan lämna förvaltningsberättelse, års- och periodbokslut samt budget. Budget ska upprättas för nästkommande år och innehålla en plan för de två, efter budgetåret, kommande åren. I bolagens årsredovisningar ska redovisas hur verksamhetens ändamål har uppfyllts. Redovisningen ska vara utformad så att den kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 KL. Kommunledningsförvaltningens yttrande

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Kommunledningsförvaltningen 2018-05-07 Dnr KS/2018:157 Kommunen ska vara en ansvarsfull ägare med ett väl genomarbetat och formaliserat regelverk för hur de kommunala bolagen ingår i kommunens verksamheter i sin helhet. I bolagspolicyn och bolagsriktlinjerna tydliggörs ansvaret mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och respektive bolagsstyrelse. Dokumenten skapar ramarna för utövandet av det kommunala ägandet vilket är en grundförutsättning för en fungerande ledning av bolagen. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilaga 1. Policy för kommunala bolag Bilaga 2. Förslag till ny Policy för kommunala bolag Bilaga 2. Förslag till nya Riktlinjer för kommunala bolag Expedieras till Tillväxt Botkyrka AB Mångkulturellt Centrum AB Botkyrkabyggen Botkyrka Stadsnät AB Upplev Botkyrka AB Hågelbyparken AB

Policy för kommunala bolag Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS 2018:157 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 september 2018 Dokumentet gäller för: Kommunens helägda bolag Dokumentet gäller till den: 30 september 2023

Dokumentet ersätter: Företagspolicy för Botkyrka kommun KS/1996:108 Dokumentansvarig är: Kommunstyrelsen För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen Relaterade dokument: Riktlinjer för kommunens bolag KS 2018:157

Bakgrund och syfte Botkyrka kommun äger bolag och bedriver företagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar till att skapa nytta för kommunen och medborgarna. Bolagspolicyn utgör ett samlat regelverk för Botkyrka kommuns ägarstyrning av de kommunala bolagen. Dokumentet är bindande och ska antas av respektive bolagsstämma i de helägda bolagen. De helägda bolagen är således ålagda att följa Policyn för de kommunala bolagen. Kommunen verkar även för att de delägda bolagen ska följa Policyn i så stor utsträckning detta är möjligt. Botkyrka kommun har helägda bolag samt bolag som ägs tillsammans med andra kommuner och intressenter. Bolagspolicyn är utgångspunkt för kommunens ägarrepresentanter att tillämpas i nära samverkan och dialog med övriga ägare. Bolagen måste iaktta kommunallagen (2017:725) och aktiebolagslagen (2005:551). Bolagens verksamhet och förhållande till kommunen regleras genom: bolagsordning ägardirektiv aktieägaravtal uppdragsavtal styrdokument såsom policys, riktlinjer och strategier Av kommunens riktlinjer för bolagen fastställts det mer utförligt hur kommunens bolag ska styras och vilka krav kommunen som ägare har gentemot bolagen. Botkyrka kommun som ägare Kommunfullmäktige Botkyrka kommun genom kommunfullmäktige är ägare av bolagen och utövar ägarstyrningen över kommunens bolag. Kommunfullmäktige bär ytterst det politiska ansvaret för de kommunala bolagen och ansvarar för kommunens styrning av dem. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder arbetet med och samordnar utformningen av övergripande vision, mål, behandling av frågor av policykaraktär, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, inklusive bolagssektorn. Kommunstyrelsen har en uppsiktsplikt som inte kan delegeras. Kommunledningsförvaltningens roll

Kommundirektören med kanslichefen och kommunjuristen på kommunledningsförvaltningen har en koncernsamordnande roll för kommunens bolag och har det främsta ansvaret för att biträda kommunstyrelsen i ägarrollen. Kommundirektören och kommunjuristen ska svara för kommunens löpande kontakter med ledningen för respektive bolag. Ägarstyrning och styrdokument Bolagsordning Bolagsordningen är ett aktiebolags regelverk, som tillsammans med lagstiftningen anger ramarna för verksamheten. Bolagsordning antas av kommunfullmäktige och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Ägardirektiv Ägardirektiv är ett av kommunens redskap för att styra sina bolag och är bindande för bolaget. I ägardirektiven ska följande delar generellt ingå: en konkret beskrivning av ändamålet i bolagsordningen ekonomiska direktiv och mål såsom avkastning, soliditet och konsolidering direktiv angående verksamhetsmål och verksamhetsutveckling direktiv angående koncernsamordning inom aktuella frågor och delverksamheter. Ägardirektiv antas av kommunfullmäktige och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Direktiven ska i största möjliga mån upprättas i samråd med bolagen för att dessa ska kunna ta ansvar för de uppgifter som i samförstånd lagts på dem. Ägardirektiv till delägda bolag ska förankras hos respektive delägare. Planerings- och uppföljningsdialoger och möten Kommunstyrelsens ordförande och vid behov 1:e vice ordförande ska i planerings- och uppföljningssyfte under året genomföra minst två ägarmöten med kommunens bolag med fokus på ägardirektiv, kommunfullmäktiges budget, viktiga policyfrågor samt övriga frågor av större vikt och principiell betydelse. Dialog mellan ägare och bolag bör ske återkommande. Samspelet mellan ägare och bolag ska präglas av en utvecklad dialog, tydlighet och förståelse kring ägarens vilja och förväntningar samt bolagens förutsättningar, bl.a. genom gemensamma styrdokument och koncerngemensamma aktiviteter. Bolagsstämma Bolagstämmans genomförande

Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning. Stämma kan genomföras som stämmosammanträde eller stämma per capsulam. Om stämma ska ske per capsulam ska kommunen bestämma hur information om bolaget till politiker eller allmänhet som annars skulle lämnats på stämman ska lämnas. Kallelse till ordinarie bolagsstämma Bolaget ska sträva efter att bolagets aktieägare och andra som har rätt att närvara vid stämman genom kallelse till bolagstämman får relevant, tydlig och begriplig information om de ärenden som ska behandlas. Bolagen ska årligen senast före utgången av maj månad hålla årsstämma. Ägarens ombud på bolagsstämman Kommunstyrelsen ska tillvarata kommunens intressen vid årsstämma, bolagsstämma eller andra liknande sammanträden i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i samt utse ombud att representera kommunen. Bolagets aktieägare representeras på bolagsstämman av ett ombud som röstar för respektive aktieägarens aktier. Kommunstyrelsen kan utse en tjänsteman som ombud. Bolagsstyrelsen och verkställande direktör Styrelsens uppgifter Styrelsen ansvarar för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med gällande lagar och andra regler som gäller för bolaget. En styrelseledamot ska verka för att kommunens ändamål med verksamheten, så som det kommer till uttryck i bolagsordningen och ägardirektiv, förverkligas. Tillsättande av styrelse Styrelseledamöterna och suppleanterna i de hel- och delägda bolagen utses av kommunfullmäktige och anmäls på bolagsstämman. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ny styrelseledamot ska ta del av kommunens bolagspolicy och bolagsriktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt. Verkställande direktör Styrelsen ska utse och entlediga verkställande direktören efter samråd med kommunstyrelsen och kommundirektören. Verkställande direktören är skyldig att ägna uppdraget den tid och omsorg som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets intressen. Verkställande direktören ska verka för att kommunens än-

damål med verksamheten, så som den kommer till uttryck i bolagsordningen, ägardirektiv och styrelsebeslut, förverkligas. Insyn i bolagen, informationsskyldighet, m.m. Bolagen ska lämna information och rapporter om händelser och planer i dess verksamhet till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Offentlighetsprincipen ska gälla för bolagen och innebär att bolagen ska iaktta de regler som gäller för utlämnande av allmänna handlingar. Bolagen ska ha en hemsida. När information lämnas på kommunens eller bolagets hemsida ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 (GDPR) följas. Bolagen ska skapa lämpliga förhållanden för återkommande dialog med allmänheten utifrån varje bolags förutsättningar. Bolagen ska kännetecknas av öppenhet och ett serviceinriktat arbetssätt. Revisorer Bolagets revisor ska granska räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Bolagets lekmannarevisorer ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig.

Riktlinjer för kommunala bolag Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:157 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 september 2018 Dokumentet gäller för: Samtliga helägda bolag Dokumentet gäller till den: 30 september 2023

Dokumentet ersätter: - Dokumentansvarig är: Kommunstyrelsen För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen Relaterade dokument: Bolagspolicy KS/2018:157

1. Inledning Riktlinjer för kommunala bolag beskriver de gemensamma förutsättningar och principer för de bolag som kommunen äger med bestämmandeinflytande. Dokumentet ska tillsammans med övriga styrdokument vara ett verktyg för värdeskapande ägarstyrning av kommunens bolag. Riktlinjerna ska möjliggöra en aktiv styrning av bolagen samt underlätta för kommunen att följa bolagens verksamhet. Kommunfullmäktige utövar sin ägarstyrning över kommunens bolag med ett antal olika styrdokument. Syftet med dessa riktlinjer är att tydliggöra kommunens ägarroll och hur kommunens ägarstyrning av bolag ska genomföras. Dessa riktlinjer är ett komplement till bolagsordning och policy för kommunala bolag och ska behandlas på bolagstämma för att bli gällande. De helägda bolagen är således ålagda att följa Riktlinjerna för de kommunala bolagen. Kommunen verkar även för att de delägda bolagen ska följa Riktlinjerna i så stor utsträckning detta är möjligt. 2. Ansvarsfördelning 2.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige utgör den övergripande och lagstadgade ägarrollen för samtliga bolag där kommunen har ett ägarintresse Nedanstående verksamhetsfrågor är förbehållna fullmäktige (uppräkningen är ej heltäckande): besluta om riktlinjer och direktiv för ägarstyrning besluta på förslag av kommunstyrelsen om nödvändiga åtgärder hos bolag som agerat i strid med det fastställda kommunala ändamålet eller utanför de kommunala befogenheterna fastställa låne- och borgensram för kommunens bolag anta koncernövergripande och principiellt viktiga beslut, såsom; - mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin samt koncernbudget - kapitaltillskott (nyemission, förlusttäckning, driftbidrag) - ansvarsfrihet, om revisor ej tillstyrkt sådan - godkännande av förvärv eller försäljning av bolag, eller bolags rörelse eller upplösning av bolag. ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Exempel på frågor där kommunfullmäktiges ställningstagande ska inhämtas är (uppräkningen är ej uttömmande);

- strategiska investeringar som innebär ny inriktning för bolaget eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde - fusion eller likvidering av bolag - beslut som väsentligt påverkar bolagets eller koncernens ekonomi eller medför annan risk (t.ex. större investeringar eller avyttringar). 2.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen utöva uppsikt över kommunens hel- och delägda bolag. Denna uppsiktskontroll är grunden för kommunens ägarstyrning. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska; leda och samordna fortlöpande tillsyn hålla sig informerad om de kommunala bolagens verksamheter årligen göra en bedömning om den verksamhet som bedrivits av helägda och delägda bolag varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. Denna bedömning ska rapporteras till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. bereda och lämna förslag i bolagsfrågor som ska underställas kommunfullmäktige för beslut. Kommunstyrelsen ska lägga upp ett fungerande system för hur den fortlöpande uppföljningen och tillsynen av bolagen ska gå till. 2.3 Kommunstyrelsens rätt till insyn i bolagen Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagens handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolagen ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som begärs. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. Bolagen är skyldiga att följa av kommunstyrelsen beslutade regler avseende struktur och tidplan för planerings-, budget- och uppföljningsprocessen. Bolagen ska i övrigt lämna de uppgifter och handlingar som kommunstyrelsen begär. 2.4 Informationssammanträden Om kommunen så begär ska styrelseordförande och VD efter att bolagens årsredovisning och revisionsberättelse lämnats till kommunen och i god tid innan bolagsstämman, anordna ett informationsmöte för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Vid detta möte, som ska äga rum i direkt anslutning till ett ordinarie fullmäktigesammanträde, ska representant för

styrelsen och VD närvara och besvara frågor om Bolagets verksamhet. Vid mötet är styrelseledamot och VD befriade från sådan tystnadsplikt i frågor som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger rätt att ta del av. 2.5 Ombud bolagstämma Kommunstyrelsen ska upprätta instruktioner till kommunens stämmoombud inför bolagsstämmor. Instruktion får endast avse ställningstagande som omfattas av kommunstyrelsens förvaltningsuppdrag och delegation enligt kommunstyrelsens reglemente och kommunstyrelsens delegationsordning. Kommunledningsförvaltningen kan bistå utsett röstombud med tjänstemannastöd och vid behov närvara under stämma. 3. Bolagsstyrelsens uppgifter Styrelsen har det operativa ansvaret för bolaget och ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Som styrelseledamot finns en rad olika lagar att förhålla sig till, där framförallt aktiebolagslagen, kommunallagen och årsredovisningslagen är några. Att vara styrelseledamot är en roll som kommer med stort ansvar och varje styrelseledamot bär ett solidariskt ansvar för bolagets verksamhet. Bolagen ska följa av kommunfullmäktige beslutad budget, policys, riktlinjer och regler. Mer konkret innebär detta att styrelsen fortlöpande ska följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot kommunens ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts samt se till att bolaget har en adekvat strategi för att uppnå dessa mål. Vid behov ska styrelsen inom ramen för ägarens riktlinjer utvärdera och revidera bolagets strategier och mål. Styrelsen ska se till att kontrollen över bolagets ekonomiska situation är tillfredsställande, att bolagets riskexponering är väl avvägd, att redovisningen och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt samt att bolaget har god intern kontroll. Styrelsen ska även diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia ska göras i bolagets namn. Bolagen ska årligen senast före utgången av maj månad hålla årsstämma. 3.1 Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden ska särskilt: organisera och leda styrelsens arbete

se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget och dess verksamhet samt i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt upprätthålla kontakt och dialog med bolagets ägare i syfte att styrelsen ska känna till ägarnas synpunkter i fråga om bolagets övergripande mål och strategi och andra viktigare frågor se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete samt se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om styrelsearbete, om bolaget, dess verksamhet, organisation, tar del av bolagspolicyn och riktlinjerna, marknad m.m. samt den utbildning i övrigt som styrelseordföranden och ledamoten gemensamt finner lämplig för att ledamoten ska kunna fullgöra sitt uppdrag. 3.2 VD:s uppgifter VD ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar samt se till att bolagets bokföring och medelförvaltning sker på ett betryggande sätt. VD ansvarar för att förse styrelsen med den information om bolaget och dess verksamhet, samt de underlag i övrigt, styrelsen behöver för sitt arbete. Materialet ska vara så sakligt, utförligt och relevant som krävs för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. 3.3 Tillsättande av verkställande direktör Styrelsen ska utse och entlediga VD efter samråd med kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. Innan rekryteringsprocess gällande tillsättande av VD påbörjas ska samråd ske med kommundirektören om kravprofil samt tjänstens utformning och villkor. Kommundirektören ansvarar för koordineringen med den politiska ledningen i Botkyrka kommun. 4. Ägarstyrning 4.1 Koncernsamordning Kommundirektören med kommunjuristen och kanslichefen på kommunledningsförvaltningen har en koncernsamordnande roll för kommunens bolag och har det främsta ansvaret för att biträda kommunstyrelsen i ägarrollen. Kommundirektören och kommunjuristen ska svara för kommunens löpande kontakter med ledningen för respektive bolag. De ska hålla sig underrättade om bolagens verksamhet för att bedöma när kommunen anser att ett ärende utifrån kommunens perspektiv ska lämnas till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige för information, yttrande eller för god-

kännande. Kommundirektören och kommunjuristen ska även delta vid möten/ägardialoger med bolagen. 4.1 Planerings- och uppföljningsdialoger Botkyrka kommun för en kontinuerlig dialog med sina helägda bolag och har två olika mötesformer där ägarrepresentanter och representanter från bolagen träffas, ägardialogsmöten samt ägarmöten. 4.2.Ägardialogsmöten Ägardialogsmöten anordnas med syfte att ge utrymme för dialog om gemensamma strategiska utvecklingsfrågor, utbyte av kunskap och erfarenheter med koncernexterna aktörer samt koncerninternt erfarenhetsutbyte. Dessa möten anordnas mellan bolagens VD, kommundirektören, kommunjurist och vid behov övriga tjänstemän från kommunen. Denna dialog ska anordnas med kontinuitet där samordnings- och driftsfrågor samt tolkning och tillämpning av de övergripande och strategiska beslut som fattas i andra sammanhang och som berör bolagen tas upp. Årligt kalendarium upprättas för ägardialogerna och i samband med detta fastställs också övriga processägares deltagande vid ägardialogmötena. 4.3.Ägarmöten Ägarmötena är möten där bolagets representanter (VD, styrelsens ordförande) träffar ägarnas representanter (kommunstyrelsens ordförande och vid behov 1:e vice ordförande, kommundirektör, kommunjurist och vid behov övriga tjänstemän från kommunen) i syfte att stärka och tydliggöra styrningen av bolagen. I uppdraget att företräda ägaren ligger också att vid behov tydliggöra ägarens mål med verksamheten och att stödja bolagen och genomförandet. I bolagens uppdrag ligger även att återföra väsentlig information till ägaren. Ägarmötena ska ha god framförhållning, vara planerade och strukturerade med i förväg känd och utsänd dagordning med frågor och fördjupningsområden som ska behandlas. Ägarmöten ska genomföras minst två gånger per år. Kommunstyrelsen ansvarar för att dessa träffar äger rum. Minnesanteckningar från ägarmöten anmäls sedermera till kommunstyrelsen som anmälningsärenden. Bolagets VD ska senast en vecka innan ägarmötet äger rum inkomma med förslag på agenda för ägarmötet. Förlag på vad agendan kan innehålla; reflektioner kring uppfyllelse av nuvarande ändamål och ägardirektiv genomgång av bolagets affärs-/verksamhetsplan

omvärlds- och branschanalys inklusive konsekvenser för bolag och ägare aktuella händelser i bolaget och kommunen samt utvecklingsprojekt diskussion om bolagets framtida strategiska inriktning bolagets situation gällande ekonomi och verksamhet avstämning av kommunens vision kopplat till ägarvision och ägardirektiv förslag till avkastning och koncernbidrag ekonomiska mål, utdelning samordningsfrågor förväntningar mellan bolag och ägare 4.4 Policys och riktlinjer Bolagen är skyldiga att förhålla sig till de av kommunfullmäktige (eller till kommunstyrelsen delegerade) beslutade styrdokument som berör bolagens verksamheter. Aktuella policys och riktlinjer som bolagen omfattas av redovisas i ett särskilt ärende årligen vid behov och expedieras till bolagen. 5. Bolagens informations- och redovisningsskyldighet Bolagen ska fortlöpande och i enlighet med den av kommunen uppställda tidsplanen skicka in följande dokument: Bolagen ska årligen ta fram en strategisk plan med strategiska mål för de närmaste tre åren och en ekonomisk plan för den aktuella perioden. Den strategiska planen ska överlämnas till kommunen senast den 30 oktober. Delårsbokslut upprättas två gånger årligen, per april och augusti. Handlingarna ska vara inkomna till kommunen den närmaste vardagen efter den 15:e i månaden och i enlighet med kommunens instruktioner. Följande uppgifter ska framgå av delårsboksluten; - resultatsiffra för perioden - prognossiffra för helåret - kommentarer från bolaget på resultat, verksamhet och prognos Helårsbokslut, handlingarna ska vara inkomna till kommunen enligt särskild instruktion för årsbokslut avseende koncernbolagen. Tillsammans med årsbokslut och delårsboksluten ska bolaget lämna rapport angående måluppfyllelse och uppföljning av ägardi-

rektiven, redovisningar av verksamheten, utveckling och ekonomiska förhållanden. Protokoll från styrelsemöten ska anmälas till kommunstyrelsen utan dröjsmål, dock senaste fjorton (14) dagar efter styrelsemötet. Protokoll från bolagsstämmor ska anmälas till kommunstyrelsen utan dröjsmål, dock senast fjorton (14) dagar efter stämmans sammanträde. Affärsplan eller motsvarande skickas till kommunen utan dröjsmål. Årsredovisning ska överlämnas till kommunen senast den 31 mars. Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning och lämna en redogörelse av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna och för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidragit till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av senast den 31 mars. Bolagen ska överlämna revisionsberättelse senast den 31 mars. Bolagen ska överlämna lekmannarevisorernas granskningsrapport senast den 31 mars. Bolagen ska årligen överlämna en rapport med följande information senast den 31 mars: 1. Om utvärdering av styrelsen och VD genomförts. Utvärderingen ska minst omfatta om bolagsstyrelsen har kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om bolagsstyrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska bolagsstyrelsen åtgärda bristerna. 2. Styrelsen ska utvärdera VD:s insatser. 3. Om styrelseledamöterna eller VD har uppdrag, aktier eller andra intressen i företag som bolaget har affärsförbindelser med eller som är verksamt i samma bransch som bolaget. 4. Hur styrelsearbetet bedrivits, inkluderande eventuell arbetsfördelning, antal sammanträden, genomsnittlig närvaro samt vem som varit sekreterare vid styrelsens sammanträden.

5. Hur den interna kontrollen, både vad gäller uppfyllande av bolagets syfte, av ägaren beslutade verksamhetsmål och finansiell rapportering, är organiserad och hur väl den fungerat under senaste räkenskapsåret. 6. Hur bolagets risker bedömts och följts upp. 7. Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna. 8. Vilka ärenden som bolaget överlämnat till kommunen för att bereda kommunfullmäktige tillfälle att ta ställning till. Bolagen ska årligen i samband med något av kommunstyrelsens sammanträden lämna information om bolagets verksamhet.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:478 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Södertörns Energi AB (KS/2018:478) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nya ägardirektiv för Södertörns Energi AB. 2. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ny bolagsordning för Södertörns Energi AB. 3. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer den ändring av gällande ägardirektiv och bolagsordning för Södertörns Energi AB i enlighet med fullmäktiges beslut. 4. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begära en extra bolagsstämma i Södertörns Energi AB för behandling av förslaget till ändrade ägardirektiv och bolagsordning för bolaget. Sammanfattning Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommun. Ägardirektiven tillsammans med bolagsordningen är styrelsens och VD:s instruktion för hur bolaget och dess dotterbolag ska drivas. Nuvarande ägardirektiv är antagna av kommunfullmäktige 2017-04-24, 81. Nuvarande bolagsordning antogs av kommunfullmäktige 2016-05-26, 105. Förslag till ändring av ägardirektiv och bolagsordning är utarbetat av kommunledningsförvaltningen tillsammans med Huddinge kommun och VD:n för Södertörns Energi AB.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:478 Kommunfullmäktige i Huddinge kommun avser fatta beslut om att revidera ägardirektiv och bolagsordningen för Södertörns Energi AB vid sitt sammanträde 2018-08-20. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-17.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Referens Sina Aho Mottagare Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Södertörns Energi AB Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nya ägardirektiv för Södertörns Energi AB. 2. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ny bolagsordning för Södertörns Energi AB. 3. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer den ändring av gällande ägardirektiv och bolagsordning för Södertörns Energi AB i enlighet med fullmäktiges beslut. 4. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begära en extra bolagsstämma i Södertörns Energi AB för behandling av förslaget till ändrade ägardirektiv och bolagsordning för bolaget. Sammanfattning Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommun. Ägardirektiven tillsammans med bolagsordningen är styrelsens och VD:s instruktion för hur bolaget och dess dotterbolag ska drivas. Nuvarande ägardirektiv är antagna av kommunfullmäktige 2017-04-24, 81. Nuvarande bolagsordning antogs av kommunfullmäktige 2016-05-26, 105. Förslag till ändring av ägardirektiv och bolagsordning är utarbetat av kommunledningsförvaltningen tillsammans med Huddinge kommun och VD:n för Södertörns Energi AB. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Kommunfullmäktige i Huddinge kommun avser fatta beslut om att revidera ägardirektiv och bolagsordningen för Södertörns Energi AB vid sitt sammanträde 2018-08-20. Ärendet Vid ett möte mellan representanter för ägarna till Södertörns Energi AB och VD:n för bolaget har det föreslagits att ändringar och tillägg görs till bolagsordningen och ägardirektiveen. Vad gäller bolagsordningen har i 3 gjorts ett förtydligande över vilka ägarkommunerna är, det vill säga Botkyrka- och Huddinge kommun. I 15 har det lagts till att stämma får hållas inom någon av ägarkommunerna. Eftersom bolaget har sitt säte i Botkyrka kommun ska bolagsstämman således hållas i kommunen, men med denna ändring ska bolaget framöver kunna hålla bolagsstämma även i Huddinge kommun. Ändringarna i gällande ägardirektiv avser i huvudsak förtydligande och kommenteras ingående i bilaga 2. Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen tillstyrker de föreslagna ändringarna av ägardirektiven och bolagsordningen för Södertörns Energi AB. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Förslag ändring av ägardirektiv med kommentarer för Södertörns Energi AB 2. Förslag ändring av ägardirektiv för Södertörns Energi AB 3. Nuvarande ägardirektiv för Södertörns Energi AB 4. Förslag ändring av bolagsordning med kommentarer för Södertörns Energi AB 5. Förslag ändring av bolagsordning för Södertörns Energi AB 6. Nuvarande bolagsordning för Södertörns Energi AB Expedieras till Södertörns Energi AB Huddinge kommun

Bilaga 1 Revidering (under 2017) Ägardirektiv Södertörns Energi AB Gammalt ägardirektiv Förslag till nytt ägardirektiv Kommentarer Ägardirektiv för Södertörns Energi 1. Ägare Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Huddinge och Botkyrka kommuner. 2. Verksamhetsbeskrivning Södertörns Energi (nedan kallat bolaget) ska i samverkan med ägarna främja energiförsörjningen genom i huvudsak distribution och produktion av fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Bolaget är moderbolag för den operativa verksamheten, som bedrivs i dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) och Söderenergi AB (58 %). Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion, distribution och försäljning av värme, el och kyla och därmed tillhörande utrustning samt annan därmed förenlig verksamhet. Södertörns Energi ska äga, förvalta och utveckla dotterbolagen på affärsmässig grund. När vi fortsättningsvis skriver om bolaget innefattas även verksamheten i dotterbolagen där så är tillämpligt. 3. Ägarnas vision Södertörns Energi ska utvecklas till att nå en långsiktigt finansiellt stark ställning. Bolaget ska via sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Ägardirektiv för Södertörns Energi 1. Ägare Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Huddinge och Botkyrka kommuner. 2. Verksamhetsbeskrivning Södertörns Energi (nedan kallat bolaget) ska i samverkan med ägarna främja energiförsörjningen genom i huvudsak distribution och produktion av fjärrvärme och kyla i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Bolaget är moderbolag för den operativa verksamheten, som bedrivs i dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) och Söderenergi AB (58 %). Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion, distribution och försäljning av värme, el och kyla och därmed tillhörande utrustning samt annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. Södertörns Energi ska äga, förvalta och utveckla dotterbolagen på affärsmässig grund. När vi fortsättningsvis skriver om bolaget innefattas även verksamheten i dotterbolagen där så är tillämpligt. 3. Ägarnas vision Södertörns Energi ska långsiktigt stärka sin finansiella ställning. Bolaget ska via sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Tillagt produkten kyla Överensstämmelse med bolagsordningens verksamhetsbeskrivning Förtydligat.

Bilaga 1 3.1 Samhällsutveckling Bolaget och dotterbolagen ska följa utvecklingen inom energiförsörjningsområdet och verka för att skapa långsiktiga lösningar för att säkra att miljömässigt hållbara uppvärmningsalternativ kan erbjudas kommuninvånarna. För att stödja kommunernas tillväxt ska bolaget tillsammans med Södertörns Fjärrvärme upprätthålla goda relationer med de näringsidkare som etablerar fastighetsbestånd inom leveranskommunerna. 3.2 Samordning Bolaget och dess dotterbolag ska, där så är lämpligt, sträva efter att samordna sin verksamhet med kommunerna och tillvarata de samordningsmöjligheter som kan finnas. Bolaget och dess dotterbolag ska även inom tillämpliga delar medverka till att de mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige kan uppnås. 4. Mål 4.1. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: Södertörns Energi ska genom sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Södertörns Energi ska tillsammans med sina dotterbolag minska sina utsläpp av fossil koldioxid för att på sikt bli fossilbränslefritt. Södertörns Energi ska verka för att koncernnettoskulden per invånare över tiden minskar. Södertörns Energi ska uppvisa ett positivt resultat som medger utdelning till ägarna. 4.2. Övergripande mål för verksamheten Bolaget ska genom sina dotterbolag arbeta för att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ i de områden där det är ekonomiskt försvarbart att erbjuda anslutning till fjärrvärmenätet. 3.1 Samhällsutveckling Bolaget och dotterbolagen ska följa utvecklingen inom energiförsörjningsområdet och verka för att långsiktigt hållbara energilösningar kan erbjudas kommuninvånarna. För att stödja kommunernas tillväxt ska koncernen upprätthålla goda relationer med aktörer som innehar och utvecklar fastighetsbestånd inom leveranskommunerna. 3.2 Samordning Bolaget och dess dotterbolag ska, där så är lämpligt, sträva efter att samordna sin verksamhet med kommunerna och tillvarata de samordningsmöjligheter som kan finnas. Bolaget och dess dotterbolag ska även inom tillämpliga delar medverka till att de mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige kan uppnås. Koncernen ska genom sin produktion och distribution av värme och kyla, där så är möjligt, sträva efter delaktighet i ägarkommunernas sociala ansvarstagande. 4. Mål 4.1. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: Södertörns Energi ska genom sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Södertörns Energi ska tillsammans med sina dotterbolag minska sin användning av fossila bränslen för att på sikt bli fossilbränsleoberoende. Södertörns Energi ska verka för att koncernnettoskulden per invånare över tiden minskar. Södertörns Energi ska uppvisa ett positivt resultat som medger utdelning till ägarna. 4.2 Övergripande mål för verksamheten Bolaget ska genom sina dotterbolag arbeta för att kunna utveckla och erbjuda konkurrenskraftiga energilösningar i ägarkommunerna. Begreppet hållbarhet innefattar mer än enbart miljö, t ex även social hållbarhet. Energilösningar tydliggör att det även kan innefatta kyla. Direktivet ska gälla även de som redan innehar fastighetsbestånd Nytt direktiv om socialt ansvarstagande Skärpt till fossilbränsleoberoende Energilösningar istället för uppvärmningsalternativ visar inte bara på att vi erbjuder kommuninvånarna värme utan även kyla och helhetslösningar inom energi. Erbjudandet

Bilaga 1 Bolaget ska utfärda ägardirektiv till dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme och i samarbete med övriga ägare (för närvarande Telge AB) ta fram ägardirektiv till Söderenergi AB. Bolaget ska regelbundet och aktivt bevaka och analysera dotterbolagens verksamhetsutveckling och ekonomiska utveckling. Bolaget har rätt att ha en ägarrepresentant som adjungerad representant i dotterbolagens styrelser. 4.3 Ekonomiska och finansiella mål Långsiktigt ska bolaget med dess dotterbolag uppnå en rimlig lönsamhet och ha en stabil finansiell ställning. Södertörns Energi I syfte att stärka bolagets finansiella ställning och minska kommunernas låneskuld ska Södertörns Energi under åren 2016 2018 redovisa positiva resultat som gör att bolaget kan göra amorteringar på befintlig upplåning med minst 50 mnkr per år. Efter amortering av 2018 års resultat ska kapitalskulden vara 1 100 mnkr, eller lägre. Den totala låneportföljen uppgick per 2015 12 31 till 1 250 mnkr. Bolaget ska lämna en utdelning om minst 12 mnkr per år till ägarna. Södertörns Fjärrvärme Södertörns Fjärrvärme ska redovisa resultat som innebär att bolaget, under åren 2016 2018, kan lämna ett koncernbidrag till Södertörns Energi på totalt 300 mnkr, dvs i genomsnitt ca 100 mnkr per år. Bolaget ska bibehålla en soliditet på över 40 procent. Söderenergi Senast vid utgången av 2018 ska Söderenergis egna kapital efter återbetalning av aktieägartillskott uppgå till minst 428 mnkr, för att på så vis skapa en stark finansiell ställning. Utdelning till ägarna ska under perioden ske med 50 procent av vinst efter skatt. Det egna kapitalet uppgick per 2015 12 31 till 379 mnkr. Bolaget ska utfärda ägardirektiv till dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme och i samarbete med övriga ägare (för närvarande Telge AB) ta fram ägardirektiv till Söderenergi AB. Bolaget ska regelbundet och aktivt bevaka och analysera dotterbolagens verksamhetsutveckling och ekonomiska utveckling. Bolaget har rätt att ha en ägarrepresentant som adjungerad i Söderenergis och Södertörns Fjärrvärmes styrelse. Bolaget kan, genom bolagsstämma i SFAB efter förslag av fullmäktige i Botkyrka och Huddinge, välja den verkställande direktören som ordinarie ledamot i Södertörns Fjärrvärmes styrelse. 4.3 Ekonomiska och finansiella mål Långsiktigt ska bolaget med dess dotterbolag uppnå en rimlig lönsamhet och ha en stabil finansiell ställning. Södertörns Energi, koncern Avkastning på totalt kapital, ska vara 6,5 %. Detta ger utrymme till: Aktieutdelning till ägarna cirka 12 Mkr/år Amortering cirka 50 Mkr/år Eget kapital ska öka och uppgå till 70 Mkr vid 2021 års utgång. Södertörns Fjärrvärme Södertörns Fjärrvärme ska redovisa resultat som medger att bolaget kan lämna ett koncernbidrag till Södertörns Energi på ca 100 Mkr per år. Bolaget ska bibehålla en soliditet på över 40 procent. Söderenergi Söderenergi ska arbeta långsiktigt för att öka sitt egna kapital och uppnå en stark finansiell ställning. Uppbyggnad av eget kapital ska prioriteras före utdelning till ägarna. Då detta är uppnått kan utdelning ske. Finansiering Bolaget och dess dotterbolag ska ha finansiella styrdokument som huvudsakligen överensstämmer med ägarkommunernas finanspolicys. Vid utformning av de finansiella styrdokumenten ska ska kunna ställas till alla kunder, även om de i dagsläget inte direkt ligger i anslutning till fjärrvärmenätet. Eftersom detta utvecklas hela tiden, kan de kanske med tiden anslutas. Uppdaterat i enlighet med SFABs bolagsordning och beslut i KF. Lönsamhetsnivån är densamma som tidigare, men uttrycks som nyckeltal som är lättare att följa upp och att bryta ner till nyckeltal för de operativa verksamheterna. Det tidigare målet för 2018 är redan uppnått, då låneskulden för närvarande är 1 085 Mkr. Nytt mål som tydligt anger önskad nivå på finansiell ställning har specificerats. Detta skulle även kunna uttryckas som exempelvis räntabilitet på operativt kapital. Anger en långsiktig princip istället för ett exakt och kortsiktigt mål. Det är också viktigare att kunna hålla låga priser än att ge utdelning.

Bilaga 1 Finansiering Bolaget och dess dotterbolag ska ha finansiella styrdokument som huvudsakligen överensstämmer med ägarnas finanspolicyer. Vid utformning av de finansiella styrdokumenten ska synpunkter inhämtas från ägarna. Bolaget och dess dotterbolag ska i sin finansiering samverka med och utnyttja den koncerngemensamma interbanken. 4.4. Miljömål Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt miljöarbete behålla sina miljöcertifieringar. Transporter till anläggningarna ska ske effektivt och med så lite fossila inslag som möjligt. Krav ska ställas på förnyelsebara drivmedel i transportfordon i så hög utsträckning som möjligt. Södertörns Fjärrvärme Energiproduktionen i Skogåsanläggningen ska ske så resurseffektivt som möjligt. Användningen av fossil olja uppgår vid ett normalår till cirka 3 5 procent. Under perioden 2016 2018 ska fossil eldningsolja endast användas vid extrem kyla eller vid större störningar. Användningen av fossil olja och orsaken skall anges i Södertörns Fjärrvärmes månadsrapport. Söderenergi Bränslen ska användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen ska så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller återvunna, det vill säga framställda av sådant material som annars skulle ha gått till spillo, till exempel avfall från skogsbruk eller material och produkter såsom papper, trä och plast som dels använts minst en gång, dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt. Ett normalår ska användningen av fossil eldningsolja vara mindre än 2 procent för leverans till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät AB och andelen förnyelsebara bränslen/returbränslen ska totalt, inklusive leveransen till Fortum AB, vara minst 90 procent (avrop av effektgaranti från Fortum exkluderad). I den utvecklingsplan för Söderenergi som är under utarbetande ska förutsättningar och konsekvenser av att avveckla användningen av torv beskrivas. Användningen av torveldning ska upphöra senast år synpunkter inhämtas från ägarna. Bolaget och dess dotterbolag ska i sin finansiering samverka med och utnyttja den koncerngemensamma internbanken. 4.4 Miljömål Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt miljöarbete behålla sina miljöcertifieringar. Transporter till anläggningarna ska ske effektivt och med så lite fossila inslag som möjligt. Krav ska ställas på förnyelsebara drivmedel i transportfordon i så hög utsträckning som möjligt. (Avser landväga transporter) Fjärrvärme och fjärrkyleproduktionen ska ske så resurseffektivt som möjligt och bolaget ska sträva efter att den egna produktionen ska bli fossilbränslefri till 2030. Bränslen ska därför användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen ska så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller återvunna, det vill säga framställda av sådant material inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt, (avrop av effektgaranti från Fortum exkluderad). Avfall från förbränningsanläggningarna ska behandlas på ett miljöriktigt och resurseffektivt sätt. Transportfordon avser enbart landväga transporter, ej fartyg. Miljömålen har samlats och harmonierats så att de gäller oavsett vilket dotterbolag som äger produktionen och ett nytt långsiktigt mål föreslås. Andelen förnybara och/eller återvunna bränslen är idag > 99%, vilket är långt över det tidigare målet 90%. Torv hos Söderenergi är avvecklad liksom användningen av fossil olja i Skogåsanläggningen. De fossila bränslena som används idag kommer från importen från Fortum till Skogåssystemet, startolja och för Fortums effektavrop. Detta mål avser egen produktion, dvs den verksamhet vi själva råder över. Med fossilbränsle avses rena fossila bränslen som eldningsolja, kol. Inte fossila andelar av utsorterat avfall som energiåtervinns. Definition av Fossilbränslefri 1. Den egna el- och värmeproduktionen ska inte vara beroende av rena fossila bränslen såsom fossil eldningsolja, kol eller torv. Rena fossila bränslen ska inte användas vid normal drift. Bränslen ska vara förnybara och/eller återvunna av sådant material som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt.

Bilaga 1 2020. Avfall från förbränningsanläggningarna ska behandlas på ett miljöriktigt och resurseffektivt sätt. 4.5. Arbetsmiljömål I dotterbolagen utförs många farliga arbetsmoment och aktiviteter som kan utgöra fara för allmänheten. Dotterbolagen ska ha ett starkt säkerhetsarbete och sträva efter att undvika olyckor på arbetsplatsen. Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt arbete behålla sina arbetsmiljöcertifieringar. 4.6. Renodling av verksamheten Bolaget ska sträva efter att renodla verksamheternas produktion respektive distribution inom de två dotterbolagen. Under 2016 ska en plan utarbetas om hur Södertörns Fjärrvärmes produktionsanläggning i Skogås ska kunna överföras till Söderenergi för att frågan sedan ska underställas beslut i kommunfullmäktige. 4.7. Investeringsplanering Verksamheten är investeringsintensiv och har stora anläggningstillgångar. Bolaget ska upprätthålla en långsiktig planering av kommande investeringar per dotterbolag. 4.8. Långsiktig utvecklingsplan Bolaget ska utarbeta ett gemensamt ramverk för koncernens långsiktiga utvecklingsplan för att hantera framtida hot och möjligheter. Detta ska göras i form av: En marknadsutblick som belyser de största framtida utmaningarna och deras påverkan på koncernen Koncernens gemensamma långsiktiga utvecklingsplan för att hantera dessa utmaningar, samt Beskriva möjlig utveckling enligt denna plan. 5. Styrdokument och policys Bolaget ska sköta den löpande verksamheten och denna ska inte underställas kommunfullmäktige för yttrande. Styrdokument för 4.5 Arbetsmiljömål I dotterbolagen utförs många farliga arbetsmoment och aktiviteter som kan utgöra fara för allmänheten. Dotterbolagen ska ha ett starkt säkerhetsarbete och sträva efter att undvika olyckor på arbetsplatsen eller utsätta tredje man för fara. Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt arbete behålla sina arbetsmiljöcertifieringar. 4.6. Renodling av verksamheten Bolaget ska sträva efter att renodla verksamheternas värmeproduktion respektive distribution inom de två dotterbolagen. 4.6 Investeringsplanering Verksamheten är investeringsintensiv och har stora anläggningstillgångar. Bolagen ska upprätthålla en långsiktig planering av kommande investeringar per dotterbolag. 4.7 Långsiktig utvecklingsplan Bolaget ska vidareutveckla det gemensamma ramverket med en långsiktig utvecklingsplan för koncernen. 5. Styrdokument och policys Bolaget ska sköta den löpande verksamheten och denna ska inte underställas kommunfullmäktige för yttrande. Styrdokument för 2. Krav ska ställas på att egna fordon inte ska vara beroende av fossila bränslen (t ex bensin eller fossil diesel). Elhybridbilar, laddningsbara elbilar får användas. Krav ska ställas på leverantörer av att transportfordon för landväga transporter ska vara fossilbränsleoberoende. Tågtransport får användas. 3. Nettoanvändning av el (el för fjärrvärmepumpar) ingår ej i begreppet. 4. Import från Fortum ingår ej Tillagt om tredje man. Punkten ändras något för att stämma in på dagsläget gällande Skogås. Ett gemensamt ramverk är utarbetat i enlighet med ägardirektivet. Detta ska nu följas upp och vidareutvecklas.

Bilaga 1 bolagen ska finnas i följande områden: bolagen ska finnas i följande områden: Typ av styrdokument SÖEAB SFAB SÖAB Bränsle x x Miljö x x Finans x x x Risk/säkerhet x x Kommunikation x x Personal x x Kvalitet x x Upphandling x x Resor och representation x x x Arbetsmiljö x x Kommunernas fastställda policydokument ska i tillämpliga delar ligga till grund för bolagets styrdokument. Samtliga bolag i koncernen ska följa vid var tid gällande näringslivskod. 6. Insyn och rapportering Typ av styrdokument SÖEAB SFAB SÖAB Bränsle x x Miljö x x Finans x x x Risk/säkerhet x x Kommunikation x x Personal x x Kvalitet x x Upphandling x x Resor och representation x x x Arbetsmiljö x x Kommunernas fastställda policydokument ska i tillämpliga delar ligga till grund för bolagets styrdokument. Samtliga bolag i koncernen ska följa vid var tid gällande näringslivskod. 6 Insyn och rapportering Direktivet borttaget då det var otydligt vilken kod som avses. 6.1. Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att bolaget löpande och utan dröjsmål ska översända följande handlingar till respektive kommun * Se tabell Vidare ska följande informeras om och godkännas i förväg av Södertörns Energis båda ägare, Huddinge och Botkyrka kommuner: 6.1 Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att bolaget löpande och utan dröjsmål ska översända följande handlingar till respektive kommun * Se tabell sist i dokumentet Vidare ska följande informeras om och godkännas i förväg av Södertörns Energis båda ägare, Huddinge och Botkyrka kommuner:

Bilaga 1 försäljning av fast egendom i Södertörns Energi eller dotterbolagen köp eller försäljning av aktier i Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi förvärv av aktier i andra bolag bildande av dotterbolag ändring av bolagets eller dotterbolagens aktiekapital förändring av bolagets och/eller dotterbolagens verksamhetsinriktning större investeringar i bolaget och dotterbolagen, som antingen starkt påverkar det egna resultatet och/eller den lokala miljön övriga frågor av principiell beskaffenhet. Uppföljning av bolagets verksamhet Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning dels av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till det ändamål som kommunfullmäktige lagt fast i bolagsordningen, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Dessa bedömningar ska tas in i bolagets årsredovisning men även beslutas i styrelsen så att de kan överlämnas till kommunen senast sista februari. Därutöver ska bolaget vid samma tillfälle lämna en särskild redogörelse för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidragit till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av. 6.2. Möten Med syftet att underlätta insyn och informationsutbyte ska möten enligt nedanstående genomföras. 6.2.1. Ägardialoger Bolaget ska kalla ägarna till gemensamma ägardialoger minst två gånger per år. Syftet är att förbättra möjlighet till insyn och informationsutbyte. Vid dessa dialoger deltar tjänstemän från respektive kommun och VD samt VD assistent. 6.2.2. Ägarmöten ändring av bolagets eller dotterbolagens aktiekapital förändring av bolagets och/eller dotterbolagens verksamhetsinriktning större investeringar i bolaget och dotterbolagen, som antingen starkt påverkar det egna resultatet och/eller den lokala miljön övriga frågor av principiell beskaffenhet. Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: försäljning av fast egendom i Södertörns Energi eller dotterbolagen överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle. köp eller försäljning av aktier i Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi förvärv av aktier i andra bolag bildande av dotterbolag Uppföljning av bolagets verksamhet Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning dels av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till det ändamål som kommunfullmäktige lagt fast i bolagsordningen, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Dessa bedömningar ska tas in i bolagets årsredovisning men även beslutas i styrelsen så att de kan överlämnas till kommunen senast sista februari. Därutöver ska bolaget vid samma tillfälle lämna en särskild redogörelse för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidragit till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av. 6.2 Möten Med syftet att underlätta insyn och informationsutbyte ska möten enligt nedanstående genomföras. 6.2.1 Ägardialoger Bolaget ska kalla ägarna till gemensamma ägardialoger minst två gånger per år. Syftet är att förbättra möjlighet till insyn och informationsutbyte. Vid dessa dialoger deltar tjänstemän från Tillägg: I linje med bolagsordningen

Bilaga 1 Bolaget ska kalla ägarna till två gemensamma ägarmöten per år. Vid mötena ska kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör och eventuella övriga tjänstemän som utpekats av kommunerna samt bolagets VD och VD assistent närvara. Ett möte ska behandla uppföljning av det gångna verksamhetsåret och ett möte ska behandla budget och verksamhetsplan. Agendan ska innehålla åtminstone följande punkter. Verksamhet o Aktuella viktiga händelser Ekonomi o Utfall jämfört med budget och eventuell prognos Personal Mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige. Övriga frågor o Särskilda uppdrag enligt ägardirektivet eller nya uppdrag från styrelsen. Nästa möte 6.2.3. Informationsmöten Bolaget ska, när så efterfrågas, kunna kallas till kommunstyrelse eller kommunfullmäktige för att lämna information kring bolagets verksamhet. Vid dessa tillfällen ska VD och/eller styrelseledamot närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. I samband med informationsmöten med kommunstyrelsen är styrelseledamot och VD befriade från sådan tystnadsplikt som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger förfoga över. Bolaget ska årligen, om så efterfrågas av kommunerna, i samband med något av kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges sammanträden lämna information om föregående års verksamhet. 7. Antagande, fastställande och revidering av ägardirektiven Bolagets ägardirektiv ska antas i kommunfullmäktige i de två ägarkommunerna och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Kommunens ombud ska vid bolagsstämma överlämna de ägardirektiv som ska gälla för bolaget. respektive kommun och VD samt VD assistent. 6.2.2 Ägarmöten Bolaget ska kalla ägarna till två gemensamma ägarmöten per år. Vid mötena ska kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör och eventuella övriga tjänstemän som utpekats av kommunerna samt bolagets VD och VD assistent närvara. Vid mötena ska verksamhetsåret, budget och i förekommande fall även verksamhetsplan behandlas. Agendan ska innehålla åtminstone följande punkter. Verksamhet o Aktuella viktiga händelser Ekonomi o Utfall jämfört med budget och eventuell prognos Personal Mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige. Övriga frågor o Särskilda uppdrag enligt ägardirektivet eller nya uppdrag från styrelsen. Nästa möte 6.2.3 Informationsmöten Bolaget ska, när så efterfrågas, kunna kallas till kommunstyrelse eller kommunfullmäktige för att lämna information kring bolagets verksamhet. Vid dessa tillfällen ska VD och/eller styrelseledamot närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. I samband med informationsmöten med kommunstyrelsen är styrelseledamot och VD befriade från sådan tystnadsplikt som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger förfoga över. Bolaget ska årligen, om så efterfrågas av kommunerna, i samband med något av kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges sammanträden lämna information om föregående års verksamhet. 7. Antagande, fastställande och revidering av ägardirektiven Bolagets ägardirektiv ska antas i kommunfullmäktige i de två ägarkommunerna och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Kommunens ombud ska vid bolagsstämma överlämna de ägardirektiv som ska gälla för bolaget. Budget och verksamhetsplan följer olika tidplan i de två dotterbolagen, varför de inte kan avhandlas på samma möte. För moderbolaget finns inget krav på verksamhetsplan.

Bilaga 1 Detta ägardirektiv gäller tills vidare. Minst en gång varje mandatperiod för kommunfullmäktige ska Botkyrka och Huddinge kommuner gemensamt ompröva ägardirektivens aktualitet. Detta ägardirektiv har antagits 2017 04 27 av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun 2017 04 24 av kommunfullmäktige i Huddinge kommun Detta ägardirektiv gäller tills vidare. Minst en gång varje mandatperiod för kommunfullmäktige ska Botkyrka och Huddinge kommuner gemensamt ompröva ägardirektivens aktualitet. Detta ägardirektiv har antagits 2018 xx xx av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun 2018 xx xx av kommunfullmäktige i Huddinge kommun

Bilaga 1 * Tabell från 6.1 Typ av information SÖEAB SFAB SöAB Protokoll från bolagsstämma x x x Protokoll från styrelsesammanträde x x x Underlag för sammanställning av koncernbidrag* x x x Redovisningar av verksamhet, 31 mars, 31 aug 31 mars, 31 aug tertialvis utveckling och ekonomiska förhållanden* och 31 dec och 31 dec Månadsbokslut/rapport lämnas den 15:e månaden mar, aug, dec x x Årsredovisning x x x Budget x x x Affärsplan x x Verksamhetsplan x x Bränslemix x x *Inlämningar ska göras i enlighet med ägarkommunernas anvisningar.

Ägardirektiv Bilaga 2 1[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Förslag nytt Ägardirektiv för Södertörns Energi AB 2018 1. Ägare Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Huddinge och Botkyrka kommuner. 2. Verksamhetsbeskrivning Södertörns Energi (nedan kallat bolaget) ska i samverkan med ägarna främja energiförsörjningen genom i huvudsak distribution och produktion av fjärrvärme och kyla i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Bolaget är moderbolag för den operativa verksamheten, som bedrivs i dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) och Söderenergi AB (58 %). Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion, distribution och försäljning av värme, el och kyla och därmed tillhörande utrustning samt annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. Södertörns Energi ska äga, förvalta och utveckla dotterbolagen på affärsmässig grund. När vi fortsättningsvis skriver om bolaget innefattas även verksamheten i dotterbolagen där så är tillämpligt. 3. Ägarnas vision Södertörns Energi ska långsiktigt stärka sin finansiella ställning. Bolaget ska via sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. 3.1 Samhällsutveckling Bolaget och dotterbolagen ska följa utvecklingen inom energiförsörjningsområdet och verka för att långsiktigt hållbara energilösningar kan erbjudas kommuninvånarna. För att stödja kommunernas tillväxt ska koncernen upprätthålla goda relationer med aktörer som innehar och utvecklar fastighetsbestånd inom leveranskommunerna. 3.2 Samordning Bolaget och dess dotterbolag ska, där så är lämpligt, sträva efter att samordna sin verksamhet med kommunerna och tillvarata de samordningsmöjligheter som kan finnas. Bolaget och dess dotterbolag ska även inom tilllämpliga delar medverka till att de mål som fastställts av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun kan uppnås. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 2[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Koncernen ska genom sin produktion och distribution av värme och kyla, där så är möjligt, sträva efter delaktighet i ägarkommunernas sociala ansvarstagande. 4. Mål 4.1 Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: Södertörns Energi ska genom sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Södertörns Energi ska tillsammans med sina dotterbolag minska sin användning av fossila bränslen för att på sikt bli fossilbränsleoberoende. Södertörns Energi ska verka för att koncernnettoskulden per invånare över tiden minskar. Södertörns Energi ska uppvisa ett positivt resultat som medger utdelning till ägarna. 4.2 Övergripande mål för verksamheten Bolaget ska genom sina dotterbolag arbeta för att kunna utveckla och erbjuda konkurrenskraftiga energilösningar i ägarkommunerna. Bolaget ska utfärda ägardirektiv till dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme och i samarbete med övriga ägare (för närvarande Telge AB) ta fram ägardirektiv till Söderenergi AB. Bolaget ska regelbundet och aktivt bevaka och analysera dotterbolagens verksamhetsutveckling och ekonomiska utveckling. Bolaget har rätt att ha en ägarrepresentant som adjungerad i Söderenergis och Södertörns Fjärrvärmes styrelse. Bolaget kan, genom bolagsstämma i SFAB efter förslag i av fullmäktige i Botkyrka och Huddinge, välja den verkställande direktören som ordinarie ledamot i Södertörns Fjärrvärmes styrelse. 4.3 Ekonomiska och finansiella mål Långsiktigt ska bolaget med dess dotterbolag uppnå en rimlig lönsamhet och ha en stabil finansiell ställning. Södertörns Energi, koncern Avkastning på totalt kapital, ska vara 6,5 %. Detta ger utrymme till: Aktieutdelning till ägarna cirka 12 Mkr/år Amortering cirka 50 Mkr/år

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 3[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Eget kapital ska öka och uppgå till -70 Mkr vid 2021 års utgång. Södertörns Fjärrvärme Södertörns Fjärrvärme ska redovisa resultat som medger att bolaget kan lämna ett koncernbidrag till Södertörns Energi på ca 100 Mkr per år. Bolaget ska bibehålla en soliditet på över 40 procent. Söderenergi Söderenergi ska arbeta långsiktigt för att öka sitt egna kapital och uppnå en stark finansiell ställning. Uppbyggnad av eget kapital ska prioriteras före utdelning till ägarna. Då detta är uppnått kan utdelning ske. Finansiering Bolaget och dess dotterbolag ska ha finansiella styrdokument som huvudsakligen överensstämmer med ägarkommunernas finanspolicyer. Vid utformning av de finansiella styrdokumenten ska synpunkter inhämtas från ägarna. Bolaget och dess dotterbolag ska i sin finansiering samverka med och utnyttja den koncerngemensamma internbanken. 4.4 Miljömål Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt miljöarbete behålla sina miljöcertifieringar. Transporter till anläggningarna ska ske effektivt och med så lite fossila inslag som möjligt. Krav ska ställas på förnyelsebara drivmedel i transportfordon i så hög utsträckning som möjligt (avser landvägstransporter) Fjärrvärme- och fjärrkyleproduktionen ska ske så resurseffektivt som möjligt och bolaget ska sträva efter att den egna produktionen ska bli fossilbränslefri till 2030. Bränslen ska därför användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen ska så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller återvunna, det vill säga framställda av sådant material som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt, (avrop av effektgaranti från Fortum exkluderad). Avfall från förbränningsanläggningarna ska behandlas på ett miljöriktigt och resurseffektivt sätt. 4.5 Arbetsmiljömål I dotterbolagen utförs många farliga arbetsmoment och aktiviteter som kan utgöra fara för allmänheten. Dotterbolagen ska ha ett starkt säkerhetsarbete

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 4[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 och sträva efter att undvika olyckor på arbetsplatsen eller utsätta tredje man för fara. Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt arbete behålla sina arbetsmiljöcertifieringar. 4.6 Renodling av verksamheten Bolaget ska sträva efter att renodla verksamheternas värmeproduktion respektive -distribution inom de två dotterbolagen. 4.7 Investeringsplanering Verksamheten är investeringsintensiv och har stora anläggningstillgångar. Bolagen ska upprätthålla en långsiktig planering av kommande investeringar per dotterbolag. 4.8 Långsiktig utvecklingsplan Bolaget ska vidareutveckla det gemensamma ramverket med en långsiktig utvecklingsplan för koncernen. 5. Styrdokument och policys Bolaget ska sköta den löpande verksamheten och denna ska inte underställas kommunfullmäktige för yttrande. Styrdokument för bolagen ska finnas i följande områden: Södertörns Södertörns Typ av styrdokument Energi AB Fjärrvärme AB Söderenergi AB Bränsle x x Miljö x x Finans x x x Risk/säkerhet x x Kommunikation x x Personal x x Kvalitet x x Upphandling x x Resor och representation x x x Arbetsmiljö x x Kommunernas fastställda policydokument ska i tillämpliga delar ligga till grund för bolagets styrdokument.

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 5[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 6 Insyn och rapportering 6.1 Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att bolaget löpande och utan dröjsmål ska översända följande handlingar till respektive kommun. Södertörns Södertörns Typ av information Energi AB Fjärrvärme Söderenergi AB AB Protokoll från bolagsstämma x x x Protokoll från styrelsesammanträde x x x Underlag för sammanställning av koncernbidrag* x x x Redovisningar av verksamhet, 31 mars, 31 aug 31 mars, 31 aug tertialvis utveckling och ekonomiska förhållanden* och 31 dec och 31 dec Månadsbokslut/rapport lämnas den 15 månaden efter (utom jan, feb, jul, aug) x x Årsredovisning x x x Budget x x x Affärsplan x x Verksamhetsplan x x Bränslemix x x *Inlämningar ska göras i enlighet med ägarkommunernas anvisningar. Vidare ska följande informeras om och godkännas i förväg av Södertörns Energis båda ägare, Huddinge och Botkyrka kommuner: försäljning av fast egendom i Södertörns Energi eller dotterbolagen överstigande ett belopp av 20 Mkr per affärstillfälle köp eller försäljning av aktier i Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi förvärv av aktier i andra bolag bildande av dotterbolag ändring av bolagets eller dotterbolagens aktiekapital förändring av bolagets och/eller dotterbolagens verksamhetsinriktning större investeringar i bolaget och dotterbolagen, som antingen starkt påverkar det egna resultatet och/eller den lokala miljön övriga frågor av principiell beskaffenhet.

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 6[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Uppföljning av bolagets verksamhet Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning dels av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till det ändamål som kommunfullmäktige lagt fast i bolagsordningen, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Dessa bedömningar ska tas in i bolagets årsredovisning men även beslutas i styrelsen så att de kan överlämnas till kommunen senast sista februari. Därutöver ska bolaget vid samma tillfälle lämna en särskild redogörelse för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidragit till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av. 6.2 Möten Med syftet att underlätta insyn och informationsutbyte ska möten enligt nedanstående genomföras. 6.2.1 Ägardialoger Bolaget ska kalla ägarna till gemensamma ägardialoger minst två gånger per år. Syftet är att förbättra möjlighet till insyn och informationsutbyte. Vid dessa dialoger deltar tjänstemän från respektive kommun och VD samt VDassistent. 6.2.2 Ägarmöten Bolaget ska kalla ägarna till två gemensamma ägarmöten per år. Vid mötena ska kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör och eventuella övriga tjänstemän som utpekats av kommunerna samt bolagets VD och VDassistent närvara. Vid mötena ska verksamhetsåret, budget och i förekommande fall även verksamhetsplan behandlas. Agendan ska innehålla åtminstone följande punkter. Verksamhet o Aktuella viktiga händelser Ekonomi o Utfall jämfört med budget och eventuell prognos Personal Mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige. Övriga frågor o Särskilda uppdrag enligt ägardirektivet eller nya uppdrag från styrelsen. Nästa möte 6.2.3 Informationsmöten

BOTKYRKA KOMMUN Ägardirektiv 7[7] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:478 Bolaget ska, när så efterfrågas, kunna kallas till kommunstyrelse eller kommunfullmäktige för att lämna information kring bolagets verksamhet. Vid dessa tillfällen ska VD och/eller styrelseledamot närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. I samband med informationsmöten med kommunstyrelsen är styrelseledamot och VD befriade från sådan tystnadsplikt som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger förfoga över. Bolaget ska årligen, om så efterfrågas av kommunerna, i samband med något av kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges sammanträden lämna information om föregående års verksamhet. 7. Antagande, fastställande och revidering av ägardirektiven Bolagets ägardirektiv ska antas i kommunfullmäktige i de två ägarkommunerna och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Kommunens ombud ska vid bolagsstämma överlämna de ägardirektiv som ska gälla för bolaget. Detta ägardirektiv gäller tills vidare. Minst en gång varje mandatperiod för kommunfullmäktige ska Botkyrka och Huddinge kommuner gemensamt ompröva ägardirektivens aktualitet. Detta ägardirektiv har antagits 2018-09-xx av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun 2018-08-20 av kommunfullmäktige i Huddinge kommun

Bilaga 3 Ägardirektiv för Södertörns Energi AB 2016 2018 1. Ägare Södertörns Energi AB ägs till hälften vardera av Huddinge och Botkyrka kommuner. 2. Verksamhetsbeskrivning Södertörns Energi (nedan kallat bolaget) ska i samverkan med ägarna främja energiförsörjningen genom i huvudsak distribution och produktion av fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Bolaget är moderbolag för den operativa verksamheten, som bedrivs i dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) och Söderenergi AB (58 %). Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion, distribution och försäljning av värme, el och kyla och därmed tillhörande utrustning samt annan därmed förenlig verksamhet. Södertörns Energi ska äga, förvalta och utveckla dotterbolagen på affärsmässig grund. När vi fortsättningsvis skriver om bolaget innefattas även verksamheten i dotterbolagen där så är tillämpligt. 3. Ägarnas vision Södertörns Energi ska utvecklas till att nå en långsiktigt finansiellt stark ställning. Bolaget ska via sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. 3.1. Samhällsutveckling Bolaget och dotterbolagen ska följa utvecklingen inom energiförsörjningsområdet och verka för att skapa långsiktiga lösningar för att säkra att miljömässigt hållbara uppvärmningsalternativ kan erbjudas kommuninvånarna. För att stödja kommunernas tillväxt ska bolaget tillsammans med Södertörns Fjärrvärme upprätthålla goda relationer med de näringsidkare som etablerar fastighetsbestånd inom leveranskommunerna. 3.2. Samordning Bolaget och dess dotterbolag ska, där så är lämpligt, sträva efter att samordna sin verksamhet med kommunerna och tillvarata de samordningsmöjligheter som kan finnas. Bolaget och dess dotterbolag ska även inom tillämpliga delar medverka till att de mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige kan uppnås.

2 4. Mål 4.1. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: Södertörns Energi ska genom sina dotterbolag bidra till att göra ägarkommunerna mer attraktiva genom att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster för ett klimateffektivt och miljövänligt inomhusklimat. Södertörns Energi ska tillsammans med sina dotterbolag minska sina utsläpp av fossil koldioxid för att på sikt bli fossilbränslefritt. Södertörns Energi ska verka för att koncernnettoskulden per invånare över tiden minskar. Södertörns Energi ska uppvisa ett positivt resultat som medger utdelning till ägarna. 4.2. Övergripande mål för verksamheten Bolaget ska genom sina dotterbolag arbeta för att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ i de områden där det är ekonomiskt försvarbart att erbjuda anslutning till fjärrvärmenätet. Bolaget ska utfärda ägardirektiv till dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme och i samarbete med övriga ägare (för närvarande Telge AB) ta fram ägardirektiv till Söderenergi AB. Bolaget ska regelbundet och aktivt bevaka och analysera dotterbolagens verksamhetsutveckling och ekonomiska utveckling. Bolaget har rätt att ha en ägarrepresentant som adjungerad representant i dotterbolagens styrelser. 4.3. Ekonomiska och finansiella mål Långsiktigt ska bolaget med dess dotterbolag uppnå en rimlig lönsamhet och ha en stabil finansiell ställning. Södertörns Energi I syfte att stärka bolagets finansiella ställning och minska kommunernas låneskuld ska Södertörns Energi under åren 2016-2018 redovisa positiva resultat som gör att bolaget kan göra amorteringar på befintlig upplåning med minst 50 mnkr per år. Efter amortering av 2018 års resultat ska kapitalskulden vara 1 100 mnkr, eller lägre. Den totala låneportföljen uppgick per 2015-12- 31 till 1 250 mnkr. Bolaget ska lämna en utdelning om minst 12 mnkr per år till ägarna. Södertörns Fjärrvärme Södertörns Fjärrvärme ska redovisa resultat som innebär att bolaget, under åren 2016-2018, kan lämna ett koncernbidrag till Södertörns Energi på totalt 300 mnkr, dvs i genomsnitt ca 100 mnkr per år. Bolaget ska bibehålla en soliditet på över 40 procent. Söderenergi Senast vid utgången av 2018 ska Söderenergis egna kapital efter återbetalning av aktieägartillskott uppgå till minst 428 mnkr, för att på så vis skapa en stark

3 finansiell ställning. Utdelning till ägarna ska under perioden ske med 50 procent av vinst efter skatt. Det egna kapitalet uppgick per 2015-12-31 till 379 mnkr. Finansiering Bolaget och dess dotterbolag ska ha finansiella styrdokument som huvudsakligen överensstämmer med ägarnas finanspolicyer. Vid utformning av de finansiella styrdokumenten ska synpunkter inhämtas från ägarna. Bolaget och dess dotterbolag ska i sin finansiering samverka med och utnyttja den koncerngemensamma internbanken. 4.4. Miljömål Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt miljöarbete behålla sina miljöcertifieringar. Transporter till anläggningarna ska ske effektivt och med så lite fossila inslag som möjligt. Krav ska ställas på förnyelsebara drivmedel i transportfordon i så hög utsträckning som möjligt. Södertörns Fjärrvärme Energiproduktionen i Skogåsanläggningen ska ske så resurseffektivt som möjligt. Användningen av fossil olja uppgår vid ett normalår till cirka 3-5 procent. Under perioden 2016-2018 ska fossil eldningsolja endast användas vid extrem kyla eller vid större störningar. Användningen av fossil olja och orsaken skall anges i Södertörns Fjärrvärmes månadsrapport. Söderenergi Bränslen ska användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen ska så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller återvunna, det vill säga framställda av sådant material som annars skulle ha gått till spillo, till exempel avfall från skogsbruk eller material och produkter såsom papper, trä och plast som dels använts minst en gång, dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt. Ett normalår ska användningen av fossil eldningsolja vara mindre än 2 procent för leverans till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät AB och andelen förnyelsebara bränslen/returbränslen ska totalt, inklusive leveransen till Fortum AB, vara minst 90 procent (avrop av effektgaranti från Fortum exkluderad). I den utvecklingsplan för Söderenergi som är under utarbetande ska förutsättningar och konsekvenser av att avveckla användningen av torv beskrivas. Användningen av torveldning ska upphöra senast år 2020. Avfall från förbränningsanläggningarna ska behandlas på ett miljöriktigt och resurseffektivt sätt. 4.5. Arbetsmiljömål I dotterbolagen utförs många farliga arbetsmoment och aktiviteter som kan utgöra fara för allmänheten. Dotterbolagen ska ha ett starkt säkerhetsarbete och sträva efter att undvika olyckor på arbetsplatsen. Söderenergi och Södertörns Fjärrvärme ska genom aktivt och systematiskt arbete behålla sina arbetsmiljöcertifieringar.

4.6. Renodling av verksamheten Bolaget ska sträva efter att renodla verksamheternas produktion respektive distribution inom de två dotterbolagen. Under 2016 ska en plan utarbetas om hur Södertörns Fjärrvärmes produktionsanläggning i Skogås ska kunna överföras till Söderenergi för att frågan sedan ska underställas beslut i kommunfullmäktige. 4.7. Investeringsplanering Verksamheten är investeringsintensiv och har stora anläggningstillgångar. Bolaget ska upprätthålla en långsiktig planering av kommande investeringar per dotterbolag. 4.8. Långsiktig utvecklingsplan Bolaget ska utarbeta ett gemensamt ramverk för koncernens långsiktiga utvecklingsplan för att hantera framtida hot och möjligheter. Detta ska göras i form av: En marknadsutblick som belyser de största framtida utmaningarna och deras påverkan på koncernen Koncernens gemensamma långsiktiga utvecklingsplan för att hantera dessa utmaningar, samt Beskriva möjlig utveckling enligt denna plan. 5. Styrdokument och policys Bolaget ska sköta den löpande verksamheten och denna ska inte underställas kommunfullmäktige för yttrande. Styrdokument för bolagen ska finnas i följande områden: Södertörns Södertörns Typ av styrdokument Energi AB Fjärrvärme AB Söderenergi AB Bränsle x x Miljö x x Finans x x x Risk/säkerhet x x Kommunikation x x Personal x x Kvalitet x x Upphandling x x Resor och representation x x x Arbetsmiljö x x Kommunernas fastställda policydokument ska i tillämpliga delar ligga till grund för bolagets styrdokument. Samtliga bolag i koncernen ska följa vid var tid gällande näringslivskod. 4

5 6. Insyn och rapportering 6.1. Bolagets informationsskyldighet till kommunstyrelsen Bolaget ska fortlöpande hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet. Detta innebär att bolaget löpande och utan dröjsmål ska översända följande handlingar till respektive kommun. Södertörns Södertörns Typ av information Energi AB Fjärrvärme Söderen AB ergi AB Protokoll från bolagsstämma x x x Protokoll från styrelsesammanträde x x x Underlag för sammanställning av koncernbidrag* x x x Redovisningar av verksamhet, 31 mars, 31 31 mars, 31 aug aug tertialvis utveckling och ekonomiska förhållanden* och 31 dec och 31 dec Månadsbokslut/rapport lämnas den 15 månaden efter (utom jan, feb, jul, aug) x x Årsredovisning x x x Budget x x x Affärsplan x x Verksamhetsplan x x Bränslemix x x Hemsida x x x *Inlämningar ska göras i enlighet med ägarkommunernas anvisningar. Vidare ska följande informeras om och godkännas i förväg av Södertörns Energis båda ägare, Huddinge och Botkyrka kommuner: försäljning av fast egendom i Södertörns Energi eller dotterbolagen köp eller försäljning av aktier i Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi förvärv av aktier i andra bolag bildande av dotterbolag ändring av bolagets eller dotterbolagens aktiekapital förändring av bolagets och/eller dotterbolagens verksamhetsinriktning större investeringar i bolaget och dotterbolagen, som antingen starkt påverkar det egna resultatet och/eller den lokala miljön övriga frågor av principiell beskaffenhet. Uppföljning av bolagets verksamhet Bolagets styrelse ska årligen göra en bedömning dels av hur bolaget har bedrivit verksamheten i förhållande till det ändamål som kommunfullmäktige lagt fast i bolagsordningen, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna. Dessa bedömningar ska tas in i bolagets årsredovisning men även beslutas i styrelsen så att de kan överlämnas till kommunen senast sista februari. Därutöver ska bolaget vid samma tillfälle lämna en särskild redogörelse för hur bolaget fullföljt sitt uppdrag som lämnats i kommunens ägardirektiv samt beskriva på vilket sätt man har bidragit till att uppnå de av kommunfullmäktige uppställda målen som bolaget är berörda av.

6 6.2. Möten Med syftet att underlätta insyn och informationsutbyte ska möten enligt nedanstående genomföras. 6.2.1. Ägardialoger Bolaget ska kalla ägarna till gemensamma ägardialoger minst två gånger per år. Syftet är att förbättra möjlighet till insyn och informationsutbyte. Vid dessa dialoger deltar tjänstemän från respektive kommun och VD samt VDassistent. 6.2.2. Ägarmöten Bolaget ska kalla ägarna till två gemensamma ägarmöten per år. Vid mötena ska kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör och eventuella övriga tjänstemän som utpekats av kommunerna samt bolagets VD och VD-assistent närvara. Ett möte ska behandla uppföljning av det gångna verksamhetsåret och ett möte ska behandla budget och verksamhetsplan. Agendan ska innehålla åtminstone följande punkter. Verksamhet o Aktuella viktiga händelser Ekonomi o Utfall jämfört med budget och eventuell prognos Personal Mål som fastställts av respektive kommuns fullmäktige. Övriga frågor o Särskilda uppdrag enligt ägardirektivet eller nya uppdrag från styrelsen. Nästa möte 6.2.3. Informationsmöten Bolaget ska, när så efterfrågas, kunna kallas till kommunstyrelse eller kommunfullmäktige för att lämna information kring bolagets verksamhet. Vid dessa tillfällen ska VD och/eller styrelseledamot närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. I samband med informationsmöten med kommunstyrelsen är styrelseledamot och VD befriade från sådan tystnadsplikt som aktieägarna enligt aktiebolagslagen äger förfoga över. Bolaget ska årligen, om så efterfrågas av kommunerna, i samband med något av kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges sammanträden lämna information om föregående års verksamhet. 7. Antagande, fastställande och revidering av ägardirektiven Bolagets ägardirektiv ska antas i kommunfullmäktige i de två ägarkommunerna och fastställs därefter på extra eller ordinarie bolagsstämma. Kommunens ombud ska vid bolagsstämma överlämna de ägardirektiv som ska gälla för bolaget.

7 Minst en gång varje mandatperiod för kommunfullmäktige ska Botkyrka och Huddinge kommuner gemensamt ompröva ägardirektivens aktualitet Detta ägardirektiv har antagits 2017-04-27 av kommunfullmäktige i Botkyrka kommun 2017-04-24 av kommunfullmäktige i Huddinge kommun

Bilaga 5 Bolagsordning Södertörns Energi Förslag till ändringar 1 Bolagets firma är Södertörns Energi AB. 1 Bolagets firma är Södertörns Energi AB. 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom dotterbolag bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. 3 Bolaget får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför ägarkommunerna, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom ägarkommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder. I bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla, nämligen a) att bolaget inte ska ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare, samt b) att bolaget ska iaktta förbudet mot att ge understöd åt enskilda. 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom dotterbolag bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. 3 Bolaget får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför ägarkommunerna, Botkyrka och Huddinge, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom ägarkommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder. I bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla, nämligen a) att bolaget inte ska ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare, samt b) att bolaget ska iaktta förbudet mot att ge understöd åt enskilda.

Bilaga 5 Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägarkommunerna. 4 Kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner ska ges tillfälle att få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut i följande frågor ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: 1. bildande av bolag, 2. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. 5 Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 6 Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun av Stockholms län. 7 Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägarkommunerna. 4 Kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner ska ges tillfälle att få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut i följande frågor ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: 1. bildande av bolag, 2. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. 5 Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 6 Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun av Stockholms län. 7 Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen

Bilaga 5 för tiden från årsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie stämma hållits. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. 8 Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig därtill utser; av de sålunda utsedda personerna må dock ej flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 9 Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när denne så finner nödigt, eller då någon ledamot eller verkställande direktören det påyrkar. Aktiekapital m.m. 10 Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 40 och högst 160 stycken. 11 Bolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 12 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt för tiden från årsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie stämma hållits. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. 8 Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig därtill utser; av de sålunda utsedda personerna må dock ej flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 9 Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när denne så finner nödigt, eller då någon ledamot eller verkställande direktören det påyrkar. Aktiekapital m.m. 10 Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 40 och högst 160 stycken. 11 Bolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 12 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt

Bilaga 5 bolagets räkenskaper utser bolagsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor utser kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med suppleant. Bolagets årsstämma 13 På årsstämman ska till behandling upptas följande ärenden: a) Stämmans öppnande. b) Val av ordförande vid stämman. c) Upprättande och godkännande av röstlängden. d) Godkännande av dagordning. e) Val av justeringsmän. f) Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad g) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. bolagets räkenskaper utser bolagsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor utser kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med suppleant. Bolagets årsstämma 13 På årsstämman ska till behandling upptas följande ärenden: a) Stämmans öppnande. b) Val av ordförande vid stämman. c) Upprättande och godkännande av röstlängden. d) Godkännande av dagordning. e) Val av justeringsmän. f) Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad g) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport.

Bilaga 5 h) Beslut om 1. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, 2. disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och verkställande direktören. i) Anteckning om Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter. j) I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. k) Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. l) Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter. m) Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: a) ram för upptagande av krediter, b) ställande av säkerhet, h) Beslut om 1. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, 2. disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och verkställande direktören. i) Anteckning om Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter. j) I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. k) Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. l) Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter. m) Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: a) ram för upptagande av krediter, b) ställande av säkerhet,

Bilaga 5 c) bildande av bolag, d) köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, e) köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle, f) andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde av 50 miljoner kronor exklusive mervärdesskatt per affärstillfälle, g) beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 15 Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. Hembud m.m. 16 Har aktie övergått till person, som inte tidigare är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till lösen genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, om aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om köpeskillingen. När anmälan sålunda gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen c) bildande av bolag, d) köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, e) köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle, f) andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde av 50 miljoner kronor exklusive mervärdesskatt per affärstillfälle, g) beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 15 Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. Stämma får hållas inom någon av ägarkommunerna. Hembud m.m. 16 Har aktie övergått till person, som inte tidigare är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till lösen genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, om aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om köpeskillingen. När anmälan sålunda gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen

Bilaga 5 meddela detta till bolagets aktieägare med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, om flera aktier hembjudits samtidigt, aktierna först, så långt kan ske skall fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Lösenbeloppet skall utgöras, a) om fånget skett genom köp, av köpeskillingen, om detta kan anses utgöra aktiens marknadsvärde och, b) om äganderätten övergått genom annat fång än köp och överenskommelse inte kunnat träffas, av det belopp som aktien värderats till av skiljemän, utsedda i enlighet med gällande lag om skiljemän. Har aktie övergått genom köp och, om så begärs, den nye ägaren inte kan förete köpehandlingen eller annan handling som utvisar köpevillkoren, eller förekommer anledning att antaga att köpehandlingen upprättats för skens skull, skall lösenbeloppet fastställas i den under punkt b) ovan angivna meddela detta till bolagets aktieägare med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, om flera aktier hembjudits samtidigt, aktierna först, så långt kan ske skall fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Lösenbeloppet skall utgöras, a) om fånget skett genom köp, av köpeskillingen, om detta kan anses utgöra aktiens marknadsvärde och, b) om äganderätten övergått genom annat fång än köp och överenskommelse inte kunnat träffas, av det belopp som aktien värderats till av skiljemän, utsedda i enlighet med gällande lag om skiljemän. Har aktie övergått genom köp och, om så begärs, den nye ägaren inte kan förete köpehandlingen eller annan handling som utvisar köpevillkoren, eller förekommer anledning att antaga att köpehandlingen upprättats för skens skull, skall lösenbeloppet fastställas i den under punkt b) ovan angivna

Bilaga 5 ordningen. Om inte någon lösningsberättigad inom stadgad tid framställer lösningsanspråk eller lösenbeloppet inte erlägges inom en månad från det att lösenbeloppet i behörig ordning fastställts, äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 17 Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka. ordningen. Om inte någon lösningsberättigad inom stadgad tid framställer lösningsanspråk eller lösenbeloppet inte erlägges inom en månad från det att lösenbeloppet i behörig ordning fastställts, äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 17 Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka. Denna bolagsordning: - har godkänts av kommunfullmäktige i Botkyrka den? - har godkänts av kommunfullmäktige i Huddinge den? - har antagits på Södertörns Energi AB:s extra bolagsstämma per capsulam den?

1[4] Kommunledningsförvaltningen 1 Bolagets firma är Södertörns Energi AB. 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom dotterbolag bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. 3 Bolaget får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför ägarkommunerna, Botkyrka och Huddinge, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom ägarkommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder. I bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla, nämligen a) att bolaget inte ska ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare, samt b) att bolaget ska iaktta förbudet mot att ge understöd åt enskilda. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägarkommunerna. 4 Kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner ska ges tillfälle att få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut i följande frågor ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: 1. bildande av bolag, 2. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. 5 Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 6 Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun av Stockholms län. 7 Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen för tiden från årsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie stämma hållits. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:478 8 Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig därtill utser; av de sålunda utsedda personerna må dock ej flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 9 Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när denne så finner nödigt, eller då någon ledamot eller verkställande direktören det påyrkar. Aktiekapital m.m. 10 Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 40 och högst 160 stycken. 11 Bolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 12 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper utser bolagsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor utser kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med suppleant. Bolagets årsstämma 13 På årsstämman ska till behandling upptas följande ärenden: a) Stämmans öppnande. b) Val av ordförande vid stämman. c) Upprättande och godkännande av röstlängden. d) Godkännande av dagordning. e) Val av justeringsmän. f) Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad g) Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. h) Beslut om 1. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse,

BOTKYRKA KOMMUN 3[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:478 2. disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och verkställande direktören. i) Anteckning om Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter. j) I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. k) Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. l) Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter. m) Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: a) ram för upptagande av krediter, b) ställande av säkerhet, c) bildande av bolag, d) köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, e) köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle, f) andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde av 50 miljoner kronor exklusive mervärdesskatt per affärstillfälle, g) beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 15 Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. Stämma får hållas inom någon av ägarkommunerna. Hembud m.m. 16 Har aktie övergått till person, som inte tidigare är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till lösen genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, om aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om köpeskillingen. När anmälan sålunda gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till bolagets aktieägare med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång.

BOTKYRKA KOMMUN 4[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:478 Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, om flera aktier hembjudits samtidigt, aktierna först, så långt kan ske skall fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Lösenbeloppet skall utgöras, a) om fånget skett genom köp, av köpeskillingen, om detta kan anses utgöra aktiens marknadsvärde och, b) om äganderätten övergått genom annat fång än köp och överenskommelse inte kunnat träffas, av det belopp som aktien värderats till av skiljemän, utsedda i enlighet med gällande lag om skiljemän. Har aktie övergått genom köp och, om så begärs, den nye ägaren inte kan förete köpehandlingen eller annan handling som utvisar köpevillkoren, eller förekommer anledning att antaga att köpehandlingen upprättats för skens skull, skall lösenbeloppet fastställas i den under punkt b) ovan angivna ordningen. Om inte någon lösningsberättigad inom stadgad tid framställer lösningsanspråk eller lösenbeloppet inte erlägges inom en månad från det att lösenbeloppet i behörig ordning fastställts, äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 17 Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka. Denna bolagsordning: har godkänts av kommunfullmäktige i Botkyrka den XX september 2018 har godkänts av kommunfullmäktige i Huddinge den 20 augusti 2018 har antagits på Södertörns Energi AB:s extra bolagsstämma per capsulam den..

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:479 Revidering av bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB (KS/2018:479) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ny bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB. 2. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid Södertörns Fjärrvärme AB:s bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer den ändring av nuvarande bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB i enlighet med fullmäktiges beslut. 3. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begära en extra bolagsstämma i Södertörns Fjärrvärme AB för behandling av förslaget till ändrad bolagsordning för bolaget. Sammanfattning Södertörns Fjärrvärme AB är ett dotterbolag till Södertörns Energi AB. Nuvarande bolagsordning är antagen av kommunfullmäktige 2017-04-24, 81. Nuvarande bolagsordning antogs 2016-11-18. Förslaget till ändring av bolagsordning är utarbetat av kommunledningsförvaltningen tillsammans med Huddinge kommun och VD:n för Södertörns Energi AB. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun avser fatta beslut om att revidera bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB vid sitt sammanträde 2018-08- 20. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-17.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:479 Referens Sina Aho Mottagare Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till ny bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB. 2. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid Södertörns Fjärrvärme AB:s bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer den ändring av nuvarande bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB i enlighet med fullmäktiges beslut. 3. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begära en extra bolagsstämma i Södertörns Fjärrvärme AB för behandling av förslaget till ändrad bolagsordning för bolaget. Sammanfattning Södertörns Fjärrvärme AB är ett dotterbolag till Södertörns Energi AB. Nuvarande bolagsordning är antagen av kommunfullmäktige 2017-04-24, 81. Nuvarande bolagsordning antogs 2016-11-18. Förslaget till ändring av bolagsordning är utarbetat av kommunledningsförvaltningen tillsammans med Huddinge kommun och VD:n för Södertörns Energi AB. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun avser fatta beslut om att revidera bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB vid sitt sammanträde 2018-08- 20. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:479 Ärendet Vid ett möte mellan representanter för ägarna till Södertörns Energi AB och VD:n för bolaget har det föreslagits att ändringar och tillägg görs till bolagsordningen. De tillägg som gjorts i bolagsordningen är i 2,3, 11, 13 samt 14. I 2 har det lagts till att Södertörns Fjärrvärme får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför Södertörns Energis ägarkommuner, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom leveranskommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder samt att behållna tillgångar efter likvidation tillfaller ägarna. Vidare har det lagts till att i bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla. I 3 har det lagts till ett stycke om att handlingar lämnas ut endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 13 innefattar vilka frågor som ska tas upp och beslutas av bolagsstämman. Frågor som bland annat rör bildande av bolag, köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle samt beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas av stämman. 14 stadgar att stämma får hållas inom någon av Södertörns Energis ägarkommuner. Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen tillstyrker de föreslagna ändringarna av bolagsordningen för Södertörns Fjärrvärme AB. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilagor

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:479 1. Förslag ändring av bolagsordning med kommentarer för Södertörns Fjärrvärme AB 2. Förslag ändring av bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB 3. Nuvarande bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB Expedieras till Södertörns Energi AB Södertörns Fjärrvärme AB Huddinge kommun

Bilaga 1 Bolagsordning för Södertörns Fjärrvärme AB orgnr 556132-1174 1 Firma Bolagets firma är Södertörns Fjärrvärme AB. 2 Verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. 1 Firma Bolagets firma är Södertörns Fjärrvärme AB. 2 Verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. Bolaget får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför Södertörns Energis ägarkommuner, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom leveranskommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder. I bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla, nämligen a) att bolaget inte ska ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare, samt b) att bolaget ska iaktta förbudet mot att ge understöd åt enskilda. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägaren. Uppdaterat enlig Södertörns Energis bolagsordning.

Bilaga 1 3 Handlingar Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att när som helst taga del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar ävensom att eljest inspektera bolaget. 4 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun i Stockholms län. 5 Styrelse Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen för tiden från årsstämma till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamöterna och suppleanterna utsågs. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Utöver de antal ledamöter, som väljs enligt första och andra styckena kan bolagsstämman på förslag av fullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner som ledamot i styrelsen välja den verkställande direktören i Södertörns Energi AB. 3 Handlingar Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att när som helst taga del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar ävensom att eljest inspektera bolaget. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 4 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun i Stockholms län. 5 Styrelse Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen för tiden från årsstämma till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamöterna och suppleanterna utsågs. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Utöver de antal ledamöter, som väljs enligt första och andra styckena kan bolagsstämman på förslag av fullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner som ledamot i styrelsen välja den verkställande direktören i Södertörns Energi AB. Uppdaterat enlig Södertörns Energis bolagsordning.

Bilaga 1 Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. 6 Firmateckning Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig utser; av de utsedda personerna får dock inte flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 7 Styrelsesammanträden Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när behov finns, eller på begäran av ledamot eller verkställande direktören. 8 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20 000 000 kronor och högst 80 000 000 kronor. 9 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 400 och högst 1 600. 10 Räkenskapsår Räkenskapsår skall vara 1 januari - 31 december. Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. 6 Firmateckning Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig utser; av de utsedda personerna får dock inte flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 7 Styrelsesammanträden Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när behov finns, eller på begäran av ledamot eller verkställande direktören. 8 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20 000 000 kronor och högst 80 000 000 kronor. 9 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 400 och högst 1 600. 10 Räkenskapsår Räkenskapsår skall vara 1 januari - 31 december. 11 Revisorer 11 Revisorer

Bilaga 1 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper utser årsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad revisorssuppleant. Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelse utser kommunfullmäktige i Botkyrka kommun och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med lekmannarevisorssuppleant. 12 Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängden 4. Godkännande av dagordning 5. Val av justeringsmän 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning och För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper utser årsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad revisorssuppleant. Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelse utser kommunfullmäktige i Botkyrka kommun och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med lekmannarevisorssuppleant. 12 Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängden 4. Godkännande av dagordning 5. Val av justeringsmän 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning och Uppdaterat enlig Södertörns Energis bolagsordning.

Bilaga 1 revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna 10. Styrelse utsedd av kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge presenteras. 11. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Anteckning om kommunfullmäktiges i Botkyrka respektive Huddinge val av lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter. 14. Övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna 10. Styrelse utsedd av kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge presenteras. 11. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Anteckning om kommunfullmäktiges i Botkyrka respektive Huddinge val av lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter. 14. Övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman 13 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: a) ram för upptagande av krediter, b) ställande av säkerhet, Ny paragraf som lagts till och i enlighet med Södertörns Energis bolagsordning.

Bilaga 1 13 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. c) bildande av bolag, d) köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, e) köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle, f) beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 14 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. Stämma får hållas inom någon av Södertörns Energis ägarkommuner. Stämma får hållas inte bara i Botkyrka utan även i Huddinge. 14 Frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Bolaget ska via moderbolaget Södertörns Energi AB bereda kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut fattas i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 15 Frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Bolaget ska via moderbolaget Södertörns Energi AB bereda kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut fattas i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 15 Ändring av bolagsordning 16 Ändring av bolagsordning

Bilaga 1 Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka Denna bolagsordning: - har antagits av kommunfullmäktige i Botkyrka den 26 maj 2016 - har antagits av kommunfullmäktige i Huddinge den 13 juni 2016 - har antagits på moderbolaget Södertörns Energi AB:s extra bolagsstämma per capsulam den 26 juni 2016 - har antagits på Södertörns Fjärrvärme AB:s extra bolagsstämma per capsulam den 18 november 2016 Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka Denna bolagsordning: - har antagits av kommunfullmäktige i Botkyrka 2018-09-xx - har antagits av kommunfullmäktige i Huddinge 2018-08-20 - har antagits på moderbolaget Södertörns Energi AB:s extra bolagsstämma per capsulam 2018-xx-xx - har antagits på Södertörns Fjärrvärme AB:s extra bolagsstämma per capsulam 2018-xxxx

Bilaga 2 1 Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:479 Förslag till ny bolagsordning Södertörns Fjärrvärme AB 1 Firma Bolagets firma är Södertörns Fjärrvärme AB. 2 Verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla till fastigheter och därtill hörande anläggningar och anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet i enlighet med fjärrvärmelagen. Bolaget får bedriva fjärrvärmeverksamhet även utanför Södertörns Energis ägarkommuner, om det görs i geografisk närhet till fjärrvärmeverksamheten inom leveranskommunerna och i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av affärsmässiga grunder. I bolagets verksamhet ska följande regler enligt kommunallagen gälla, nämligen a) att bolaget inte ska ge individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare, samt b) att bolaget ska iaktta förbudet mot att ge understöd åt enskilda. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägaren. 3 Handlingar Kommunstyrelserna i Huddinge och Botkyrka kommuner äger rätt att när som helst taga del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar ävensom att eljest inspektera bolaget. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 4 Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Botkyrka kommun i Stockholms län. 5 Styrelse Styrelsen består av minst sex och högst tio ledamöter med lika antal suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen för tiden från årsstämma till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamöterna och suppleanterna utsågs. Botkyrka och Huddinge kommunfullmäktige väljer vardera lika antal ledamöter och suppleanter. Utöver de antal ledamöter, som väljs enligt första och andra styckena kan bolagsstämman på förslag av fullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommu- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:479 ner som ledamot i styrelsen välja den verkställande direktören i Södertörns Energi AB. Bolagsstämman utser ordförande och vice ordförande inom styrelsen. 6 Firmateckning Bolagets firma tecknas av de personer, två i förening, som styrelsen inom eller utom sig utser; av de utsedda personerna får dock inte flera än två vara andra än styrelseledamöter eller suppleanter. 7 Styrelsesammanträden Styrelsen sammanträder i regel minst en gång i kvartalet och dessutom på kallelse av ordföranden, när behov finns, eller på begäran av ledamot eller verkställande direktören. 8 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 20 000 000 kronor och högst 80 000 000 kronor. 9 Antal aktier Antal aktier skall vara lägst 400 och högst 1 600. 10 Räkenskapsår Räkenskapsår skall vara 1 januari - 31 december. 11 Revisorer För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper utser årsstämman en auktoriserad revisor med en auktoriserad revisorssuppleant. Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelse utser kommunfullmäktige i Botkyrka kommun och kommunfullmäktige i Huddinge kommun vardera en lekmannarevisor med lekmannarevisorssuppleant. 12 Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängden

BOTKYRKA KOMMUN 3[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:479 4. Godkännande av dagordning 5. Val av justeringsmän 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna 10. Styrelse utsedd av kommunfullmäktige i Botkyrka och kommunfullmäktige i Huddinge presenteras. 11. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Anteckning om kommunfullmäktiges i Botkyrka respektive Huddinge val av lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter. 14. Övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman 13 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman: a) ram för upptagande av krediter, b) ställande av säkerhet, c) bildande av bolag, d) köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, e) köp eller försäljning av fast egendom överstigande ett belopp av 20 miljoner kronor per affärstillfälle, f) beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 14 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom rekommenderade brev, kallelse till bolagsstämma tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämma. Stämma får hållas inom någon av Södertörns Energis ägarkommuner. 15 Frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Bolaget ska via moderbolaget Södertörns Energi AB bereda kommunfullmäktige i Botkyrka och Huddinge kommuner möjlighet att yttra sig innan beslut fattas i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge och kommunfullmäktige i Botkyrka

BOTKYRKA KOMMUN 4[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-09 Dnr KS/2018:479 Denna bolagsordning: har antagits av kommunfullmäktige i Botkyrka 2018-09-xx har antagits av kommunfullmäktige i Huddinge 2018-08-20 har antagits på moderbolaget Södertörns Energi AB:s extra bolagsstämma per capsulam 2018-xx-xx har antagits på Södertörns Fjärrvärme AB:s extra bolagsstämma per capsulam 2018-xx-xx

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:467 Ändrad koncernstruktur - AB Botkyrkabyggen (KS/2018:467) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. AB Botkyrkabyggen får i uppdrag att fusionera Förbandet 2 AB i sin helhet till moderbolaget AB Botkyrkabyggen. 2. Botkyrkabyggen Holding AB avvecklas genom en frivillig likvidation. 3. KB Valutan 1 i Tumba avvecklas i sin helhet. 4. Alla eventuella tillgångar i bolagen som avvecklas och/eller likvideras ska överföras till moderbolaget inom koncernen AB Botkyrkabyggen. 5. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid AB Botkyrkabyggens bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer fullmäktiges beslut. 6. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras till kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begära att en extra bolagsstämma i AB Botkyrkabyggen sammankallas för behandling av kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning AB Botkyrkabyggen har sett över sin koncernstruktur och bedömt att det finns möjligheter till en förändrad struktur. AB Botkyrkabyggen har sedan flera år tillbaka genomfört förvärv och avyttringar, vilket i sin tur har skapat en koncernstruktur innehållande fem bolag; 1) AB Botkyrkabyggen Moderbolag i koncernen och där bolagens verksamhet i huvudsak bedrivs, inklusive samtliga anställda.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:467 2) Förbandet 2 AB Dotterbolag innehållande 54 lägenheter på en fastighet belägen i Tullinge, där administrationen/förvaltningen hanteras via moderbolaget. 3) Fastighets AB Alfågeln Dotterbolag som är ägare av fastigheten Byatomten 2 och bedriver verksamheten i Alby Centrum, där administration/förvaltning hanteras via moderbolaget. 4) Botkyrkabyggen Holding AB Dotterbolag som idag inte bedriver någon form av verksamhet och används endast i syfte att avyttra Albyberget, där idag likviden av försäljningen utlånas i sin helhet till moderbolaget. 5) KB Valutan 1 i Tumba Ett kommanditbolag som idag inte bedriver någon verksamhet och även är helt utan någon form av större tillgångar. Mot bakgrund av detta har administrationen inom bolaget ökat markant, därför föreslås att Förbandet 2 AB fusioneras till moderbolaget, Botkyrkabyggen Holding AB likvideras samt att KB Valutan 1 avregistreras hos Bolagsverket. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-17.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:467 Referens Sina Aho Mottagare Kommunstyrelsen Ändrad koncernstruktur- AB Botkyrkabyggen (KS/2018:467) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. AB Botkyrkabyggen får i uppdrag att fusionera Förbandet 2 AB i sin helhet till moderbolaget AB Botkyrkabyggen. 2. Botkyrkabyggen Holding AB avvecklas genom en frivillig likvidation. 3. KB Valutan 1 i Tumba avvecklas i sin helhet. 4. Alla eventuella tillgångar i bolagen som avvecklas och/eller likvideras ska överföras till moderbolaget inom koncernen AB Botkyrkabyggen. 5. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras åt kommunens ombud vid AB Botkyrkabyggens bolagsstämma att rösta för att bolagsstämman fastställer fullmäktiges beslut. 6. Förutsatt att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ovanstående förslag uppdras till kanslichefen att på Botkyrka kommuns vägnar skriftligen begär att en extra bolagsstämma i AB Botkyrkabyggen sammankallas för behandling av kommunfullmäktiges beslut. Sammanfattning AB Botkyrkabyggen har sett över sin koncernstruktur och bedömt att det finns möjligheter till en förändrad struktur. AB Botkyrkabyggen har sedan flera år tillbaka genomfört förvärv och avyttringar, vilket i sin tur har skapat en koncernstruktur innehållande fem bolag; Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sina.aho@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:467 1) AB Botkyrkabyggen Moderbolag i koncernen och där bolagens verksamhet i huvudsak bedrivs, inklusive samtliga anställda. 2) Förbandet 2 AB Dotterbolag innehållande 54 lägenheter på en fastighet belägen i Tullinge, där administrationen/förvaltningen hanteras via moderbolaget. 3) Fastighets AB Alfågeln Dotterbolag som är ägare av fastigheten Byatomten 2 och bedriver verksamheten i Alby Centrum, där administration/förvaltning hanteras via moderbolaget. 4) Botkyrkabyggen Holding AB Dotterbolag som idag inte bedriver någon form av verksamhet och används endast i syfte att avyttra Albyberget, där idag likviden av försäljningen utlånas i sin helhet till moderbolaget. 5) KB Valutan 1 i Tumba Ett kommanditbolag som idag inte bedriver någon verksamhet och även är helt utan någon form av större tillgångar. Mot bakgrund av detta har administrationen inom bolaget ökat markant, därför föreslås att Förbandet 2 AB fusioneras till moderbolaget, Botkyrkabyggen Holding AB likvideras samt att KB Valutan 1 avregistreras hos Bolagsverket. Ärendet Ekonomiavdelningen hos AB Botkyrkabyggen har i samråd med revisionsbyrån PwC granskat respektive bolag och genomfört en bedömning om vilka för respektive nackdelar som finns för en sammanslagning och/eller avveckling av de legala enheterna. AB Botkyrkabyggens nuvarande koncernstruktur har resulterat i att administrationen inom bolaget ökat i form av redovisning i flera legala enheter och genom framtagande av årsredovisningar, samt upprättande av årliga inkomstdeklarationer. Detta innebär framför allt för ekonomiavdelningen en ökad arbetsbelastning. En förändrad koncernstruktur som innehåller färre antal legala enheter kommer leda till en minskad administration. Vidare ser bolaget även effekter i form av färre antal licenser för affärssystem, minskat antal årsredovisningar och inkomstdeklarationer. Därutöver kommer det leda till faktiskt minskade kostnader för revisorers granskning och styrelsens formella hantering för såsom legala årsstämmor. Mot bakgrund av utredningen har bolaget kommit fram till följande slutsatser:

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:467 AB Botkyrkabyggen ska fortsättningsvis bedriva sin nuvarande verksamhet som moderbolag och förbli den legala enhet som de anställda tillhör. Fastighets AB Alfågeln fortsätter äga och bedriva verksamheten i Alby Centrum, samt där personal och administration/förvaltning hanteras av moderbolaget. Anledningen till varför Alfågeln inte ska avvecklas/fusioneras är bland annat för att få en smidigare administration av momshanteringen i bolaget, samt underlätta för eventuella samarbeten med olika aktörer på marknaden. Förbandet 2 AB:s begränsade verksamhet anses inte vara föremål för att drivas i egen regi och kan fusioneras till moderbolaget utan att det leder till några direkt bedömda skattekonsekvenser. Botkyrkabyggen Holding AB Mot bakgrund av att bolaget inte bedriver någon verksamhet och att tidigare försäljning inte kräver den legala enhetens existens kan, med bedömning utan skattekonsekvenser, bolaget avvecklas genom frivillig likvidation. KB Valutan 1 i Tumba Bolaget saknar all form av verksamhetsutövning och innehåller i sig blygsamma tillgångar, varför en ren avregistrering hos Bolagsverket kan ske utan några som helst bedömda konsekvenser. Alla eventuella tillgångar som kan tänkas finnas i bolagen som avvecklas och/eller likvideras överförs uteslutande till moderbolaget inom koncernen AB Botkyrkabyggen. Kommunledningsförvaltningens yttrande De förslag som nämnts ovan innebär sålunda en framtida koncernstruktur innehållande moderbolaget AB Botkyrkabyggen samt ett dotterbolag Fastighets AB Alfågeln. Koncernen kommer således minska från fem till två bolag. Kommunledningsförvaltingen ser positivt på detta då det minskar administrationen för AB Botkyrkabyggen och tillstyrker bolagets förslag till förändrad koncernstruktur. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-17 Dnr KS/2018:467 Bilaga PM AB Botkyrkabyggen- beslut om ändrad koncernstruktur Expedieras till AB Botkyrkabyggen

AB Botkyrkabyggen Beslut för ändrad koncernstruktur

Förslag till ändrad koncernstruktur inom Botkyrkabyggen Bakgrund Botkyrkabyggen har sedan ett antal år tillbaka genomfört både förvärv och avyttringar, vilket i sin tur har skapat en koncernstruktur innehållande fem bolag. Mot bakgrund av detta har administrationen inom bolaget ökat i form av redovisning i flera legala enheter och där framtagande av årsredovisningar, samt upprättande av årliga inkomstdeklarationer. Detta innebär framför allt för ekonomiavdelningen en ökad arbetsbelastning och där en tillkommande hantering av bolag som kan anses sakna betydelse för att fortsatt vara aktivt registrerad enhet, men även här kostnader av onödig karaktär. Förutsättningar I dagsläget råder följande fem legala enheter och där med en kort beskrivning av dess nuvarande eventuella aktiva och/eller passiva verksamhet: I) AB Botkyrkabyggen Moderbolag i koncernen och där bolagens verksamhet i huvudsak bedrivs, inklusive samtliga anställda som var tid finns. II) Förbandet 2 AB Dotterbolag innehållande 54 lägenheter på en fastighet belägen i Tullinge, där administrationen/förvaltningen hanteras via moderbolaget. III) Fastighets AB Alfågeln Dotterbolag som är ägare av fastigheten Byatomten 2 och bedriver IV) verksamheten i Alby Centrum, där administrationen/förvaltningen hanteras via moderbolaget. Botkyrkabyggen Holding AB Dotterbolag som idag inte bedriver någon form av verksamhet och användes endast i syfte att avyttra Albyberget, där idag likviden av försäljningen utlånas i sin helhet till moderbolaget. V) KB Valutan 1 i Tumba Ett kommanditbolag som idag inte bedriver någon verksamhet och även är helt utan någon form av större tillgångar. Bolagsbedömning Ekonomiavdelningen har i samråd med PwC granskat respektive bolag och där genomfört en bedömning om vilka för respektive nackdelar som råder vid en sammanslagning och/eller avveckling av de legala enheterna. Mot bakgrund av rådande diskussioner har vi kommit fram till följande slutsatser: AB Botkyrkabyggen Ska fortsättningsvis som moderbolag bedriva sin nuvarande verksamhet och förbli den legala enhet som de anställda tillhör. Fastighets AB Alfågeln Fortsätter äga och bedriva verksamheten i Alby Centrum, samt där personal och administration/förvaltning hanteras av moderbolaget. Förbandet 2 AB Bolagets begränsade verksamhet anses inte vara föremål för att drivas i egen regi och kan fusioneras till moderbolaget utan att leda till några direkt bedömda skattekonsekvenser. Botkyrkabyggen Holding AB Mot bakgrund av att bolaget inte bedriver någon verksamhet och att tidigare försäljning inte kräver den legala enhetens existens kan, med bedömning utan skattekonsekvenser, bolaget avvecklas genom frivillig likvidation. KB Valutan 1 i Tumba Bolaget saknar all form av verksamhetsutövning och innehåller i sig blygsamma tillgångar, varför en ren avregistrering hos Bolagsverket kan ske utan några som helst bedömda konsekvenser. Konsekvens En förändrad koncernstruktur och där innehållande färre antal legala enheter kommer att leda till en minskad administration. Vidare ser vi bland annat även färre antal licenser för våra affärssystem, minskat antal årsredovisningar och inkomstdeklarationer, samt där mindre resursintensivt från befintlig personal. Botkyrkabyggen, förslag till ändrad koncernstruktur

Därutöver kommer det leda till faktiskt minskade kostnader för revisorers granskning och styrelsens formella hantering för såsom legala årsstämmor. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås ge ledningen för Botkyrkabyggen i uppdrag att genomföra följande förändring inom koncernstrukturen: Förbandet 2 AB fusioneras i sin helhet till moderbolaget AB Botkyrkabyggen. Botkyrkabyggen Holding AB avvecklas genom en så kallade frivillig likvidation. KB Valutan 1 i Tumba avvecklas i sin helhet enligt Bolagsverkets gällande rutiner. Därutöver tillförs uteslutande alla eventuella tillgångar som kan tänkas finnas i bolagen som avvecklas och/eller likvideras till moderbolaget inom koncernen Botkyrkabyggen. Tumba 2018 05 29 Botkyrkabyggen, förslag till ändrad koncernstruktur

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:42 Svar på motion - Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka kommun (SD) (KS/2018:42) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet Sebastian Lindqvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2018-01-25, 26, lämnat en motion: Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka. Motionären lämnar förslaget att kommunen skulle kunna omvandla en av sina fritidsgårdar eller Mångkulturellt centrum till ett E-sportcenter. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun verkar för att inrätta ett E-sportcenter. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet 2018-05-29, 54. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-23. Motivering Den rödgröna kommunledningen ser behovet av att ha olika typer av fritidsverksamheter i kommunen. Det finns idag ideella föreningar i Botkyrka kommun som är intresserade av att driva E-sportsverksamhet. Istället för att kommunen ska göra det i egen regi bör vi istället uppmuntra andra att driva det. Kommunen kan då sponsra direkt och genom föreningsbidrag. Det finns ett intresse av E-sport hos Botkyrkas ungdomar, men att, som motionen föreslår, omvandla fritidsgårdar är inte en bra strategi. Då skulle vi istället förlora viktig verksamhet i Botkyrka.

Kommunfullmäktige 2018-01-25 Motion Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka Sverigedemokraterna vill utöka valmöjligheterna när det gäller ungdomars fritidsaktiviteter i kommunen. E-sport är den snabbast växande sporten i Sverige och skulle bli ytterligare ett sätt att hålla ungdomarna borta från kriminalitet. Med 20-40 datorer skulle vi kunna aktivera ett flertal ungdomar som är spelintresserade men även de som endast är åskådare. Sverigedemokraterna anser att om Botkyrka inrättar ett e-sportcenter så skulle det sätta Botkyrka på kartan bland ungdomar i närliggande kommuner. Kommunen skulle kunna omvandla en av sina fritidsgårdar till ett e-sportcenter, eller varför inte det lågbesökta mångkulturellt centrum?. Med hänvisning till ovanstående föreslås fullmäktige besluta: Att Botkyrka kommun verkar för att inrätta ett E sportcenter För Sverigedemokraterna Botkyrka Sebastian Lindqvist

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-23 Dnr KS/2018:42 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka (SD) (KS/2018:42) Ärendet Sebastian Lindqvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2018-01-25, 26, lämnat en motion: Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka. Motionären lämnar förslaget att kommunen skulle kunna omvandla en av sina fritidsgårdar eller Mångkulturellt centrum till ett E-sportcenter. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun verkar för att inrätta ett E-sportcenter. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet 2018-05-29, 54. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Kultur- och fritidsförvaltningen har identifierat ett stort intresse för E-sport hos ungdomarna i Botkyrka, men anser att fritidsgårdarna bättre uppfyller nämndens mål genom att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter. Jakob Etaat Kanslichef Expedieras till Kultur- och fritidsförvaltningen Akten Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 0734 21 86 02 Sms 0734 21 86 02 E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden 2018-05-29 Dnr KOF/2018:48 54 Yttrande över motion - Inrätta ett E-sportcenter i Botkyrka kommun (SD), KS/2018:42 Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Sverigedemokraterna Botkyrka har föreslagit att inrätta ett e-sportcenter i Botkyrka kommun med syfte att utöka ungdomars fritidsaktiviteter i kommunen. Vidare föreslås att en av Botkyrkas fritidsgårdar omvandlas till ett e-sportcenter. Kultur- och fritidsförvaltningen ser intresset för e-sport hos Botkyrkas ungdomar, men anser att kommunens fritidsgårdar i dagsläget har en bättre strategi för att uppfylla nämndens mål genom att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter, där ungdomar uppmuntras att vara med och skapa en meningsfull fritid utifrån sina behov och önskemål. Kultur- och fritidsförvaltningen verkar för att, inledningsvis, undersöka intresset hos ungdomar att genomföra e-sportturneringar genom kommunens fritidsgårdar. Yrkanden Kjell Sjöberg (-) yrkar bifall till ordförandeförslaget. (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen 2018-03-28 Dnr KOF/2018:48 Referens Selina Hami Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion- Inrätta ett e-sportcenter i Botkyrka kommun (SD), KS/2018:42 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Sverigedemokraterna Botkyrka har föreslagit att inrätta ett e-sportcenter i Botkyrka kommun med syfte att utöka ungdomars fritidsaktiviteter i kommunen. Vidare föreslås att en av Botkyrkas fritidsgårdar omvandlas till ett e-sportcenter. Kultur- och fritidsförvaltningen ser intresset för e-sport hos Botkyrkas ungdomar, men anser att kommunens fritidsgårdar i dagsläget har en bättre strategi för att uppfylla nämndens mål genom att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter, där ungdomar uppmuntras att vara med och skapa en meningsfull fritid utifrån sina behov och önskemål. Kultur- och fritidsförvaltningen verkar för att, inledningsvis, undersöka intresset hos ungdomar att genomföra e-sportturneringar genom kommunens fritidsgårdar. Ärende Sverigedemokraterna Botkyrka har föreslagit att inrätta ett e-sportcenter i Botkyrka kommun med syfte att utöka ungdomars fritidsaktiviteter i kommunen för att hålla ungdomarna borta från kriminalitet, samt för att utöka fritidsaktiviteterna för ungdomar från närliggande kommuner. Vidare föreslås att en av Botkyrkas fritidsgårdar omvandlas till ett e-sportcenter. Kultur- och fritidsförvaltningen ser intresset för e-sport hos Botkyrkas ungdomar, men anser att kommunens fritidsgårdar i dagsläget har en bättre strategi för att uppfylla nämndens mål genom att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter, där ungdomar uppmuntras att vara med och skapa en meningsfull fritid utifrån sina behov och önskemål. Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök /HandläggareAdress/ Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post selina.hami@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen 2018-03-28 Dnr KOF/2018:48 I dagsläget erbjuds våldsfri e-sport på fritidsgårdarnas tillgängliga datorer. Fritidsgårdarna arbetar utöver detta utifrån inriktningen att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter med fokus på delaktighet. Att helt ersätta en av fritidsgårdarna med ett e-sportcenter innebär en avgränsning av det aktuella varierade utbudet av fritidsaktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningen verkar för att, inledningsvis, undersöka intresset hos ungdomar att genomföra e-sportturneringar genom kommunens fritidsgårdar. Anja Dahlstedt Kultur- och fritidschef Ann-Christine Lundberg Verksamhetschef Ungdom och förening Expedieras till Kommunfullmäktige

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:486 Kommunstyrelsens månadsuppföljning per juni 2018 (KS/2018:486) Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner månadsuppföljningen för juni 2018. Sammanfattning Kommunstyrelsens ursprungliga driftbudget för 2018 uppgår till 306,7 mnkr. Utöver det har kommunstyrelsen fått budgettillägg motsvarande 2,6 mnkr. Tilläggen avser förstärkning av kommunens säkerhetsfunktion och inrättande av tjänstepersoner i beredskap (KS/2017:785) med 1 800 tkr, utredning av nämndorganisation (KS/2017:332) med 600 tkr samt avtal avseende närradioföreningen (KS/2017:314) med 180 tkr. Sammantaget uppgår kommunstyrelsens budget i juni 2018 till 309,3 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar under perioden januari till juni 2018 ett överskott mot budget med 4,2 mnkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader (1,0 mnkr) till följd av vakanser samt på lägre verksamhetskostnader för perioden (3,8 mnkr). Samtidigt balanseras överskottet något till följd av lägre inkomna intäkter för perioden (0,6 mnkr). Politisk verksamhet uppvisar ett överskott (0,2 mnkr) som beror på högre inkomna intäkter för perioden än budgeterat. Kommunledningsförvaltningens överskott (1,4 mnkr) beror på lägre kostnader för personal (1,7 mnkr) och verksamhet (1,3 mnkr). Överskottet jämnas ut något av lägre inkomna intäkter för perioden än budgeterat (1,6 mnkr). Avgifter, bidrag och ersättningar redovisar underskott (0,9 mnkr), vilket främst beror på ett högre lämnat bidrag till Mångkulturellt centrum jämfört med den periodiserade budgeten för perioden. Kommunstyrelsens prognos för helåret 2018 är ett överskott med 5,8 mnkr. Prognosen är en följd av att intäkter väntas bli högre än budgeterat med 3,7 mnkr samtidigt som kostnaderna väntas bli lägre än budgeterat med 2,1 mnkr. Politisk verksamhet förväntas få ett plusresultat vid årets slut med 0,2 mnkr. Överskottet är kopplat till att statsbidrag för genomförandet av valet 2018

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:486 väntas bli något högre än beräknat i budget. Kommunledningsförvaltningens helårsprognos är ett överskott med 2,4 mnkr och beror på att interna intäkter förväntas bli högre än budgeterat. Helårsprognosen för Avgifter, bidrag och ersättningar är ett mindre överskott med drygt 0,2 mnkr. Överskottet grundar sig bland annat på något lägre prognostiserade kostnader för fackliga företrädare än budgeterat. Även kostnaden för Antidiskrimineringsbyrån förväntas bli något lägre då byrån ansökt om ett lägre bidrag för år 2018 än budgeterat. Utgiftsområdet Kommunövergripande förväntas redovisa ett överskott med 3,0 mnkr. Överskottet beror bland annat på förskjutning i tidplan för flera projekt men också på att dokument- och ärendehanteringssystemet inte kommer att generera kapitalkostnader, vilket det budgeterats för. Orsaken är köp av tjänst istället för produktlicenser. Kommunstyrelsen (netto, tkr) Budget juni-18 Utfall juni-18 Avvikelse juni-18 Budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse 2018 Politisk verksamhet -14 588-14 361 227-29 175-28 947 228 Kommunledningsförvaltningen -82 493-81 115 1 378-165 276-162 864 2 412 Avgifter, bidrag och ersättningar -52 817-53 765-948 -105 634-105 398 236 Kommunövergripande -4 600-1 098 3 502-9 200-6 244 2 956 Summa -154 498-150 339 4 158-309 285-303 453 5 832 I kommunstyrelsens delårsrapport 1 2018 prognostiserades ett överskott för nämnden med 3,6 mnkr, en skillnad med 2,3 mnkr jämfört med den lagda prognosen i juni. Orsaken är att utgiftsområdet Kommunövergripande beräknas få lägre nettokostnader med 3,0 mnkr. Övriga utgiftsområden redovisar sammantaget högre nettokostnader jämfört med förra prognosen med 0,7 mnkr. Kommunledningsförvaltningen kommer att fortsätta jobba för att uppnå en god måluppfyllelse i sin verksamhet. För att det ska vara möjligt behöver förvaltningen genomföra den verksamhet som är planerad för året. Förvaltningen avser därför att fortsätta använda det prognostiserade överskottet till insatser för att uppnå målen och genomföra de politiska uppdragen. Kommunstyrelsens investeringsutgifter (årliga och fleråriga) uppgår under perioden januari till juni till 2,1 mnkr. Prognosen för helåret är att investeringsutgifterna understiger budget med 11,5 mnkr.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:486 Årliga investeringar (netto, tkr) Budget 2018 Utfall period Återstår av budget Årsprognos Avvikelse 2018 Inventarier, årligen -300-172 128-300 0 ITinfrastrukturinvesteringar -6 000-172 5 828-4 000 2 000 ITinfrastrukturreinvesteringar -2 500-1 744 756-2 500 0 Digitalisering -2 000 0 2 000-1 000 1 000 Summa -10 800-2 089 8 711-7 800 3 000 Av de årliga investeringsprojekten är det IT-infrastruktur (2,0 mnkr) och digitalisering (1,0 mnkr) som redovisar överskott. Överskottet för ITinfrastruktur handlar fortsatt om ökad användning av molntjänster, vilket genererar lägre investeringsutgifter. För digitalisering avser avvikelsen att de ansökningar som inkommit från kommunens nämnder inte förväntas uppgå till den nivå som budgeten är lagd. Av de fleråriga investeringsprojekten redovisar samtliga projekt överskott. För dokument- och ärendehanteringssystemet (5,6 mnkr) handlar det om den ändrade inriktningen, från köp av produktlicenser till köp av tjänst, som innebär en förflyttning av en del utgifter från investering till drift. Driftkostnader väntas uppkomma först år 2019. För personalsystemet (2,0 mnkr) och affärssystemet (0,8 mnkr) handlar avvikelserna om förskjutning i tidplan. Totalt sett förväntas personalsystemet överstiga budget med 0,7 mnkr medan affärssystemet förväntas hålla budget. Fleråriga investeringar (netto, tkr) Budget 2018 Utfall period Återstår av budget Årsprognos Avvikelse 2018 Nytt personalsystem -2 750 0 2 750-706 2 044 Dokumentärendehant.syst. -5 698-13 5 685-50 5 648 Nytt affärssystem -2 036 0 2 036-1 250 786 Summa -10 484-13 10 471-2 006 8 478 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-27.

Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-27 1 [4] KS/2018:486 Referens Sevgi Cakir Mottagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens månadsuppföljning per juni 2018 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen godkänner månadsuppföljningen för juni 2018. Sammanfattning Kommunstyrelsens ursprungliga driftbudget för 2018 uppgår till 306,7 mnkr. Utöver det har kommunstyrelsen fått budgettillägg motsvarande 2,6 mnkr. Tillläggen avser förstärkning av kommunens säkerhetsfunktion och inrättande av tjänstepersoner i beredskap (KS/2017:785) med 1 800 tkr, utredning av nämndorganisation (KS/2017:332) med 600 tkr samt avtal avseende närradioföreningen (KS/2017:314) med 180 tkr. Sammantaget uppgår kommunstyrelsens budget i juni 2018 till 309,3 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar under perioden januari till juni 2018 ett överskott mot budget med 4,2 mnkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader (1,0 mnkr) till följd av vakanser samt på lägre verksamhetskostnader för perioden (3,8 mnkr). Samtidigt balanseras överskottet något till följd av lägre inkomna intäkter för perioden (0,6 mnkr). Politisk verksamhet uppvisar ett överskott (0,2 mnkr) som beror på högre inkomna intäkter för perioden än budgeterat. Kommunledningsförvaltningens överskott (1,4 mnkr) beror på lägre kostnader för personal (1,7 mnkr) och verksamhet (1,3 mnkr). Överskottet jämnas ut något av lägre inkomna intäkter för perioden än budgeterat (1,6 mnkr). Avgifter, bidrag och ersättningar redovisar underskott (0,9 mnkr), vilket främst beror på ett högre lämnat bidrag till Mångkulturellt centrum jämfört med den periodiserade budgeten för perioden. Kommunstyrelsens prognos för helåret 2018 är ett överskott med 5,8 mnkr. Prognosen är en följd av att intäkter väntas bli högre än budgeterat med 3,7 mnkr samtidigt som kostnaderna väntas bli lägre än budgeterat med 2,1 mnkr. KOMMUNSTYRELSEN Post Botkyrka kommun, Besök Medborgarcenter Direkt Sms E-post Sevgi.Cakir@Botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-27 2 [4] Politisk verksamhet förväntas få ett plusresultat vid årets slut med 0,2 mnkr. Överskottet är kopplat till att statsbidrag för genomförandet av valet 2018 väntas bli något högre än beräknat i budget. Kommunledningsförvaltningens helårsprognos är ett överskott med 2,4 mnkr och beror på att interna intäkter förväntas bli högre än budgeterat. Helårsprognosen för Avgifter, bidrag och ersättningar är ett mindre överskott med drygt 0,2 mnkr. Överskottet grundar sig bland annat på något lägre prognostiserade kostnader för fackliga företrädare än budgeterat. Även kostnaden för Antidiskrimineringsbyrån förväntas bli något lägre då byrån ansökt om ett lägre bidrag för år 2018 än budgeterat. Utgiftsområdet Kommunövergripande förväntas redovisa ett överskott med 3,0 mnkr. Överskottet beror bland annat på förskjutning i tidplan för flera projekt men också på att dokument- och ärendehanteringssystemet inte kommer att generera kapitalkostnader, vilket det budgeterats för. Orsaken är köp av tjänst istället för produktlicenser. Kommunstyrelsen (netto, tkr) Budget juni-18 Utfall juni-18 Avvikelse juni-18 Budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse 2018 Politisk verksamhet -14 588-14 361 227-29 175-28 947 228 Kommunledningsförvaltningen -82 493-81 115 1 378-165 276-162 864 2 412 Avgifter, bidrag och ersättningar -52 817-53 765-948 -105 634-105 398 236 Kommunövergripande -4 600-1 098 3 502-9 200-6 244 2 956 Summa -154 498-150 339 4 158-309 285-303 453 5 832 I kommunstyrelsens delårsrapport 1 2018 prognostiserades ett överskott för nämnden med 3,6 mnkr, en skillnad med 2,3 mnkr jämfört med den lagda prognosen i juni. Orsaken är att utgiftsområdet Kommunövergripande beräknas få lägre nettokostnader med 3,0 mnkr. Övriga utgiftsområden redovisar sammantaget högre nettokostnader jämfört med förra prognosen med 0,7 mnkr. Kommunledningsförvaltningen kommer att fortsätta jobba för att uppnå en god måluppfyllelse i sin verksamhet. För att det ska vara möjligt behöver förvaltningen genomföra den verksamhet som är planerad för året. Förvaltningen avser därför att fortsätta använda det prognostiserade överskottet till insatser för att uppnå målen och genomföra de politiska uppdragen. Kommunstyrelsens investeringsutgifter (årliga och fleråriga) uppgår under perioden januari till juni till 2,1 mnkr. Prognosen för helåret är att investeringsutgifterna understiger budget med 11,5 mnkr.

BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-27 3 [4] Årliga investeringar (netto, tkr) Budget 2018 Utfall period Återstår av budget Årsprognos Avvikelse 2018 Inventarier, årligen -300-172 128-300 0 IT-infrastrukturinvesteringar -6 000-172 5 828-4 000 2 000 IT-infrastrukturreinvesteringar -2 500-1 744 756-2 500 0 Digitalisering -2 000 0 2 000-1 000 1 000 Summa -10 800-2 089 8 711-7 800 3 000 Av de årliga investeringsprojekten är det IT-infrastruktur (2,0 mnkr) och digitalisering (1,0 mnkr) som redovisar överskott. Överskottet för IT-infrastruktur handlar fortsatt om ökad användning av molntjänster, vilket genererar lägre investeringsutgifter. För digitalisering avser avvikelsen att de ansökningar som inkommit från kommunens nämnder inte förväntas uppgå till den nivå som budgeten är lagd. Av de fleråriga investeringsprojekten redovisar samtliga projekt överskott. För dokument- och ärendehanteringssystemet (5,6 mnkr) handlar det om den ändrade inriktningen, från köp av produktlicenser till köp av tjänst, som innebär en förflyttning av en del utgifter från investering till drift. Driftkostnader väntas uppkomma först år 2019. För personalsystemet (2,0 mnkr) och affärssystemet (0,8 mnkr) handlar avvikelserna om förskjutning i tidplan. Totalt sett förväntas personalsystemet överstiga budget med 0,7 mnkr medan affärssystemet förväntas hålla budget. Fleråriga investeringar (netto, tkr) Budget 2018 Utfall period Återstår av budget Årsprognos Avvikelse 2018 Nytt personalsystem -2 750 0 2 750-706 2 044 Dokumentärendehant.syst. -5 698-13 5 685-50 5 648 Nytt affärssystem -2 036 0 2 036-1 250 786 Summa -10 484-13 10 471-2 006 8 478 Mattias Jansson Kommundirektör Anna Giotas-Sandquist Tf Bitr. förvaltningschef Expedieras till; - Tf Bitr. förvaltningschef Anna Giotas-Sandquist, kommunledningsförvaltningen - Enhetschef Ulrika Halling, kommunledningsförvaltningen

BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2018-08-27 4 [4] - Ekonomichef Johan Westin, kommunledningsförvaltningen - Controller Sevgi Cakir, kommunledningsförvaltningen - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Controller Annette Ödalen, kommunledningsförvaltningen - Controller Johan Dykhoff, kommunledningsförvaltningen

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:357 IT-tjänstekatalog, IT-prislista och IT-servicenivåer 2019 (SNÖVIT) (KS/2018:357) Beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer 2019 års IT-prislista med IT-tjänstekatalog och IT-servicenivåer enligt Bilaga 1, Service Nivå Överenskommelse Verksamheten och IT (SNÖVIT). Sammanfattning Beslut om principer för uppbyggnad av ny tjänstekatalog och prismodell för IT fattades av kommunstyrelsen 2014-11-10, 18 (KS/2014:557). Beslut om process för löpande styrning och årlig revidering av IT-prislista ITtjänstekatalog, och IT-servicenivåer fattades av kommunstyrelsen 2016-01- 09, 18 (KS/2016:803). Service Nivå Överenskommelse mellan Verksamheten och IT (SNÖVIT) revideras och fastställs årligen som en del av Botkyrka kommuns process för mål och budget och flerårsplan. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-20.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-20 Dnr KS/2018:357 Referens Mikael Öhlund Mottagare Kommunstyrelsen IT-tjänstekatalog, IT-prislista och IT-servicenivåer 2019 (SNÖVIT) (KS/2018:357) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen fastställer 2019 års IT-prislista med IT-tjänstekatalog och IT-servicenivåer enligt Bilaga 1, Service Nivå Överenskommelse Verksamheten och IT (SNÖVIT). Sammanfattning Beslut om principer för uppbyggnad av ny tjänstekatalog och prismodell för IT fattades av kommunstyrelsen 2014-11-10, 18 (KS/2014:557). Beslut om process för löpande styrning och årlig revidering av IT-prislista ITtjänstekatalog, och IT-servicenivåer fattades av kommunstyrelsen 2016-01- 09, 18 (KS/2016:803). Denna tjänsteskrivelse är den årliga revideringen och fastställande av SNÖVIT för 2019. Ärendet Servicenivå överenskommelsen mellan verksamheten och IT (SNÖVIT) revideras och fastställs årligen som en del av Botkyrka kommuns process för mål och budget och flerårsplan. Förutsättningar pris och volym Inför 2019 räknas tjänstepriserna upp enligt förutsättningar för mål och budget 2019 med plan för 2020 2022. 1,15% indexuppräkning enligt budgetanvisning för intäktsfinansierad verksamhet, vilket innebär samma 2% effektiviseringskrav som för anslagsfinansierad verksamhet. Antalet Windows 7 (W7) datorer minskar utan att produktionskostnaden minskar, vilket ökar styckpriset på denna tjänst. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Kontaktcenter 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-20 Dnr KS/2018:357 Volymförändringarna på övriga tjänster är mindre än 10% och volymjusteras inte. Ett räknefel på elevkonton upptäcktes i november 2017, vilket hanterats med en bokföringsorder under 2018. SNÖVIT 2019 kommer korrigera detta med tillhörande ramfördelning. Ett nytt avtal med Microsoft trädde ikraft 2018-01-01 och blev 2 miljoner dyrare per år än beräknad, vilket hanteras genom effektivisering under kontraktstiden 2018-2020. Uppgradering av säkerhetsnivå SNÖVIT 2019 hanterar informationssäkerhetsklassning 1 med möjlighet att beställa tillvalstjänster med högre klassning på samma sätt som 2018. Förutsättningar för utveckling av SNÖVIT Antagna principer för uppbyggnad av ny IT-tjänstekatalog och prismodell (KS/2014:557) säger att prismodellen kontinuerligt ska förvaltas och utvecklas utifrån verksamhetens behov och förändras för att motsvara dagens krav och vara långsiktigt hållbar. Principer för uppbyggnad av prismodellen är bland annat: alla som använder IT betalar en funktionskostnad per tjänst. varje tjänst bär sina kostnader fullt ut utan subventioner och prioriteringar. alla användare (anställda och elever) har ett användarkonto. Förvaltning och utveckling 2019 Prissättningen av FL IT 0,1 FTE / förvaltning genom ett generellt OH påslag på IT bastjänsterna motsvarande 1,4 miljoner kronor innebär en subvention från UF. Varför denna tjänst from 2019 finansernas som tillval och priserna på IT bastjänsterna minskar med motsvarande belopp. Att förnya den 5 år gamla hårdvaran är kostnadsmässigt inte ett alternativ jämfört med Microsofts molntjänst AZURE. Informationssäkerhetsklassning till nivå 1 eller högre av serverhall ej fysiskt möjligt i befintligt kommunhus. Detta innebär att SNÖVIT 2019 endast kommer att erbjuda tillvalet serverdrift och datalagring via AZURE som IaaS eller PaaS from 2019-01- 01 Kostnadsjämförelse och effektiviseringar Enligt beslut i kommunstyrelsen, KS/2016:803, ska en kostnadsjämförelse och analys göras av SNÖVIT. Ekonomistyrningsverket (ESV) har på uppdrag av Botkyrka kommun lämnat en rapport (bilaga 2).

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-20 Dnr KS/2018:357 IT-kostnadsanalysen har som syfte att ge beslutsfattare inom kommunen en helhetsbild kring IT-kostnaderna och en jämförelse mot andra aktörer inom offentlig sektor. Extern kostnadsjämförelse ESV visar att SNÖVIT tjänstekostnader ligger lågt i förhållande till jämförda myndigheters nyckeltal. Cirka 2/3 produktionskostnad är från underleverantörer, dvs LOU upphandlade, det är därför inte möjligt att effektivisera ytterligare genom att konkurrensutsätta tjänster 1-1, då jämförda myndigheter upphandlar från samma ramavtal. Konkurrensutsättning av vissa tjänster föreslås trots detta för att möta den snabba digitaliseringen. Sent 2019 alternativt tidigt 2020 går avtalen på WAN kapacitet och LAN/WiFi drift ut, vilket betyder att Botkyrka stadsnät kapacitetsavtal och ITF avtal kommer konkurrensutsättas under 2019. Mattias Jansson Kommundirektör Mikael Öhlund IT-chef Bilagor 1. IT-prislista med IT-tjänstekatalog och IT-servicenivåer 2019. 2. Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal.

Service Nivå Överenskommelse Verksamheten och IT 2019 SNÖVIT 2019 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Service Nivå Överenskommelse mellan Verksamheten och IT (SNÖVIT) Botkyrkas katalog över IT tjänster, IT priser och IT servicenivåer. Detta dokument visar vilka IT tjänster som finns inom Botkyrka kommun. För varje tjänst finns en beskrivning vad som ingår, servicenivån, vilka tillval som finns och priser. Tjänsterna livscykelhanteras av stödprocessen IT enligt verksamhetens uttalade behov. Detta betyder att nya tjänster läggs till, befintliga tjänster utvecklas och omoderna tjänster avvecklas. Enskilda förvaltningars behov av nya eller utvecklade IT tjänster regleras löpande på månadsbasis via IT kundmöten. Förändrade IT behov från flera förvaltningar eller från enskild förvaltning som påverkar andra förvaltningar regleras löpande på månadsbasis via SPUG IT. IT behov som kräver kommunövergripande prioriteringar och beslut regleras och beslutas löpande på månadsbasis via SGO. SNÖVIT revideras och fastställs årligen som en del av Botkyrka kommuns process för mål, budget och flerårsplan. Den årliga översynen av SNÖVIT ska säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt enligt verksamhetens uttalade behov samt att priserna är rimliga i förhållande till marknaden. OBSERVERA att information som faller under OSL 1, PDL 2, GDPR 3, DSL 4 eller krav på oavvislighet 5 med informationssäkerhetsklassning högre än nivå 1 6 eller NIS direktivet ej kan hanteras i Botkyrka kommuns allmänna IT miljö. Information med högre informationssäkerhetsklassning än 1 ska hanteras i därför avsett verksamhetssystem enligt respektive verksamhets instruktioner. Tjänster för högre informationssäkerhetsklassning finns att beställa som tillval och nya kan utvecklas för enskilda förvaltningars behov och finns därefter som tillval i SNÖVIT. Tillval används enligt respektive verksamhets instruktioner. I de fall tjänster i IT tjänstekatalogen används för personuppgiftsbehandling ligger registeransvaret på respektive behandlande nämnd. 1 OSL: Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 2 PDL: Patientdatalag (2008:355) med tillhörande Patientdataförordning (2008:360) och SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. 3 GDPR: EU dataskyddsförordning. 4 DSL: Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning 5 Oavvislighet: Med oavvislighet menas att en uppgifts ursprung går att härleda t.ex. till en person, system eller organisation 6 Informationssäkerhetsklassning enligt SKL KLASSA verktyg ver 3. 2 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Tjänster Tre tjänsteområden Botkyrka erbjuder IT tjänster inom följande tre områden: 1. Digital identitet Här ingår användarkonto, mejladress, säker åtkomst till BK nätverk och vid behov mobilabonnemang för att kunna använda digitala tjänster. 2. Digital enhet Här ingår olika grad av support, säkerhet och nätverkskapacitet för datorer, läsplattor och smarta telefoner för att kunna använda digitala tjänster. 3. IT support och drift Här ingår IT support, LAN, WAN och ISP till ovanstående tjänster. Som tillval finns exempelvis: Tjänster utvecklade för högre informationssäkerhetsklassning än 1. Systemdrift och Single Point of Contact (SPOC) för verksamhetssystem. Surfpaket till mobilabonnemang och mobilt bredband. Trådlöst nätverk (Wifi) i kommunens lokaler. RPA automatiseringsrobot 3 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Digital identitet För att förenkla och standardisera hanteringen har Botkyrka endast en typ av användarkonto. Detta kompletteras sedan med funktionalitet enligt A5, E5 och A1 samt vid behov mobilabonnemang. Digital identitet Kr per månad Användarkonto alla anställda oavsett anställningsform/samtliga elever 164/74 förutom förskola. Även förtroendevalda med hel eller deltidsuppdrag omfattas. För konsulter och andra inhyrda resurser skapas kontot automatiskt efter beställning via beställningsportalen. För övriga skapas kontot automatiskt efter registrering i HR respektive elevdatabas. ( fn HRM respektive EXTENS). Behövs kontot innan registrering är gjord kan det beställas direkt i beställningsportal. A5 samtliga användarkonton på AVUX, KOF och UF 79 För åtkomst till exempelvis e post, MS Office, OneDrive och Skype E5 samtliga användarkonton på KLF, SBF, SOC, TEF och VOF 359 För åtkomst till exempelvis e post, MS Office, OneDrive och Skype A1 samtliga elever förutom förskola. 0 För åtkomst till exempelvis e post, MS Office, OneDrive och Skype Mobilabonnemang vid behov 130 4 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Digital enhet För att förenkla och standardisera har Botkyrka valt att hantera alla datorer, läsplattor och smarta telefoner som mobila enheter. Undantaget är viss äldre utrustning under en övergångsperiod. Digital enhet Arbetsplats Dator, läsplatta och smarta telefoner oavsett operativsystem. (smarta telefoner debiteras en lägre funktionskostnad via mobilabonnemang) 1:1 För elever i skolverksamhet enligt 1:1 konceptet. Finns i ett antal varianter och supportas av det lokala IT stödet. Dator Windows 7 Ej möjlig att beställa längre. Kommer att fasas ut de kommande åren. Kr per månad 82 32 264 5 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 IT support och drift Botkyrka tillhandahåller bastjänster i form av IT-support och drift. Detta ingår för och kan användas av alla som har en digital identitet och en eller flera digitala enheter. IT support och drift bastjänster IT support Support via självbetjäningsportal, chatt, nano learning, telefon och besök på plats hos IT. IT program etc. som ingår i MS365 licens E5 och A5 samt A1 Microsoft program som ingår i din användarlicens och ej är aktiverade från början ex Teams, Planner, MFA mm. samt distributionslista, funktionsbrevlåda, resurskalender etc. IT kundansvarig och Kundmöten IT kundmöten hålls månadsvis 10 gånger per år med respektive förvaltning med syftet att varje förvaltning ska ha en väg in till IT där leverans av SNÖVIT s tjänsteleverans följs upp och nya behov fångas. Deltagare från verksamheten är enligt respektive förvaltnings egna behov. LAN, WAN och ISP Säkert och tillgängligt nätverk och internetanslutning med verksamhetsanpassad datakapacitet på samtliga kommunens verksamhetsställen för användare med en digital identitet tilldelad av Botkyrka och med digitala enheter hanterade som mobila enheter via Botkyrka Microsoft Azure domän eller Botkyrka Google domän. Kr per månad Ingår i IT basleverans Ingår i IT basleverans Ingår i IT basleverans Ingår i IT basleverans 6 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Botkyrka tillhandahåller tillval i form av IT-support och drift. Detta ingår för och kan användas av alla som har en digital identitet och en eller flera digitala enheter. IT support och drift tillval Startpris Kr Kr per månad Inloggningsdosa (engångskoder till vissa system) 492 Gemensam mapp på G: (lagringsutrymme per utnyttjad 5 Gigabyte och förvaltning) OBS endast informationssäkerhetsklassning 0 utan SLA from 1 januari 2019. Mobilabonnemang Med upp till tre extra simkort per 399 130 abonnemang Surf 2 GB 10 Surf 5 GB 29 Surf 10 GB 49 Surf 20 GB 199 Surf 50 GB 299 Surf 100 GB 399 Gruppnummer 399 445 Gruppnummerappen 49 Faxnummer 999 165 Larmnummer M2M abonnemang 399 149 Jour/Beredskapstelefon 399 159 Mobilt bredband för dator/läsplatta Surf 10 GB 399 119 Surf 20 GB 399 219 Surf 30 GB 399 249 Surf 100 GB (fungerar endast inom Sverige) 399 379 Surf 500 GB (fungerar endast inom Sverige) 399 639 Trådlöst nätverk Wifi (egenägd accesspunkt för WLAN). Bassupport och driftövervakning av trådlöst nätverk som installeras eller förstärks i förvaltningens lokaler. Finansiering av nya accesspunkter, förvaltning och utbyte av gamla accesspunkter ingår ej. Accesspunkter äldre en 3 år driftövervakas ej. Efterfrågad support timdebiteras. Trådlöst nätverk Wifi (livscykelhanterad accesspunkt för WLAN). Utökad support av trådlösa nätverk, inklusive finansiering av nya accesspunkter, förvaltning och utbyte av gamla. Detta tillval gäller för hela förvaltningens alla 63 230 7 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 IT support och drift tillval Startpris Kr Kr per månad lokaler. Fri WiFi surfa fritt i Botkyrka 3 årig pilot på fn 8 platser med 28 accesspunkter som levereras enligt samma princip som livscyckelhanterad WiFi. Timdebitering Timtaxa 1 Timtaxa 2 Timtaxa 3 Timtaxa 4 Förvaltningsledning IT (FL IT) Resurs enligt beställning i rollen FL IT enligt pm3 modellens rollbeskrivning. OBS from 2019 debiteras FL IT enligt timtaxa 3 Systemdrift IaaS och PaaS tjänster via AZURE. Separat överenskommelse görs för varje system med anpassning av informationssäkerhetsklassning, processorbehov, datalagring, dataöverföring etc. med IT fakturan som kvitto. OBS Serverdrift enligt SNÖVIT 2018 upphör och erbjuds from 1 januari 2019 till självkostnadspris i BK datahall utan SLA och till informationssäkerhetsnivå 0 SPOC (Single point of contact) IT support för slutanvändare av verksamhetssystem. Separat överenskommelse skrivs för varje system. RPA automatiseringsrobot Livscyckelhanterad tjänst för automatisering av verksamhetsprocesser 2777 806 879 1005 1046 Antal timmar preliminär bokas Q4 för nästkommande år Enligt överenskommelse Enligt överenskommelse 25000 8 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Servicenivåer Leveranstider för beställningar Tjänst Leveranstid Digital identitet Skapa ny 30 kalenderdagar innan anställningsdatum 1. Nästa dag efter beställning i beställningsportalen för övriga Ta bort Nästa dag efter borttag i HR system 2 Elev Skapa nytt Ta bort Digital enhet Leverans enligt verksamhetens krav i pågående upphandling hösten 2018 Tillval IT support och drift Inloggningsdosa för säker inloggning Nästa dag efter avbeställning i beställningsportalen för övriga Nästa dag efter skapad eller avslutad elev i elevdatabas (fn extens) Uppdateras under hösten 2018 efter avslutad upphandling och implementation av nytt avtal. Hämtas personligen i kundmottagningen inom 6 veckor efter beställning. Inloggningsdosa för säker inloggning Avslut av inloggningsdosa efter avbeställning. ta bort Ny beställning ändring WiFi Enligt överenskommelse Livscyckelhanterad Wifi 3 års rullande överenskommelse, 3 mån uppsägning Fri WiFi surfa fritt i Botkyrka 3 års pilot from 2018 06 01 Systemdrift ny, ändra och ta bort Enligt överenskommelse SPOC Enligt överenskommelse Övriga ärenden Beställningar och avbeställningar 80% lösta i första kontakt, resterande återkopplade inom 2 dagar Övriga behov Behov ej beskrivna som tjänst i Via IT kundmöte med återkoppling efterföljande Snövit inklusive resursförfrågan kundmöte 1 Gäller från det datum som anställningsavtalet lagts in i HR systemet. Kontot skapas automatiskt utan krav på beställning. 2 Gäller från borttag i HR systemet. Konton med tillhörande epost och OneDrive inaktiveras i tre månader. Efter det sker borttagning automatiskt. 9 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Servicetid, öppettider IT support, och övriga servicenivåer. Veckodag Servicetid och självbetjäningsportal 1 Telefon eller Chatt med IT supporten Besök av dig på plats hos IT 2 Besök av IT på plats hos dig 3 Måndag 06:00 24:00 07:15 19:00 08:00 17:00 09:00 15:00 Tisdag Torsdag 06:00 24:00 07:15 17:00 08:00 16:00 09:00 15:00 Fredag 06:00 24:00 07:15 15:00 08:00 14:00 09:00 12:00 Lördag Söndag 4 06:00 24:00 1 Registrera ärende, FAQ, Nano Learning och återställning av lösenord. 2 Drop in hos IT på Munkhättevägen 49 plan 2 3 Tidsbokas med IT supporten 4 Ej vecka 51 01 och 25 31 samt Påsk och Pingst. Svarstid IT support 80% av samtal till IT supporten besvarade inom 1 minut. Lösningsgrad ärende 80% av ärende lösta vid första kontakt. Resterande återkoppling inom 2 arbetsdagar. Tillgänglighet under servicetid 97% tillgänglighet under servicetid 06:00 24:00 på IT tjänstekatalogens tjänster som helhet. Nattetid 24:00 06:00 kan tjänster tillfälligt ligga nere på grund av schemalagda aktiviteter. 10 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Prioritering och åtgärdstider för incidenter En incidents prioritet baseras på dess påverkan och kritikalitet. Klassificering av kritikalitet Kritikalitet Beskrivning Hög Kritiska arbetsuppgifter kan inte utföras (tids eller verksamhetskritiska) Skadan växer snabbt Medel Vissa kritiska arbetsuppgifter kan inte utföras Skadan växer långsamt Låg Inget kritiskt arbete påverkas Skadan växer inte Klassificering av påverkan Påverkan Beskrivning Hög Många användare/kunder/medborgare påverkas, t ex en hel förvaltning eller en hel skola. Medel Ett flertal användare/kunder/medborgare påverkas, t ex en enhet eller ett våningsplan. Låg Ett fåtal användare/kunder/medborgare påverkas Incidentens prioritet baserat på påverkan och kritikalitet Påverkan Hög Medel Låg Hög 1 2 3 Kritikalitet Medel 2 3 4 Låg 3 4 4 Responstid och åtgärdstid för incidenter och ärende Prioritet Beskrivning Responstid Återrapportering Åtgärdstid 1 Akut 15 minuter Varje timme Tills löst 2 Brådskande 2 timmar Varannan timme Under servicetid Tills löst 3 Normal Samma dag Var åttonde timme 2 arbetsdagar 4 Turordnat 2 arbetsdagar Vid behov 6 arbetsdagar 11 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 SNÖVIT 2019 bilaga 1 version 1.0 Så här kontaktar du IT support Telefon Välkommen att kontakta oss på 08 530 610 10 Måndag 07:15 19:00 Tisdag Torsdag 07:15 17:00 Fredag 07:15 15:00 Besök Munkhättevägen 49 plan 2 i Tumba. Öppettider kundmottagning: Måndag 08.00 17.00 Tisdag Torsdag 08.00 16.00 Fredag 08.00 14.00 Självbetjäningsportal med chatt och Nano Learning På självbetjäningsportalen får du hjälp till självhjälp. När chatten är tillgänglig syns den på självbetjäningsportalen: https://it support.botkyrka.se 12 [12]

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 IT kostnadsanalys Botkyrka kommun En uppföljande IT kostnadsanalys med utgångspunkt i ESVs nyckeltal Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning... 3 1.2 Beställare... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Omfattning... 3 1.5 Avgränsning... 3 1.6 Projektorganisation... 4 1.7 Metod... 4 1.7.1 Nyckeltal... 4 1.7.2 Antaganden... 4 1.7.3 Data insamling... 5 1.7.4 Jämförelse... 7 1.8 Avstämningar... 7 2 Nyckeltal... 7 2.1 IT kostnader som andel av verksamhetskostnaden... 7 2.2 IT investering som andel av verksamhetskostnaden... 8 2.3 IT investering som andel av IT kostnader... 10 2.4 Inhyrd it personal som andel av total it kostnader... 11 2.5 IT kostnad per användare... 11 2.6 Andel utkontrakterad verksamhet... 12 2.7 Kostnad per it arbetsplats... 13 2.8 Kostnad för telefoni per användare... 14 2.9 Kostnad för lagring...15 3 Rekommendationer... 16 4 Referenser och Bilagor... 17 4.1 Referenser... 17 4.2 Bilagor... 17 Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 1 Inledning 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING Enligt beslut KS/2016:803 Uppdraget innefattar att beräkna IT nyckeltal för Botkyrka kommun i linje med föregående år för att ge kommunen en överblick av sin IT verksamhet, följa upp utvecklingen från föregående år samt kunna sätta sin verksamhet i relation till andra aktörer. Uppdragsgivaren har levererat uppgifter ur affärssystemen och SNÖVIT vilket tillsammans med beräknade estimat (i de fall uppgifter inte funnits att tillgå) ligger till grund för beräkningarna. Nyckel och jämförelsetalen följer strukturen från enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) rapporter IT kostnadsmodell 2014:50, Fördjupade It kostnadsuppdrag 2015:58 och Myndigheters strategiska it projekt, it kostnader och mognad 2018:30. 1.2 BESTÄLLARE Beställare av uppdraget är Kommunstyrelsen enligt beslut KS/2016:803 1.3 SYFTE IT kostnadsanalysen har som syfte att ge beslutsfattare inom kommunen en helhetsbild kring kommunens IT kostnader, kunna se utvecklingen sedan föregående års mätning samt sätta kostnadsbilden i relation till andra aktörer inom offentlig sektor. 1.4 OMFATTNING IT kostnadsanalysen grundar sig i väl definierade nyckeltal som ESV tog fram 2014 och utvecklat i följande, i punkt 1.1 nämnda, rapporter. Uppgifter och underlag till analysen har levererats till uppdraget av ledningen för Botkyrka kommuns It enhet. Levererade uppgifter kommer från Service Nivå Överenskommelse Verksamheten och IT (SNÖVIT), affärssystemen samt kompletterande data som ITenheten har tillgång till i sin roll inom kommunen. Den kompletterande data som används är exempelvis antal användarkonton som är aktiva inom kommunen, antal IT arbetsplatser och så vidare. Då kommunen/enheten har bytt affärssystemen under året anses inte alla uppgifter ur systemet tillförlitliga och därför har internfördelningen av kostnader mellan IT enheten och verksamheten behövt estimeras. Estimaten har utgått från förra årets totalkostnad vilken har rensats för internfaktureringsandelen som förelåg på kostnadsstället året innan dess och likaså har den interna fördelningen mellan verksamheten och IT enheten baseras på föregående års procentuella fördelning. Uppdraget har inte utrett den exakta kostnadsbilden ute i verksamheten. Eventuella felaktiga konteringar som genomförts av enheterna inom kommunen kan således påverka resultatet även i år då detta bygger på ett antagande om att verksamheten upptar samma procentuella andel av totalkostnaden som föregående år. Eftersökning av IT kostnadsnyckeltal för kommuner har gjorts, bl.a. via Sveriges Kommuner och Landsting, för att kommunen skulle kunna få mer likvärdiga aktörer att jämföra sig med, men detta finns inte att tillgå. 1.5 AVGRÄNSNING I uppdraget ingår det inte att ta fram verksamheternas faktiska IT kostnader, då detta skulle krävs en avsevärt mycket större insats och omfattning än vad uppdragsbeskrivningen medförde. Antaganden kring omfattningen av verksamhetens IT kostnader har behövts göras för att kunna generera realistiska nyckeltal. Uppdraget har varit avgränsat i omfattning avseende att enbart använda underlag från ESV:s klara och publicerade rapporter, så som ESVs kostnadsmodell 2014, 2015 och uppföljning 2018 i jämförelsen med andra offentliga aktörer. Då ESV i sin senaste uppföljning av IT nyckeltal kom fram till att det endast är smärre förändringar i nyckeltalen som ägt rum sedan den föregående mätningen har samma figurer/bilder som föregående års nyckeltalsanalys använde sig av att användas även i denna analys för benchmarking mot andra aktörer. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 Uppdraget har inte haft som uppgift att validera den data som finns tillgänglig i affärssystemen. Eventuella felkonteringar kan påverka resultatet. 1.6 PROJEKTORGANISATION Uppdragsledare har varit Mikael Öhlund, IT chef, Botkyrka kommun. IT kostnadsanalysen har genomförts av Sofie Sjöborg, Knowit Insight. Uppdragsledaren och av honom utnämnda internresursen från ledningen Sureya Agirman har varit behjälpliga för att ta fram informationen som ligger till grund för analysen. 1.7 METOD Uppdraget har använt sig av ESV:s IT kostnadsmodell för nyckeltal, ESV:s jämförelser, tillgängliga data i affärssystemen samt i några fall estimat och antaganden kring IT kostnader för att kunna genomföra analysen. Nedan kommer respektive del att presenteras i detalj. 1.7.1 Nyckeltal ESV tog 2014 fram rapporten IT kostnadsmodell Ett försök till ett gemensamt språk som har legat till grund för denna ITkostnadsanalys. I rapporten tog man fram en rad olika nyckeltal för att hjälpa myndigheter att beräkna sina IT kostnader. Väldefinierade och enhetliga nyckeltal medförde att man kan jämföra aktörer med varandra. I två av rapporterna så genomförde ESV även en jämförelse mellan 22 myndigheter. ESV har sedan löpande förbättrat dessa nyckeltal och kompletterade i sina rapport 2015 Fördjupad it kostnadsuppföljning delrapport 2: kartläggning av IT kostnader IT kostnadsnyckeltalen. Även i denna rapport ingick det fler myndigheter samt ett antal lärosäten. 2018 utkom ESV med ytterligare en rapport inom IT användningsuppdraget "Myndigheters strategiska it projekt, it kostnader och mognad" där en uppföljning av nyckeltalen har gjorts, undantaget för nyckeltalet Kostnad för telefoni per användare som tagits bort. Detta nyckeltal bibehålls dock i denna leverans till Botkyrka kommun för att möjliggöra jämförelse med 2017 framtaget nyckeltal, men kan tänkas bli obsolet framöver med ökad förekomst av flat rate abonnemang. I Botkyrka kommuns IT kostnadsanalys har man valt ut olika nyckeltal från de två första rapporterna och följande nyckeltal kommer att användas i denna IT kostnadsanalys: IT kostnad som andel av verksamhetskostnaden IT investering som andel av verksamhetskostnaden IT investering som andel av IT kostnad Inhyrd IT personal som andel av total IT personal IT kostnad per användare Utkontrakterad IT verksamhet som andel av IT kostnad Kostnad per IT arbetsplats Kostnad för telefoni per användare Kostnad för lagring Uppdraget anser, i samråd med uppdragsledare, att dessa nyckeltal ger en helhetsbild över Botkyrka kommuns IT kostnader samt att dessa är användbara i en jämförelse mot andra aktörer. Utöver de ovan nämnda nyckeltal finns det ytterligare nyckeltal som skulle kunna användas men i avsaknad av jämförelsedata har dessa valts bort. 1.7.2 Antaganden Denna analys har i så stor utsträckning som möjligt följt de definitioner som ESV har satt, dock finns det fall då det inte är möjligt med den tillgängliga data och i dessa fall kommer detta att påvisas att det sker en avvikelse från angivna nyckeltalsdefinitioner. Följande antaganden eller avvikelser från nyckeltalen har behövts göras: Kostnad för IT personal i verksamheten / Övriga IT relaterade kostnader i verksamheten Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 För att kunna få fram nyckeltal som är användbara och jämförbara mot ESV:s IT kostnadsmodell så har vissa IT kostnader behövs uppskattas. Utan denna uppskattning hade resultatet av nyckeltalen riskerat visa på en alltför skev bild i förhållande till verkligenheten. De kostnader som uppdraget inte har haft tillgång till är IT personalkostnader för verksamheterna samt eventuella övriga IT relaterade kostnader. Dessa har uppskattats genom beräkningar och jämförelser mot andra liknande aktörer. Hädanefter kommer dessa kostnader att benämnas som IT kostnader verksamheten (uppskattad). IT arbetsplatsers definition Enligt ESV:s definition så ska surfplattor inte inkluderas som en IT arbetsplats. För Botkyrkas fall så har man valt att förbise detta och inkludera surfplattan som en IT arbetsplats. Detta har gjorts då det har varit svårt att bryta ut volymer och inköpskostnader för surfplattor från den data som finns tillgänglig, samt att surfplattor valts att definieras som en IT arbetsplats i ramavtal med leverantören. Genomsnittliga volymer av användare och hårdvara Då det inte finns en tillgänglig och fastställd bild av volymer kring hårdvara och användare samt att dessa skiftar från månad till månad har denna analysen använt sig av ett genomsnitt. Data som ligger till grund för detta är ett genomsnitt av faktiska fakturerade volymer av användarkonton samt IT arbetsplatstjänster mellan perioden januari 2017 April 2017. Detta ser vi som en tillräckligt lång tidsperiod för att kunna göra en rättvis bedömning av en genomsnittlig volym. Kunden uppskattade att samma bedömning om genomsnittlig volym är applicerbart även på nyckeltalsanalysen 2018. Kostnadsställena 68 Tele och IT kommunikation samt 74320, IT tjänster Inom ramen för uppdraget fanns det inte möjlighet att gå igenom alla kostnadsposter bokförda på kostnadsställena vilket i kombination med att kommunen/enheten har bytt affärssystemen under året och alla kostnaders bokföringsställen inte anses helt tillförlitliga valde uppdraget därför att beräkna internfördelningen av kostnaderna bokförda på dessa kostnadsställen tillhörande IT enheten respektive verksamheten genom estimat baserat på föregående år. Estimeringen har utgått från årets totalsumma men har rensats för internfaktureringsandelen som förelåg föregående år samt uträkningen av den interna kostnadsfördelningen mellan IT enheten och verksamheten har baseras på föregående års fördelning. 1.7.3 Dataunderlag Uppdraget har använt sig av uppgifter som förmedlats via IT enheten från kommunens beslutsstödsystem. Kostnadsposterna som i första hand har använts är: IT enhetens budget 2018 Kostnader bokförda på kostnadsställe 68, Tele och IT kommunikation Kostnader bokförda på kostnadsställe 74320, IT tjänster Investeringsbudget Kommunens totala verksamhetskostnad Baserat på den data som har samlats in samt den uppskattning som har genomförts, så fick man följande IT kostnadsbild för Botkyrka kommun: Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 IT enheten Underlaget grundar sig på IT enhetens budget 2018. Budgeten är framtagen som ett resultat på 2017 års resultat samt ramavtalen för telefoni och en utökad budgetram för ett licensinköp. IT enheten ska vara en kostnadsneutral enhet vilket innebär att enhetens kostnader kan valideras mot intäkter från internfakturering i kommunen. Hårdvaruinköp Verksamheten Hårdvaruinköpen grundar sig på den inrapporterade försäljningsstatisk som IT enheten har haft tillgång till från sina leverantörer. Underlaget har använts för att följa upp och få en sammanställd bild på de totala volymerna och kostnaderna som IT utrustning köps för. Alla inköp är beslut som respektive verksamhet tar och det är även verksamheterna som genomför köpen direkt. De leverantörer som Botkyrka har haft de senaste åren är: Atea, LIN och TDC. Kostnaderna för hårdvaruköpen går inte via IT enheten, vilket har försvårat detaljerad information. Botkyrka kommun köper överlag sin IT utrustning, dock finns det fall då man valt att leasa. Då det inom kommunen beslutats att alla köp ska genomföras via de ramavtal som finns så kan man förutsätta att samtliga inköp genomförs på ett korrekt sätt. Eventuella köp utanför ramavtal kan analysen därför inte ta hänsyntill och kommer att exkluderas i analysen. Hur stor kostnad det rör sig om går inte att bedöma. IT kostnad Verksamheten (Uppskattad) Underlag har inte varit möjligt att få fram från beslutsstödsystemet då kostnader för IT personal inte finns tillgängligt utan verksamheternas medverkan samt dessas eventuella övriga IT kostnader. För att nyckeltalen inte ska visa en alltför felaktig bild har uppdraget 2018 använt sig av en uppskattning av dessa kostnader, samma som 2017 års nyckeltalsanalys baserades på. Utgångspunkten för att göra uppskattningen av kostnadsposten föregående år byggde på en beräknad kostnadsfördelning mellan ITenheten och verksamheten. Kostnadsfördelningen har grundat sig på statistik från Södertälje kommuns IT kostnader samt dessas fördelning mellan IT enheten och verksamheten. Utöver detta sammanställde uppdraget 2017 en kostnadsfördelning med hjälp av den data som har varit tillgänglig från beslutsstödsystemet. Genom denna data så räknades det ut att IT enheten 2016 stod för 43% av den totala IT kostnaden och 2017 41%. Detta gav en genomsnittlig kostnadsfördelning på 42% som har använts 2017 liksom 2018. Genom att multiplicera upp IT enhetens budget mot en Total IT kostnad så får vi en total IT kostnad på 202 543 004 kr. Sedan gjordes ett Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 avdrag för alla kostnader som, genom beslutsstödsystemet, kunde valideras och fick då fram att den uppskattade personal och övriga IT kostnaden för verksamheten uppgick till 37 898 710 kr. Ett försök till validering har gjordes 2017 genom att uppskatta antalet heltidsanställda i verksamheterna som jobbar med IT frågor. Personerna som ingår i valideringen är roller som IT enheten har löpande kontakt med och därigenom vetskapen om deras roll. Valideringsförsöket ha visat att det finns, av IT enheten kända personer som jobbar med IT, 40 45 heltidsanställda. Detta bedöms dock som en låg uppskattning av antalet heltidsanställda inom verksamheterna som enbart jobbar med IT, liksom eventuella ITdeltidsanställda. IT tjänstekostnad Verksamheten Underlaget kommer från kostnadsställe 74320 IT tjänster i affärssystemen. Totalkostnaden för verksamheten detta året estimerades med hjälp av att utgå från samma andel av kostnaden som verksamheten stod för förra året. Summan uppgick 2017 till 19 807 200 kr. Tele/IT kommunikationskostnader Verksamheten Underlag från kostnadsställe 68 Tele och IT kommunikation beslutsstödsystem. Totalkostnaden för verksamheten detta året estimerades med hjälp av att utgå från samma andel av kostnaden som verksamheten stod för förra året. 2017 uppgick detta till 8 417 500 kr. Eventuella felkonteringar kan förekomma utan att analysen har haft möjlighet att validera detta på grund av analysens omfattning och att detta inte ingick i uppdraget. 1.7.4 Jämförelse Uppdraget beslutade att enbart använda sig utav de myndigheter som ESV har använts sig utav i sina jämförelser. Detta då tidsåtgången och tillgängligheten av data från andra aktörer inte har funnits. Uppdraget anser dock att detta är fullgoda aktörer att använda sig av för att kunna påvisa Botkyrka kommuns position och IT kostnadsbild i förhållande till andra aktörer inom offentlig sektor. Då ESV har gjort en uppföljande beräkning av nyckeltalen för merparten av de aktörer som ingick i första analysen/rapporten om ITnyckeltal har en notering om detta gjorts vid varje nyckeltal för att Botkyrka ska kunna sätta sin egna eventuella förändring i relation till eventuell förändring som skett hos de aktörer som ingått i analysen. Överlag är det inga stora förändringar som har skett. Beslutet att inte jämföra sig med andra kommuner beror primärt på avsaknaden av tillgänglig data. 1.8 AVSTÄMNINGAR Avstämningar mellan uppdragsmedlemmarna, uppdragsresursen och uppdragsledaren. 2 Nyckeltal 2.1 IT KOSTNADER SOM ANDEL AV VERKSAMHETSKOSTNADEN IT kostnad som andel av verksamhetskostnad visar vilken roll IT har inom verksamheten och är ett strategiskt och taktiskt nyckeltal. Ett högre värde behöver inte innebära att man har en bättre och effektivare IT utan kan även påvisa ineffektivitet. Detta nyckeltal bör därför användas tillsammans med ett annat kvalitativt nyckeltal för att mäta vilket värde/service som IT faktiskt genererar för sin verksamhet och dess kunder relativt sina kostnader. Nyckeltalet har tagits fram genom att använda Botkyrka kommuns årsredovisning för att fånga totala verksamhetenskostnader. Den fram gick till 5 500 000 000kr. Därefter har den beräknade totala IT kostnaden använts, som enligt beräkningen motsvarar 207 167 963 kr. Botkyrka kommuns totala IT kostnader är relativt lågt i förhållande till den totala verksamhetskostnaden i jämförelse med ESVs data för andra offentliga aktörer. Botkyrka kommun lägger 3,76 % av sina totala verksamhetskostnader på IT kostnader, en ökning på 0,1% Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 från föregående år. Detta kan jämföras mot medelvärdet i ESVs mätningar som ligger på 9 %. Det som inte framgår av nyckeltalet och jämförelsen är i vilket skede i sin digitaliseringsresa som Botkyrka kommun och de andra aktörerna befinner sig. I ESVs uppföljande undersökning hade inga nämnvärda förändringar skett hos aktörerna som ingick i analysen. I Botkyrkas fall är det även viktigt att se hur spridningen av IT kostnaderna är. Den totala IT kostnaden fördelas enligt följande: I Botkyrka kommun står verksamheten för 2,12% av de totala IT kostnaderna och IT enheten 1,64%. Ökningen från föregående år ligger främst hos IT enheten och verksamhetens andel har minskat med 0,02%. Denna spridningen visar på att IT enheten inte är den största drivaren av IT kostnader i kommunen, utan att verksamheterna till stor del driver det IT behovet de har. Valet av hur IT kostnaderna ska fördelas inom kommunen hänger helt på det strategiska valet och hur man ser att IT frågor ska drivas inom kommunen. 2.2 IT INVESTERING SOM ANDEL AV VERKSAMHETSKOSTNADEN IT investeringar som andel av verksamhetskostnaden är ett nyckeltal för att visa var i investeringscykeln man befinner sig i. Detta ger en indikation på vilket behov av förnyelse som finns av IT inom verksamheten. Nyckeltalet är ett bra verktyg för att under lägre tid följa upp och jämföra var i en investeringscykel man befinner sig. Ett högre nyckeltal bör på längre sikt kunna ge en lägre total IT kostnad i Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 förhållande till totala verksamhetskostnaden, då investeringar och förbättringar bör effektivisera verksamhetens IT. Lågt nyckeltal kan på längre sikt generera högre kostnader för IT om man inte löpande jobbar för att förbättra sin IT. Botkyrka kommuns nyckeltal har ökat från 0,34% till 0,36% av den totala verksamhetskostnaden på att investera i ny IT. En marginell ökning lik denna kunde även ESV skönja i sin uppföljande undersökning av nyckeltalen. I förhållande till det medelvärdet på 2% som förelåg för de aktörer som ingått i ESV;s jämförelse så ligger Botkyrka kommun lägre än merparten. Dock är det värt att notera att det föreligger en stor spridning mellan de aktörer som ingår i analysen och vissa aktörer som investerar väldigt mycket i sin IT. I jämförelse med lärosäten så ligger Botkyrka kommun i linje. I förhållande till resterande aktörer så ligger man dock lägre än merparten. Detta kan bero på att Botkyrka kommun redan har en fullgod IT inom kommunen. Nyckeltalet behövs undersökas under längre tid för att se var i sin investeringscykel man befinner sig. Botkyrka kommuns interna fördelning av investeringsmedel mellan IT enheten och verksamheterna ser ut som följande: Verksamheten står för 77% av de totala IT investeringarna vilket motsvarar 14 500 000kr, medan IT enheten står för 23% vilket motsvarar 4 500 000kr. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 2.3 IT INVESTERING SOM ANDEL AV IT KOSTNADER En utveckling på nyckeltalet IT investering som andel av den totala verksamhetskostnaden är att jämföra IT investeringarna som andel av IT kostnaderna. Detta nyckeltal påvisar just den fördelningen av själva IT kostnaderna. Detta nyckeltal är ett kompletterande värde. För nyckeltalet IT investering som andel av IT kostnader så befinner sig Botkyrka kommun i linje med majoriteten av aktörerna i ESVs data. Botkyrka ligger i den lägre spridningen om man jämför med E delegationsmyndigheterna men Botkyrka ligger i linje med lärosätenas investeringskvot. Övriga myndigheter har en väldigt stor spridning och i jämförelse med dessa så ligger Botkyrka lågt. Detta behöver dock inte innebära att Botkyrka kommun investerar för lite utan kan påvisa att andra aktörer ligger efter i utvecklingen/sin investeringscykel. Viktigt blir att veta var i sin egen digitaliseringsresa/investeringscykel man befinner sig och att detta stämmer med strategin man har, snarare än att jämföra sig mot andra. Nyckeltalet har minskat med 0,21 % sedan föregående år. IT enhetens andel minskade 0,05% och verksamhetens 0,16%. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 2.4 INHYRD IT PERSONAL SOM ANDEL AV TOTAL IT PERSONAL Kostnaden för inhyrd IT personal som andel av total IT kostnad ger en bild av sin bemanningssituation. Att använda inhyrd personal kan vara ett effektivt sätt att lyfta och driva utvecklingen och kompetensen framåt. Nyckeltalet värderas utifrån om det går i linje med verksamhetens strategi. En viktig aspekt blir hur man jobbar för att behålla önskvärd IT kompetens inom verksamheten. Botkyrka kommun har en andel inhyrd IT personal som uppgår till 16,9%, vilket är oförändrat sedan föregående år. Detta står sig väl i förhållande till medelsnittet på 21% hos ESVs jämförelseaktörer. I förhållande till lärosäten så ligger man i det övre spannet. I förhållande till samtliga myndigheter så står ligger Botkyrka under medelvärdet. ESV såg dock att detta nyckeltal har ökat något bland de aktörer som ingick i deras uppföljande undersökning. Nyckeltalet blir viktigt att följa upp mot en eventuell resursförsörjningsplan. Först då kan man se om nyckeltalet ligger i linje mot den plan som verksamhet har gjort. I fallet då en resursförsörjningsplan inte finns så får man ta hänsyn till aspekter såsom eventuella aktiviteter som genomförs där det finns ett ökat behov av inhyrd personal för att täcka upp eventuella kompetensbehov. I Botkyrka kommuns fall går det inte att avgöra om verksamheterna hyr in IT personal utan hela nyckeltalet bygger på IT enhetens tillstånd pga. Att det inte finns någon data från verksamheterna att utgå ifrån och att göra en analys på. Slutsatsen är dock att en ITenhet bör vara den del inom en verksamhet som är av störst behov av att stärka upp sin bemanning av IT personal med inhyrd kompetens. 2.5 IT KOSTNAD PER ANVÄNDARE För att kunna se hur mycket IT kostnaderna blir per användare som IT ska stödja så kan man använda nyckeltalet IT kostnad per användare. Värdet blir vägledande för att kunna mäta sig mot andra snarlika aktörer. Nyckeltalet kan variera stort beroende på hur man väljer att definiera en användare. Användare kan definieras som exempelvis tjänstemän, elever eller slutkunder. För att kunna göra en användbar jämförelse så har uppdraget beslutat att visa två nyckeltal. Ett nyckeltal där man väljer att inkludera elever och ett nyckeltal där man enbart visar på IT kostnad per anställd. I Botkyrka kommun finns det uppskattningsvis 8 681 anställda och 14 543 elever. Uppskattningarna grundar sig på antalet användarkonton som IT enheten levererar till verksamheterna. Detta kan anses vara ett korrekt mått då varje anställd och elev ska ha ett användarkonto. IT kostnad per användarnyckeltal som analysen fått fram är: Inklusive elever: 8 920 kr per användare Exklusive elever: 23 865 kr per användare Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 IT kostnaden per användare i Botkyrka har ökat med 199 kr per totala antalet användare och med 533 kr per användare när elever exkluderas från nyckeltalet från föregående år. Ökningen av kostnad per användare beror på att den otala IT kostnaden är något högre än föregående år men antalet användare konstant. ESV ser att detta nyckeltal har ökat något hos aktörerna och kommer att öka än mer till ca 32 000 kr till 2019. Vilket nyckeltal som bör användas beror på vilka man väljer att jämföra sig med. Vid en jämförelse med ett lärosäte så blir det en mer rättvis bild att inkludera elever. När man inkluderar elever i mätningen så ligger Botkyrka kommun väldigt bra till i förhållande till andra myndigheter samt i linje med lärosätena. Väljer man nyckeltalet där elever exkluderats och endast tjänstemännen inkluderas så ligger man en bit över lärosäten men Botkyrka ligger fortfarande väldigt bra till i förhållande till myndigheterna som ingår i ESV;s jämförelse. Oavsett vilket nyckeltal som används så ligger man långt under medelsnittet på 98 000kr per användare. Detta innebär att Botkyrka kommun har en effektiv IT kostnadsbild i förhållande till antalet användare som man ska förse med IT stöd. En anledning till att det är så stor spridning i kostnader för detta nyckeltal beror på att det finns väldigt stora skillnader mellan antalet användare hos de olika aktörerna. Detta kommer påverka nyckeltalet markant. Det man kan påpeka är att Botkyrka kommun ligger i linje med aktörer som har samma verksamhetskostnad. 2.6 ANDEL UTKONTRAKTERAD VERKSAMHET Nyckeltalet visar hur mycket IT tjänster som ligger ute på annan aktör att utföra. Detta grundar sig på den sourcing strategi som man väljer att ha. Det är svårt att värdera vad som är rätt och fel utan vilket värde på nyckeltalet som är bra eller mindre bra beror helt på vilket strategiskt val man gjort. Nyckeltalet är uträknat från kostnader som är konterade på kostnadsställe 74320 IT tjänster. Eventuella felkonteringar går inte att verifiera. Det man kan utläsa är att IT enheten har en kostnad på utkontraterade tjänster som uppgår till 14 038 247 kr medan verksamheten ligger på 20 855 834 kr. Genom att använda både IT enheten och verksamhetens kostnader så får man Botkyrkas totala utkontrakteringsgrad, vilken är på 17,2 % i förhållande till sina IT kostnader, en ökning med en procentenhet från föregående år. ESV såg en liten ökning av detta nyckeltal i sin rapport och tror det kommer att ligga på ca 18% 2019. I jämförelse med ESV:s data så ligger Botkyrka lite över genomsnittet på 14 %, dock finns det en väldigt stor spridning mellan samtliga aktörer, allt från 0 93 %. Det går inte att dra någon slutsats kring nyckeltalet baserat på jämförelsen då det inte går att utläsa vilken sourcing strategi som de andra aktörer har. Då IT enheten i Botkyrka har en uttalad multi sourcing strategi så finns det inget att anmärka kring nyckeltalet. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 2.7 KOSTNAD PER IT ARBETSPLATS Nyckeltalet visar på hur kostnadseffektivt man levererar en IT arbetsplats till sina användare. Nyckeltalet ger en bra möjlighet till att jämföra mellan olika aktörer. Definitionen av en IT arbetsplats grundar sig på Kammarkollegiets definition, dock med tillägget att inkludera surfplattor i Botkyrkas definition. Kostnadsbilden är sammanställd av den tillgängliga kostnadsinformationen som finns och sedan uträknad på totala antalet ITarbetsplatser i kommunen. Totalt finns det 18 249 IT arbetsplatser enligt SNÖVIT:s internfakturor, dock har man inte kunnat exkludera surfplattor då det inte gick att få fram en korrekt kostnadsbild för dem vilket hade givit ett felaktigt nyckeltal att jämföra med. Uppdraget anser att även om surfplattor inte har kunnat exkluderas så ger nyckeltalet ett användbart värde i en jämförelse. Alla kostnader som används för att beräkna nyckeltalet förutsätter att samtliga inköp av hådvaror är gjorda genom de ramavtal som kommunen har med sina leverantörer. Eventuella köp som genomförs utanför ramavtal har inte varit möjligt att se. Botkyrka har idag en kostnadsbild för en IT arbetsplats på 8181 kr, vilket är en ökning om 4%/345 kr från 7 836 kr föregående år. Kostnadsökningen kan härleds till ett licensinköp. I förhållande till ESVs data så ligger man något över genomsnittet på 8 000kr men överlag så ligger man inom spannet av samtliga aktörer. I ESVs uppföljning är nyckeltalet oförändrat och de tror det kan tänkas minska något till 2019. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 2.8 KOSTNAD FÖR TELEFONI PER ANVÄNDARE Kostnad för telefoni per användare ger, precis som IT arbetsplatser, en överblick i den övergripande kostnadsbilden för att tillhandahålla telefoni till sina användare. Precis som för IT arbetsplatserna är det väldefinierat vad som ska inkluderas i kostnadsbilden vilket gör nyckeltalet bra för att kunna jämföra med andra aktörer. Under 2016 så genomförde Botkyrka kommun en ny upphandling av telefonitjänster. Denna upphandlingen har medfört stora kostnadssänkningar för kommunen. Med den gamla leverantören var kostnaden för telefoni per användare 3 626 kr medan det nya avtalet ger en kostnadsbild på 1 975 kr. Det är möjligt att det faktiska utfallet för 2017 blev 9 kr lägre än den beräknade kostnaden 1 975 kr/användare, dvs. 1 966 kr/användare, då totalkostnaden för kostnadsstället 68 Tele och kommunikation blev något lägre än den prognostiserade totalkostnaden. Då verksamhetens rörliga kostnad för telefoni bygger på ett estimat med utgångspunkt i kostnadsfördelningen förra året ligger alltså den faktiska kostnaden någonstans i spannet 1 966 kr 1 975 kr. Nyckeltalet har utgått ur ESV uppföljning men för att ge en bra jämförelse har uppdragsledaren valt att använda inkludera nyckeltalet. Detta då det är mer relevant att mäta nuvarande kostnadsbilden. I jämförelse med ESV:s data så står sig Botkyrka kommun väldigt väl. Man har överlag mycket lägre kostnader för telefoni än genomsnittet på 4 400kr. I jämförelse med lärosäten så ligger man i linje. Jämfört med resterande aktörer har Botkyrka kommun en anmärkningsvärd lägre kostnad. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 2.9 KOSTNAD FÖR LAGRING Nyckeltalet för att mäta kostnaden för lagring av data är ett relativt obeprövat nyckeltal. Lagringskostnaden kan ge en indikation kring IT mognaden hos en aktör, då den ger en fingervisning till var i IT utvecklingen man befinner sig. En hög kostnad kring lagring kan innebära att man sitter kvar i gamla lösningar och inte tagit steget över till lagring som tjänst eller molnhantering. IT enheten på Botkyrka kommun gjorde under 2016 en analys för att bedöma vilken kostnadsbild som de hade kring lagring. Den uppgick då till 5kr för ca 6 000 GB. För denna analysen har projektet, i samråd med beställare, valt att använda denna mätning för att göra en bedömning mot ESV:s data. Detta då det är väldigt svårt att få ut korrekta siffror kring kostnaden för lagring. Botkyrka kommun låg under 2016 väldigt bra till i jämförelse med samtliga aktörer i ESV:s data. I deras mätning så var det enbart E delegationsmyndigheter som medverkade. Detta ger ett mindre underlag att jämföra sig mot. I förhållande till den data som finns så står sig Botkyrka kommun väldigt väl mot genomsnittet som ligger på 11,2 kr/gb. Det som bör tilläggas är att hela Botkyrka kommuns lagringsmiljö är helt avskriven vilket även har bidragit till den låga kostnadsbilden. ESV uppskattar i sin uppföljande undersökning att nyckeltalet kommer att öka något framöver pga. mängden data som lagras, även om kostnaden för lagring minskar. Under 2017 och 2018 kommer sannolikt kostnaden för lagring att minska ytterligare för Botkyrka kommun. Detta då man går över till molnlagring via sina IT arbetsplatslicenser, vilket inte är kostnadsdrivande. Den nya lösningen för lagring kommer att ge varje användare i kommunen en lagringsvolym på 1 000 GB per användare, vilket kan jämföras med dagens lagringsvolym på ca 6 000 GB. Vid behov så finns det även möjligheter att skala upp lagringsutrymmet utan extra kostnad. Utifrån den utveckling som sker idag och med förändringar i kostnadsbilden kring lagring så anses detta nyckeltal bli obsolet inom en snar framtid. Nyckeltalet kommer enbart ge en indikation på vilken IT mognad aktören har, vilket medför att på sikt kommer detta nyckeltal inte vara relevant för Botkyrka kommuns del. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 3 Rekommendationer Baserat på den IT kostnadsanalys som är genomförd så har uppdraget kommit fram till följande lärdomar/rekommendationer för framtida arbete. Faktiska IT kostnader hos verksamheten Denna rekommendation kvarstår från förra årets IT kostnadsanalys. Det finns ett stort mörkertal kring den faktiska IT kostnaden hos verksamheterna. Enligt denna analys så påvisas det att det finns stora kostnader som inte går att identifiera genom den data som Botkyrka kommun har. IT kostnadsanalys bör genomföras hos varje verksamhet inom kommunen och bör vara en integrerad del av förvaltningsmodellen inom kommunen. Översyn av drift, förvaltning och utvecklingskostnadsfördelning Ett nyckeltal som ESV har tagit fram för att kunna mäta hur IT kostnadsfördelningen förhåller sig mellan drift, förvaltning och nyutveckling. Detta nyckeltal ger en väldigt bra bild hur mycket IT kostnader som faktiskt går till att drifta och förvalta den lösningen man har liksom hur mycket man jobbar med att förbättra de lösningar som finns. Syftet med detta nyckeltal är att säkra att man inte lägger förmycket IT kostnader på att drifta befintliga lösningar. Detta då konsekvensen av att inte jobba med att förbättra och nyutveckla kan innebära stora kostnader på sikt om IT miljön blir förlegad. Detta nyckeltal vore relevant för Botkyrka kommun att beräkna då man via jämförelserna ser att IT kostnaderna ligger i linje med flertalet aktörer inom offentlig sektor och på så sätt kan jämföra IT strategi/mognad. Årlig jämförelse mot fastställd mätbar målbild Då ESV:s nyckeltal och mätningarna av IT kostnaderna till stor del kan vara missvisade om man enbart använder dem för att se hur man själv ligger till i jämförelse till andra aktörer, så finns det ett stort incitament att använda nyckeltalen för att löpande följa upp sin egna verksamhet. Genom att själv sätta den målbild som man vill att sin IT verksamhet ska jobba mot så kan man med hjälp av nyckeltalen följa upp sin egna utveckling. Detta blir viktigt för att på riktigt kunna digitalisera sin verksamhet. Komplettera med kvalité Nyckeltalen missar i vissa fall att ta hänsyn till vilken kvalité som sin IT leverans medför. Genom att komplettera nyckeltalen med en kvalitetmätning så får man en bättre bild av vilket värde man faktiskt får för varje investerad krona i sin IT. Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

BOTKYRKA KOMMUN 2018-08-22 Kommunledningsförvaltningen KS/2018:357 Extern kostnadsjämförelse enligt ESV nyckeltal bilaga 2 4 Referenser och Bilagor 4.1 REFERENSER ESVs rapport: IT kostnadsmodell Ett första steg mot ett gemensamt språk http://www.esv.se/contentassets/8344e200366843d782837c4841267468/2014 50 it kostnadsmodell.pdf ESVs rapport: Fördjupat IT kostnadsuppdrag Delrapport 2: Kartläggning av IT kostnader http://www.esv.se/contentassets/d38af70b40d3496cb06245fc14d66c6f/esv 2015 58 kartlaggning av it kostnader.pdf ESVs rapport: Myndigheters strategiska it projekt, it kostnader och mognad https://www.esv.se/contentassets/15acd173681b40f588c8fd395e998633/2018 30 myndigheters strategiska it projekt it kostnaderoch mognad.pdf 4.2 BILAGOR It kostnadsanalys Nyckeltal Botkyrka Presentation.pptx Dokumentnummer: 1 Utgåva: 1.0 Dokumenttyp: Slutrapport Infoklass: Leverans Knowit Insight Klarabergsgatan 60 knowit.se

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:417 Reglementen för kommunstyrelsens utskott och nämndberedningar (KS/2018:417) Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att funktionshinderrådet istället ska heta funktionsrättsrådet. 2. Kommunstyrelsen antar reglemente för utskott Botkyrka som plats att gälla från 2018-12-01. 3. Kommunstyrelsen antar reglemente för utskott Botkyrka som organisation att gälla från 2018-12-01. 4. Kommunstyrelsen antar reglemente för näringslivsrådet att gälla från 2018-12-01. 5. Kommunstyrelsen antar reglemente för pensionärsrådet att gälla från 2018-12-01. 6. Kommunstyrelsen antar reglemente för brottsförebyggande rådet att gälla från 2018-12-01. 7. Kommunstyrelsen antar reglemente för funktionsrättsrådet att gälla från 2018-12-01. 8. Kommunstyrelsen antar reglemente för investeringsberedningen att gälla från 2018-12-01. 9. Kommunstyrelsen antar reglemente för beredning Fairtrade City att gälla från 2018-12-01.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:417 10. Kommunstyrelsen beslutar om följande antal ledamöter i respektive nämndberedning: Förtroendevalda extern aktör Näringslivsrådet 5 5 Pensionärsrådet 2 12 Brottsförebyggande rådet 7 6 Funktionsrättsrådet 7 10 Investeringsberedningen 7 Fairtrade City 5 5 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2018-06-19, 138 att nuvarande utskott och nämndberedningar upphör att gälla i sin nuvarande form från och med 2018-12-01. Kommunstyrelsen beslutade 2018-06-04, 144 att inrätta följande utskott och nämndberedningar: - Utskott Botkyrka som plats - Utskott Botkyrka som organisation - Funktionshinderråd - Brottsförebyggande råd - Pensionärsråd - Näringslivsråd - Investeringsberedning - Fairtrade City. Kommunledningsförvaltningen fick 2018-06-04, 144 i uppdrag att 2018-09-03 återkomma med förslag på reglementen för de två utskotten och för de sex nämndberedningar samt föreslå antal ledamöter och ersättare i nämndberedningarna, vilket detta ärende avser.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-07-05 Dnr KS/2018:417 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Reglementen för kommunstyrelsens utskott och nämndberedningar (KS/2018:417) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen beslutar att funktionshinderrådet istället ska heta funktionsrättsrådet. 2. Kommunstyrelsen antar reglemente för utskott Botkyrka som plats att gälla från 2018-12-01. 3. Kommunstyrelsen antar reglemente för utskott Botkyrka som organisation att gälla från 2018-12-01. 4. Kommunstyrelsen antar reglemente för näringslivsrådet att gälla från 2018-12-01. 5. Kommunstyrelsen antar reglemente för pensionärsrådet att gälla från 2018-12-01. 6. Kommunstyrelsen antar reglemente för brottsförebyggande rådet att gälla från 2018-12-01. 7. Kommunstyrelsen antar reglemente för funktionsrättsrådet att gälla från 2018-12-01. 8. Kommunstyrelsen antar reglemente för investeringsberedningen att gälla från 2018-12-01. 9. Kommunstyrelsen antar reglemente för beredning Fairtrade City att gälla från 2018-12-01. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-07-05 Dnr KS/2018:417 10. Kommunstyrelsen beslutar om följande antal ledamöter i respektive nämndberedning: Förtroendevalda extern aktör Näringslivsrådet 5 5 Pensionärsrådet 2 12 Brottsförebyggande rådet 7 6 Funktionsrättsrådet 7 10 Investeringsberedningen 7 Fairtrade City 5 5 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2018-06-19, 138 att nuvarande utskott och nämndberedningar upphör att gälla i sin nuvarande form från och med 2018-12-01. Kommunstyrelsen beslutade 2018-06-04, 144 att inrätta följande utskott och nämndberedningar: - Utskott Botkyrka som plats - Utskott Botkyrka som organisation - Funktionshinderråd - Brottsförebyggande råd - Pensionärsråd - Näringslivsråd - Investeringsberedning - Fairtrade City. Kommunledningsförvaltningen fick 2018-06-04, 144 i uppdrag att 2018-09-03 återkomma med förslag på reglementen för de två utskotten och för de sex nämndberedningar samt föreslå antal ledamöter och ersättare i nämndberedningarna, vilket detta ärende avser. Utskottens och nämndberedningarnas reglementen har delar som är är likalydande för samtliga organ. Nämndberedningar har ingen formell beslutanderätt i kommunallagens mening. Utskott har dock möjlighet att fatta beslut inom ramen för delegerad beslutanderätt från kommunstyrelsen. Utskottens beslutanderätt framgår i kommunstyrelsens delegationsordning, vilken i takt med utskottens utveckling och arbete, kommer att uppdateras löpande när behov av delegation uppstår. Namnbyte för funktionshinderrådet Efter dialog med funktionshinderrörelsen föreslår kommunledningsförvaltningen att funktionshinderrådet istället namnges funktionsrättsrådet.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-07-05 Dnr KS/2018:417 Valet är lämpligt då det bland annat är likalydandemed med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning; funktionsrättskonventionen. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Reglemente för utskott Botkyrka som plats 2. Reglemente för utskott Botkyrka som organisation 3. Reglemente för näringslivsrådet 4. Reglemente för pensionärsrådet 5. Reglemente för brottsförebyggande rådet 6. Reglemente för funktionsrättsrådet 7. Reglemente för investeringsberedningen 8. Reglemente för beredning Fairtrade City Expedieras till Samtliga nämnder och förvaltningar

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT BOTKYRKA SOM PLATS Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta utskottet Botkyrka som plats från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Utskottets uppgifter Utskottet Botkyrka som plats är kommunstyrelsens beredande organ. Utskottet fullgör i övrigt uppgifter i enlighet med av kommunstyrelsen fastställd delegationsordning. Utskottet bereder ärenden och information inom för utskottet relevanta styr- och ledningsprocesser. Aktuella områden återfinns i 3 ledningsfunktionen i kommunstyrelsens reglemente. Ärenden som åsyftas handlar om aktiverande styrning, analys, samordning och uppföljning för att skapa målsättning kring platsen Botkyrka och tydliggöra kommunens ambitioner och målsättning för samhällsutveckling. 2 Ledamöter och ersättare Utskottet ska bestå av: 7 ledamöter och 7 ersättare. Inom utskottet väljer kommunstyrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser utskottet en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) Ersättare har rätt att närvara och delta i överläggningen vid utskottets sammanträden även om denne inte är tjänstgörande. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra bara om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det. 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Protokoll Protokoll ska föras över samtliga ärenden som tas upp vid utskottets sammanträde. Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. Utskottet kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet delges kommunstyrelsen. 8 Reservation, särskilt yttrande och protokollsanteckning Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. En ledamot och en ersättare har rätt att lämna ett särskilt yttrande. Ledamoten/ersättaren ska innan sammanträdet avslutas anmäla att ett yttrande kommer att avges och yttrandet ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Dessutom har en ledamot och en

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) ersättare rätt att i protokollet få intaget en kort meningsyttring (protokollsanteckning). 9 Beredning De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden överlämnar sådana ärenden till utskottet. Utskottet får från kommunens nämnder, beredningar och tjänstemän inhämta de yttranden och upplysningar som behövs för att utskottet ska kunna fullgöra sina uppgifter. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 10 Delegationsbeslut Utskottet får fatta beslut på delegation från kommunstyrelsen. Utskottets rätt att fatta delegationsbeslut framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. 11 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, protokoll med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av kommunledningsförvaltningen

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT BOTKYRKA SOM ORGANISATION Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta utskottet Botkyrka som organisation från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Utskottets uppgifter Utskottet Botkyrka som organisation är kommunstyrelsens beredande organ. Utskottet fullgör i övrigt uppgifter i enlighet med av kommunstyrelsen fastställd delegationsordning. Utskottet bereder ärenden och information inom för utskottet relevanta styr- och lednings- och stödprocesser. Aktuella områden återfinns i 1 styr- och ledningsfunktionen, 2 styrfunktionen, 3 ledningsfunktionen, 5 personalpolitiken och 6 stödfunktioner i kommunstyrelsens reglemente. Ärenden som åsyftas rör normerande styrning, analys, samordning och uppföljning för att ge riktning för den organisations- och verksamhetsutveckling som krävs för att uppnå målsättningarna för den strategiska utvecklingen av Botkyrka som organisation. 2 Ledamöter och ersättare Utskottet ska bestå av: 7 ledamöter och 7 ersättare. Inom utskottet väljer kommunstyrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser utskottet en annan ledamot att leda sammanträdet.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Ersättare har rätt att närvara och delta i överläggningen vid utskottets sammanträden även om denne inte är tjänstgörande. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av fullmäktige bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra bara om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Protokoll Protokoll ska föras över samtliga ärenden som tas upp vid utskottets sammanträde. Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. Utskottet kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet delges kommunstyrelsen. 8 Reservation, särskilt yttrande och protokollsanteckning

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. En ledamot och en ersättare har rätt att lämna ett särskilt yttrande. Ledamoten/ersättaren ska innan sammanträdet avslutas anmäla att ett yttrande kommer att avges och yttrandet ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Dessutom har en ledamot och en ersättare rätt att i protokollet få intaget en kort meningsyttring (protokollsanteckning). 9 Beredning De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden överlämnar sådana ärenden till utskottet. Utskottet får från kommunens nämnder, beredningar och tjänstemän inhämta de yttranden och upplysningar som behövs för att utskottet ska kunna fullgöra sina uppgifter. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 10 Delegationsbeslut Utskottet får fatta beslut på delegation från kommunstyrelsen. Utskottets rätt att fatta delegationsbeslut framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. 11 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, protokoll med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av kommunledningsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR NÄRINGSLIVSRÅDET Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett näringslivsråd från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Rådets uppgifter Rådet är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med rådet är att vara ett organ för information och samråd mellan rådets företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både rådets externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för rådet har rådet möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Rådet har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Rådet ska: Främja information och samråd mellan kommunen och näringslivet Verka för näringslivets utveckling och vara forum för Botkyrka som attraktiv etableringsplats Följa den långsiktiga strategiska utvecklingen samt bevaka aktuella frågor i Botkyrka och omvärlden. 2 Förtroendevalda ledamöter Rådet utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun och externa representanter i enlighet med vad som anges nedan: 5 förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun. 5 representanter från det lokala näringslivet. Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun (t.ex. näringslivschef, processansvarig strategiskt utveckla Botkyrka som plats).

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) Särskilda sammanträdesersättningar utgår inte till externa representanter. Rådet kan dock stå för deltagande i seminarier, studieresor eller liknande samt för inköp av studiematerial, litteratur och dylikt om rådet så beslutar. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande och en vice ordförande i rådet. Om ordföranden i rådet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i rådet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser rådet en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot i rådet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Rådet sammanträder på dag och tid som rådet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Rådet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid rådets sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. I de fall externa representanter utses av andra organisationer ansvarar dessa representanter för att information angående rådets arbete på ett lämpligt sätt vidarebefordras till organisationerna.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (3) REGLEMENTE FÖR PENSIONÄRSRÅDET Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett pensionärsråd från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Rådets uppgifter Rådet är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med rådet är att vara ett organ för information och samråd mellan rådets företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både rådets externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för rådet har rådet möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Rådet har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Rådet ska: Främja information och samråd mellan kommunen och pensionärernas organisationer Verka för att sprida kunskap och information om verksamheter som möjliggör för sysselsättning och andra aktiviteter för äldre i Botkyrka kommun Stimulera pensionärers aktivitet i egna föreningar och i samhällslivet i övrigt Följa den allmänna utvecklingen inom pensionärsfrågor 2 Förtroendevalda ledamöter Rådet utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun och externa representanter i enlighet med vad som anges nedan: 2 förtroendevalda ledamöter utses av kommunstyrelsen i Botkyrka kommun.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (3) 6 ledamöter och 6 ersättare utses av pensionärsorganisationerna, varav - 3 ledamöter och lika många ersättare från Pensionärernas Riksorganisation (PRO). - 2 ledamöter och lika många ersättare från Sveriges Pensionärsförbund (SPF Seniorerna Botkyrka). - 1 ledamot och en ersättare från Sveriges Pensionärsförbund (SPF Seniorerna Grödinge). Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun. Särskilda sammanträdesersättningar utgår även till externa representanter. Rådet står också för deltagande i seminarier, studieresor eller liknande samt för inköp av studiematerial, litteratur och dylikt om rådet så beslutar. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande. 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande väljs av de ledamöter som pensionärsorganisationerna utsett. Om ordföranden i rådet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i rådet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller någon av de vice ordförandena kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser rådet en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot eller en ersättare i rådet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Rådet sammanträder på dag och tid som rådet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (3) 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Rådet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid rådets sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. I de fall externa representanter utses av andra organisationer ansvarar dessa representanter för att information angående rådets arbete på ett lämpligt sätt vidarebefordras till organisationerna. 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av vård- och omsorgsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett brottsförebyggande råd från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Rådets uppgifter Rådet är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med rådet är att vara ett organ för information och samråd mellan rådets företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både rådets externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för rådet har rådet möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Rådet har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Rådet ska: Följa utvecklingen inom det trygghets- och säkerhetsfrämjande arbetet utifrån ett långsiktigt perspektiv Samordna och förmedla kunskap och information inom verksamhetsområdet Stödja erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommunen och extern part. 2 Förtroendevalda ledamöter Rådet utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun och externa representanter i enlighet med vad som anges nedan: 7 förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun. 6 representanter från polis, AB Botkyrkabyggen, centrumägare och föreningsliv.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun (t.ex. säkerhetschef, trygghetssamordnare, verksamhetschef för grund- och gymnasieskola, områdesutvecklare). Särskilda sammanträdesersättningar utgår inte till externa representanter. Rådet kan dock stå för deltagande i seminarier, studieresor eller liknande samt för inköp av studiematerial, litteratur och dylikt om rådet så beslutar. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande och en vice ordförande i rådet. Om ordföranden i rådet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i rådet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser rådet en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot om har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot i rådet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Rådet sammanträder på dag och tid som rådet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Rådet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid rådets sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. I de fall externa representanter utses av andra organisationer ansvarar dessa representanter för att information angående rådets arbete på ett lämpligt sätt vidarebefordras till organisationerna.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av kommunledningsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR FUNKTIONSRÄTTSRÅDET Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett funktionsrättsråd från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Rådets uppgifter Rådet är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med rådet är att vara ett organ för information och samråd mellan rådets företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både rådets externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för rådet har rådet möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Rådet har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Rådet ska: Främja ökad tillgänglighet och delaktighet i samhällslivet Fördjupa och sprida kunskap om rättigheter och villkor för personer med olika funktionsnedsättningar Synliggöra brister och bidra till en positiv utveckling inom Botkyrka som plats och Botkyrka som organisation 2 Ledamöter och ersättare Rådet utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun och externa representanter i enlighet med vad som anges nedan: 7 förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun. 10 representanter från funktionshinderrörelsen. Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun (t.ex. funktionshinderstrateg, barnombudsman, samordnare för tillgänglig fysisk miljö). Organisationernas ledamöter utses av funktionshinderorganisationernas

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) samrådsgrupp i Botkyrka. Särskilda sammanträdesersättningar utgår även till externa representanter. Rådet står också för deltagande i seminarier, studieresor eller liknande samt för inköp av studiematerial, litteratur och dylikt om rådet så beslutar. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande och en vice ordförande i rådet. Om ordföranden i rådet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i rådet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser rådet en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot eller en ersättare i rådet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Rådet sammanträder på dag och tid som rådet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer i samråd med rådet former för kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Rådet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid rådets sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. I de fall externa representanter utses av andra organisationer ansvarar dessa representanter för att information angående rådets arbete på ett lämpligt sätt vidarebefordras till organisationerna.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av kommunledningsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (3) REGLEMENTE FÖR INVESTERINGSBEREDNINGEN Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta en investeringsberedning från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Beredningens uppgifter Beredningen är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med beredningen är att vara ett organ för beredning och information mellan beredningens företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både beredningens externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för beredningen har beredningen möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Beredningen har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Beredningen ska: Följa byggprojekt som överstiger 15 miljoner kronor Säkerställa samordning och gemensam uppföljning mellan beställare och utförare 2 Ledamöter och ersättare Beredningen utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun i enlighet med vad som anges nedan: 7 förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun. Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande och en vice ordförande i beredningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (3) Om ordföranden i beredningen på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i beredningen att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser beredningen en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot i beredningen, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. 4 Sammanträden Beredningen sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det. 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (3) 6 Beslutsförhet, utslagsröst Beredningen får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid beredningens sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av kommunledningsförvaltningen.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 1 (4) REGLEMENTE FÖR FAIRTRADE CITY Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta beredningen Fairtrade City från och med den 1 december 2018 (beslut fattat den 4 juni 2018, 144 dnr KS/2018:383). 1 Beredningens uppgifter Beredningen är en nämndberedning i kommunallagens mening. Syftet med beredningen är att vara ett organ för beredning och information mellan beredningens företrädare och kommunstyrelsen. Information avser både beredningens externa medlemmar och kommunen, det vill säga att båda parter har i uppgift att informera varandra. När det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för beredningen har beredningen möjlighet att lämna synpunkter på ärendet under beredningen. Beredningen har ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Beredningen ska: Säkerställa kommunens målsättning för hur kommunen löpande ska öka sin konsumtion av etiskt märkta produkter som både följer principerna för rättvis handel och ILO:s kärnkonventioner i den offentliga upphandlingen, Samordna och arrangera informationsinsatser om Fairtrade och rättvis handel samt dokumentera dessa, Bereda årlig handlingsplan för beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden samt delge kommunstyrelsen underlag i form av ett anmälningsärende, Bereda årlig förnyelseansökan i enlighet med Fairtrade Citys ansökningsprocess.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 2 (4) 2 Förtroendevalda ledamöter Beredningen utgörs av förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun och externa representanter i enlighet med vad som anges nedan: 5 förtroendevalda ledamöter från Botkyrka kommun. 5 representanter från det lokala näringslivet och/eller civilsamhället. Berörda tjänstepersoner från Botkyrka kommun (t.ex. miljöchef). Särskilda sammanträdesersättningar utgår inte till externa representanter. Beredningen kan dock stå för deltagande i seminarier, studieresor eller liknande samt för inköp av studiematerial, litteratur och dylikt om beredningen så beslutar. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda en ordförande och en vice ordförande i beredningen. Om ordföranden i beredningen på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i rådet/beredningen att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser beredningen en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. 3 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. Avgår en ledamot i beredningen, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas.

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 3 (4) 4 Sammanträden Beredningen sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst hälften av ledamöterna begär det. 5 Kallelser Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot samt annan deltagare som får närvara vid sammanträdet senast 7 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 6 Beslutsförhet, utslagsröst Beredningen får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 Mötesanteckningar Mötesanteckningar ska föras över de ärenden som tas upp vid beredningens sammanträde. Mötesanteckningarna behöver inte justeras för att anses upprättade. Mötesanteckningarna undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av minst en ledamot. Mötesanteckningarna delges berörda utskott. I de fall externa representanter utses av andra organisationer ansvarar dessa representanter för att information angående bered-

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid 4 (4) ningens arbete på ett lämpligt sätt vidarebefordras till organisationerna. 8 Administrativt stöd Kommunen tillhandahåller tjänstemannastöd i form av ärendehandläggning samt administrativt stöd för hantering av kallelser, mötesanteckningar med mera. Administrativt stöd tillhandahålls av samhällsbyggnadsförvaltningen.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:116 Revidering av regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen (KS/2018:116) Beslut 1. Kommunstyrelsen antar reviderade regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen. 2. Reglerna ersätter tidigare fattat beslut, 2018-05-07, 138. 3. Kommunstyrelsen anmodar övriga nämnder att fatta likalydande beslut avseende revidering av regler för gallring av allmänna handlingar av ringa och tillfällig betydelse. Sammanfattning Kommunstyrelsen antog 2018-05-07, 138, regler gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse. Styrdokumentet tydliggör och beskriver vilken typ av information och vilka handlingstyper som kan gallras utifrån beslutet. Det har uppdagats att beslutsunderlaget inte varit komplett vid beslutstillfället. Den upplaga som antogs saknar kolumnen Handlingar rörande IT, telefoni och fax. Handlingar rörande IT, telefoni och fax * Cookie- och tempfiler samt webbläsarnas historikfiler * E-postloggar * Chatt-loggar * Supportärenden * Aktivitetsrapporter, fax och skrivare Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen antar reviderat regeldokument. I övrigt har inga ändringar gjorts. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018-08-21.

Ä TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-20 Dnr KS/2018:116 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Revidering av regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen (KS/2018:116) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen antar reviderade regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen. 2. Reglerna ersätter tidigare fattat beslut, 2018-05-07, 138. 3. Kommunstyrelsen anmodar övriga nämnder att fatta likalydande beslut avseende revidering av regler för gallring av allmänna handlingar av ringa och tillfällig betydelse. Sammanfattning Kommunstyrelsen antog 2018-05-07, 138, regler gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse. Styrdokumentet tydliggör och beskriver vilken typ av information och vilka handlingstyper som kan gallras utifrån beslutet. Det har uppdagats att beslutsunderlaget inte varit komplett vid beslutstillfället. Den upplaga som antogs saknar kolumnen Handlingar rörande IT, telefoni och fax. Handlingar rörande IT, telefoni och fax * Cookie- och tempfiler samt webbläsarnas historikfiler * E-postloggar * Chatt-loggar * Supportärenden * Aktivitetsrapporter, fax och skrivare Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen antar reviderat regeldokument. I övrigt har inga ändringar gjorts. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 0734 21 86 02 Sms 0734 21 86 02 E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-20 Dnr KS/2018:116 Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilaga Regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen. Expedieras till Övriga nämnder och förvaltningar

Regler för gallring av allmänna handlingar som är av ringa och tillfällig betydelse hos kommunstyrelsen Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:116 Dokumentet är beslutat av: Kommunstyrelsen Dokumentet beslutades den: 7 maj 2018 Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till den: Tillsvidare

Dokumentet ersätter: dnr.1999.51 Arkiv Dokumentansvarig är: Kommunledningsförvaltningen, arkiv och registratur För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen, arkiv och registratur För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen, arkiv och registratur

Regel 1: Gallring av handlingar som genom sitt informationsinnehåll är av tillfällig eller ringa betydelse Villkor för tillämpning Gallring av handlingar som genom sitt informationsinnehåll, sin funktion eller i sitt specifika sammanhang är av tillfällig eller ringa betydelse får ske, under förutsättning att gallringen inte medför att allmänhetens insyn åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättsskipning, förvaltning och forskning. Nedan följer exempel på handlingar som genom sitt informationsinnehåll eller sin funktion är av tillfällig eller ringa betydelse. Myndigheterna ska själva göra en bedömning av vilken information som i normalfallet är eller kan vara av tillfällig eller ringa betydelse och som kan gallras utifrån detta beslut. Beskrivning Exempel Kommentar Handlingar som inte leder till åtgärd eller tillför någon sakuppgift Handlingar rörande möten, kurser, konferenser etc. Kopior/dubbletter av allmänna handlingar * Reklam * Korrespondens av uppenbart tillfällig eller ringa betydelse * Handlingar för kännedom * Handlingar som är obegripliga eller meningslösa för verksamheten * Handlingar som ligger utanför myndighetens verksamhetsområde * Kallelser * Dagordningar * Deltagarförteckningar * Korrespondens om mötestider * Anmälningar till externa och interna kurser, seminarier och konferenser * Kursinbjudningar * Deltagarbekräftelser * Underlag/presentationer * Minnesanteckningar från avdelningsmöten, personalmöten, informationsmöten, interna verksamhetsmöten Handlingar som inte bedöms leda till någon åtgärd och som i övrigt saknar betydelse. Korrespondens kan i det här fallet ske via olika kommunikationskanaler. Dessa handlingstyper kan i vissa fall och utifrån myndighetens bedömning ha ett högre informationsvärde och ska i så fall inte gallras utifrån detta beslut. Ett arkivexemplar ska finnas hos myndigheten med samma innehåll.

Beskrivning Exempel Kommentar Handlingar rörande IT, telefoni och fax Utskrifter Uppgifter och register Underlag och utkast * Cookie- och tempfiler samt webbläsarnas historikfiler * E-postloggar * Chatt-loggar * Supportärenden * Aktivitetsrapporter, fax och skrivare * Utskrifter ur databaser och andra verksamhetssystem * Fält i databaser/system som inte tillför något i sak eller är av vikt för verksamheten * Felaktiga uppgifter i register * Förteckningar över licenser, programvaror, IPadresser * Register över kontaktpersoner * Semesterlistor * Telefonlistor * Adresslistor * Uppgifter om närmast anhörig * Checklistor * Underlag för statistik (statistiskt primärmaterial som legat till grund för statistisk bearbetning) * Underlag till facken vid löneöversyn och andra förhandlingar * Utkast och tidigare versioner Exempelvis utskrifter som görs för att underlätta det interna arbetet. Exempelvis när uppgifter uppdateras löpande och efter behov. Felaktiga uppgifter får endast vara skrivfel, räknefel eller motsvarande förbiseenden. Informationen kan gallras när en sammanställning är upprättad. Om utkastet expedieras kan det gallras om informationen är densamma i den slutgiltiga versionen.

Beskrivning Exempel Kommentar Bilder, filmer och ljudupptagningar Sociala medier Övrig dokumentation * Fotografiskt material * Filmer * Ljudupptagningar * Inlägg, svar och uppdateringar på sociala medier * Korrespondens * Meddelanden * Bokningar, t ex av lokal eller teknisk utrustning * Minnesanteckningar * Handlingar för sakgranskning/ faktagranskning * SMS, MMS och röstmeddelanden * Följebrev/missiv under förutsättning att de inte tillför information till ärendet. * Manualer/lathundar * Rutinbeskrivningar * Information om friskvårdsinsats * Följesedlar * Handböcker * Närvarolistor * Informationsutskick av ringa eller tillfällig betydelse * Inkommen begäran av rutinmässig karaktär samt svar rörande utlämnande av allmän handling Bilder och filmer som förekommer i dubbletter eller snarlika versioner. Bilder, filmer eller ljudupptagningar med ringa informationsinnehåll som inte tillför sakuppgift eller är av vikt för verksamheten. Avsaknad av relevant metadata rörande dessa handlingar kan också vara grund för gallring. Information som inkommer via sociala meder och som leder till åtgärd eller tillför sakuppgift ska tas omhand innan den inkomna handlingen får gallras. Dessa handlingstyper kan i vissa fall och utifrån myndigheternas bedömning ha ett högre informationsvärde och ska i så fall inte gallras utifrån detta beslut. Information som inkommer via till exempel telefon, SMS eller MMS och som leder till åtgärd eller tillför sakuppgift ska tas omhand innan den inkomna handlingen får gallras. Får gallras under förutsättning att begäran bifalles utan inskränkning och om den i övrigt inte är av intresse eller betydelse för verksamheten.

Regel 2. Gallring av information som överförts till ny databärare eller då handling har ersatts av handling i annat format Villkor för tillämpning Ursprungsmedia får gallras under förutsättning att det kan ske utan eller med endast ringa förlust av betydelsebärande information. Att förstöra allmänna handlingar i samband med konvertering eller migrering räknas som gallring om detta medför: informationsförlust förlust av möjliga sammanställningar förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheten att fastställa informationens autenticitet Nedan följer exempel på information som kan gallras efter det att innehållet har överförts till ny databärare eller ersatts av handling i annat format. Det är alltså inte informationsinnehållet som här bedöms vara av tillfällig eller ringa betydelse, däremot har den ursprungliga databäraren mist sin funktion i samband med överföringen, vilket resulterar i att informationen därefter finns i två likvärdiga exemplar. Se även regler för särskilda bestämmelser kring ersättningsskanning av pappershandlingar. Beskrivning Exempel Kommentar Digital information som ersatts av analog handling * E-postmeddelanden * Digitala kontorsdokument * Optiska databärare och annan form av databärare (till exempel CD, DVD, USB) Den digitala informationen skrivs ut och bevaras på papper. Digital information som ersatts av digital information * Backuptagningar * Konverterad/migrerad information * Optisk databärare Backuptagningar är inte allmän handling, men exemplifieras här för tydlighetens skull. Överföringen av information från t.ex. Excel till PDF. Överföringen av information från t.ex. CD till filserver.

Beskrivning Exempel Kommentar Analog information/databärare som ersatts av digital information Magnetiska databärare (till exempel rullband [reel to reel], ljudkassett [DAT], VHS-kassett) Analog fotografisk databärare (negativ, diapositiv, 8-, 16-, eller 35mm film) Överföring av information till digital databärare. Tänk på att tillföra lämplig metadata till den migrerade informationen och att ta vara på äldre register. Kommunarkivet ska göra en bedömning av det kulturhistoriska värdet av ursprungsmediet innan gallring får ske. Se även regler särskilt kring ersättningsskanning av pappershandlingar. Kontakta alltid kommunarkivet för bedömning vid retroaktiv gallring. Se även regler särskilt kring ersättningsskanning av pappershandlingar.

Regel 3. Särskilt kring ersättningsskanning av pappershandlingar Ersättningsskanning Ersättningsskanning görs i syfte att ersätta en handling som inkommit eller upprättats som pappersoriginal med en elektronisk handling. Efter att en handling har ersättningsskannats är det den elektroniska handlingen som tas omhand för arkivering. Villkor för tillämpning Ursprungsmedia får gallras under förutsättning att gallring kan ske utan eller med endast ringa förlust av betydelsebärande information och möjligheten att fastställa autenticiteten. Därför är det av vikt att nämnden inför påbörjande av ersättningsskanning utreder de kvalitativa och tekniska förutsättningarna samt konsekvenserna av skanningen. Dessutom ska möjligheten att kunna kvalitetssäkra och kontrollera den inskannade informationen tillgodoses. Nämnden behöver alltså ta fram teknisk specifikation för kvalitetssäkring samt ha tydliga rutiner för hur ersättningsskanning ska genomföras och granskas. Kommunarkivet ska kontaktas för att kunna ge stöd. Vilka handlingar som ersättningsskannas ska specificeras i myndigheternas informationshanteringsplaner. Hänsyn till bevisvärde Myndigheterna ska göra en bedömning av vilka handlingar som måste finnas kvar i pappersoriginal. Bedömningen ska ske utifrån myndigheternas specifika förutsättningar och informationens sammanhang samt dess eventuella beroenden till annan information. Bedömningen ska göras utifrån handlingens informationsinnehåll, inte utifrån handlingstyp. En handlingstyp kan ha olika dignitet och värde beroende på dess informationsinnehåll och det kan röra sig om både högt och lågt informationsvärde inom respektive handlingstyp och kategori. Exempelvis bör avtal, kontrakt och överenskommelser som är verksamhetskritiska eller som i övrigt har stor ekonomisk eller juridisk betydelse inte ersättningsskannas. Däremot kan pappersavtal av mindre vikt ersättningsskannas och därefter gallras. Vissa handlingstyper får aldrig ersättningsskannas. I dessa fall är det handlingstypen som avgör bevisvärdet, inte dess informationsinnehåll. Här rör det sig om handlingar som enligt lag eller motsvarande ska vara utformade på ett särskilt sätt, exempelvis egenhändigt undertecknade, vilket gör att de kan förlora sitt bevisvärde i ett inskannat format. Handlingar kan också behöva sparas i pappersoriginal under en viss tid efter genomförd skanning. Varje nämnd behöver göra en översyn av vilka handlingar som kan ersättningsskannas samt fastställa tillräcklig gallringsfrist för det inskannade pappersoriginalet. Bedömningen görs utifrån hur länge pappersoriginalet behöver finnas kvar med hänsyn till originalets bevisvärde.

Exempel på handlingar som inte får ersättningsskannas Nedan följer exempel på handlingstyper som inte får ersättningsskannas. Informationen som listas nedan kan inte bevaras enbart som skannad bild. Exemplen utgör inte en komplett lista. Exempel Avtal, kontrakt, överenskommelser Justerade protokoll som upprättats på papper (t ex fullmäktige, nämnd, styrelse, bolagsstämma) Äganderättshandlingar (köpeavtal), handlingar vid överlåtelse av fast egendom Testamente och bouppteckning Anbud som inkommit på papper Handlingar som behövs för bevisvärde, för att styrka ett legalt förhållande eller för att styrka rättigheter och skyldigheter Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra liknande egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som skannad bild Kommentar (exempelvis bestämmande lag) Avtal, kontrakt och överenskommelser som är verksamhetskritiska eller av stort ekonomiskt värde. Det kan också röra sig om ett högt bevisvärde som innebär att handlingen ska finnas kvar i analogt format. Avtal, kontrakt och överenskommelser där det pågår en rättslig tvist med anledning av avtalet eller om en sådan kan väntas uppstå på kort sikt. Avtal, kontrakt och överenskommelser där det finns anledning att ifrågasätta avtalets äkthet eller giltighet. 5 kap. 69 och 6 kap. 35 kommunallagen (2017:725) 4 kap 1-2 jordabalken (1970:994) 10 kap. 1 och 20 kap. 6 Ärvdabalken (1958:637) Analogt inkomna anbud ska finnas kvar på papper under hela gallringsfristen. Vinnande anbud kan därefter bevaras digitalt. Se även under rubriken Hänsyn till bevisvärde ovan. Exempelvis handlingar med ett kulturhistoriskt värde, handlingar där format eller typ av databärare har ett estetiskt värde (exempelvis ritningar, illustrationer) eller handlingar som utifrån sitt originalformat på ett unikt sätt representerar sin samtid. Kontakta alltid kommunarkivet för bedömning när det gäller ersättningsskanning av äldre bestånd.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:14 Avsägelser och fyllnadsval (KS/2018:14) Beslut 1. Kommunstyrelsen bordlägger följande fyllnadsval: ARBETS- OCH NÄRINGSLIVSBEREDNINGEN t o m 2018-11-30 Ersättare efter Junaid Nawaz Chaudhry (S) Sammanfattning Inga nya avsägelser har inkommit.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:10 Anmälningsärenden (KS/2018:10) Beslut 1. Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sammanfattning Följande anmäls till kommunstyrelsen: Finansrapporter per den 31 juli 2018, dnr KS/2018:16. Projektrapport 2018-07-05 Nytt kommunhus och nytt parkeringshus, dnr KS/2018:10. Rapporter från Mälardalsrådet 2018-08-17 om gods- och kompetensförsörjningen i regionen, dnr KS/2018:502. Minnesanteckningar från dialogforum Hallunda-Norsborg 2018-05-16, dnr KS/2018:102. Protokoll från AB Vårljus 2018-05-03 och 2018-05-31, dnr KS/2018:75. Slutrapport av AB Vårljus 2018-07-02: Vägen framåt, dnr KS/2018:448. Protokoll från Södertörns Energi AB 2018-05-15 (konstituerande styrelsesammanträde), dnr KS/2018:284. Protokoll från Södertörns Energi AB 2018-05-15, dnr KS/2018:284. Årsstämma Södertörns Energi AB 2018-05-15, dnr KS/2018:270. Protokoll från Södertörns brandförsvarsförbund 2018-06-08, dnr KS/2018:28. Protokoll från Södertörns överförmyndarnämnd 2018-06-13, dnr KS/2018:29.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:10 Protokoll från AB Botkyrkabyggen 2018-05-28 och 2018-06-28 (konstituerande styrelsesammanträde), dnr KS/2018:89. Protokoll från Botkyrkabyggen Holding AB 2018-06-28 (konstituerande styrelsesammanträde), dnr KS/2018:89. Protokoll från AB Alfågeln 2018-06-28 (konstituerande styrelsesammanträde), dnr KS/2018:89. Protokoll från Förbandet 2 AB 2018-06-28 (konstituerande styrelsesammanträde), dnr KS/2018:89. Protokoll från centrala samverkansgruppen, cesam, 2018-06-13, dnr KS/2018:15.

1[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-13 Referens Mattias Rensfeldt Mottagare Kommunstyrelsen Finansrapport per 31 juli 2018 Den totala upplåningen är oförändrad sedan rapporten per 30/4 men har ökat med 30 mkr sedan årsskiftet. Upplåning fördelat på låntagare 180731 171231 161231 Botkyrka kommun* 943,8 1 427,2 482,9 Söderenergi** 346,8 385,9 406,2 Botkyrkabyggen 1 829,3 1 276,3 1 231,3 Botkyrka Stadsnät 230,0 230,0 200,0 Övriga helägda bolag 5,1 5,6 4,6 Summa 3 355,0 3 325,0 2 325,0 *Upplåningen för Botkyrka Kommun är justerad med vidareutlåningen till och från bolagen. **Via ägandet i Södertörns Energi AB har kommunen borgat för ytterligare 517,5 miljoner kronor avseende Söderenergi. De finansiella riskerna mäts på kommunnivå vilket innebär att ägd andel av energikoncernen Söderenergi AB och Södertörns Energi AB inkluderas. Den genomsnittliga räntan på den totala upplåningen uppgick i genomsnitt till 1,34 % (1,56 %). Den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgick till 2,2 år (2,7 år) och andelen lån med återstående kapitalbindning under ett år var 16 % (17 %). Den genomsnittliga räntebindningen uppgick till 2,3 år (2,1 år) och andelen lån med återstående räntebindning under ett år var 55 % (57 %). Likviditeten som mäts med det s k LCR-måttet (Liquidity Covered Ratio) anger hur stor del av det närmaste årets förfall av lån och räntor som finns tillgängligt. Per den 31 juli uppgår LCR-måttet till 120 % (115 %). Alla nyckeltal ligger inom finanspolicyns ramar, för detaljer se den finansiella riskrapporten. Siffror inom parentes avser årsskiftet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Telefon 0722-19 56 00 E-post mattias.rensfeldt@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-13 Kommunens egen upplåning Av den totala upplåningen på 3355 mkr användes 944 mkr för kommunens egen räkning. Kommunens skuldökning vid det senaste årsskiftet var tillfällig då tomträtter som förvärvats av Stockholms stad nu i mars har sålts vidare till Botkyrkabyggen. Saldot på checkräkningskontot uppgick till 87 mkr. Övrigt Uppföljningen mot finanspolicyn sker för kommunens totala upplåning inklusive dotterbolag - och redovisas i riskrapporten. Tills vidare räknas ränterisken (räntebindningen) på skulden inklusive kommunens andel av Söderenergis leasingskuld medan finansieringsrisken (kapitalbindningen) räknas exklusive leasingskulden. Upptagna lån m.m. Som en del av rapporteringen lämnas även en förteckning över genomförda transaktioner sedan föregående rapport. Denna rapport ska även ses som en återrapportering av genomförda delegationsbeslut när det gäller upptagna lån och genomförda swapaffärer. Mattias Rensfeldt Finansansvarig Internbanken Botkyrka Kommun

BOTKYRKA KOMMUN 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-13 Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden 2018-05-01 2018-07-31 Nya lån Kommuninvest 240 mkr, 2018-06-20 2018-09-20, fast ränta S3M+7 bp, -0,293 % Kommuninvest 60 mkr, 2018-07-06 2021-09-15, rörl rta S3M+10 bp, fn. -0,248 % Amorterade lån Kommuninvest 200 mkr 2018-06-20, fast ränta S3M+7 bp, -0,353 % Kommuninvest 100 mkr 2018-06-21, fast ränta S3M+12 bp, - 0,246 % Nya derivat Betala swapräntan 2 år + 39 bp, erhåll swapräntan 10 år under perioden 2023-05-16 2028-05-16 (100 mkr), uppdatering kvartalsvis. Förlängd affär med 3,6 års återstående löptid till fast ränta på 1,7225 % till 8 år och fast ränta på 1,735 %, erhåll S3M rörlig ränta (100 mkr) Swap 10 års löptid: betala fast ränta 10 år 1,11 %, erhåll S3M rörlig ränta (100 mkr) S3M = Stibor 3 månader, officiell ränta som ofta används som basränta, sätts dagligen av de stora svenska bankerna bp = baspunkter, en baspunkt = 0,01 %-enheter swapränta = den aktuella fasta räntan för en viss löptid, vanligtvis mellan ett och tio år Mattias Rensfeldt Finansansvarig Internbanken Botkyrka Kommun

FINANSIELL RISKRAPPORT 2018-07-31 Rapporten avser Botkyrka kommunkoncern, vilken inbegriper Botkyrkabyggen och ägda andelar i Södertörns Energi AB och Söderenergi AB. SAMMANFATTNING Kontroll mot Finansiella föreskrifter angående: Kort upplåning (0-12 mån) Tillåtet intervall Max 50% Verkligt 16% Kapitalbindningstid (vägt genomsnitt) 2-5 år 2,2 år LCR Min 80% 120% Räntebindningstid (vägt genomsnitt) 2-5 år 2,3 år Ränteförfall inom 12 månader Max 60% 55% Kreditrisker vid placering av eventuell överskottslikviditet och vid derivataffärer har hanterats enligt regler i Finanspolicy. INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER [tkr] Tillgångar (utlåning) 18-07-31 18-06-30 Skulder (finansiering) 18-07-31 18-06-30 Reverser BOBY 1 829 341 1 829 341 Lån kommuninvest 3 355 000 3 295 000 Finansiering kommunen 943 762 909 667 Reverser SÖEN 346 770 320 670 Utlåning till stadsnät 230 000 230 000 Utlåning till hågelbyparken 1 482 1 482 Utlåning till IFK tumba 150 153 Utlåning till Uppl Botkyrka AB 3 495 3 688 Revers samarbetskommun 0 0 Summa IBs tillgångar 3 355 000 3 295 000 Summa IBs skulder 3 355 000 3 295 000 Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning 1 035 mnkr. Botkyrka kommun äger 50 % av bolaget och därmed inkluderas halva beloppet, 517,5 mnkr, i denna rapport. 18-07-31 18-06-30 Extern skuld totalt inkl Södertörns Energi AB 3 872 500 3 812 500 varav gröna lån 902 500 902 500 Extern skuld, utveckling [mnkr] 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Genomsnittlig ränta på extern skuld [act/360] 2,00% 1,76% 1,65% 1,61% 1,58% 1,56% 1,39% 1,38% 1,38% 1,38% 1,43% 1,38% 1,34% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 1 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

UPPLÅNINGSRISK Förfalloprofil kapitalbindning [mnkr] [skuld som förfaller under resp. period] Extern skuld totalt 3 873 mnkr 1 200,00 1 000,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 LIKVIDITETSRISK Kommunkoncernens betalningsberedskap [mnkr] Saldo Likvida medel (koncernkonto) 86,6 Pensionsmedel (marknadsvärde) 797,3 varav bedöms som likvida 518,2 Checkkredit 200,0 Totalt 804,9 RÄNTERISK Förfalloprofil räntebindning [mnkr] [skuldräntor som kommer att ändras under resp. period] Extern skuld inkl. Steab och 29% av Söderenergi AB:s leasingaffär, totalt 4 223 mnkr 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0-1 År 1-3 År 3-5 År 5-10 År 10-20 År Mätningen av finansieringsrisken och ränterisken sker på olika belopp på grund av att leasingaffärerna påverkar ränterisken men inte finansieringsrisken och räntesäkras. 2 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

KREDITRISK Marknadsvärden, derivat [mnkr] - netto per motpart, negativt värde medför ingen motpartsrisk Motpart Bank 1 Bank 2 Bank 3 Bank 4 Totalt 18-07-31-9,9-23,6-58,6-112,4-204,4 18-06-30-10,7-24,0-64,1-117,1-215,9 Extern placering av ev. tillfällig överskottslikviditet Motpart Totalt Tot. löptid Belopp [mnkr) 0,0 0,0 Inom limit/tillåten rating? 3 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-16 Dnr KS/2018:246 Referens Johan Dykhoff Mottagare Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning per sista juni prognoser 2018 Förslag till beslut Uppföljning per sista juni anmäls till kommunstyrelsen. Sammanfattning Bakgrund I kommunens budget- och uppföljningsprocess ingår att nämnderna ska göra minst sex ekonomiska uppföljningar med prognos under året inklusive årsredovisningen. Två av tillfällena är delårsrapporterna, där utfallet per april och per augusti ligger till grund för prognoserna. Båda dessa rapporteras till och beslutas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Med syfte att kommunstyrelsen ska få en tätare samlad information om nämndernas ekonomiska läge mellan delårsrapporterna och årsbokslutet sammanställer kommunledningsförvaltningen vid tre tillfällen i ett anmälningsärende nämndernas utfall för gällande period och prognoser för året samt övergripande kommentarer till nämndernas eventuella budgetavvikelser. Utfall och prognos månad Typ av rapport Rapporteras till kommunstyrelsen Mars Anmälningsärende Maj April Delårsrapport Juni Juni Anmälningsärende September Augusti Delårsrapport Oktober Oktober Anmälningsärende November December Årsredovisning April Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post johan.dykhoff@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-16 Dnr KS/2018:246 Ekonomiskt resultat januari - juni med prognos för helåret 2018 Nämnd Utfall 2017 Utfall jan juni 2018 Budget 2018 Prognos juni 2018 Diff Budget- Prognos Kommunstyrelsen -285,4-151,1-309,7-303,9 5,8 Tekniska nämnden 28,4-79,9-0,5-24,5-24,0 Samhällsbyggnadsnämnden -148,3-82 -158,9-158,0 0,9 Exploatering/Sbn 51,1 51,0 51,0 0,0 Revisionsnämnden -3,9-1,1-4,4-4,4 0,0 Miljö- o hälsoskyddsnämnden -16,3-4,9-18,2-18,2 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -239,1-128,5-251,4-251,1 0,3 Vård- och omsorgsnämnden -1 064,2-516,5-1 112,8-1 110,8 2,0 Utbildningsnämnden -2 428,0-1 264,8-2 514,2-2 520,2-6,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden -250,4-131,9-261,9-266,9-5,1 Socialnämnden -616,3-308,8-617,7-642,1-24,4 KS/KF-förfogande -40,9-15,9 25 Summa -4 972,4-2 669,5-5 239,7 5 265,0-25,5 Sammantaget innebär nämndernas prognoser ett underskott mot budget på 25,5 miljoner kronor. Prognoser för gemensamma poster och finansposter görs endast i samband med delårsrapporterna. Prognos för kommunens revisorer har inte inhämtats, utan prognosen är lagd lika med prognos från april. Nämndernas redovisade prognoser jämfört med budget förklaras i korthet: Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 5,8 miljoner kronor. Överskottet kan förklaras med både högre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Bland annat har en förskjutning i tidplanen skett för flera projekt, vilket gör att kostnader skjuts på framtiden, och dokument- och ärendehanteringssystemet kommer inte generera kapitalkostnader, vilket det har budgeterats för. Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 24 miljoner kronor, vilket till övervägande del beror på högre kapitalkostnader än beräknat. I samband med införande av komponentavskrivning har en retroaktiv genomgång av investeringsprojekt medfört justeringar av avskrivningstider på bland annat förskolepaviljonger. Justeringen har inneburit kortare avskrivningstider och därmed högre kapitalkostnader än budgeterat.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-16 Dnr KS/2018:246 Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Överskottet är till övervägande del hänförbart till lägre personalkostnader än budgeterat som ett resultat av vakanser. Exploateringsintäkterna förväntas bli i nivå med budget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar inga avvikelser, vilket innebär att prognosen överensstämmer med budget. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott mot budget på 0,3 miljoner kronor. Överskottet beror framförallt på lägre personalkostnader i samband med glapp som uppstått vid rekryteringar. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett överskott mot budget på 2 miljoner kronor. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott mot budget på 6 miljoner kronor, vilket förklaras av underskott på enheter i egen regi. Underskottet är hänförbart till ett fåtal grundskolor. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett underskott mot budget på 5,1 miljoner kronor. Den största delen av avvikelsen prognostiseras på vuxenutbildningen och kan sin helhet relateras till den så kallade rättighetslagstiftningen, vilket innebär att kommunen inte kan neka vissa grupper av sökande tillträde till utbildning. Verksamheten har till viss del balanserat underskottet genom åtgärder inom andra utbildningsverksamheter. Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget på 24,4 miljoner kronor. Underskottet är till största del en effekt av den nya ersättningsförordningen för ensamkommande barn och unga. För ändamålet finns medel avsatta till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande och som socialnämnden under året i särskilt ärende kommer att avropa. Johan Westin Ekonomichef Expedieras till Text

TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Tekniska förvaltningen lokalförsörjning och fastighet 2018-07-09 Referens Jonny Wilbacher Åsa Engwall Mottagare Kommunstyrelsen Nytt kommunhus Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen informeras om projektet nytt kommun- och nytt parkeringshus i projektrapporten Juli 2018, dat 2018-07-05. Sammanfattning Den av kommunen anlitade externa projektledningen, Leda Snyggt AB, har upprättad en projektrapport dat 2018-07-05. I projektrapporten sammanfattas nulägesstatus, ges en översikt om projektorganisationen, upphandling, detaljplan, kommunikation, nytt arbetssätt, tider, ekonomi samt kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Ärendet Av projektrapporten framgår: Att upphandlingsprocessen framskrider enligt tidplan Att arbetet med att ta fram behov utifrån kommunens processer har inletts Att detaljplaneprocessen är uppstartad men att tidpunkten för kommunstyrelsens antagande bedöms flyttas framåt med cirka 12 veckor Att det i nuläget inte finns några avvikelser mot budget När det gäller projektorganisationen har en projektgrupp med deltagare från Botkyrka Kommun och Leda Snyggt AB bildats. Under projektgruppen har det i sin tur utsetts två grupper för utvärdering av anbud, varav den ena gruppen utvärderar gestaltningen och den andra gruppen respektive anbudsinlämnares samarbetsförmåga. Ytterligare en grupp som arbetar med att se över hur lokalprogrammet ska anpassas till kommunens processer håller på att sättas ihop. Detta arbete bedrivs vidare under rubriken Nytt arbetssätt. I övrigt hänvisas till projektrapporten som bilägges denna TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN Tekniska förvaltningen lokalförsörjning och fastighet TJÄNSTESKRIVELSE 2018-07-09 2 [2] tjänsteskrivelse. Åsa Engwall Förvaltningschef TEF Jonny Wilbacher Byggprojektledare Bilaga: Projektrapport juli 2018.

PROJEKTRAPPORT JULI 2018 1 (4) Handläggare Mats Eklund Datum 2018-07-05 Projektrapport Projektägare: Mattias Jansson Nytt kommun- och nytt parkeringshus Botkyrka kommun

PROJEKTRAPPORT JULI 2018 2018-07-05 2 (4) Sammanfattning och nulägesstatus Syftet med denna projektrapport är att skapa ett dokument där kommunsstyrelsen informeras kort om vilka aktiviteter som pågår, eventuella avvikelser att notera samt vilka beslut som tagits. Upphandlingsprocessen framskrider enligt tidplan. Arbete att ta fram behov utifrån kommunens processer har inletts. Detaljplaneprocessen är uppstartad men tidpunkten för kommunstyrelsens antagande bedöms flyttas framåt med cirka 12 veckor. I nuläget finns ingen avvikelser mot budget att rappotera. Projektorganisation En projektgrupp med deltagare från Botkyrka Kommun samt Leda Snyggt är bildad. Botkyrka representeras av upphandling, HR, Tekniska förvaltningen och intern projektledning. Med i gruppen finns också en kommunikationsroll. Projektgruppen har i sin tur utsett två grupper för utvärdering av anbud varav den ena utvärderar gestaltning och den andra respektive anbudslämnares samarbetsförmåga. Ytterligare en grupp som arbetar med att se över hur lokalprogrammet skall anpassas till kommunens processer håller på att sättas ihop. Det arbetet beskrivs vidare under rubriken Nytt arbetssätt. Upphandling Utskick av förfrågningsunderlag av samverkansentreprenad och gestaltning gjordes 2018-03-31. Sista dag för anbud var 2018-06-20 och nu pågår anbudsutvärderingen. Respektive anbudsgivare har presenterat sitt getstaltningsförslag och direkt efter semestern kommer vi att intervjua samtliga anbudsgivare. Därfter sker en sammanställning av de olika bedömningskriterierna och vi kommer att utse ett vinnande förslag som kommer att presenteras för kommunledningsgruppen.

PROJEKTRAPPORT JULI 2018 2018-07-05 3 (4) Detaljplan En projketgrupp som leds av Christoffer Juseliús från samhällsbyggnadsförvaltningen är tillsatt för att arbeta med detaljplanen. Detta arbete pågår. Avvikelse att notera Enligt huvudtidplan är beslut om antagande av ny plan i kommunstyrelsen planerad till oktober 2019. Planprocessgruppen anser nu att detaljplaneprocessen kommer att ta cirka 18 månader vilket innebär att tidpunkten för antagande av detaljplanen med kommer att ske cirka 12 veckor senare jämfört med tidigare beslutad projektplan. Kommunikation En kommunikationsplan för att kommunicera om projketets framskridande är upprättad och den kommer att kompletters med de nya kommunikationsvägar, både avseende den interna och externa kommunikationen, som uppstår när entreprenören har blivit utsedd. Nytt Arbetssätt För att säkerställa att de riktlinjer som beskrivs i Styrdokument för Botkyrka kommun, processbaserad kvalites- och verksamhetsutveckling med medborgarna i fokus implementeras i programhandlingen av det nya kommunhuset har delprojektet Nytt arbetssätt återupptagits. Tidigare arbete har på uppdrag av styrgruppen, utförts inom kommunledningsförvaltningens HR-avdelning för bland annat vägval mellan ett traditionellt arbetssätt och ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Organisationsplan och mötesstruktur är framtagen. Arbetet är direkt kopplat till fastighetsprojektets process och en projektgrupp med representanter från chefer och medledare är utsedd. Uppstarten i denna del av arbetet kommer att ske i augusti efter semestern. I första steget sker en dialog med samtliga förvaltningschefer.

PROJEKTRAPPORT JULI 2018 2018-07-05 4 (4) Tider Huvudtidplan Ekonomi I det skede projektet är idag, finns ingen avvikelse mot budget att rapportera om. Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Arbete har inletts med kommunledningsförvaltningens HR- avdelning avseende förändrat arbetssätt i det nya kommunhuset. Arbetet kommer att synkroniseras med CESAM samt fackliga skyddsombud. Nästa rapport Nästa rapport upprättas under oktober 2018 för information till kommunstyrelsen. Mats Eklund Extern projektledare Leda Snyggt AB

2018-08-17 Länen samlade bakom två nya rapporter om gods- och kompetensförsörjningen i regionen Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan och internationella jämförelser och lärande. Härmed anmäls två nya rapporter som samlar Stockholm-Mälarregionen i arbetet med regionens godstransporter- och kompetensförsörjning. Delrapport om mål, nuläge och utmaningar för godstransporterna Stockholm-Mälarregionen är med sina 4 miljoner invånare Sveriges största konsumentmarknad med stor import och export. Varje år exporteras varor för totalt 530 miljarder kronor från regionen. I takt med att regionen växer och det internationella utbytet vidgas, ökar även behovet av godstransporter. Godstransporterna förväntas vara 65 procent större år 2040 än vad de är idag. Samtidigt som godstransporterna ökar måste resor till jobb och studier kunna garanteras. De sju länen i Mälardalsrådets En Bättre Sits-samarbete har tagit fram en gemensam delrapport om mål, nuläge och utmaningar för godstransporterna i Stockholm-Mälarregionen. Delrapporten är ett första steg mot en storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen. Godsstrategin är en viktig del i underlagsarbetet till den kommande storregionala systemanalysen för transportinfrastrukturen 2020. Storregional systembild över högskoleutbildningen Bristen på rätt kompetens utgör näringslivets främsta tillväxthinder. En stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är nödvändig och har lyfts fram av regionens företrädare som en prioriterad fråga i det regionala utvecklingsarbetet. Under 2017 initierade Mälardalsrådet ett storregionalt samarbete mellan de regionalt utvecklingsansvariga i de sju länen Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Östergötland och Sörmland. Arbetet koordineras av Mälardalsrådet under namnet En Bättre Matchning och syftar till att beskriva högskolornas utbildningsplanering i relation till den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov. Den framtagna rapporten är ett underlag för en fortsatt dialog om regionens kompetensförsörjning. Tack för ditt engagemang för regionen! Nu fortsätter vi samverka för en starkare Stockholm- Mälarregion. Vi kommer gärna och berättar mer. Hör av dig! Erika Ullberg (S) Ordförande Maria Nimvik Stern Generalsekreterare 070-548 13 02 Bilaga: Rådsledamöter i Mälardalsrådet Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan och internationella jämförelser och lärande. Vi samlar Stockholm-Mälarregionens kommuner, landsting och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi. Läs mer på www.malardalsradet.se Mälardalsrådet Centralplan 3 111 20 Stockholm tel: +46 8 410 459 10 e-post: kansliet@malardalsradet.se

2 Bilaga Rådsledamöter i Mälardalsrådet från Botkyrka kommun är: Stefan Dayne (KD) Emanuel Ksiazkiewicz (S) Ebba Östlin (S)

Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen Delrapport om mål, nuläge och utmaningar

Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen. Delrapport om mål, nuläge och utmaningar 2

Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen. Delrapport om mål, nuläge och utmaningar Innehåll: 1. Inledning 4 1.1 Varför en storregional godsstrategi? 4 1.2 Avgränsning 5 1.3 Genomförandeprocess 6 2. Mål 8 2.1 Målen för En Bättre Sits 8 2.2 Nationella mål 8 2.3 EU:s transportpolitik 9 2.4 Agenda 2030 10 3. Nuläge 12 3.1 Den övergripande nationella bilden 12 3.2 Situationen i Stockholm-Mälarregionen 15 3.3 Godstyper, färdmedel och färdvägar 20 3.3.1 Den övergripande bilden 21 3.3.2 Inkommande transporter 23 3.3.3 Utgående transporter 25 3.3.4 Transporter inom regionen 28 3.3.5 Transittrafik 29 3.4 Förändringar i perspektivet 2040 30 4. Utmaningar 32 Källförteckning 40 Bilagor 41 3

Inledning 1. Inledning En Bättre Sits är det transportpolitiska samarbetet mellan de sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Inom ramen för En Bättre Sits har länen enats om gemensamma mål om en sammanhållen, hållbar region med infrastruktur och kollektivtrafik som underlättar människors vardag samt en utvecklad handel och godstransport i regionen. Mälardalsrådet koordinerar En Bättre Sits-samarbetet. 1.1 Varför en storregional godsstrategi? Syftet med föreliggande storregionala godsstrategi är att utveckla en samverkan och systemsyn som förbättrar beredskapen för framtida åtgärder i transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen. Detta för att möta de utmaningar regionen står inför vad gäller tillgången till tillförlitliga, effektiva och hållbara godstransporter. Genom att skapa samsyn kring vilka utmaningarna är att förena verkligheten (nuläget) med intentionerna (målen) ges förutsättningar att formulera realistiska och relevanta handlingsalternativ i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Det ger även förutsättningar att prioritera rätt i kommande infrastrukturplaner, där den storregionala godsstrategin är ett av underlagen till nästa översyn och systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. Ambitionen är att identifiera tydliga och genomförbara strategier och åtgärder som styr godstransporterna i riktning mot målen. Därtill hur detta kan omsättas i praktiken, t ex vad gäller ansvar och resurser. Slutresultatet ska således kunna omsättas i en handlingsplan utan vidare insatser. Bakgrund Väl fungerande godstransporter är grunden i den arbetsdelning och handel som byggt det moderna samhället. Godstransporterna ger oss tillgång till de insats- och konsumtionsvaror vi behöver, likväl som undanröjer de restprodukter vi lämnar efter oss. Utan godstransporter och den varuförsörjning de upprätthåller upphör samhället snabbt att fungera. En sanning som gäller än mer i takt med att vi rört oss mot ett system byggt på just-in-time och minimerad lagerhållning såväl bland företag som bland hushåll. Sverige är en handelsberoende ekonomi med stora avstånd inom landet, men också till de viktigaste import- och exportmarknaderna. 4

Inledning Väl fungerande, tillförlitliga och konkurrenskraftiga transporter är därför av central betydelse för landets konkurrenskraft. Stockholm-Mälarregionen är med sina 4 miljoner invånare Sveriges största konsumentmarknad, men har också omfattande varuproduktion och stora transitflöden av gods. I takt med att regionen växer och det internationella utbytet vidgas, så ökar även behovet av godstransporter. Godstransportarbetet i regionen förväntas vara 65 procent större år 2040 än vad det är idag. Samtidigt växer även persontransporterna, som i hög grad nyttjar samma infrastruktur. Att säkerställa tillförlitliga och effektiva transporter till/från omvärlden och inom regionen är avgörande för regionens och landets ekonomiska utveckling, men också en förutsättning för en minskad miljö- och klimatbelastning. Godstransporterna står genom sitt nuvarande beroende av fossila drivmedel för stora nettoutsläpp av växthusgaser. I Sverige över fem miljoner ton per år enbart från lastbilar (0,5 ton per invånare). De bidrar även till trängsel, buller och dålig luftkvalitet, framförallt i tätbebyggda områden. Godstransporterna i Stockholm-Mälarregionen är samtidigt en del av ett mycket större nationellt och internationellt transportsystem och påverkas av en mängd faktorer som regionen endast i begränsad utsträckning kan styra över. Det är därför viktigt att se vilket sammanhang regionen befinner sig i vad gäller mål, befintliga strukturer samt marknadsmässiga och politiska restriktioner. En storregional godsstrategi löser inte alla problem, men är en viktig pusselbit i skapandet av hållbara varuflöden. 1.2 Avgränsning Sju län Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Södermanland, Östergötland och Gotland samarbetar sedan flera år tillbaka i infrastruktur- och transportfrågor under begreppet En Bättre Sits. Även Gävleborg har allt mer kommit att involveras i detta arbete och är på många vis nära sammankopplad med Stockholm-Mälarregionen, inte minst vad gäller godstransporter. För föreliggande syfte har det ansetts både nödvändigt och önskvärt att inkorporera Gävleborgs län i den storregionala godsstrategin för Stockholm-Mälarregionen. Stockholm-Mälarregionen är med sina drygt 4 miljoner invånare Sveriges största konsumentmarknad, men har också omfattande varupro duktion och stora transitflöden av gods. I takt med att regionen växer och det internationella utbytet vidgas, så ökar även behovet av godstransporter. 5

Inledning Godsstrategin beaktar godstransporter till, från, genom samt inom Stockholm- Mälarregionen med uppdelningen på de fyra dominerande transportslagen, väg, järnväg, sjö och flyg. Godsstrategin beaktar godstransporter till, från, genom samt inom Stockholm-Mälarregionen med uppdelning på de fyra dominerande transportslagen, väg, järnväg, sjö och flyg. Särskild vikt läggs vid samspelet mellan transportslagen samt viktiga noder och stråk. Strategin utgår från rådande förhållanden och trender, en bild av den framtida utvecklingen och dess drivkrafter, EBS mål för transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen samt de transportpolitiska målen på nationell och internationell (EU) nivå. 1.3 Genomförandeprocess Den storregionala godsstrategin utgör del av ett bredare temaarbete inom Mälardalsrådets samarbete En Bättre Sits 2017-2022, med sikte på nästa systemanalys för Stockholm-Mälarregionen och kommande revidering av nationell plan för transportinfrastrukturen. Godsstrategin tar utgångspunkt i tidigare arbete inom En Bättre Sits och Systemanalys 2016. Underlaget har kompletterats för att ge en aktuell bild av transportmarknaden på en övergripande, nationell nivå samt situationen i Stockholm-Mälarregionen. Därtill har beaktats parallella processer på nationell- och länsnivå (Stockholm) samt motsvarande arbete i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Upplägget och intentionerna har stämts av i Mälardalsrådets godsgrupp samt vid Mälardalsrådets infrastrukturdag i december 2017, där deltagarna lämnade över 150 inspel till det pågående arbetet. Föreliggande delrapport, som berör mål, nuläge och utmaningar, utgör ett steg på vägen mot en komplett storregional godsstrategi. Hösten 2018 inleds nästa steg att identifiera tydliga och genomförbara strategier och åtgärder som svarar upp mot utmaningarna och styr godstransporterna i riktning mot målen. Ett arbete som inleds på tjänstemannanivå med stöd av externa experter, men som även i hög grad kommer involvera politiken efter höstens val. Ambitionen är att under 2019 färdigställa godsstrategin, som sedan utgör ett av underlagen till nästa systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. 6

Inledning 7

Mål 2. Mål 2.1 Målen för En Bättre Sits Inom ramen för En Bättre Sits har länen enats om övergripande och gemensamma storregionala mål för transportsystemet i Stockholm- Mälarregionen. Målen är politiskt antagna av huvudmännen i regionen 2006, med revidering 2012. Målet är att skapa ett transportsystem: där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm-Mälarregionen där utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling 2.2 Nationella mål EBS mål knyter an till de övergripande transportpolitiska målen på nationell nivå - att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därtill de av riksdagen beslutade transportpolitiska principerna: Kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras. Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former. Samverkan inom och mellan olika trafikslag ska främjas. Konkurrensen mellan olika trafikutövare och olika transportalternativ ska främjas. Trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. EBS beaktar även målen för den svenska klimat- och energipolitiken, som till år 2020 är: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med år 1990, för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning jämfört med år 2008 minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn 8

Mål Dessa har kompletterats genom ny klimatlag baserad på Miljömålsberedningens förslag, som trädde i kraft januari 2018. 1 Denna innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vidare anges att utsläppen i Sverige i de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning senast år 2030 bör vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre år 2040. Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. 2.3 EU:s transportpolitik Det övergripande målet för europeisk transportpolitik är att få till stånd ett system som stöder ekonomiska framsteg, ökar konkurrenskraften och erbjuder transporttjänster med hög kvalitet samtidigt som resurserna används effektivare. 2 Förverkligandet av den inre marknaden är ett prioriterat mål, vilket förutsätter fungerande transporter inom och mellan medlemsstaterna samt EES-anslutna länder. Visionen för det framtida transportsystemet år 2050 är: 60 procent utsläppsminskning från transportsektorn samtidigt som den fria rörligheten säkerställs överflyttning av vägtransporter över 300 kilometer till övriga transportmedel; 30 procent till år 2030 och 50 procent till år 2050 ett effektivt stomnät för transporter mellan städer och regioner, kompletterat med ett övergripande transportnät som ansluter hela Europa till stomnätet (TEN-T) globala långdistansresor och interkontinentala transporter på lika konkurrensvillkor effektiv personpendling och rena stadstransporter Målen för det transeuropeiska transportnätet ligger väl i linje med de svenska transportpolitiska målen, där båda understryker den gränsöverskridande dimensionen. För att understödja en samordnad gränsöverskridande utveckling har så kallade stomnätskorridorer inrättats inom EU och grannländerna. 1 http://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket 2 EU-kommissionens vitbok för transportpolitiken från 2011 9

Mål Figur 1. Det europeiska stomnätet (TEN-T). Källa: Europeiska kommissionen Viktiga utgångspunkter för stomnätskorridorerna är integrering av trafikslag, interoperabilitet och samordnad utbyggnad av infrastruktur. Viktiga utgångspunkter för stomnätskorridorerna är integrering av trafikslag, interoperabilitet och samordnad utbyggnad av infrastruktur. TEN-T-förordningen 3 definierar krav för infrastrukturen, med tydliga målår: år 2030 för stomnätet och år 2050 för hela TEN-Tnätet. Sverige har åtagit sig att utveckla nätet och genomföra lämpliga åtgärder så att nätet uppfyller förordningens riktlinjer under förutsättning att det ryms inom tillgängliga ekonomiska resurser. 2.4 Agenda 2030 I september 2015 antogs 17 globala mål för hållbar utveckling av FN:s generalförsamling. De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Flera av målen knyter an till utvecklingen inom transportsektorn, inte minst Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11: Hållbara städer och samhällen samt Mål 13: Bekämpa klimatförändringen. 4 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 4 www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/globala-mal-for-hallbar-utveckling 10

Mål Figur 2. Nationell infrastruktur för väg, järnväg, luft- och sjöfart. Källa: Trafikverket 11

Nuläge 3. Nuläge Nära två tredjedelar av varuflödena är koncentrerade till ett fåtal större stråk. 3.1 Den övergripande nationella bilden De svenska godstransporterna är koncentrerade till ett fåtal större stråk, som varit stabila över tid. Dessa står för nära två tredjedelar av varuflödena och överensstämmer i huvudsak med de svenska delarna av TEN-T:s stomnät och övergripande nät. 5 Figur 3. Trafikslagsövergripande stråk med stor relevans för nationella och internationella godstransporter. Källa: Trafikverket 5 Trafikanalys (2016:7) Godstransporter i Sverige en nulägesanalys 12

Nuläge Framträdande är sjöfartens betydelse för transport av råolja, petrokemiska produkter samt stål- och metallvaror i södra Östersjön, längs ostkusten samt längs den norska kusten. Därtill Malmbanans och Stambanans betydelse för malm- och ståltransporter i Norrland. Vägtransporter är mest omfattande i södra Sverige, koncentrerade till europavägarna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, och i högre grad relaterade till varudistribution, byggtransporter och avfallshantering. En betydande del av näringslivets godstransporter går via södra Sverige och över Öresundsbron till flera av landets viktigaste exportmarknader. Nära 30 procent av svensk utrikeshandel passerar Göteborgs hamn, som är Skandinaviens största och enda transoceana hamn. För flyggods till/från utlandet dominerar Arlanda med omkring 60 procent av volymerna. 6 Delar av transportsystemet är idag högt utnyttjat. Det gäller framför allt järnvägen, men också Europavägarna E4 och E6, landinfrastrukturen till/från Göteborgs hamn samt infrastrukturen i Stockholms län. Då såväl gods- som persontransporterna som till stor del nyttjar samma infrastruktur förväntas fortsätta öka sätts ytterligare press på transportsystemet. Med en allt mer tjänstepräglad ekonomi har emellertid kopplingen mellan BNP-tillväxt och godstransportarbete försvagats, medan persontransportarbetet fortfarande är starkt korrelerat med den ekonomiska utvecklingen. Delar av transportsystemet är idag högt utnyttjat. Det gäller framför allt järnvägen, men också Europavägarna E4 och E6, landinfrastrukturen till/från Göteborgs hamn samt infrastrukturen i Stockholms län. Figur 4. Utvecklingen av BNP (fasta priser), tonkilometer och personkilometer, 1970-2014. Källa: Trafikanalys 2016:7 300 250 Index 1970=100 200 150 100 50 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Persontransportarbete Godstransportarbete BNP fasta priser 6 Trafikanalys 2016 13

Nuläge Lastbilar dominerar den fraktade godsmängden i inrikestrafiken medan utrikestrafiken domineras av sjöfarten. Järnvägstransporterna har en mer jämn fördelning på in- och utrikes transporter. Luftfarten står för knappt mätbara andelar i vikt räknat, men har stor betydelse för import och export av högvärdigt gods. Trenden är att framförallt vägtransporterna, men även sjöfarten, ökar. Järnvägstransporterna ökade innan millennieskiftet, delvis till följd av fler kombitransporter vägjärnväg, men har planat ut på senare år. Något som kan relateras till nämnda kapacitetsbrister i infrastrukturen. Beaktat det totala transportarbetet, d v s även hur långt godset fraktas, står vägtrafiken och sjöfarten för jämförbara nivåer medan järnvägen når upp till drygt hälften av deras respektive transportarbete. Tabell 1. Andel av den totala godsmängden som transporteras med respektive trafikslag uppdelat på inrikes och utrikes. År 2014. Trafikslag Inrikestransporter Utrikestransporter Totalt Tunga lastbilar 89% 14% 65% Sjöfart 3% 71% 25% Järnväg 9% 15% 11% Luftfart 0% 0% 0% Källa: Trafikanalys 2016:7 Figur 5. Godstransportarbete per trafikslag 1970-2014. Källa: Trafikanalys 2016:7 Lastbilar dominerar den fraktade godsmängden i inrikestrafiken medan utrikestrafiken domineras av sjöfarten. Järnvägstransporterna har en mer jämn fördelning på in- och utrikes transporter. Miljarder tonkilometer 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vägtrafik Järnväg Sjöfart Inrikes luftfart Vägtrafik inrikes Inrikes sjöfart 14

Nuläge Transportslagen opererar till stor del inom vad som kan beskrivas som naturliga monopol, varför konkurrensen dem emellan är begränsad. Lastbilen dominerar kortväga transporter samt då det av infrastrukturskäl inte finns några alternativ, vilket ofta är fallet inom exempelvis skogstransporter, byggtransporter, renhållning etc. Sjöfarten står för de stora volymerna av framför allt bulkgods över långa sträckor, medan flygfrakten dominerar de förhållandevis små volymerna av långväga gods som har ett högt nyhets- och/eller varuvärde. Järnvägen har däremot inte någon lika tydlig nisch, om än i Sverige ett naturligt monopol för malm- och i vissa fall även ståltransporter. Järnvägen konkurrerar både med lastbilar vad gäller mindre leveranser och med sjöfarten vad gäller större bulktransporter. Att konkurrensytorna mellan transportslagen inte är så omfattande beror även på transportköparnas krav och förväntningar, men också lagar, regler och avgifter. Godsvolymerna som hanteras i systemet är emellertid så omfattande att det likväl finns stora mängder gods som teoretiskt kan flyttas mellan trafikslagen om förutsättningarna är de rätta. Att konkurrensytorna mellan transportslagen inte är så omfattande beror även på transportköparnas krav och förväntningar, men också på lagar, regler och avgifter. Trafikslagen kompletterar dock varandra i högre utsträckning än vad de konkurrerar, varför alla behövs för ett väl fungerande transportsystem. I takt med att mängderna gods transporterat i container eller trailer ökat har det också blivit allt vanligare att kombinera transportslagen. Detta vanligtvis med järnväg och/eller sjötransporter som bärare av större, samordnade flöden över längre avstånd medan vägtransporterna sköter merparten av uppsamling och distribution. Tankar finns dock att även järnvägen och insjöfarten kan utvecklas för att hantera uppsamling och distribution, men sker ännu i blygsam omfattning. 3.2 Situationen i Stockholm-Mälarregionen Godstransporterna i Stockholm-Mälarregionen präglas dels av ett stort och växande utbyte med omvärlden, dels av omfattande flöden inom regionen. Södra Sverige och norra Europa dominerar godsflödena till/från omvärlden, i vikt som framgår av figur nedan men än mer i värde (se bilaga). Även Asien står för en stor och växande del av utbytet och så mycket som en femtedel av den importerade godsmängden. Amerika, främst USA, är därtill betydelsefull för exporten. Inom Stockholm-Mälarregionen är det framförallt godstransporter mellan närliggande län som präglar bilden. 15

Nuläge Figur 6. Godsflöden till/från Stockholm-Mälarregionen. Källa: Varuflödesundersökningen 2016, Trafikanalys 16

Nuläge Figur 7. Godsflöden inom Stockholm-Mälarregionen. Källa: Varuflödesundersökningen 2016, Trafikanalys Mycket av det gods som ska till och från samt transporteras inom Stockholm-Mälarregionen går på väg och allra störst flöden är det på Europavägarna. Vad gäller järnväg är godsstråket genom Bergslagen störst, men även Västra stambanan och Södra stambanan är hårt belastade. Den växande transittrafiken till/från övriga landet och utlandet (främst Finland och Baltikum) belastar såväl vägsystemet som järnvägarna, huvudsakligen Västra stambanan och Godsstråket genom Bergslagen. Godsflöden som har både start- och målpunkt i regionen sker nästan uteslutande med vägtransporter. Vägtransporter är också dominerande för inrikes godstransporter till och från Stockholm-Mälarregionen. Järnvägen används mest för ankommande gods från Syd- och Västsverige samt Övre Norrland. För utrikes gods är sjötransporter volymmässigt dominerande, men går även med järnväg och på väg till och från kontinenten. Flygfrakten, som i huvudsak går via Arlanda men till viss del även Örebro, är volymmässigt liten, men värdemässigt stor och har på senare år ökat till följd av en snabbt växande e-handel. Mycket av det gods som ska till och från samt transporteras inom Stockholm- Mälarregionen går på väg och allra störst flöden är det på Europavägarna. Vad gäller järnväg är godsstråket genom Bergslagen störst, men även Västra stambanan och Södra stambanan är hårt belastade. 17

Nuläge Figur 8. Flöden på väg (ovan) resp. järnväg (nedan). Källa: Trafikverket Godsflöden som har både startoch målpunkt i regionen sker nästan uteslutande med vägtransporter. Vägtransporter är också dominerande för inrikes godstransporter till och från Stockholm- Mälarregionen. 18

Nuläge Hamnarna har stor betydelse, framförallt för långväga (internationella) transporter och bulktransporter samt för Gotlands varuförsörjning. Flera av hamnarna erbjuder samtidigt möjlighet till omlastning av gods mellan väg och järnväg, så kallade kombiterminaler. I regionen finns också renodlade kombiterminaler, som på motsvarande vis fungerar som strategiska godsnoder för in- och utförsel av framför allt enhetslastat gods. I anslutning till dessa finns ofta större logistikcentra och lastbilsterminaler lokaliserade för omlastning, lagerhållning och distribution. I takt med Stockholms expansion har dessa funktioner kommit att lokaliseras allt längre ut i regionen. Detta till följd av en ökad markbrist och stigande markpriser i mer centrala lägen samt en kontinuerlig storleksrationalisering, där distributionscentraler försörjer ett allt större omland. Vid sidan av den allmänt tillgängliga infrastrukturen för godstransporter finns i regionen även infrastruktur stickspår och terminaler för järnvägstransporter, hamnar m.m. kopplad till särskilda industrier. I Oxelösund, Norrköpingsområdet, Bergslagen och Gävleborg finns exempelvis basindustri i form av papper och stål och i Nacka och Nynäshamn har petroleumindustrin egna hamnar. Figur 9. Större allmänna godsnoder i Stockholm-Mälarregionen 2016. Källa: Trafikanalys och Transportnytt, bearbetning av Åf Infraplan Hamnarna har stor betydelse, framförallt för långväga (internationella) transporter och bulktransporter samt för Gotlands varuförsörjning. Flera av hamnarna erbjuder samtidigt möjlighet till omlastning av gods mellan väg och järnväg, så kallade kombiterminaler. 19

Nuläge Figur 10. Allmän nyckelinfrastruktur för befintliga godsflöden i Stockholm-Mälarregionen. Godstransporterna i Stockholm-Mälarregionen har successivt genomgått en strukturförändring. En del tung industri har flyttat ut från regionen, medan inflödet av livsmedel och konsumtionsvaror ökat till följd av en växande befolkning. 3.3 Godstyper, färdmedel och färdvägar Med hjälp av Samgods, Trafikverkets trafikslagsövergripande modell för godstransportflöden, har en fördjupad beskrivning av godstyper, färdmedel och färdvägar tagits fram för Stockholm-Mälarregionen. 7 Samgods använder indata om produktion, konsumtion och handel i beräkningen av varuflöden. Som underlag används varuflödesundersökningen, utrikeshandelsstatistik, nationalräkenskaper, input-output-tabeller, sysselsättningsuppgifter och liknande. En logistikmodul söker utifrån trafikinfrastrukturen efter de transportlösningar som mest kostnadseffektivt löser ett transportbehov. De kostnader som styr är avstånds- och tidskostnader, lastnings- och lossningskostnader, samt ordersärkostnader och lagerhållningskostnader. Samgods skapar utifrån detta transportrörelser som stäms av mot känd information och statistik. 7 Avsnittet baseras på modellresultat från Samgods, med bearbetning av Sweco 20

Nuläge I Samgods inkluderas godstransporter som sker mellan kommuner, men inte kortväga distribution (lätta transporter) eller transporter av temporär karaktär, som kortväga tunga transporter i samband med byggnationer. Därigenom underskattas vägtransporternas andel av transportarbetet i modellen, framför allt vad gäller de inomregionala transporterna. Vidare är Samgods beräkning av sjötransporter inte justerade mot statistik för enskilda hamnar utan mot större hamnområden. Detta medför att flöden över enskilda hamnar kan under- eller överskattas i modellen. Samgods inkluderar godstransporter för 33 varugrupper, som i det efterföljande aggregerats till 12 varugrupper för ökad tillförlitlighet (ju finare redovisning av data, desto större risk för modellfel). Nuläget baseras på basåret 2012 och 2014 års kostnadsnivåer. Flöden presenteras i GIS-kartor (ArcMap) med OpenStreetMap som bakgrundskarta. Mindre avvikelser mellan GIS-kartorna och bakgrundskartan kan förekomma, exempelvis att illustrerade vägflöden inte ligger exakt korrekt. EU-kommissionen uppskattar ökningen av godstrafiken till och med 2050 till 80 procent Samgods ger en representativ bild över godsstråk, färdmedelsandelar och transportvolymer på en övergripande nivå. För mer detaljerade flöden över enskilda länkar eller transportslag kan resultatet däremot avvika i betydande grad mot hur verkligheten ser ut. Modellresultatet bör därför betraktas i sin helhet snarare än detaljgranskas. 3.3.1 DEN ÖVERGRIPANDE BILDEN Godstransporterna i Stockholm-Mälarregionen har successivt genomgått en strukturförändring. En del tung industri har flyttat ut från regionen, medan inflödet av livsmedel och konsumtionsvaror ökat till följd av en växande befolkning. Transporter av högförädlat gods har också ökat, liksom behovet av snabba expressgodssändningar till följd av tjänstesektorns tillväxt. Därtill har avfalls- och återvinningstransporter, t.ex. av returpapper och skrot, ökat. Transporter av konsumtionsvaror och högförädlat gods dominerar i Stockholms län, medan det i övriga Mälarregionen finns relativt omfattande transporter av råvaror och industriprodukter. Som framgått av tidigare avsnitt sker de stora, tunga godsflödena i Stockholm-Mälarregionen i stråk längs de stora vägarna och järnvägarna samt till och från regionen via hamnarna. De viktigaste vägarna för tunga godstransporter är de stora Europavägarna E4, E18, E20, liksom riksvägarna 50, 56 och 73. Det huvudsakliga stråket för järnvägstransporter i regionen går längs godsstråket genom Bergslagen och Norra stambanan. Västra stambanan är också ett viktigt stråk, liksom delar av Södra stambanan. Bland hamnarna dominerar Gävle, Stockholm, Kapellskär, Nynäshamn, Södertälje, Oxelösund, Norrköping, Mälarhamnar (Västerås och Köping) samt Gotlands hamnar. 21

Nuläge Drygt hälften (54 procent) av transportarbetet sker på väg, följt av 27 procent till sjöss och 19 procent på järnväg. Då man istället ser till transportarbetet med avseende på värde sker en större andel på järnväg (38 procent), medan andelarna på väg och till sjöss är lägre (48 procent respektive 14 procent). Detta speglar att järnvägstransporter i större utsträckning används för transport av högvärdiga produkter. Störst varugrupper sett till transportarbete med avseende på vikt är oljeprodukter som står för 16 procent av det totala transportarbetet, medan färdiga industriprodukter står för hela 61 procent av det totala transportarbetet sett till värde. Tabell 2. Modellbaserade färdmedelsandelar för Stockholm-Mälarregionen. Transportarbete Andel vikt (tonkm) Andel värde (SEK-km) Väg 54% 48% Järnväg 19% 38% Sjö 27% 14% Samgods, Swecos bearbetning I likhet med andra storstadsområden är Stockholm-Mälarregionen till sin karaktär ett konsumtionsområde. De inkommande godsflödena står för nästan 40 procent av den transporterade godsmängden, medan utgående gods står för en fjärdedel. De inomregionala flödena står för omkring en femtedel, medan gods som bara passerar regionen, så kallad transit, står för en dryg tiondel. Figur över lastade/lossade godsmängder i regionen återfinns i bilaga. Det finns viktiga strukturskillnader mellan väg- och järnvägstransporterna i regionen. Stockholmsområdet är centralt för de stora godstransportflödena på väg. Orsaker till detta är framför allt den stora befolkningskoncentrationen och att många olika verksamheter finns i området. För järnvägstransporter har Stockholmsområdet däremot inte någon nyckelroll för de stora godsflödena. Då det är ont om spårkapacitet i Stockholms län sker knappt någon genomfartstrafik på järnväg genom Stockholm och det går väldigt lite godstransporter på Ostkustbanan norr om huvudstaden. De stora godsflödena på järnväg sker istället längre in i landet, där rangerbangården i Hallsberg är en viktig knutpunkt och stråket genom Bergslagen dominerar. 22

Nuläge Figur 11. Modellbaserade godsflöden i Stockholm-Mälarregionen, samtliga transporter. Källa: Samgods, Swecos bearbetning. Notera att flödena över enskilda hamnar inte speglas korrekt av modellen samt att även andra avvikelser kan förekomma (se sid 20 samt jmf med figur 8 och 9). Största delen av godsmängderna i regionen är inkommande godstransporter. 3.3.2 INKOMMANDE TRANSPORTER Största delen av godsmängderna i regionen är inkommande godstransporter. Till vikt är andelen 39 procent och till värde 45 procent av regionens totala godstransporter. Nästan hälften inkommer på väg, följt av hamnar (drygt 35 procent) och järnväg (ca 15 procent). Det är dock vanligt att vägtransporter står för den sista delen av sträckan även för gods som kommer in via hamnar eller med järnväg, men andelsfördelningen fokuserar här på det transportslag som ankommer regionen. 23

Nuläge 26 procent Utgående gods står för av regionens totala godstransporter Figur 12. Modellbaserade godsflöden i Stockholm-Mälarregionen, inkommande transporter. Källa: Samgods, Swecos bearbetning. Notera att flödena över enskilda hamnar inte speglas korrekt av modellen samt att även andra avvikelser kan förekomma (se sid 20). Från norr är det främst rundvirke som kommer in via väg och järnväg med inte minst Gävleborgs skogsindustri som destination. Söderifrån är det inkommande godset mer orienterat mot konsumtionsvaror (färdiga industriprodukter och livsmedel) och går till stor del på väg men också på järnväg och med sjöfart. Varuförsörjningen skiner igenom, där stora lager och distributionscentraler finns över hela regionen men framför allt i anslutning till de kombiterminaler och logistikområden som anges i figur 10. Oljeprodukter dominerar de inkommande flödena i vikt och kommer, liksom råolja och kol, till stor del via regionens hamnar. I jämförelse är kemikalier, som också är en stor inkommande varugrupp, mer orienterade mot vägtransporter. 24

Nuläge Figur 13. Modellbaserade färdmedelsandelar per varugrupp för inkommande godsflöden till Stockholm-Mälarregionen (ton). Källa: Samgods, Swecos bearbetning 3.3.3 UTGÅENDE TRANSPORTER Utgående gods står för 26 procent av regionens totala godstransporter, det vill säga är väsentligt mindre än de inkommande godsmängderna. Största delen, nästan 65 procent, lämnar regionen på väg, följt av sjöfart (drygt 20 procent) och järnväg (knappt 15 procent). Vägtransporter står dock ofta för den första delen av transportkedjan, men andelsfördelningen fokuserar här på det transportslag som lämnar regionen. Figur 14. Modellbaserade färdmedelsandelar per varugrupp för utgående godsflöden från Stockholm-Mälarregionen (ton). Källa: Samgods, Swecos bearbetning 25

Nuläge En stor del av de utgående godsmängderna är jord, sten och byggnadsmaterial där transporter främst sker på väg eller med sjöfart, där bland annat cementtillverkningen på Gotland framträder. Figur 15. Modellbaserade godsflöden i Stockholm-Mälarregionen, utgående transporter. Källa: Samgods, Swecos bearbetning. Notera att flödena över enskilda hamnar inte speglas korrekt av modellen samt att även andra avvikelser kan förekomma (se sid 20). En stor del av de utgående godsmängderna är jord, sten och byggnadsmaterial där transporter främst sker på väg eller med sjöfart, där bland annat cementtillverkningen på Gotland framträder. Oljeprodukter är en annan stor varugrupp som framför allt transporteras ut från regionen längs vägar, i huvudsak E4, men också från hamnar. Pappersprodukter lämnar också regionen till stor del på väg, men även järnvägen har här stor betydelse och då inte minst godsstråket genom Bergslagen. Störst relativ betydelse har järnvägen dock för regionens utgående flöden av färdiga industriprodukter och livsmedel, i huvudsak med riktning söderut. Vägtransporter dominerar i sin tur de utgående transporterna av rundvirke, stålprodukter och kemikalier, som också utgör stora utgående flöden från regionen. 26

Nuläge I jämförelse med de inkommande transporterna till regionen sker de utgående transporterna i väsentligt lägre grad med sjöfart och i betydligt högre grad på väg. Förvisso spelar sjötransporter många gånger en viktig roll längre bort i transportkedjan, men mer sällan direkt från regionen i de utgående flödena. Figur 16. Modellbaserade godsflöden efter inkommande/utgående färdmedel till/från regionen (ton). Källa Samgods, Swecos bearbetning Göteborgs hamn, men också Skånes hamnar och Öresundsbron, har viktiga funktioner för inkommande och utgående godstransporter till/från Stockholm-Mälarregionen. Som framgår av tabell 3 beräknas nära 20 procent av inkommande och 25 procent av utgående flöden till/från Stockholm-Mälarregionen gå via dessa in/utförselpunkter. Därtill omkring 10 procent av inkommande transitflöden resp. 15 procent av utgående transitflöden som passerar regionen. Intressant att notera är att de utgående flödena är större än de inkommande via Göteborgs hamn och Skånes hamnar, medan Öresundsbron i högre grad används för inkommande än utgående flöden. Göteborgs hamn, men också Skånes hamnar och Öresundsbron, har viktiga funktioner för inkommande och utgående godstransporter till/från Stockholm-Mälarregionen. 27

Nuläge Tabell 3. Modellbaserade andelar av Stockholm-Mälarregionens godstransporter som går via Göteborgs hamn, Skånes hamnar samt Öresundsbron. In/Ut, kton (% av total) Transit (kton) Göteborgs hamn Inkommande 2900 ( 6%) 900 (4%) Utgående 3600 (10%) 1700 (7%) Skånes hamnar Inkommande 3900 ( 8%) 1000 (4%) Utgående 4200 (12%) 1200 (5%) Öresundsbron Inkommande 2600 ( 5%) 400 (2%) Utgående 1100 ( 3%) 600 (3%) Samgods, Swecos bearbetning 3.3.4 TRANSPORTER INOM REGIONEN Godstransporter inom Stockholm-Mälarregionen står för 21 procent av regionens totala godstransporter, domineras fullständigt av vägtransporter (95 procent) och är centrerade kring Stockholmsområdet samt de stora europavägarna och riksvägarna. Därutöver är sjöförbindelsen från Nynäshamn till Gotland värd att nämna. De inomregionala transporterna, det vill säga transporter med både start- och målpunkt i regionen, präglas av kortväga transporter där vägtrafiken har en mycket stark ställning. Figur 18. Modellbaserade färdmedelsandelar per varugrupp för inomregionala godsflöden i Stockholm-Mälarregionen (ton). Källa: Samgods, Swecos bearbetning. 28

Nuläge 3.3.5 TRANSITTRAFIK Transittransporter står för den minsta andelen av Stockholm-Mälarregionens godstransporter, med 13 procent av de totala godsmängderna. Färdmedelsandelarna skiljer sig signifikant från de andra flödestyperna då nästan lika mycket transitgods transporteras på järnväg som på väg (37 procent respektive 45 procent), medan sjöfarten står för en mindre andel (ca 18 procent). Att transittransporterna oftast är mer långväga transporter bidrar till järnvägens starka ställning och godsstråket genom Bergslagen är här av stor betydelse. Även transittransporterna på väg har en tydlig orientering mot regionens västra delar. Hamnarna i Stockholmsområdet och Gävle ger därtill upphov till betydande transitflöden över E18 och E4:an. Tungt och skrymmande bulkgods såsom stålprodukter, papper och massa dominerar transittransporterna och går till stor del på järnväg, medan rundvirke i högre grad transporteras på väg. Järnvägen har även stor betydelse för transitflöden av färdiga industriprodukter och livsmedel, medan genomfart av kemikalier och oljeprodukter samt jord, sten och byggmaterial i huvudsak går på väg. Att transittransporterna oftast är mer långväga transporter bidrar till järnvägens starka ställning. Godsstråket genom Bergslagen är här av stor betydelse. Figur 19. Modellbaserade godsflöden i Stockholm-Mälarregionen, transittransporter. Källa: Samgods, Swecos bearbetning. Notera att flödena över enskilda hamnar inte speglas korrekt av modellen samt att även andra avvikelser kan förekomma (se sid 20). 29

Nuläge Figur 20. Modellbaserade färdmedelsandelar per varugrupp för transitflöden genom Stockholm-Mälarregionen (ton). Källa: Samgods, Swecos bearbetning 3.4 Förändringar i perspektivet 2040 Prognos över godstransportflöden år 2040 görs i Samgods utgående från en övergripande analys av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i Sverige (Långtidsutredningen) samt infrastrukturförändring baserad på Trafikverkets infrastrukturplan för perioden 2014 2025. I 2040-scenariot ingår därtill en bränsleskatteökning från och med år 2016 och för sjöfarten ingår införandet av Svaveldirektivet år 2015. För järnväg antas en höjning av banavgifterna. Figur 21. Modellberäknad förändring av godsvolymer 2012-2040, per färdmedel och län (kton). Källa: Samgods, Swecos bearbetning 30

Nuläge De totala godsmängderna (ton) beräknas öka med 65% i Stockholm-Mälarregionen fram till år 2040. Ökningen sker framför allt på väg, i synnerhet Europavägarna, följt av sjöfart och minst på järnväg. Godstransporternas struktur förväntas till stor del likna dagens. Huvudanledningen till att ökningen är minst på järnvägsnätet är den begränsade kapaciteten. Spårkapaciteten ska dessutom räcka både till persontransporter och godstransporter, där det finns höga ambitioner vad gäller den storregionala kollektivtrafiken och där persontrafiken på tåg prioriteras framför godstrafiken. Ökningen av godstransporter slår likväl igenom på alla trafikslag. Större förändringar som kan förväntas är exempelvis den nya hamnen i Norvik, som till del avlastar centrala Stockholm men samtidigt ökar belastningen på vägnätet i södra Stockholms län. Vidare kan godstransporter som i nuläget åker längs E4 genom centrala Stockholm i betydande grad förväntas använda Förbifart Stockholm istället. Den ökade kapaciteten som Ostlänken medför innebär att spårkapacitet frigörs på Södra och Västra stambanan för godstransporter till/från Stockholm-Mälarregionen. Samtidigt förväntas den begränsade kapaciteten på Ostkustbanan medföra att godstrafik på väg ökar norr om Stockholm. Detta dock obeaktat en utbyggnad av fyra spår hela vägen Stockholm-Uppsala, som ännu inte finns med i modellen och där det råder osäkerhet kring när en sådan utbyggnad kan vara klar. Större förändringar som kan förväntas är exempelvis den nya hamnen i Norvik, som till del avlastar centrala Stockholm men samtidigt ökar belastningen på vägnätet i södra Stockholms län. 31

Utmaningar 4. Utmaningar En stark befolkningstillväxt och en växande handel innebär en kraftig ökning av godsflödena och en stor belastning på infrastrukturen och miljön. Vilka är då utmaningarna att förena verkligheten (nuläget) med intentionerna (målen) för att säkerställa tillgången till tillförlitliga, effektiva och hållbara godstransporter i Stockholm-Mälarregionen? Baserat på genomgången i föregående kapitel kan ett antal kritiska faktorer identifieras enligt nedan. Växande flöden på redan överbelastade system En stark befolkningstillväxt och en växande handel innebär en kraftig ökning av godsflödena och en stor belastning på infrastrukturen och miljön. Att en så stor, därtill växande, del av transporterna sker med lastbilar bidrar ytterligare till detta. Dagens transportsystem är vare sig dimensionerat för nuvarande eller för framtida befolkningsmängd och transportbehov. Till detta bidrar även den kraftigt ökande persontrafiken, som i huvudsak samsas om samma infrastruktur. Infrastrukturellt är vägnätet överbelastat i framför allt Stockholmsområdet medan järnvägen präglas av kapacitets- och kvalitetsbrister i stora delar av regionen. Även sjöfartens möjligheter påverkas av brister i anslutande landtransporter, men är i övrigt goda vad gäller utrymme för expansion. Bristande hållbarhet Dagens förhållanden är inte förenliga med den politiska ambitionen att öka energieffektiviteten i och minska utsläppen från transportsystemet. Framför allt vägtransporternas omfattning och tillväxt utgör ett hinder i uppfyllandet av målen. Samtidigt växer de av en anledning, vilken är deras relativa kostnadseffektivitet, pålitlighet och flexibilitet för transportköparna samt att det i många fall saknas fungerande alternativ. De viktigaste parametrarna vid transportköp är fortfarande priset följt av tillförlitlighet och frekvens. Miljöaspekten rankas lägre och är svår att sälja in framför ökad ledtid. Däremot är det vanligare att kunderna efterfrågar utsläppsberäkningar och får mer och mer detaljerad insyn i transportkedjan. 8 Ett framtida hållbart transportsystem förutsätter både en högre energieffektivitet och bättre miljöprestanda än dagens system. En överföring av gods från väg till järnväg och sjötransporter samt en ökad användning av intermodala transporter är därför prioriterat. Samtidigt är det svårt att ändra fördelningen på trafikslag överflyttningspotentialen är begränsad, i synnerhet jämfört vad som krävs för att uppnå målen. Dessutom, även inom sjöfarten finns ett beroende av fossila bränslen som behöver åtgärdas 8 Olsson 2015 32

Utmaningar Transportförsörjningen är således inte långsiktigt hållbar och det kan inte heller sägas ha skett några avgörande förändringar de senaste tio åren, trots högt satta mål och ambitioner. Strukturen, kapacitetsbristerna och utsläppen lever i hög grad kvar och problemen har snarast accentuerats. Hinder för överflyttning av gods En mindre del av godstransporterna på väg transporteras längre än 300 kilometer, som anses vara en generell brytpunkt för konkurrenskraftig överflyttning från väg till järnväg eller sjöfart. I vissa fall kan det finnas potential för överflyttning av även kortare transporter, exempelvis sten och grus och annat byggmaterial, men den totala potentialen bedöms sällan överstiga mer än omkring tio procent av de befintliga vägtransporterna. 9 Möjligheten till överflyttning från väg till järnväg berör i huvudsak E4 och E18/E20 till Västra och Södra stambanan. Där är det redan idag svårt för godståg att få tåglägen, med påtvingade anpassningar i körtider eller uteblivna transporter som följd. Detta samtidigt som persontågen i stort sett får de tåglägen som operatörerna ansökt om, även på stråk där godstågstrafiken dominerar. En mer flexibel tåglägestilldelningsprocess, effektivisering av tågen (längre, tyngre och ändrad lastprofil) samt investeringar i ny infrastruktur kan öka kapaciteten, men tar tid att genomföra. Överföring av gods mellan transportslag hämmas också av den tröghet som finns bland transportköpare att byta transportupplägg samt av den ledtidsökning som det ofta innebär. Överföring av gods mellan, men också kombinationer av, transportslag hämmas också av den tröghet som finns bland transportköpare att byta transportupplägg samt av den ledtidsökning som det ofta innebär. Sjöfarten präglas här av längre ledtider, lägre frekvens och större obalans i flöden jämfört vägtransporter. Därtill krävs ytterligare hantering i hamn, om den avsändande industrin eller mottagaren inte ligger i dess omedelbara närhet. Ur tekniskt och ekonomisk synvinkel kan isvintrar också innebära en nackdel för de vattenburna transporterna. Liknande problem finns för landbaserade kombitransporter på väg och järnväg som, på grund av höga kostnader för omlastning och dyra terminaler, främst sker över längre avstånd för större flöden av företrädesvis enhetslastat gods. Vid krav på temperering, såsom är fallet för ca 50 procent av mängden dagligvaror, finns också utmaningar vad gäller kontrollerbar kylning längs hela transportkedjan. 9 Trafikanalys 2016 33

Utmaningar Överflyttning av gods från väg till andra trafikslag är en viktig del i arbetet med att nå hållbara transporter, men kräver rätt omständigheter och målmedvetenhet för att vara genomförbart. Järnväg och inlandssjöfart 10 har potential att i vissa fall vara konkurrenskraftiga även för mer kortväga transporter, men är i Sverige tämligen outvecklade alternativ. Vid byggandet av Förbifart Stockholm kommer dock ca hälften av de 19 miljoner ton bergmassor som tas ut att forslas bort sjövägen. I Japan har man lyckats implementera multimodala system för kortväga avfallstransporter baserat på såväl järnväg som insjöfart. I Kontinentaleuropa är pråmtrafiken på de inre vattenvägarna väl utvecklad och i många fall ett alternativ till vägtransporter, exempelvis för flöden till/från kusthamnarna men också för bygg- och avfallstransporter. Tillräckligt stora och förutsägbara volymer, möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur samt stöd och subventioner har varit viktiga möjliggörare. 11 Större fartyg kan samtidigt vara ett sätt att stärka den havsgående sjöfarten, men förutsätter stora volymer för att vara lönsamt och inte sällan kostsam anpassning av hamnar och farleder. Ett större behov att samordna flöden gör också sjöfarten mindre flexibel än andra trafikslag. En avgiftsstruktur där samtliga trafikslag betalar sina kostnader för externa effekter skulle dock stärka sjöfartens konkurrenskraft. Istället har farledsavgifterna höjts, vilket verkar åt motsatt håll. Detsamma gäller Svaveldirektivets införande på Östersjön år 2015, som hur vällovligt det än är inneburit en försämrad konkurrenskraft jämfört andra transportslag samt västkustens hamnar. Överflyttning av gods från väg till andra trafikslag är en viktig del i arbetet med att nå hållbara transporter, men kräver rätt omständigheter och målmedvetenhet för att vara genomförbart. Det är ingen mirakelmedicin och en majoritet av de kortväga transporterna kan fortsatt förväntas ske med lastbil. Därför krävs även åtgärder som utvecklar vägtrafiken i riktning mot hållbarhet och möjliggör för den att fylla sin viktiga funktion, inte minst de första/sista milen i transportkedjorna. Omställning av vägtransporterna Förutom ett starkt kvarvarande beroende av fossila bränslen uppvisar godstransporter på väg en negativ utveckling över tid vad gäller energieffektivitet och kräver sju (tunga lastbilar) till 18 (lätta lastbilar) gånger så mycket energi per tonkilometer som järnvägsalternativet. Jämförelsevis förbrukar sjöfart tre till fyra gånger mer energi per tonkilometer och flygtransporter ungefär 80 gånger mer än järnvägstransporter. 12 Transportupplägg som innebär effektivisering är därför viktiga för att minska vägtrafikens fossilberoende och utsläpp av koldioxid m m. 34 10 Inlandssjöfart avser sjöfart som bedrivs med IVV-certifierade fartyg (inre vattenvägar) inom de IVV-klassade områdena. Det omfattar i Sverige områdena Vänern Göteborg samt Mälaren Stockholm/Södertälje. 11 TFK 2016:4 11 Se t ex TFK 2016:4 samt Trafikanalys 2016

Utmaningar Det handlar om att nyttja fordonen bättre idag utnyttjas bara halva kapaciteten och att tillåta längre och tyngre vägfordon, men troligtvis också om att koncentrera flöden till vissa stråk. Det sistnämnda underlättar uppbyggnaden av fungerande och kostnadseffektiva terminalnätverk som kan ligga till grund för en utvecklad samdistribution. Detta gäller framförallt storstadskommuner och befolkningstäta kommuner nära större stad, då den genomsnittliga lastvikten per transport i dessa kommuner, i ännu högre grad än för riket som helhet, är liten. Samtidigt krävs en omställning av vägtrafiken till förnyelsebara drivmedel för att uppnå fossilfria transporter. Denna går emellertid trögt och endast ett par procent av lastbilarna drivs idag på alternativa drivmedel, varav det vanligaste är gas. El, biogas, vätgas samt biodiesel kan alla vara en del av omställningen, men för att möjliggöra en ökad efterfrågan krävs det också en heltäckande infrastruktur både på nationell och europeisk nivå. Något som till stor del ännu saknas. 13 I vägtrafiken kör omkring en fjärdedel av europeiska lastbilar helt tomma och fyllnadsgraden ligger totalt sett endast på ca 50 procent Man bör också vara medveten om vilka risker en ökad användning av biobränslen på en global marknad medför. Exempelvis skövling av regnskog till förmån för palmoljeplantager eller en alltför intensiv användning av jordbruks- och skogsmark i konkurrens med andra intressen, däribland livsmedelsförsörjningen. Tillgången till biomassa är begränsad och kan inte ersätta dagens användning av fossila bränslen. I Sverige är dock tillgången rikligare än i många andra länder och en viktig resurs att ta tillvara. Lågt kapacitetsnyttjande Tomtransporterna är idag omfattande. I vägtrafiken kör omkring en fjärdedel av europeiska lastbilar helt tomma och fyllnadsgraden ligger totalt sett endast på cirka 50 procent, vilket är representativt även för Stockholm-Mälarregionen. Regionens tyngd som konsumtionsområde innebär därtill att det sker en omfattande ansamling av tomma containrar, som återförs till ursprungsdestinationerna. Här finns stor outnyttjad kapacitet, som dock är svår att ta tillvara på grund av obalanser i godsflödena. 14 Digitaliseringen kan möjliggöra smartare logistikupplägg, med ett bättre utnyttjande av infrastruktur och bättre matchning av utbud och efterfrågan vad gäller transportkapacitet (fraktbörser, samordnad distribution etc). Digitaliseringen kan även möjliggöra automatisering av transporter, vilket också påverkar kapacitetsutnyttjandet. Självkörande fordon innebär att det inte finns krav på vare sig förare eller vila, vilket påverkar såväl konkurrensen som färdvägarna. Sannolikt till fördel för vägtransporterna, men tekniken möjliggör även stora förändringar inom sjötrafiken. 13 Trafikanalys 2016 14 Se bl a TFK 2016:4 35

Utmaningar En ökad koncentration av befolkningen underlättar logistik, men den täta staden innebär samtidigt utmaningar för distributionen samt tenderar att öka vägtransporterna från godsnod till slutkund. Marknader i förändring En ökad koncentration av befolkningen underlättar logistik, men den täta staden innebär samtidigt utmaningar för distributionen samt tenderar att öka vägtransporterna från godsnod till slutkund. För ett långsiktigt hållbart transportsystem bör principen vara att godset ska transporteras så nära de stora målpunkterna som möjligt med järnväg/ sjöfart, för att minimera behovet av vägtransporter. Samma princip kan sägas gälla uppsamlande och utgående transporter. Trenden är dock att de strategiska godsnoderna (hamnar, kombiterminaler, logistikcentra) flyttas eller växer allt längre bort från befolkningscentrum, i takt med en ökat fokus på skalekonomi inom samtliga transportslag samt markbrist och trängsel i centrala lägen. Samtidigt ökar det möjligheterna till samlastning och en ökad frekvens i järnvägs- och sjöförbindelser. Komplexiteten i systemet har också tilltagit och drivs på av en ökad globalisering och digitalisering. På sikt kan centrallager i Stockholm- Mälarregionen mycket väl inkludera distribution till såväl Norge som Finland och Baltikum. Logistikkedjorna kan förväntas bli både allt mer internationaliserade, fragmenterade och svåröverblickbara, vilket försvårar planeringen, inte minst ur ett regionalt perspektiv. Inom både tillverkning och handel finns också en tydlig trend att förädlings- respektive försäljningsyta prioriteras före lageryta. Något som medför mer frekventa transporter med mindre sändningsstorlekar, vilket ökar vägtransporterna såväl regionalt som i tätorter och vid handelsplatser. Det sker hela tiden också förändringar i handelsrelationer och inom näringslivet som påverkar efterfrågan på godstransporter. Asien, framför allt Kina, har fått en allt större betydelse för godsflödena och e-handeln får allt större effekter på varudistributionen. Strukturförändringar inom industrin påverkar såväl råvaruflöden som transporter av de färdiga produkterna. Och så vidare. Förändringar i lastbärare, omlastningstekniker, fordon, drivmedel etc. får samtidigt konsekvenser för utbudet av transporter. Det pågår arbete med nya koncept som självkörande bilar, elvägar, hyperloop, drönartransporter med mera, där potentialen/realismen ofta är svårbedömd. Sammantaget gör det att det finns en osäkerhet om den verklighet vi planerar för idag även är relevant i framtiden. Å andra sidan finns det också en betydande tröghet i systemet i form av det befintliga infrastrukturkapitalet, som innebär att stora förändringar tar lång tid att genomföra. Samspel på flera nivåer De internationella transporterna via Göteborg och Skåne påverkar flödena till och från hamnarna i Stockholm-Mälarregionen. Samtidigt är Göteborgs hamn den enda transoceana hamnen i landet och beroende av det samlade underlaget för att kunna bibehålla och utveckla direktförbindelser, i konkurrens med större hamnar på kontinenten. 36

Utmaningar Vilka in- och utförselvägar som ska dominera i framtiden påverkar i hög grad hur man prioriterar investeringar, där stora infrastrukturprojekt ger nya förutsättningar (Norvik, Förbifart Stockholm, Ostlänken, eventuellt nya stambanor, fast förbindelse över Fehmarn Bält, eventuellt ny fast förbindelse över Öresund osv). Hur de egna hamnarna och kombiterminalerna knyts ihop och interagerar på nationell och internationell nivå är lika viktigt som hur de interagerar med transporter för regional distribution. Det är därför angeläget att beakta framför allt vad den nationella nivån och storstadsområdena (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) men också omvärlden i stort planerar för. Samspelet mellan person- och godstrafiken är i sammanhanget också viktig. Kombinerade trafikupplägg (Ro-Pax) är en förutsättning för en stor del av färjetrafiken på Östersjön, men bygger ur passagerarintresse på att fartygen kan anlöpa städernas centrala delar. Förändras förutsättningarna i detta avseende, till exempel i Stockholms hamnar, får det konsekvenser även för godstransporterna. Motsvarande gäller även inom flyget, där godstransporterna är en viktig del av lönsamheten och av stor betydelse för regionens högspecialiserade näringsliv. Det är dock främst persontrafiken som definierar möjligheterna att utveckla nya förbindelser, där fritidsresenärerna väger tungt med omkring två tredjedelar av allt resande via Arlanda. Finansiella och regulatoriska begränsningar Ett begränsat och till stor del intecknat budgetutrymme gör det svårt att anslagsfinansiera ny infrastruktur, vilket medför att många investeringar uteblir eller skjuts på framtiden. Alternativa finansieringsformer kan förvisso tillämpas, exempelvis lån eller olika OPS-lösningar, men har i Sverige av olika skäl använts i förhållandevis liten utsträckning. Medfinansiering kan därtill fås av EU, men är starkt kopplat till det gemensamma europeiska transportnätet (TEN-T). Sammantaget innebär det att man till stor del får utgå från den infrastruktur som redan finns i såväl den statliga som den regionala planeringen och vara mycket selektiv i genomförandet av nya investeringar. Den så kallade fyrstegsprincipen är sedan många år vägledande för infrastrukturplaneringen i landet och syftar till att i möjligaste mån hitta kostnadseffektiva lösningar. 37

Utmaningar Figur 22. Fyrstegsprincipen. Källa Trafikverket Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Tänk om Optimera Bygg om Bygg nytt Överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov begränsade ombyggnationer. Genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. I anslutning till detta är ekonomiska och regulatoriska styrmedel av central betydelse för att nyttja systemet så effektivt som möjligt och styra det i önskad riktning, men behöver implementeras varsamt då en alltför snabb och kraftig förändring kan slå hårt mot såväl transportsektorn som näringslivet. Detta gäller inte minst i de fall man går i otakt med omvärlden och ensidigt inför skatter, subventioner, avgifter eller begränsningar som påverkar verksamhetsförutsättningarna. Olika ambitioner, standard och regelverk försvårar och fördyrar därtill gränsöverskridande transportlösningar, inte minst inom järnvägen. Detsamma gäller om privata och offentliga aktörer drar åt olika håll och inte förmår samlas kring en övergripande idé om transportsystemets utveckling. Det krävs långsiktiga, pålitliga och förutsägbara spelregler med beaktande av såväl omvärlden som externa effekter om felinvesteringar och suboptimering ska undvikas. Harmoniering på EU-nivå är helt nödvändigt, men önskvärt vore även en global överenskommelse om exempelvis koldioxidskatt. I avsaknad av sådan är man tvungen att ta de steg man kan och i de fall förutsättningar finns även våga ligga steget före. För en enskild region är handlingsutrymmet i detta avseende emellertid begränsat, utan det handlar mer om att försöka påverka den nationella nivån att driva utvecklingen i viss riktning. 38

Utmaningar Godsstrategiarbetet nationellt och i storstadslänen NATIONELLT Arbete pågår kring en nationell godsstrategi, men är ännu inte färdigt. Diskussionen rör sig i mångt och mycket kring en ökad samverkan mellan trafikslagen, ökad trafik på sjö och järnväg, stimulans av ny teknik och incitament för hållbara transporter samt konkurrenskraftig och konkurrensneutral prissättning och reglering. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Pekar i sin godsstrategi från 2017 ut kapacitet och framkomlighet, urbanisering och förtätning samt systemeffekter och styrning för hållbar utveckling som viktiga utmaningar. De strategiska områden som lyfts är 1) Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen. 2) Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material samt 3) Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter. Till detta knyts fem handlingsområden för fortsatt arbete; 1) samverkan, planering och styrning, 2) infrastruktur, 3) effektiv logistik, 4) teknik och innovation samt 5) ökad kunskap. STOCKHOLMS STAD Tre mål lyfts in den handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad som nu är ute på remiss; 1) Tillgänglighet och förutsägbarhet för godstransporter ska öka, 2) Lösningar för godstransporter ska bidra till en minskad miljöpåverkan och en attraktiv stad och 3) Planering för godstransporter ska ske i nära samverkan mellan staden och andra aktörer. Förslaget till handlingsplan 2018-2022 lyfter att staden ska skapa möjligheter för transporter off peak, uppmuntra och vara delaktiga i demonstrationer med nya innovativa godslösningar, verka för ett ökat utnyttjande av vattenvägarna för godstransporter, verka för bättre förutsättningar för godstransporter med lätta elfordon, verka för ökad samlastning och styrning mot effektiva och hållbara logistiklösningar, verka för en effektivare bygglogistik och masshantering med minskad trafik, öka kunskapen om godstransporter inom Stockholms stad som organisation, analysera och peka ut viktiga strategiska platser och noder för godstransporter, arbeta för bättre data om godstrafiken samt löpande utvärdera och vid behov justera regleringar för godstrafiken. VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalands Regionen pekar i sin Godstransportstrategi för den ledande logistikregionen ut tre strategiska områden: 1) Transportinfrastruktur av hög klass, med prioriterade delområdena robusta stråk med god tillgänglighet, effektiva noder samt goda förutsättningar för intermodalitet. 2) Ledande logistikregion, med prioriterade delområdena effektiva transporter med minskad miljöpåverkan, smarta fordon och fossilfria bränslen samt balanserad transittrafik. 3) Kunskap och kompetens i framkant, med prioriterade delområdena strategisk satsning på forskning, utbildning och kunskapshöjning samt arena för hållbara transporter. I en handlingsplan anges 34 prioriterade insatser kopplat till de strategiska områdena, med uppdelning på påverkans- och kommunikationsinsatser, samverkansinsatser, insatser kopplat till infrastrukturplaner, utredningsinsatser samt kunskapshöjande insatser. SKÅNE Region Skåne konstaterar i sin Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 att det kommer krävas en annan trafikslagsfördelning för godstransporter än dagens situation. Målbilden för 2050 är att öka sjötransporterna från 25 till 40 procent och järnvägstransporterna från 17 till 20 procent av det totala godstransportarbetet. Vägtransporternas andel skulle därmed minska från 58 till 40 procent. Därtill kompletteras med ett aktivt arbete för att minska energiförbrukning och utsläpp från de transporter som fortsatt kommer att gå på väg. Den skånska målsättningen utgår från klimatscenariot i Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84), med kraftfullare investeringar och styrmedel. För att klara detta nämns bland annat utvecklade koncept för närsjöfart, nya avgiftsmodeller och styrmedel, möjlighet att köra längre tåg, tyngre och längre lastbilar, samt en ökad samordning mellan transportslag och flöden. Utpekade samverkansområden i det fortsatta arbetet är 1) Utveckla effektiv och konkurrenskraftig logistik, 2) Stärka strategiska lägen och stråk 3) Främja hållbara trafikslag och transportplanering och 4) Utveckla kunskap, forskning och samarbeten med hållbarhetsperspektiv. 39

Källförteckning Källförteckning Banverket (2005:38) Kombiterminaler i Östra Mellansverige EU (2011) Vitbok för transportpolitiken EU (2016) Godstransporter på järnväg i EU: ännu inte på rätt spår EBS (2013) Godsflöden i Östra Mellansverige EBS (2016) Storregional systemanalys Godstransportrådet Östra Mellansverige (2012) Godsstrategi för Östra Mellansverige KTH (2013) Färdplan för utveckling av godstransporter på järnväg och kombitransporter Nelldal&Wajsman (2012 Persontrafik och godstransporter 2010 2030 och kapacitetsanalys för järnväg Nelldal&Wajsman (2013) Godstransporter i Östra mellansverige 2010-2030-2050 Nelldal&Wajsman (2014) Utvecklingen av rangerbangårdarna i Sverige Nelldal&Kordnejad (2017) Idéstudie Citylogistik med Tomteboda som pilot Region Skåne (2017) Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen Skåne Räta linjen gruppen (2013) Räta linjen mötesfri väg 2020, godsstudie SOU (2003:104) Järnväg för resenärer och gods SOU (2004:76) Godstransporter noder och länkar i samspel SOU (2007:58) Hamnstrategi - strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet SOU (2007:59) Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet SOU (2013:84) Fossilfrihet på väg SOU (2015:110) Godstransportmarknaden på järnväg SOU (2017:13) Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Stockholms handelskammare (2017:01) Kampen om kajerna Stockholms läns landsting (2007:3) Hamnar, sjöfart och landinfrastruktur i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting (2017:4) Gods och logistik i Stockholms län 2050 Stockholms läns landsting (2017:17) Förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen Stockholms stad (2014) En strategisk inriktning för bättre leveranstrafik 2014 2017 Stockholms stad (2018) Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svenskt Näringsliv (2016) En klimatneutral och hållbar transportsektor Sweco (2015) Resor och transporter i Östra Mellansverige Sweco (2016) Potentialen i ny teknik i godssystemet TFK (2016:4) Hållbar och energieffektiv regionallogistik i Mälardalen Trafikanalys (2016:7) Godstransporter i Sverige en nulägesanalys Trafikanalys (2017.28) Varuflödesundersökningen 2016 Transportstyrelsen (2014) Transportmarknaden i siffror Trafikverket (2011) Trafikverkets godsstrategi Trafikverket (2012:112) Prognos över svenska godsströmmar år 2050 Trafikverket (2012:119) Godstransporter Trafikverket (2012:125) Transportköpares krav på kvalitet, miljö och säkerhet vid upphandling av godstransporter på järnväg Trafikverket (2016:62) Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2016 Trafikverket (2017:165) Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 VTI (2014:822) Konkurrensyta land sjö för svenska godstransporter Västra Götalandsregionen (2016) Godstransportstrategi för Västra Götaland 40

Bilaga Bilaga 1 41

Bilaga Bilaga 2 42

Bilaga Bilaga 3 43

En Bättre Sits är det transportpolitiska samarbetet mellan de sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Inom ramen för En Bättre Sits har länen enats om gemensamma mål om en sammanhållen, hållbar region med infrastruktur och kollektivtrafik som underlättar människors vardag, en utvecklad handel samt godstransporter i regionen. Mälardalsrådet koordinerar En Bättre Sits-samarbetet. malardalsradet.se Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan och internationella jämförelser. Vi samlar Stockholm-Mälarregionens kommuner, landsting och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi.

En Bättre Matchning Storregional systembild Kunskapsunderlag om högskoleutbildning i sju län: Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Östergötland och Sörmland

En Bättre Matchning - Storregional systembild Förord Kompetensförsörjningsfrågan är en av de viktigaste frågorna för vår tillväxt och konkurrenskraft. Stockholm- Mälarregionen är Sveriges största arbetsmarknad med flera kunskapsintensiva sektorer. Här finns 29 av landets 48 högre lärosäten som tillsammans examinerar tusentals studenter varje år. Den utbildade arbetskraften är en garant för att vi i vår region ska kunna bidra så starkt till landets tillväxt. 45 procent av landets arbetstillfällen finns i Stockholm- Mälarregionen. Här skapas 49 procent av Sveriges BNP. Även om våra högre lärosäten konkurrerar om studietalanger på en nationell och global nivå, visar systembilden att en stor del av våra studenter på lärosätena utbildas för den regionala arbetsmarknaden. Våra lärosäten utbildar mer än vad de tidigare gjort, samtidigt skriker flera branscher efter rätt kompetens. Vad beror denna missmatchning på och vad kan vi göra för att främja En Bättre Matchning? Stockholm-Mälarregionens kompetensförsörjning är en fråga som sträcker sig över länsgränserna och som involverar flera aktörer och nivåer i utbildningssystemet. Frågan kan inte ses och besvaras lärosäte för lärosäte, företagskluster för företagskluster, utan behöver en bredare systemsyn för att våra matchningsutmaningar ska kunna adresseras. Under 2017 initierade Mälardalsrådet ett storregionalt samarbete mellan de regionalt utvecklingsansvariga i de sju länen Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Östergötland och Sörmland. Arbetet koordineras av Mälardalsrådet under namnet En Bättre Matchning (förkortat EBM) och leds av en styrgrupp bestående av regionala politiker från de deltagande länen vars ansvarsområde är kopplat till det regionala utvecklingsuppdraget. I Stockholms län ligger detta uppdrag hos Länsstyrelsen, varför länet representeras av deras tillväxtdirektör. Samarbetet bygger vidare på tidigare samverkan mellan länen inom kompetensförsörjningsområdet och syftar till att skapa en gemensam bild och förståelse kring frågor gällande utbud, efterfrågan och matchning av högskoleutbildad kompetens. Ambitionen är här att bidra med ett gemensamt kunskapsunderlag som kan leda till en stärkt dialog med de högre lärosätena i Stockholm-Mälarregionen som i sin tur bidrar till en bättre matchning mellan högre utbildning och arbetsmarknadens behov inom både privat och offentlig sektor. Styrgruppen för En Bättre Matchning vill tacka alla som varit med och bidragit till systembildens framtagande och hoppas att den ska bidra till en ökad kunskap och förståelse, både om och för våra högre lärosätens utbildningsplanering men också de regionala perspektiven som systembilden lyfter. Ett extra tack till Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet vars representanter bidragit med värdefull kunskap om sitt arbete med utbildningsplanering. Örebro, juni 2018 Irén Lejegren Ordförande i styrgruppen för En Bättre Matchning 2

Styrgrupp En Bättre Matchning Irén Lejegren (S) Regionråd Region Örebro län Ordförande En Bättre Matchning Johan Örjes (C) Mälardalsrådets styrelse Vice ordförande En Bättre Matchning Anita Jernberger (L) Regionråd Region Östergötland Denise Norström (S) Ordförande regionstyrelsen Region Västmanland Jenny Lundström (MP) Regionråd Region Uppsala Karina Uddén Tillväxtdirektör Länsstyrelsen Stockholm Marie-Louise Dangardt (S) Regionråd Region Gävleborg Viking Jonsson (S) Regionstyrelsens ordförande Regionförbundet Sörmland 3

En Bättre Matchning - Storregional systembild 4

En Bättre Matchning - Storregional systembild Innehåll: Förord 2 I korthet 6 Inledning 8 Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft 9 Landets största och mest kunskapsintensiva arbetsmarknad 9 Rekryteringen till och från högskolorna 13 Geografisk närhet har betydelse för valet av studieort 15 Geografisk närhet påverkar anställning efter studier 16 Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer 18 Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser 18 Lärare bristen tilltar 19 Sjuksköterskor demografin ökar behoven 21 Civilingenjörer balans, med vissa undantag 22 Rekryteringsmönstret skiljer sig mellan utbildningsgrupperna 23 Lärosätenas utbildningsplanering 25 Processen för utbildningsplanering 25 Lärosätena har ett betydande handlingsutrymme 26 Organisationer och processer som varierar 28 Vad styr lärosätena mot i utbildningsplaneringen? 29 Breda målbilder 29 Den regionala arbetsmarknadens behov framstår inte som styrande 29 Studenternas efterfrågan mer avgörande 30 Kompetens, platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) och infrastruktur påverkar 30 Dialog och samverkan i utbildningsplaneringen 31 Branschföreträdare möts främst på fakultets- och institutionsnivå 31 Samverkan ser olika ut för de studerade utbildningsgrupperna 32 Låg prioritet för samverkan med regionala företrädare 32 Sammanfattande diskussion 34 Vägen framåt kan perspektiven vävas samman? 35 Rapportens utbildningsgrupper 36 Bilaga 1: Tjänstepersoner 37 Bilaga 2: Intervjuade lärosäten 38 Bilaga 3: Yrkesspecifik arbetspendling 39 Källförteckning 43 5

En Bättre Matchning - Storregional systembild De regionalt utvecklingsansvarigas uppdrag att främja regional kompetensförsörjning styrs av den nationella strategin för hållbar regional utveckling. Till det kommer det särskilda uppdraget om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete. Särskilda uppdraget lyder: Att utifrån de prioriteringar som görs i den regionala utvecklingsstrategin organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete i samverkan med bland annat kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter samt övriga berörda aktörer i länet. Att tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och lång sikt, föra dialog med berörda om de behov som där identifieras samt ge förslag på insatser utifrån dessa, bl.a. i syfte att fler ska påbörja reguljära studier. I korthet Systembilden visar en översiktlig och avgränsad del av det större kompetensförsörjningssystemet. Den beskriver de intervjuade lärosätenas utbildningsplanering i relation till den regionala arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade i Stockholm-Mälarregionen; främst med fokus på lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer. STOCKHOLM- MÄLARREGIONENS ARBETSMARKNAD Landets största arbetsmarknad, tillika den mest kunskapsintensiva Generationsskifte ger kompetensskifte, med allt fler med högskoleutbildning Bristen på kompetens är ett tillväxthinder. Matchningen är en utmaning Stockholms län driver efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft och interaktionen mellan länen De flesta bor och arbetar i samma län, men har utbildat sig på olika håll Studenternas val av högskola, men även studenternas anställning efter examen, har en tydlig lokal-regional prägel Studenternas socioekonomiska bakgrund och kön uppvisar samband med vilka utbildningsval de gör 6

En Bättre Matchning - Storregional systembild PROGNOS FÖR LÄRARE, SJUKSKÖTERSKOR OCH CIVILINGENJÖRER Bristen på utbildade lärare tilltar En åldrande befolkning ökar behovet av sjuksköterskor Balans vad gäller civilingenjörer, med vissa undantag Rekryteringsmönstret skiljer sig mellan utbildningsgrupperna Lärosätenas utbildningsplanering Universitet och högskolor har i allmänhet ett betydande handlingsutrymme i sin utbildningsplanering För lärar- och sjuksköterskeutbildningarna är lärosätenas handlingsfrihet mindre, då regeringen anger antalet platser som varje lärosäte ska producera för dessa utbildningar Utbildningsplaneringen vid lärosätena sker i komplexa organisationer och processer som varierar både mellan och inom lärosäten Den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov framstår inte som styrande i utbildningsplaneringen. Utbildningssystemet styrs mer av studenternas efterfrågan. Utbudet påverkas även av lärarkapaciteten, forskningen, tillgången till platser för verksamhetsförlagd utbildning och infrastrukturen kring utbildningarna Kontakter med arbetslivet sker främst på fakultets- och institutionsnivå. Strategiska samarbeten med regionala företrädare ger förutsättningar att diskutera kompetensförsörjning, men har låg prioritet bland lärosätena. SLUTSATSER Utveckla en närmare samverkan kring frågor som rör utbildningars placering och förutsättningar för lokalregional rekrytering till och från utbildningar. Regionalt utvecklingsansvarig aktör har ett regeringsuppdrag att tillhandahålla fördjupad kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden. Detta kan ligga till grund för ett närmare samarbete mellan lärosäten och regionala aktörer. Rekrytering av studenter utgör det centrala målet i utbildningsplaneringen för lärosätena, vilket beror på det nuvarande systemet för resurstilldelning. 7

Inledning Inledning 44 procent av Stockholm- Mälarregionens befolkning i arbetsför ålder har eftergymnasial utbildning. Den högre utbildningen har expanderat kraftigt under de senaste två decennierna, parallellt med att arbetsmarknadens krav på kompetens ökat. En mycket högre andel av befolkningen har en akademisk examen idag jämfört med tidigare. År 2016 hade 44 procent av Stockholm-Mälarregionens befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) en kortare eller längre eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med 29 procent tjugo år dessförinnan. Antalet personer med en högskolexamen har ökat med 75 procent under perioden. En stark regional tillväxt i kombination med stigande kunskapskrav och en ökad specialisering på arbetsmarknaden har inneburit att kompetens utgör näringslivets främsta tillväxthinder, trots omfattande och ökade investeringarna i utbildning. Även möjligheten att tillhandahålla efterfrågade välfärdstjänster försvåras av bristen på eftergymnasialt utbildad arbetskraft. Bristen på kompetens förväntas öka fram till år 2025 enligt de regionala arbetsmarknads- och utbildningsprognoserna. 1 En stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden lyfts därför återkommande fram som en prioriterad fråga i det regionala utvecklingsarbetet. Det regionala utbildningsutbudet är en viktig strategisk fråga av betydelse för kompetensförsörjningen i Stockholm-Mälarregionen, som allt mer fungerar som en integrerad bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad. I synnerhet vad gäller den högskoleutbildade arbetskraften. Det finns därför ett behov av att beskriva utbudet och efterfrågan på eftergymnasial arbetskraft ur ett storregionalt perspektiv. Det finns också anledning att beskriva hur lärosätena i Stockholm-Mälarregionen planerar sina utbildningar och vilka incitamentsstrukturer och påverkansfaktorer som styr deras dimensionering. Detta sker i denna systembild med utgångspunkt i tidigare framtagna underlag och rapporter, kompletterat med viss ny statistik samt en kartläggning byggd på intervjuer med representanter för åtta av lärosätena i Stockholm-Mälarregionen, genomförda under perioden 1 16 mars 2018. Inledningsvis ges en övergripande bild, som därefter fördjupas med regionala prognoser för de breda utbildningsgrupperna lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer. Denna avgränsning har valts då utbildningsområdena är betydelsefulla för samtliga sju län i samarbetet. Lärare och sjuksköterskor uppvisar bland de största bristerna av högskoleutbildade sett till volym. Dessa två utbildningsområden rekryterar främst lokalt, medan ingenjörer rekryterar från större geografier, vilket är intressant att belysa i systembilden, då det kan ge skilda förutsättningar för matchningen. 1 Länsstyrelsen Stockholms län (2016) Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, och Statistiska centralbyrån (2016) östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 8

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Kapitlet i sammanfattning Stockholm-Mälarregionen är landets största arbetsmarknad, tillika den mest kunskapsintensiva Generationsskifte ger kompetensskifte, med allt fler med en eftergymnasial utbildning. Matchningen är en utmaning och bristen på kompetens ett tillväxthinder Arbetsgivare i Stockholms län driver efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft och interaktionen mellan länen De flesta bor och arbetar i samma län, fast har utbildat sig på andra platser Studenternas val av högskola, men även studenternas anställning efter examen, har en tydlig lokal-regional prägel. Studenternas socioekonomiska bakgrund och könuppvisar samband med vilka utbildningsval de gör. Landets största och mest kunskapsintensiva arbetsmarknad Stockholm-Mälarregionen är med sina två miljoner arbetstillfällen landets största arbetsmarknad, tillika den mest kunskapsintensiva sett till arbetstagarnas kompetens och andelen arbetstillfällen som kräver eftergymnasial utbildning. I regionen finns lika många arbetstagare som arbetstillfällen, men det finns en obalans mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och arbetstagarnas kompetensprofil (tabell 1). I takt med att ny arbetskraft med högre formell utbildning trätt in på arbetsmarknaden och den stora gruppen 1940-talister, med vanligtvis lägre formell utbildning, gått i pension har detta glapp minskat. Andelen arbetstillfällen med en eftergymnasial kravprofil låg kvar på ungefär samma nivå år 2015 som år 2006, 46 procent. 2 De stora förändringarna i arbetslivet på senare år har således skett på utbudssidan, där generationsskiftet inneburit ett kompetensskifte. Idag efterfrågas i högre grad eftergymnasial kompetens för jobb som tidigare motsvarade gymnasial kompetens. Stockholm-Mälarregionen är med sina två miljoner arbetstillfällen landets största och mest kunskapsintensiva arbetsmarknad. 2 Definierat utifrån SSYK, grupperna 1-3 9

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Tabell 1. Nyckeltal för sysselsättning och utbildningsnivå i Stockholm-Mälarregionen och riket. Stockholm-Mälarregionen Riket 2006 2015 2006 2015 Folkmängd (miljoner) 3,7 4,2 9,1 9,8 andel 20-64 år 60 % 58 % 59 % 57 % Sysselsatt dag-/nattbef (miljoner) 1,8 2,0 4,2 4,7 andel med eftergymnasial examen 32 % 36 % 29 % 34 % Källa: SCB andel med minst 30 högskolepoäng 38 % 44 % 35 % 41 % Arbetstillfällen med krav på eftergymnasial utbildning 46 % 46 % 41 % 42 % Källa: SCB Samtidigt som det fortfarande finns arbetstagare som är sysselsatta i yrken med högre kompetenskrav än vad deras utbildning motsvarar finns det även arbetstagare som är sysselsatta i yrken med lägre kompetenskrav än vad deras utbildning motsvarar. Alla med en högskoleutbildning jobbar inte med kvalificerade arbeten och nära en femtedel av de sysselsatta med eftergymnasial utbildning (de med 30 högskolepoäng eller mer) saknar fullgjord examen. 3 Enligt SCB:s regionala matchningsindikatorer har drygt 13 procent av de förvärvsarbetande individerna i regionen en antingen för hög eller för låg utbildningsnivå för det yrke de är sysselsatta i. En lika stor andel arbetar i ett yrke som inte matchar deras utbildning sett till ämne. 70 procent anses ha en utbildning som stämmer väl överens med deras utbildning. 4 Alla med en högskoleutbildning jobbar inte med kvalificerade jobb och nära en femtedel av de sysselsatta med eftergymnasial utbildning saknar fullgjord examen. 10 3 SCB regionala matchningsindikatorer. Indikatorerna är framtagna i ett samarbete mellan SCB och organisationerna med det regionala utvecklingsansvaret 3 Ibid

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Matchning Matchning är ett begrepp som ofta används i rapporteringen om arbetsmarknaden och definieras av SCB enligt följande: 5 Aggregerad matchning handlar om det totala antalet arbetslösa i förhållande till det totala antalet lediga jobb, oavsett vilka kompetenser som efterfrågas. Den aggregerade matchningen i Sverige följer den ekonomiska konjunkturen. Under finanskrisen 2008 2009 ökade antalet arbetslösa samtidigt som de lediga jobben blev färre. Efter finanskrisen har antalet arbetslösa legat kvar på ungefär samma nivå, medan antalet lediga jobb successivt har ökat. Följaktligen har även antalet lediga jobb per arbetslös ökat, vilket ibland brukar beskrivas som att arbetsmarknaden stramas åt, d v s färre arbetslösa konkurrerar om de lediga jobben. Utbildningsmatchning handlar om hur väl arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningar, yrkeserfarenhet och kompetens stämmer överens med arbetskraften. Är de anställda utbildade för de yrken och arbetsuppgifter som de har? Vilka utbildningar efterfrågas av arbetsgivarna, och vilka utbildningar har de arbetslösa? Låg matchning bland personer med en viss utbildning kan till exempel spegla att de utbildade har svårt att få jobb, och att arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningen är lägre. Men en låg matchning kan också innebära att det finns outnyttjad kompetens på arbetsmarknaden, som arbetsgivarna inte når när de rekryterar. Matchad förvärvsgrad visar hur stor andel av befolkningen med en viss utbildning som arbetar inom yrken som stämmer bra överens med utbildningen, det vill säga jobbar inom yrken som är på överensstämmande utbildningsnivå och -inriktning. Utbildade specialistsjuksköterskor, speciallärare, psykologer och läkare är några av de grupper som har högst matchad förvärvsgrad. År 2013 arbetade till exempel närmare 98 procent av de utbildade specialistsjuksköterskorna under 40 år i målyrken för utbildningen. Den höga matchningen visar att arbetsgivarnas efterfrågan på dessa utbildningar är hög. Eftergymnasialt utbildade inom media, humaniora och konst är exempel på grupper där relativt många arbetar inom helt andra yrken. Med 30 procent av arbetskraften sysselsatt i yrken som inte motsvarar deras formella kompetens samt en, trots högkonjunktur, betydande arbetslöshet bland grupper av ungdomar, utrikesfödda och äldre är matchning av utbud och efterfrågan på kompetens alltjämt en viktig utmaning för regionen. Därtill ett tillväxthinder. I den senaste konjunkturbarometern från Stockholms handelskammare anges bristen på arbetskraft vara rekordhög, vilket försvårar ytterligare expansion. Särskilt inom kunskapsintensiva branscher som uppdragsverksamhet och data. 7 5 SCB (2016), Matchning visar arbetsmarknadens behov 6 Arbetsförmedlingen (2017) Arbetsmarknadsrapport 2017 7 Stockholms handelskammare (2018) Stockholmsbarometern, första kvartalet 11

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Stockholms län står för nära 2/3 av den kunskapsintensiva sysselsättningen i Stockholm- Mälarregionen Arbetsgivare i Stockholms län är starkt drivande i den regionala efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft och står för nära två tredjedelar av den kunskapsintensiva sysselsättningen (dagbef.) i Stockholm-Mälarregionen, att jämföra med 59 procent av samtliga arbetstillfällen. Stockholms starka arbetsmarknad genererar en betydande nettoinpendling av eftergymnasialt utbildad arbetskraft från intilliggande län, främst Uppsala och Sörmland, samtidigt som nettoflyttningen inom denna grupp går åt motsatt håll. För länen på längre avstånd från Stockholm är sambandet svagare, men trenden är att hela Stockholm-Mälarregionen successivt går mot en allt större integration av bostads- och arbetsmarknaderna, i synnerhet för den eftergymnasialt utbildade arbetskraften. De flesta högskoleutbildade bor och arbetar dock i samma län drygt 90 procent av de sysselsatta i länen Stockholm, Östergötland, Gävleborg och Örebro och drygt 80 procent i länen Uppsala, Södermanland och Västmanland. Detta ger skäl att sätta fokus på länen egen försörjning av eftergymnasial kompetens och rekryteringen till och från högskolorna i regionen. Tabell 2. Individer med fullgjord eftergymnasial utbildning i Stockholm-Mälarregionen, per län. 2015 Syss. Dagbef Inpendling Utpendling Nettopendling Stockholms län 421 493 34 511 17 274 17 237 Uppsala län 44 383 7 345 14 571-7 226 Södermanlands län 24 911 4 131 7 111-2 980 Västmanlands län 28 785 4 279 5 239-960 Östergötlands län 60 274 3 765 4 435-670 Gävleborgs län 28 789 2 153 2 612-459 Örebro län 33 248 2 784 2 961-177 2014-2015 Inflyttning Utflyttning Examinerade Åldersutträde Stockholms län 19 399 13 093 28 288 8 006 Uppsala län 3 857 3 472 4 616 1 370 Södermanlands län 2 183 1 358 1 673 907 Västmanlands län 1 903 1 323 1 998 781 Östergötlands län 3 240 3 308 5 058 1 409 Gävleborgs län 1 722 1 175 1 772 773 Örebro län 1 951 1 390 2 019 1 000 Källa: SCB:s regionala matchningsindikatorer 12

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Rekryteringen till och från högskolorna Det finns totalt 29 lärosäten och ca 125 000 helårsstudenter inom den akademiska utbildningen i Stockholm-Mälarregionen, varav 19 lärosäten med fler än 500 helårsstudenter. Därtill finns drygt 10 000 studieplatser inom YH-utbildningen. Regionens andel av rikets totala utbud ligger i båda fallen kring 43 44 procent. 8 YH-utbildning Yrkeshögskoleutbildning, ofta benämnt YH-utbildning, är en eftergymnasial utbildningsform för yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov. Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar utbildningsstarter i tidsbegränsade omgångar. 9 Yrkeshögskolans upplägg, struktur och vilken typ av arbetskraft den förser arbetsmarknaden med skiljer sig i mycket från den hos universitet och högskolor. Det finns dock överlappningar mellan de två utbildningsformerna, då kvalificerad yrkeshögskoleexamen och akademisk kandidatexamen är indelade i samma kvalifikationsnivå enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF). 10 Universitetskanslersämbetet menar att det finns ett behov av ökad samverkan mellan lärosäten och Myndigheten för yrkeshögskolan för att klargöra vilken utbildning som ska ges som högskoleutbildning. 11 I studien Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft 12 som nyligen gjorts inom det storregionala samarbetet ÖMS 2050, beskrivs att det lokala och regionala utbildningsutbudet har stor betydelse för såväl den rekrytering som sker till högskolan, som det utbud av nyexaminerade kompetenser som är tillgängligt regionalt. Var och i vilken omfattning utbildningar lokaliseras är därmed en viktig strategisk fråga för den regionala arbetsmarknaden. Var och i vilken omfattning utbildningar lokaliseras är därmed en viktig strategisk fråga för den regionala arbetsmarknaden. 8 UKÄ respektive YH-myndigheten. Värden gäller år 2017 9 Svensk författningssamling 2009:128 Lag (2009:128) om yrkeshögskolan 10 Sveriges referensram för kvalifikationer (2016) Så funkar det. De olika nivåerna 11 UKÄ (2018) Samverkan om dimensionering av utbildning 12 Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? 13

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Den studie och de siffror som rapporten refererar till nedan är baserade på registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB) över samtliga som avslutade sina studier år 2009. Totalt omfattar urvalet 49 737 individer. Stockholm-Mälarregionen delas i studien in i olika delregioner, som framgår av figur 1. Delregionerna utgår från indelningen i lokala arbetsmarknader som SCB gjorde år 2013, med några undantag: Stockholms lokala arbetsmarknad har delats in fyra olika delregioner: Stockholm Centralt, Stockholm Norra, Stockholm Södra och Uppsala. I Örebros lokala arbetsmarknad ingår även Hällefors kommun och Ljusnarsbergs kommun. I Hudiksvalls lokala arbetsmarknad ingår här även Ovanåker, Bollnäs, Söderhamns och Ljusdals kommuner. I rapporten används följande benämningar, kopplade till delregionerna på kartan i figur 1: Hemregion = Den region man bodde i innan studierna påbörjades Studieregion = Den region man bedrev sina studier i Sysselsättningsregion = Den region man arbetade i efter studierna Figur 1. Indelning i delregioner. Källa: Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? HUDIKSVALL Delregioner med högskola Gävle Linköping Norrköping Stockholm C Stockholm S Uppsala Västerås Eskilstuna Örebro FAGERSTA GÄVLE UPPSALA Delregioner utan högskola Fagersta Nyköping-Oxelösund Stockholm N Karlskoga Hudiksvall KARLSKOGA ÖREBRO VÄSTERÅS ESKILSTUNA STOCKHOLM CENTRALT STOCKHOLM SÖDRA STOCKHOLM NORRA NYKÖPING-OXELÖSUND NORRKÖPING LINKÖPING 14

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Geografisk närhet har betydelse för valet av studieort Geografisk närhet till utbildning uppvisar starka samband med valet av studieort. De flesta väljer att studera i den delregion där de bor eller vid ett lärosäte i dess närhet. Studien visar att 73 procent av de som bodde i östra Mellansverige (Stockholm-Mälarregionen) innan studierna också studerade där, som framgår av figur 2. Störst andel väljer att studera vid den närmast belägna högskolan. Att så många väljer att studera i samma region som man bor i innan studierna visar den viktiga roll som högskolorna har för den regionala kompetensförsörjningen. De flesta väljer att studera i den delregion där de bor eller vid ett lärosäte i dess närhet. Det finns dock även lärosäten utanför Stockholm-Mälarregionen som har betydelse för den regionala kompetensförsörjningen, särskilt för de arbetsmarknadsområden som ligger i regionens gränsområden. Där studerar en högre andel av studenterna på högskolor utanför regionen. Särskilt framträdande är detta för högskole- och universitetsstuderande i Karlskoga, Hudiksvall, Linköping och Fagersta. Det beror bland annat på närheten till Karlstads universitet, Mittuniversitetet i Sundsvall, Högskolan i Jönköping respektive Högskolan Dalarna. Figur 2. Rekrytering till högskolan per hem- och studieregion. 13 Källa: Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? Närhetens betydelse varierar en hel del mellan personer med olika bakgrund och mellan olika utbildningsinriktningar. Studenter vars föräldrar saknar högskoleutbildning studerar i högre grad i sin hemregion. I vissa fall är skillnaden mellan dessa studenter och studenter vars föräldrar har högskoleutbildning marginell eller endast några procentenheter, medan det i andra regioner är större skillnad. Exempelvis i Eskilstuna, Norrköping, Örebro och Gävle. 14 13 De delregioner som inte har någon högskola lämnas tomma vad gäller kategorin samma som hemregionen. Generellt studerar högst andel av dessa studenter i den närmsta delregion med högskola. Nivån på stapeln Inom ÖMS totalt inkluderar samma som hemregionen 14 Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? 15

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Kvinnors flyttmönster varierar mellan olika utbildningsinriktningar. Kvinnor som läser en utbildning inom hälsa eller pedagogik har större sannolikhet att stanna kvar i hemkommunen jämfört med kvinnor som inte läser på högskolenivå. Studenternas bakgrund och kön spelar också roll för valet av utbildning. Studenter vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning väljer i högre utsträckning en lärarutbildning eller vård- och omsorgsutbildning. Det omvända gäller för civilingenjörsutbildningar. Där är det istället en högre andel av studenterna som har föräldrar med längre eftergymnasial utbildning. Det finns också en betydande skillnad mellan könen när det gäller valet av utbildningsinriktning. På lärarutbildningar samt vård- och omsorgsutbildningar är andelen män låg medan andelen män är hög på civilingenjörsutbildningar. 15 I rapporten Vem stannar kvar? Närheten till högskolan och val av bostadsort? 16 undersöks vidare könsskillnader i benägenhet att flytta från samt återvända till sin hemkommun. Fokus ligger på flyttbenägenhet hos personer som innan studierna bodde i en landsbygdskommun. Det framkommer bland annat att kvinnors flyttmönster varierar mellan olika utbildningsinriktningar. Kvinnor som läser en utbildning inom hälsa eller pedagogik har större sannolikhet att stanna kvar i hemkommunen jämfört med kvinnor som inte läser på högskolenivå. För kvinnor som läser en civilingenjörsutbildning är istället sannolikheten att flytta från landsbygden större. Även om valet av utbildningsinriktning har betydelse också för män, ökar högre utbildning sannolikheten för män att flytta från landsbygden oavsett inriktning. 17 Geografisk närhet påverkar anställning efter studier Geografisk närhet har också betydelse för rekryteringen av arbetskraft från högskolan. En majoritet av de högskoleutbildade som rekryterades till arbetsmarknaden i östra Mellansverige (Stockholm-Mälarregionen) hade också studerat i regionen. Samtliga delregioners arbetsmarknader försörjs framförallt från den egna eller den närmsta delregionens högskolor. Samtidigt finns det ingen delregion som täcker hela det egna behovet av högskoleutbildad arbetskraft. De flesta som rekryterats till de delregionala arbetsmarknaderna bodde i östra Mellansverige innan studierna, som framgår av figur 3. I varierande grad attraherar delregionerna därtill arbetskraft från övriga delar av landet. Stockholm C, Linköping, Fagersta och Karlskoga har högst andel rekryterade från övriga Sverige. Delregioner där rekryteringen från övriga delar av landet är förhållandevis begränsad och beroendet av det regionala arbetskraftsutbudet därmed större är bland annat Eskilstuna, Hudiksvall och Gävle. 15 Ibid 16 Lovén, Hammarlund & Nordin (2016) Vem stannar kvar? Närheten till högskolan och val av bostadsort 16 17 Lovén, Hammarlund och Nordin (2016) Vem stannar kvar? närhet till högskola och val av bostadsort, AgriFood Economics Centre, Rapport 2016:3, s 50

Den regionala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft Figur 3. Andel som anställts i ÖMS delregionala arbetsmarknader efter hemregion. 18 Källa: Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? En majoritet av de högskoleutbildade som rekryterades till arbetsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen hade också studerat i regionen. Samtliga delregioners arbetsmarknader försörjs framförallt från den egna eller den närmsta delregionens högskolor. 18 Bland Stockholms delregioner är andelarna som bodde i samma region innan studierna lägre eftersom dessa delregioner i praktiken fungerar som en gemensam arbetsmarknad 17

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Kapitlet i sammanfattning Bristen på utbildade lärare tilltar En åldrande befolkning ökar behovet av sjuksköterskor Balans vad gäller civilingenjörer, med vissa undantag Rekryteringsmönstret skiljer sig mellan utbildningsgrupperna Den beräknade befolkningsutvecklingen i länen leder till en ökad efterfrågan på sysselsatta inom befolkningsanknutna branscher. Brister i kompetensförsörjning som redan finns inom utbildning, vård och omsorg riskerar att kvarstå eller förvärras. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser De regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna 19 som detta kapitel baseras på har sin grund i den nationella befolkningsprognosen från år 2014, med vissa regionala justeringar och antaganden. Den historiskt stora flyktinginvandringen år 2015 har inte tagits med i beräkningarna. I jämförelse med senare befolkningsframskrivningar kan konstateras att de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna utgår från en befolkningstillväxt som idag betraktas som ett lågscenario medan senare bas- och högscenarier anger en större befolkningstillväxt. 20 Skillnaderna mellan befolkningsscenarierna utgörs i huvudsak av olika antaganden om migrationsnettots storlek, det vill säga skillnaden mellan antalet människor som flyttar in resp. ut ur landet. 21 För samtliga län gäller att andelen unga är liknande i alla tre scenarier. Andelen äldre (65+ år) ökar i samtliga län oavsett scenario och bland dessa ökar andelen 85+ år mest. I alla scenarion minskar andelen befolkning i yrkesverksam ålder medan andelen befolkning i vårdkrävande åldrar ökar. 22 Den beräknade befolkningsutvecklingen i länen leder till en ökad efterfrågan på sysselsatta inom befolkningsanknutna branscher. Det innebär att de brister i kompetensförsörjning som redan idag finns inom utbildning, vård och omsorg riskerar att kvarstå eller ytterligare förvärras framöver. Framförallt är det inom vård och omsorg som problematiken kan förväntas öka. Efterfrågeökningen inom offentlig sektor är på längre sikt så stor att mer än hälften av ökningen av antalet personer i arbetsför ålder kommer att behövas inom välfärden; jämfört med idag då en fjärdedel av de sysselsatta arbetar inom välfärden. 23 18 19 Länsstyrelsen Stockholms län (2016) Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos samt Statistiska centralbyrån (2016) Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 20 Stockholms läns landsting (2017), Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige, s 9 21 Ibid s 12 22 Ibid s 22 23 Sveriges kommuner och landsting (2018). Rekryteringsrapport s 6

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna beskriver utveckling på arbetsmarknaden mellan åren 2014-2025, givet att utbildningssystemet i stora drag förblir oförändrat och att personer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag. Beräkningarna av den framtida tillgången i prognoserna baseras på befolkningsutvecklingen och historiska utbildningsmönster. Beräkningarna av efterfrågan baseras på bedömningar om den framtida sysselsättningen, näringsgrensutvecklingen, yrkesutvecklingen per näringsgren och framtida utbildningskrav per yrke. Prognosen beskriver ett balansläge som skillnaden mellan beräknad framtida tillgång och beräknad framtida efterfrågan, där brist, balans eller överskott kan råda. Balansläget beskriver förändringen från arbetsmarknadsläget då prognosen togs fram. Om det då rådde brist på en viss utbildningsgrupp, och den långsiktiga prognosen anger brist, så bör prognosresultaten tolkas som förstärkt brist. Prognosen sammanfattas per utbildningsgrupp och för ett urval av utbildningsinriktningar. På utbildningsinriktningsnivå blir de länsvisa skillnader i efterfrågan och tillgång mer framträdande. De senaste regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna togs fram av fyra storregioner samtidigt, vilket möjliggör jämförelser. Länen Östergötland, Sörmland, Örebro och Västmanland grupperas och benämns som östra Mellansverige. Prognoserna inkluderar inte data från Gävleborgs och Uppsala län, som inte ingick i studien, men är på en övergripande nivå representativa även för dessa län. Lärare bristen tilltar Dagens brist på utbildade lärare beräknas tillta fram till 2025 och förstärks ytterligare av krav på lärarlegitimation, som beräkningarna inte tagit hänsyn till. Därtill har 2015 års historiskt stora flyktinginvandring sannolikt ökat behoven, då den medfört ett ökat elevunderlag. Samtidigt, om planerade utbyggnader av lärarutbildningar genomförs, och utbildningsplatser fylls och fullföljs, kommer bristsituationen inte förstärkas i den grad som beräknats. Trenden är emellertid negativ vad gäller antalet sökande till lärarutbildningen, med en total minskning om fem procent inför höstterminen 2017. 24 Bristen gäller i stort sett samtliga lärarkategorier, med vissa variationer mellan länen. Bristen på förskollärare kommer att öka i samtliga län och mer än i andra delar av riket. Bristen förstärks särskilt för Östergötlands och Örebro län. Bristen förstärks även i samtliga län vad gäller utbildade lärare för grundskolans tidiga år (figur 5), beroende på att antalet elever i grundskoleålder förväntas öka kraftigt. 24 UKÄ, Universitet och högskolor årsrapport 2018 (2018) 19

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Speciallärare är en utbildningsgrupp där bristen förstärks kraftigt i samtliga län. Speciallärare är en utbildningsgrupp där bristen förstärks kraftigt i samtliga län (figur 6). För länen Sörmland, Örebro, Östergötland och Västmanland som helhet ( östra Mellansverige ) minskar tillgången samtidigt som efterfrågan ökar med 40 procent. Östergötland avviker dock något med en inte fullt så kraftig bristsituation. I Stockholms län väntas en mycket kraftig efterfrågeökning på närmare 55 procent som möts av en tillgångsökning på endast ca 10 procent. Vidare kan noteras att en minskande tillgång förväntas orsaka generell brist på utbildade yrkeslärare medan efterfrågan på ämneslärare ökar starkt såväl i Stockholms län (40 procent) som i länen Sörmland, Örebro, Östergötland och Västmanland (30 procent). Även för dessa riskerar bristen således bli stor. Figur 4. Balansläge 2013-2025 för utbildade lärare för grundskolans tidiga år Källa: Prognosinstitutet, SCB Figur 5. Balansläge 2013 2025 för utbildade speciallärare/specialpedagoger Källa: Prognosinstitutet, SCB 20

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Sjuksköterskor demografin ökar behoven Mot bakgrund av att andelen äldre i befolkningen ökar kommer efterfrågan på vårdutbildad personal öka starkt under 2014 2025. Ökningen förväntas stiga ännu mer efter 2025, då allt fler kommer in i de riktigt vårdtunga åldrarna (85+). Det ska mötas av en tillgång som ser svag ut, med många pensionsavgångar och otillräckligt antal som examineras. Idag är 45 procent av de som arbetar som sjuksköterskor 55 år eller äldre. Åldersstrukturen inom utbildningsgruppen skiljer sig dock åt, där vissa specialistinriktningar har större utmaningar med pensionsavgångar, till exempel medicinsk/kirurgisk vård och onkologi. Det kommer att krävas fler nybörjarplatser för att bristen på sjuksköterskor inte ska öka ytterligare. Det är också en förutsättning för att fler ska kunna vidareutbildas till specialistsjuksköterskor, vilket tar längre tid, varför bristen på specialistsjuksköterskor fortsätter öka även vid en utbyggnad av grundutbildningen. För Stockholms län samt länen Östergötland, Västmanland, Örebro, och Sörmland ( östra Mellansverige ) ökar efterfrågan på specialistsjuksköterskor med 25 respektive 20 procent, samtidigt som tillgången ökar något i Stockholms län men minskar i övriga län. Balansläget framgår av figur 7. Den största efterfrågeökningen beräknas vara på specialistutbildade med inriktning mot psykiatri. Även för röntgensjuksköterskor tilltar bristen i samtliga län i regionen. Inom anestesi, intensiv, operation och ambulans förstärks bristen i Sörmland medan läget är oförändrat för Västmanland och Örebro. För specialistutbildade sjuksköterskor inom barn och ungdom väntas bristen tillta något i samtliga län, likaså förstärks även bristen på distriktssköterskor, med undantag av Västmanland. Figur 6. Balansläge 2013-2025 för specialistutbildade sjuksköterskor Källa: Prognosinstitutet, SCB 21

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Civilingenjörer balans, med vissa undantag Utvecklingen inom ingenjörsområdet går mot ökande kvalifikationskrav och därmed en ökad efterfrågan på civilingenjörer. Efterfrågan beräknas öka i storleksordning 30 procent för Stockholms län, 25 procent för Sörmland och Örebro, och 15 20 procent för Östergötland och Västmanland. Tillgången väntas hålla jämna steg, vilket ger ett balanserat läge i regionen (figur 8). Den ökande efterfrågan drivs bland annat av maskinindustrin, undantaget Östergötland där konsultbranscherna driver uppgången. Även i Stockholms län är konsultbranscherna viktig för efterfrågan, särskilt inom väg och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri. Det ökande antalet dataspecialister rekryteras därtill bland civilingenjörer i teknisk fysik, elektro- och datateknik. Brist förväntas uppstå främst för vissa inriktningar; för Sörmland och Östergötland inom väg och vatten, byggnadsteknik och lantmäteri, för Västmanland inom teknisk fysik, elektro och datateknik och för Stockholms län inom kemi-, bio-, material- och geoteknik. Sammantaget förväntas dock balans för utbildade civilingenjörer i de fem länen enligt de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna. Den bedömningen har emellertid kritiserats av branschföreträdare som menar att den pågående strukturomvandlingen inom industrin kommer att öka efterfrågan på eftergymnasialt utbildade personer mer än tillgången ökar. 25 Därtill krävs ett förändrat utbildningsinnehåll. Även den starka efterfrågeutvecklingen på dataspecialister är värd att ha i åtanke. I den senaste nationella Trender och prognoser från 2017 gör SCB bedömningen att bristen på eftergymnasialt utbildade inom dataområdet riskerar tillta mot slutet av prognosperioden, då en mycket kraftig efterfrågetillväxt beräknas till 2035. 26 Figur 7. Balansläge 2013-2025 för utbildade civilingenjörer Källa: Prognosinstitutet, SCB 22 25 Till exempel Mälardalen Industrial Technology Center (2018) Industri- och teknikföretags egen bild av sin framtid & Full fart mot akut och strukturell kompetensbrist och IT&Telekomföretagen (2017) IT-kompetensbristen En rapport om den svenska digitala sektorns behov av spetskompetens 26 SCB (2017) Trender och prognoser 2017, s 8

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Rekryteringsmönstret skiljer sig mellan utbildningsgrupperna Det finns skillnader i rekryteringsmönster mellan olika utbildningsgrupper och detta gäller i hög grad de som studeras här. Lärare och sjuksköterskor rekryteras i högre grad till arbetsmarknaden i samma delregion (enligt indelningen i figur 1) som de studerat jämfört med civilingenjörer. Den delregionala arbetsmarknadens beroende av de lokala högskolorna och universiteten är således starkare för lärare och sjuksköterskor än för civilingenjörer (figur 9). I de delregioner som har en mer omfattande eftergymnasial utbildning finns några få undantag från detta mönster. När det gäller sjuksköterskor är andelen som studerat i samma delregion förhållandevis låg inom Stockholm C, vilket beror på att en betydande andel av rekryteringen till arbetsmarknaden sker från Stockholm S. Linköping, som har en omfattande utbildning av civilingenjörer, har också en hög andel lokalt rekryterade civilingenjörer. Även i Uppsala är den lokala utbildningen och rekryteringen av civilingenjörer hög, men likväl lägre än den för lärare och sjuksköterskor. Lärare och sjuksköterskor rekryteras i högre grad till arbetsmarknaden i samma delregion som de studerat, jämfört med civilingenjörer. En relativt hög andel av civilingenjörerna rekryteras från andra delar av landet, jämfört med lärare och sjuksköterskor (figur 10). Särskilt hög är denna andel i Eskilstuna, där det dock rekryteras förhållandevis få civilingenjörer, vilket gör det svårt att dra slutsatser kring rekryteringsmönstret. Figur 8. Andel anställda som studerat i samma delregion per utbildningskategori och delregion. Källa: Bearbetningar baserade på underlagsmaterial till rapporten: Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? 23

Prognos för lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer Figur 9. Andel anställda som studerat i övriga Sverige (ej östra Mellansverige) per utbildningskategori och region. Källa: Bearbetningar baserade på underlagsmaterial till rapporten: Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? Civilingenjörernas arbetsmarknad är mer koncentrerad till Stockholm samt i viss mån Linköping. En möjlig förklaring till skillnaderna i rekryteringsmönster är att arbetsmarknaden ser olika ut inom respektive utbildningsgrupp. Behovet av lärare och sjuksköterskor har en relativt jämn spridning utifrån befolkningsstrukturen, vilket skapar underlag för lokal utbildning och rekrytering. Rekryteringen av sjuksköterskor är dock något koncentrerad till delregioner med kvalificerad sjukvård, exempelvis Stockholm, Uppsala, Linköping, Örebro, Västerås, och Gävle. Civilingenjörernas arbetsmarknad är mer koncentrerad till Stockholm samt i viss mån Linköping. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna framträder även i hur arbetspendlingen ser ut. Grundskollärare har många lokala arbetsmarknader och rör sig generellt över en begränsad geografisk yta. För Uppsala län bryts dock detta mönster av den omfattande pendlingen till Stockholm. Sjuksköterskornas arbetsmarknader hänger samman med inte minst den kvalificerade sjukvården och sträcker sig ofta över flera kommuner, med tydlig koppling till orter med större sjukhus. Civilingenjörernas arbetsmarknader är färre till antalet, geografiskt större och koncentrerade till de större städerna och industriorter, vilket även ger en större geografisk rörlighet vid arbetspendling. Sammanfattningsvis kan sägas att lärare och sjuksköterskor rekryteras i ett lokal-regionalt sammanhang medan civilingenjörer rör sig över större områden. 27 En översikt över Stockholm-Mälarregionens yrkesspecifika arbetspendling hittar du i bilaga 3. 27 Baseras på registerdata över riktad pendling från SCB egna beräkningar 24

Lärosätenas utbildningsplanering Lärosätenas utbildningsplanering Kapitlet i sammanfattning Universitet och högskolor har i allmänhet ett betydande handlingsutrymme i sin utbildningsplanering. För lärar- och sjuksköterskeutbildningarna är lärosätenas handlingsfrihet mindre, då regeringen anger antalet platser som varje lärosäte ska producera för dessa utbildningar. Utbildningsplaneringen vid lärosätena sker i komplexa organisationer och processer som varierar både mellan och inom lärosäten. Den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov framstår inte som styrande i utbildningsplaneringen. Utbildningssystemet styrs mer av studenternas efterfrågan. Utbudet påverkas även av lärarkapaciteten, forskningen, tillgången till VFU-platser och infrastrukturen kring utbildningarna. Kontakter med arbetslivet sker främst på fakultets- och institutionsnivå. Strategiska samarbeten med regionala företrädare ger förutsättningar att diskutera kompetensförsörjning, men har låg prioritet bland lärosätena. Processen för utbildningsplanering I tidigare kapitel beskrivs efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft. Denna kan man se som främst marknadsstyrd. Utbudet av högskoleutbildade styrs av helt andra principer, vilka beskrivs i detta kapitel. Genom att visa hur styrningen av utbildningsutbudet sker finns ökade möjligheter att förstå hur utbildningsväsendet kan möta en regional arbetsmarknad. Följande kartläggning bygger på intervjuer med representanter för åtta av lärosätena i Stockholm-Mälarregionen. Lärosätena i regionen skiljer sig åt, vilket vi har tagit viss hänsyn till i urvalet. Det rör skillnader som hur stor andel av lärosätets intäkter som kommer från forskning respektive utbildning, utbildningsutbudets bredd samt lärosätenas geografiska spridning inom Stockholm-Mälarregionen. Vid lärosätena har vi primärt intervjuat personer med ett övergripande ansvar eller inblick i utbildningsplaneringen vid lärosätet. De intervjuade innehar befattningar såsom vicerektor, prorektor, prodekan, kanslichef, controller, utbildningsledare och näringslivssamordnare. 28 Planeringsprocessen beskrivs, men också de faktorer som påverkar val av inriktning och dimensionering, det vill säga antal utbildningsplatser på en viss utbildning. Genom att visa hur styrningen av utbildningsutbudet sker finns ökade möjligheter att förstå hur utbildningsväsendet kan möta en regional arbetsmarknad. 28 Se bilaga 2 för detaljerad förteckning över intervjuade lärosäten 25

Lärosätenas utbildningsplanering Lärosätena har ett betydande handlingsutrymme Verksamheten vid universitet och högskolor finansieras till stor del med statliga medel. När det gäller utbildning på grundnivå har det så kallade takbeloppet en central funktion. Takbeloppet anger den maximala ersättning som ett universitet eller högskola kan få för utbildning på grundnivå och avancerad nivå under ett visst år. Som huvudregel bestämmer varje lärosäte själv antalet utbildningsplatser. Det finns ingen nationellt planerad utbildningsvolym. Takbeloppet är inte beräknat i form av ett visst antal utbildningsplatser eller helårsstudenter. Vilka utbildningar lärosätena ska ge och hur många studenter de ska anta beslutar de själva om i stor utsträckning. Den faktiska ersättningen beror på antalet registrerade studenter och hur många poäng de klarar av. 29 I den årliga utbildningsplaneringen sker i normalfallet inga stora förändringar från föregående år enligt lärosätena. Den årliga utbildningsplaneringen handlar snarare om att den interna fördelningen av medel mellan fakulteter och/eller institutioner justeras eller balanseras. Det förekommer dock att den centrala nivån inom lärosätet gör större strategiska satsningar som påverkar utbildningsplaneringen. När det gäller de tre yrkesgrupper som denna systembild fokuserar på kan huvudregeln, det vill säga att varje lärosäte självständigt bestämmer antalet utbildningsplatser, enbart sägas gälla för civilingenjörsutbildningarna. För lärar- respektive sjuksköterskeutbildningarna anger regeringen i budgetproposition och regleringsbrev antalet platser som varje lärosäte ska producera. Bakgrunden till denna styrning från regeringen är att det under lång tid har varit brist på utbildade inom dessa områden. 30 När det gäller lärarutbildningen är den, vid sidan av dimensioneringen, också till sitt innehåll relativt sett mer styrd av staten. En tydlig konsekvens av regeringens styrning är att lärosätena i studien upplever att de har ett begränsat handlingsutrymme i utbildningsplaneringen för lärar- och sjuksköterskeutbildningen. Deras möjligheter att ta hänsyn till regionala behov rörande dessa utbildningar är begränsade. Lärosätena beskriver att de i dialog med Utbildningsdepartementet tilldelats ett beting att producera ett visst antal platser inom respektive yrkesområde. Som exempel beskriver ett av lärosätena att omkring 85 procent av dess totala platser på lärarutbildningarna är fasta platser beställda av regeringen. I vilken mån regeringen gör en analys utifrån regionala behov när den ger lärosätena beting att producera ett visst antal platser framgår inte av intervjuerna. Beskrivningar av hur fördelningen av platser från regeringen gått till tyder dock på att lärosätets kapacitet att utbilda varit avgörande, t.ex. vilka lärarresurser lärosätena har att ge en viss utbildning. 30 Statens offentliga utredningar. Utredningen om styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (Strut). (2018) Övergripande modellförslag för styrning av universitet och högskolor. Promemoria daterad 2018-01-04. s. 10. 26

Lärosätenas utbildningsplanering Nationell styrning och återrapportering Högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev styr högskolans verksamhet. I högskolelagen (1992:1434) anges att universitet och högskolor har tre huvuduppgifter: att bedriva utbildning och forskning och att samverka med det omgivande samhället. I budgetpropositionen anger regeringen årligen politikens inriktning för den högre utbildningen. Beslut om budgetpropositionen fattas av riksdagen, i normala fall omkring den 20 november varje år. Genom budgetpropositionen får lärosätena en bild av hur finansieringen kommer att se ut nästa år och några år framåt i tiden. Lärosätena upplever att de också kan utläsa om regeringen planerar särskilda satsningar eller neddragningar som kan komma att påverka lärosätets utbildningar inom olika utbildningsområden. I slutet av december fattar regeringen beslut om regleringsbrev för lärosätena. I regleringsbrevet specificerar regeringen uppdrag till lärosätet med utgångspunkt i budgetpropositionen. Där anger regeringen också ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde. Utöver regleringsbrevet kan lärosäten även få särskilda uppdrag från regeringen. Sådana uppdrag kan inkomma när som helst under året och kan, beroende på innehåll, påverka lärosätenas utbildningsplanering. 31 Utfallet av respektive års utbildningsplanering ska lärosäten årligen redovisa till regeringen i en årsredovisning. Handlingarna ska kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. Årsredovisning avseende det senast avslutade räkenskapsåret ska lämnas till regeringen senast den 22 februari varje år. 32 Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor, ska lärosätena i årsredovisningen ange vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. 33 Regleringsbrevet anger också universitetens eller högskolornas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav. För lärar- respektive sjuksköterskeutbildningarna anger regeringen i budgetproposition och regleringsbrev antalet platser som varje lärosäte ska producera. Bakgrunden till denna styrning från regeringen är att det under lång tid har varit brist på utbildade inom dessa områden. 31 Ett exempel på ett sådant uppdrag är Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning (U2015/03573/UH, U2017/01129/UH) där regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för långsiktig samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning 32 2 kap. 1 Förordning om årsredovisning och budgetunderlag. 33 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor, U2017/05023/BS (delvis) U2017/05052/UH. 27

Lärosätenas utbildningsplanering Intervjuerna visar att besluten i utbildningsplaneringen i hög grad är decentraliserade inom lärosätena. Organisationer och processer som varierar De åtta lärosätenas interna organisation ser olika ut, men är reglerad i vissa avseenden. Av högskolelagen framgår att regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse och att rektor ska ingå i styrelsen. Styrelsen för en högskola ska ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen svarar rektor. Utöver styrelse och rektor beslutar en högskola om sin interna organisation. 34 Under styrelse och rektor har de studerade lärosätena valt att organisera sig på olika sätt. I flera fall har lärosätena, särskilt de större och äldre, en komplex struktur. I vissa fall skiljer sig organisationen mellan olika delar av lärosätet. Grundstrukturen utgörs dock som regel av en linje med fakulteter och/eller institutioner under styrelse och rektor. 35 Linjestrukturen kombineras i vissa lärosäten med tvärgående strukturer, det förekommer t.ex. för lärarutbildningar som normalt sett involverar flera fakulteter och/eller institutioner. I något fall finns kollegiala organ vid sidan av linjen, som ansvarar för innehåll och kvalitet inom utbildningarna men utan befogenhet att besluta om budget och dimensionering. Intervjuerna visar att besluten i utbildningsplaneringen i hög grad är decentraliserade inom lärosätena. Rektorerna/styrelserna beslutar om budgetramarna och i något fall även beslut om programutbud. Beslut om program- och kursutbud, fördelning av budget inom ramar (t.ex. för personal), dimensionering och innehåll (dvs. program- och kursplaner) beslutas däremot som regel av underliggande nivåer, dvs. på fakultets- och/eller institutionsnivå. Inom fakulteter och institutioner är det i sin tur i hög grad de programansvariga och lärarna inom programmen och kurserna som har befogenheter att besluta om innehåll och upplägg i genomförandet av utbildningen. Ett annat uttryck för decentraliseringen i utbildningsplaneringen är att initiativ ofta kommer underifrån organisationen snarare än från central nivå inom lärosätet. Beroende på vilka beslut som krävs för att genomdriva initiativ lyfts frågorna uppåt genom lärosätenas interna organisationer. Lärosätena har beskrivit exempel på att sådana initiativ kan lyftas hela vägen till att de slutligen tas upp i lärosätets budgetunderlag till regeringen och diskuteras vid myndighetsdialogerna. 34 2 kap. 2 5, högskolelagen. 35 Beteckningar på fakulteter och institutioner varierar; exempelvis använder ett lärosäte beteckningen skola och ett annat beteckningen akademi för det som i andra lärosäten motsvaras av fakultet. 28

Lärosätenas utbildningsplanering Vad styr lärosätena mot i utbildningsplaneringen? Lärosätena har en tämligen bred målbild i sin utbildningsplanering. Att utbilda för arbetsmarknadens behov generellt, eller den regionala arbetsmarknadens behov specifikt, är dock inget framträdande mål. En tydlig slutsats från intervjuerna är att rådande finansieringssystem i första hand ger lärosätena incitament att erbjuda utbildningar som många studenter efterfrågar. Den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov framstår inte som styrande i utbildningsplaneringen så länge söktrycket är högt och studenterna tar examen. Lärosätena uppfattar varandra som konkurrenter och strävar mot att dels attrahera ett så stort antal studenter som möjligt, dels attrahera studenter som snabbt klarar av sin utbildning. Utöver studenternas efterfrågan påverkas också utbudet av den egna lärarkapaciteten och forskningen, men också av tillgången till VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) och infrastrukturen kring utbildningarna. Breda målbilder Lärosätena har mål- och strategidokument där de lägger fast långsiktiga mål, strategier och prioriteringar för verksamheten. Strategidokumenten beslutas av styrelsen eller rektor och löper vanligtvis från ett par år upp till fem år. Av strategidokumenten framgår att lärosätena har en bred målbild för vad de vill uppnå med utbildningarna. Samverkan med det omkringgivande samhället trängs med mål för bl.a. vetenskapliga genombrott, internationalisering och att synas genom att delta i samhällsdebatten. Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska, enligt deras regleringsbrev, svara mot arbetsmarknadens behov. Söktryck och genomströmning verkar dock vara överordnat frågan om var studenterna hamnar efter utbildningen. Den regionala arbetsmarknadens behov framstår inte som styrande Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska, enligt deras regleringsbrev, svara mot arbetsmarknadens behov. 36 Utifrån intervjuer med företrädare för lärosätena framstår emellertid frågan om vilken arbetsmarknad lärosätena utbildar för som olika angelägen för olika lärosäten. Söktryck och genomströmning verkar dock vara överordnat frågan om var studenterna hamnar efter utbildningen. Studenterna får i de flesta fall arbete, alltså kan de betraktas som matchade. Med utgångspunkt i lärosätenas strategidokument är en rimlig slutsats att den regionala arbetsmarknadens behov inte är ett prioriterat område bland lärosätena; att utbilda för regionala behov formuleras inte uttryckligen som ett mål av något av lärosätena. 37 Något som kan relateras till att det bland lärosäten finns ett ifrågasättande av befintliga prognoser. De anser att det behövs bättre prognoser för att fånga arbetsmarknadens nationella respektive regionala behov inom olika yrkeskategorier. 38 36 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor. U2017/05023/BS (delvis) U2017/05052/UH. 37 Det finns tidigare exempel på när länen agerat gemensamt för en konkret yrkesutbildning, då genom sjukvårdsregionen. I maj 2017 påtalade de sju länens region-/landstingsråd gemensamt, i en skrivelse till departement och lärosäten, behovet av tandhygienister och bristen på högskoleutbildning. Se Skrivelse från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, behov av ett ökat takbelopp och utbildningsplatser 2017-05-31 38 UKÄ (2018) Samverkan om dimensionering av utbildning 29

Lärosätenas utbildningsplanering Studenternas efterfrågan mer avgörande Samtidigt som lärosätena anlägger en bred målbild i sina strategidokument visar intervjuerna att rekrytering av studenter i praktiken utgör det centrala målet i utbildningsplaneringen. En av systembildens slutsatser är att detta beror på det nuvarande systemet för resurstilldelning med ett takbelopp och ersättning baserat på helårsstudent och helårsprestation. Förmågan att attrahera och behålla studenter är avgörande för mängden resurser som staten tilldelar lärosätet. Systemet gör att lärosätena uppfattar sig som aktörer på en utbildningsmarknad, där studenten är kunden. Av intervjuerna framgår att lärosätena använder ett antal strategier för att maximera sina möjligheter att vara framgångsrika på denna marknad. Att erbjuda populära utbildningar som studenterna efterfrågar är viktigt. Utbildningar som har ett minskande studentunderlag är mindre intressanta för ett lärosäte att genomföra, oavsett om det finns ett kompetensbehov på arbetsmarknaden. Att rekrytera studenter med förmåga att klara av studierna relativt snabbt är också önskvärt, men kan samtidigt innebära att mål om breddad rekrytering och att bidra till ett livslångt lärande underordnas. Det finns också en konkurrenssituation mellan lärosäten som gör att de i första hand säkrar intäkter för det egna lärosätet. Kompetens, platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) och infrastruktur påverkar Utöver finansieringssystemet och den årliga styrningen från regeringen påverkas lärosätenas utbildningsplanering av ett antal ramfaktorer. Det handlar primärt om tillgången till lärarkompetens och forskning inom de områden där undervisningen ska bedrivas samt tillgång till VFU-platser och infrastruktur för att bedriva utbildningarna. Det kan vara svårt att rekrytera rätt lärarkompetens, såväl vad gäller volym som inriktning. Enligt lärosätena medför detta att större förändringar av utbildningsutbudet enbart kan åstadkommas långsamt och successivt. Som exempel nämns att möjligheterna att rekrytera lärare påverkat utbildningar inom skola och vård. Detta förhållande har skärpts under senare år, då lärosätena uppfattat ökade krav på att deras lärare ska vara akademiskt meriterade, t.ex. vara disputerade. Inom vissa områden beskriver lärosätena att de har svårt att hitta rätt kompetens. Även innehållet i den forskning som bedrivs skapar ramar för utbildningsplaneringen. I intervjuerna ger lärosätena uttryck för en strävan att ge utbildning inom områden där de har forskning, vilket de motiverar med att forskningen är viktig för att utbildningen ska kunna ges med kvalitet. För att kunna bibehålla och stärka forskningsmiljön på sikt är det också viktigt att rekrytera studenter inom områden där lärosätet redan har forskning. 30

Lärosätenas utbildningsplanering Tillgången till VFU-platser är en tredje ramfaktor som påverkar utbildningsplaneringen. Krav på VFU gäller ett antal utbildningar, däribland lärar- och sjuksköterskeutbildningarna, och innebär att arbetsgivare handleder studenter på arbetsplatsen under en viss tid av utbildningen. Det är tydligt att lärosätena har stora utmaningar med att rekrytera VFU-platser och lärosätena har kommit olika långt vad gäller att hitta strukturer och arbetssätt för att säkra försörjningen av VFU-platser. Slutligen påverkas utbildningsplaneringen även av tillgången till en fungerande infrastruktur, exempelvis ändamålsenliga lokaler och utrustning för undervisning. Dialog och samverkan i utbildningsplaneringen Samtliga lärosäten i undersökningen beskriver att de har olika organ i utbildningsplaneringen, där branscherna finns företrädda. Dessa organ finns på olika nivåer i lärosätenas organisation. I lärosätenas styrelser finns ledamöter som är tänkta att företräda allmänintresset. Dessa ledamöter utses av regeringen. De representanter för lärosätena vi talat med i studien framhåller dock inte branschföreträdare i styrelserna som framträdande i utbildningsplaneringen. Flera av de ledamöter som sitter i styrelserna torde dock givet sin bakgrund ha möjlighet att föra fram viktiga perspektiv på arbetsmarknadens behov. I denna studie har dock inte studerats vilka perspektiv de representanterna ser som sin uppgift att driva. Frågor om innehåll och kvalitet i utbildningarna och rekrytering av VFU-platser är, enligt intervjuerna, de allmänt sett mest centrala områdena för de dialoger som förs mellan lärosätena och branscherna. Dimensioneringsfrågor kan komma upp i dessa forum, men utgör inte de mest framträdande frågorna. Branschföreträdare möts främst på fakultetsoch institutionsnivå Branschföreträdare finns också med i organ på fakultets- och institutionsnivå. Detta gäller för både civilingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningen. Lärosätenas redogörelser visar att det primärt är i rollen som arbetsgivare och mottagare av den arbetskraft som lärosätena utbildar, som branscherna sitter med i organ på fakultets- och institutionsnivå. Branschföreträdarna anges ha en regional eller lokal anknytning, dvs. företrädarna är typiskt sett från företag som verkar i regionen eller från omkringliggande kommuner och region/landsting. Frågor om innehåll och kvalitet i utbildningarna och rekrytering av VFU-platser är, enligt intervjuerna, de allmänt sett mest centrala områdena för de dialoger som förs mellan lärosätena och branscherna. Dimensioneringsfrågor kan komma upp i dessa forum, men utgör inte de mest framträdande frågorna. Representanterna för lärosäten beskriver likväl i de flesta fall att dialogerna med branscherna som förs på fakultets- och institutionsnivå är viktiga för utbildningsplaneringen. 31

Lärosätenas utbildningsplanering Samverkan ser olika ut för de studerade utbildningsgrupperna Samtidigt som den grundläggande modellen för samverkan med branscherna är likartad för utbildningen av lärare, sjuksköterskor och civilingenjörer, finns det omständigheter som gör att både former och innehåll skiljer sig åt i vissa avseenden. Till exempel att lärar- och sjuksköterskeutbildningarna är mer styrda av regeringen än civilingenjörsutbildningen, vilket påverkar förutsättningen för branscherna att utöva inflytande på dimensioneringen. Vidare är VFU-placeringar ett område som diskuteras i relation till utbildningen av lärare och sjuksköterskor, medan motsvarande inte sker inom civilingenjörsutbildningen. Samverkan ser olika ut för de studerade utbildningsgrupperna. Inom sjuksköterskeutbildningen har akademi och region/landsting täta organisatoriska kontakter. Många lärare inom vårdområdet är också anställda i region/landsting. Det finns också andra omständigheter som är mer specifikt kopplade till lärar- respektive sjuksköterskeutbildningen. När det gäller lärarutbildningen är det i första hand kommunerna lärosätena för dialog med. I några fall beskriver lärosätena att kontakter med friskolesektorn är under uppbyggnad. Genom den starka statliga styrningen av lärarutbildningen blir dimensionering och innehåll i lägre grad föremål för diskussioner. Istället är rekrytering till utbildningarna som har lågt söktryck och frågor om praktiknära forskning exempel på områden som diskuteras mellan lärosätena och kommunerna. När det gäller sjuksköterskeutbildningen är förutsättningarna för samverkan delvis annorlunda eftersom akademi och region/landsting har täta organisatoriska kontakter. Kontakterna beskrivs av en representant för ett lärosäte som symbiotisk, bland annat för att många lärare inom vårdområdet också är anställda i region/landsting. Sjuksköterskeutbildningen har allmänt sett ett högt söktryck, varför diskussionerna vanligtvis handlar om andra utmaningar. En utmaning som lärosätena återkommer till är att det är svårt att rekrytera studerande till specialistutbildningarna och barnmorskeutbildningen. Låg prioritet för samverkan med regionala företrädare Ett antal av de intervjuade lärosätena ingår i strategiska samarbeten där både branscher och ibland flera lärosäten samlas i forum för dialog och samverkan kring gemensamma frågor, t.ex. utbildningsutbud, dimensionering, kvalitet och VFU. Sådana forum har ofta ett regionalt perspektiv och tycks kunna fungera som arenor för att ta upp regionala kompetensförsörjningsbehov. 32

Lärosätenas utbildningsplanering Det upplevda behovet av kunskap om den regionala arbetsmarknaden är emellertid begränsat hos lärosätena. I allmänhet upplever lärosätena inte behov av regionala data för sin utbildningsplanering. Endast något enstaka lärosäte uppger att de använder regionala data i det arbetet. Detta motiveras av att lärosätena har kontaktytor med branscherna i regionen genom de olika organ som finns kopplade till utbildningarna. Där fångar lärosätena upp regionala behov enligt företrädare för lärosätena i studien. Samtidigt ger representanterna från lärosätena beskrivningar som visar att de har kännedom om regionala rekryterings- och etableringsmönster, såsom att det generella mönstret är att lärare och sjuksköterskor både rekryteras och etableras mer lokalt än civilingenjörer. Det upplevda behovet av kunskap om den regionala arbetsmarknaden är emellertid begränsat hos lärosätena. I allmänhet upplever lärosätena inte behov av regionala data för sin utbildningsplanering. 33

Sammanfattande diskussion Sammanfattande diskussion Utbildningarnas lokalisering är en viktig strategisk fråga av betydelse för den regionala kompetensförsörjningen. lärosätena står inför stora utmaningar i arbetet med att dimensionera utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens behov. konstaterar Universitetskanslersämbetet i ett nyligen avrapporterat regeringsuppdrag. 39 Den uppfattningen stöds av denna systembild, som även framhåller att utbildningarnas lokalisering är en viktig strategisk fråga av betydelse för den regionala kompetensförsörjningen. Det finns tydliga argument för att ta en större hänsyn till ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv i utbildningsplaneringen. Lärosäten rekryterar i hög grad studenter som redan är bosatta i regionen och detsamma gäller arbetsmarknaden efter avslutade studier. Människor tenderar att arbeta inom samma region som de utbildat sig. Samtidigt visar den prognostiserade efterfrågan bristläge för flertalet utbildningsgrupper, men också att bristläget varierar mellan län och utbildningsgrupper. Utmaningen är särskilt tydligt för lärare och sjuksköterskor två yrkesgrupper där det råder stor brist redan idag i Stockholm-Mälarregionen, med risk att förvärras de kommande åren. För civilingenjörer råder ett mer balanserat förhållande, men likväl ett stort behov att möta arbetsmarknadens krav. Det regionala perspektivet saknas dock i hög grad i lärosätenas utbildningsplanering. Utbildningsutbudet ska, enligt deras regleringsbrev, svara både mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena är ofta medvetna om hur deras funktionella geografi ser ut. Trots det får denna kunskap i praktiken inte genomslag i utbildningsplaneringen. Istället styrs utbildningsplaneringen av andra faktorer, såsom lärosätenas finansiering, befintliga kompetens och de interna planeringsprocessernas karaktär. Den viktigaste drivkraften verkar vara finansieringssystemet, som styr lärosäten mot att rekrytera och examinera maximalt antal studenter, framför allt sådana med förutsättningar att snabbt avklara sina studier. Studenternas efterfrågan har stor betydelse för dimensioneringen av den högre utbildningen, då de statliga anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på antalet registrerade studenter och deras poängproduktion. Det betyder att utbildningar som få studenter efterfrågar kan prioriteras bort, även om de svarar mot ett viktigt behov på arbetsmarknaden. Det innebär också att uppstart av nya utbildningar primärt utgår från studenternas efterfrågan, snarare än behovet av kompetens. 39 UKÄ (2018) Samverkan om dimensionering av utbildning 34

Sammanfattande diskussion Vägen framåt kan perspektiven vävas samman? Det finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv, vilket ökar vikten av att utforska områden där det finns gemensamma intressen. Då rekrytering av studenter till lärosäten och arbetskraft på arbetsmarknaden i stor utsträckning görs bland personer som redan är bosatta i regionen, bör det finnas en stor potential för ett regionalt kompetensperspektiv i lärosätenas utbildningsplanering. Den slutliga dimensioneringen av utbildning vilar i dag tungt på studenternas egna val, men studenternas val beror samtidigt inte bara på utbildningens inriktning eller yrkets attraktivitet utan också på närheten till studieorten. Det finns anledning att utforska möjligheterna till en närmare samverkan kring frågor som rör utbildningars placering och förutsättningar för lokal-regional rekrytering till och från utbildningar. I detta innebär det regionala utvecklingsuppdraget en viktig roll och möjlighet att tillhandahålla fördjupad kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, som kan ligga till grund för ett närmare samarbete mellan lärosäten och regionala aktörer. Det finns inneboende utmaningar och målkonflikter mellan lärosätenas efterfrågeperspektiv och ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv, vilket ökar vikten av att utforska områden där det finns gemensamma intressen. 35

Rapportens utbildningsgrupper Rapportens utbildningsgrupper Utbildningsgrupperna utgörs i sin tur av olika utbildningsinriktningar som vi väljer att redovisa gemensamt för att illustrera hur olika utbildningsgrupper rör sig i geografin. För respektive utbildningsgrupp ingår följande utbildningsinriktningar: SJUKSKÖTERSKOR & SPECIALISTER Grundutbildade sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Barnmorskor Specialistutbildade sjuksköterskor; Anestesi, intensiv, operation och ambulans Specialistutbildade sjuksköterskor; Barn och ungdom Specialistutbildade sjuksköterskor; Distriktssköterskor Specialistutbildade sjuksköterskor; Psykiatrisk vård LÄRARE Förskollärarutbildning Lärarutbildning Grundskolelärare lärarutbildning för grundskolans tidigare år Yrkeslärarutbildning Ämneslärare CIVILINGENJÖRER Industriell ekonomi Väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri Maskin-, fordons- och farkostteknik Teknisk fysik, elektro- och datateknik Kemi-, bio-, material- och geoteknik 39 UKÄ (2018) Samverkan om dimensionering av utbildning 36

Bilagor Bilaga 1 Tjänstepersoner i samarbetet En Bättre Matchning Region Gävleborg Ann-Christin Gagge Samordnare regional utveckling Region Västmanland Maria Linder Regional utvecklingsdirektör Evelina Johansson Utredare Simon Bölling Kvalificerad analytiker Gävle Thomas Lundberg Kompetensstrateg Anette Jonsson Strateg kompetensförsörjning Länsstyrelsen Stockholm Johnny Kjellström Näringslivschef Sebastian Glans Utvecklingsledare kompetensförsörjning Ayse Mutlu Güler Utvecklingsledare kompetensförsörjning Region Örebro Län Petter Arneback Regional utvecklingsdirektör Mats Larsson Analytiker Maria Svensson Hallberg Utvecklingsledare Västerås Örebro Eskilstuna Uppsala Nyköping Norrköping Linköping Stockholm Regionförbundet Sörmland Cristine Dahlbom Regiondirektör Region Östergötland Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör Anna Knutsson Strateg kompetensförsörjning Styrbjörn Holmberg Strateg analys och statistik Bo Wictorin Analytiker Fredrik Sunnergren Strateg analys och statistik Region Uppsala Tomas Stavbom Chefsstrateg Anders Bergquist Utredare Catherine Szabo Strateg kompetensförsörjning Mälardalsrådet Andreas Pernblad Processledare Lena Lundström Strateg kompetensförsörjning 37

Bilagor Bilaga 2 Intervjuade lärosäten Högskolan i Gävle Micael Melander Samordnar utbildningsfrågor Erika Rosén Kanslichef Jenny Söderberg Utbildningsledare Karolinska institutet Gunnar Nilsson Prodekan Kungliga Tekniska högskolan Per Berglund Prorektor med ansvar för bl.a. programstruktur, pedagogisk utveckling mm Johan Blaus Näringslivssamordnare Linköpings Universitet Roger Klinth Prorektor Uppsala universitet Martin Waller Medicin och farmakologi, biträdande kanslichef (ansvar för VP och VU) Emma Östlund Utbildningsvetenskap, controller, ansvar för planering av utbildning och ekonomi Karin Brendell Teknik och naturvetenskap, enhetschef Daniel Palm, Centrala förvaltningen, controller, ansvar för budget, ÅR Joakim Löfkvist Centrala förvaltningen, controller, ansvar för budget, ÅR Örebro universitet Anna-Karin Andershed Prorektor, med ansvar för utbildningsfrågor Anna Lindholm Utbildningskoordinater Mälardalens högskola Peter Gustafsson, Prorektor bl.a. ansvarig för utbildningsfrågor Södertörns högskola Nils Ekedahl Vicerektor Magdalena Kjellström Utredare och utbildningsledare centrala förvaltningen Anders J Persson Akademisk ledare för lärarutbildning Catarina Ludwig Avdelningschef centrala förvaltningen 38

Bilagor Bilaga 3 Kommuntyper för pendlingskedjor Kartorna 1-4 visar de lokala arbetsmarknadsområden för personer i systembildens undersökta utbildningsgrupper, och därmed yrkesspecifik arbetspendling. De lokala arbetsmarknaderna syftar till att identifiera geografiska områden som fungerar som egna delarbetsmarknader. Kommuner utgör de minsta byggstenarna i arbetsmarknadsregionerna. De baseras sedan på riktad pendling mellan kommuner i Östra Mellansveriges sju län och till kommuner i de angränsande länen Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Värmland, Jönköping och Kalmar. På kartorna visas samband i pendling mellan kommuner i så kallade pendlingskedjor inom avgränsade arbetsmarknadsregioner. Arbetsmarknadsregionerna separeras från varandra med vita linjer. Kommunerna är indelade efter deras placering i pendlingskedjan. För att en kommun ska klassas lokalt centrum (regionens kärna) ska andelen utpendlare totalt vara mindre än 20 procent. Den största pendlingsströmmen till en enskild kommun från ett lokalt centrum ska också vara mindre än 7,5 procent. Typ 11 utgörs av lokalt centrum Typ 20 utgörs av kommun som har sin största utpendling till ett lokalt centrum (Typ 11-kommun) Typ 30 utgörs av kommun som har sin största utpendling till en typ 20-kommun Typ 50 utgörs av kommun som har sin största utpendling till en typ 30-kommun. LA-regioner 2015, samtliga yrken Kommuntyp 11 20 30 50 39

Bilagor Bilaga 3 fortsättning LA-regioner 2015, Civilingenjörsyrken Kommuntyp 11 20 30 50 40

Bilagor Bilaga 3 fortsättning LA-regioner 2015, Sjuksköterskor Kommuntyp 11 20 30 50 41

Bilagor Bilaga 3 fortsättning LA-regioner 2015, Grundskollärare Kommuntyp 11 20 30 50 70 90 42

Källförteckning Källförteckning Arbetsförmedlingen (2017) Arbetsmarknadsrapport 2017 Lovén, Hammarlund & Nordin (2016) Vem stannar kvar? Närheten till högskolan och val av bostadsort Länsstyrelsen Stockholms län (2016) Stockholm 2025 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Myndigheten för yrkeshögskolan (2017) Statistik Mälardalen Industrial Technology Center (2018) Industri- och teknikföretags egen bild av sin framtid & Full fart mot akut och strukturell kompetensbrist Regeringen (U2017/05023/BS, U2017/05052/UH) Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor Statistiska centralbyrån (2016) Matchning visar arbetsmarknadens behov Statistiska centralbyrån (2018) Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån (2017) Trender och prognoser 2017 Statistiska centralbyrån (2016) Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Stockholms handelskammare (2018) Stockholmsbarometern, första kvartalet Stockholms läns landsting (2017), Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige Sunnergren och Wictorin (2016) Hur försörjs östra Mellansveriges arbetsmarknader med högskoleutbildad arbetskraft? Svensk författningssamling (1992:1434) Högskolelag Svensk författningssamling (2000:605) Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Svensk författningssamling (2009:128) Lag om yrkeshögskolan Sveriges kommuner och landsting (2018) Rekryteringsrapport Sveriges Offentliga Utredningar (2007:05 Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten, Strut). Övergripande modellförslag för styrning av universitet och högskolor. Promemoria daterad 2018-01-04 Sveriges referensram för kvalifikationer (2016) Så funkar det. De olika nivåerna Universitetskanslersämbetet (2018) Hur finansieras högskolan? Universitetskanslersämbetet (2018) Samverkan om dimensionering av utbildning Universitetskanslersämbetet (2018) Statistikdatabas: Högskolan i siffror Universitetskanslersämbetet (2018) Universitet och högskolor Universitetskanslersämbetet (2018) Universitet och högskolor årsrapport 2018 43

En Bättre Matchning är ett storregionalt samarbete mellan de regionalt utvecklingsansvariga i de sju länen Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Östergötland och Sörmland. Samarbetet bygger vidare på tidigare samverkan mellan länen inom kompetensförsörjningsområdet och syftar till att skapa en gemensam bild och förståelse kring frågor gällande utbud, efterfrågan och matchning av högskoleutbildad kompetens. Mälardalsrådet koordinerar samarbetet En Bättre Matchning. malardalsradet.se Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan och internationella jämförelser. Vi samlar Stockholm-Mälarregionens kommuner, landsting och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi.

MINNESANTECKNINGAR 1 [2] 2018-05-16 Referens Hallunda dialogforum Hur kan vi skapa trygghet tillsammans i Hallunda-Norsborg? Dag och tid Onsdag 16 maj kl. 18-19 Plats Närvarande Ej närvarande Hallunda Centrum Jean-Pierre Zune (S), ordförande Göran Steen (S) Elly Dahl (S) Daulat Ramtri (M) Erik Jon-And (V) Tjänstepersoner: Sofi Hermansson och Mats Jonsson, polisen Natasha Engberg och Linda Gardell, trygghetssamordnare, socialförvaltningen Josefin Granstrand, områdessekreterare, socialförvaltningen Charlotte Rydberg, områdesutvecklare Hallunda- Norsborg Josephine Pettersson, kommunikatör Nattvandrare Grannstöd/grannsamverkan Anton Ishak (S) Mahir Yilmaz (M) Mohammed Habib (MP) Kjell Sjöberg (TuP) Kristoffer Szubzda (SD) Yusuf Aydin (KD) Deltagare: ca 10, varav hälften kvinnor och hälften män. En del förbipasserande.

BOTKYRKA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 2018-05-16 2 [2] Mötet Jean-Pierre Zune, ordförande för dialogforum i Hallunda-Norsborg hälsade välkommen och berättade om temat för mötet: hur vi tillsammans kan skapa trygghet i Hallunda-Norsborg. Sofi Hermansson och Natasha Engberg berättade om polisens och kommunens samverkan. Inom ramen för samverkan tas en gemensam lägesbild fram varje vecka. Lägesbilden används till att prioritera resurser på bästa sätt i syfte att öka tryggheten i Botkyrka. I samverkansavtalet mellan kommunen och polisen prioriteras särskilt barn och unga och arbetet mot narkotika. Josefin Granstrand, områdessekreterare från socialförvaltningen, berättade sen om kommunens våldsförebyggande arbete. Jan Karlsson, ordförande för grannsamverkan/grannstöd, berättade om deras förebyggande arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Grannstöd bärs upp av medborgare som honom själv. De samarbetar mycket med fastighetsägare och samfällighetsföreningar. Man kan starta upp grannsamverkan var som helst. De är oftast de boende i ett område som initierar en grannsamverkan, men det är vanligare i villaområden än i hyreshus. Men alla är välkomna att engagera sig! Göran Steen berättade om nattvandringen i Hallunda-Norsborg. Det behövs fler vuxna ute för att göra området lite tryggare. Nattvandrarna träffas på Bocenter i Norsborg på kvällen, tar på sig nattvandrarjackor, fikar och går ut en stund. De har aldrig ingripit vid brott och de har heller aldrig blivit utsatta för brott. Minimiåldern för att vara nattvandrare är 25 år. Nattvandringar aviseras på Facebook. Om ni går ut vid 20.30, vilken tid går ni hem sedan? Svar: Det är olika men vi brukar gå hem ca kl 23:00. Mötesanteckningarna skickas till kommunstyrelsen och demokratiberedningen för kännedom.

Handläggare Datum Diarienummer Per Törnvall 2018-07-02 D02121 Till Kommunstyrelsen Vårljus: Vägen framåt 1994 bildade de tjugofem kranskommunerna i Stockholms län Vårljus med uppdrag att tillgodose era behov av institutionsvård för barn, ungdomar och familjer med psykosociala problem. Under de senaste tio åren har Vårljus huvudsakligen bedrivit verksamhet för ensamkommande. 2016 aviserades en ny inriktning för den statliga flyktingpolitiken. Som följd av den nya inriktningen har antalet asylsökande ensamkommande minskat med mer än 95 procent och statens ersättning till kommunerna halverades från och med den 1 juli 2017. För att hantera konsekvenserna av den uppkomna situationen bjöd Vårljus in kommunerna till ägardialog med syfte att kommunicera förutsättningarna för företagets framtida verksamhet. Ägardialogerna genomfördes under perioden januari till februari 2018. Kommunerna företräddes av ordförande socialnämnd, socialdirektörer, kommundirektörer samt kommunstyrelsens ordförande. Vid ägardialogerna kommunicerades företagets situation och kommunerna bjöds in till ett fördjupat samarbete, Nästa steg, med syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka specifika verksamheter, om några, vill ägarkommunerna driva tillsammans med varandra genom Vårljus? Betraktar kommunerna Vårljus som intern verksamhet (=egenregi) eller som en enskild utförare bland alla andra som därmed ska upphandlas? Kan Vårljus utgöra förstahandsvalet, givet att företaget matchar kvalitet och pris, för överenskomna verksamheter? Tjugo av Vårljus tjugofem ägarkommuner utsåg en företrädare och sexton slutförde det gemensamma arbetet i Nästa steg. Vänligen bekräfta senast den 31 oktober att kommunstyrelsen har tagit del av bifogad slutrapport. Bekräftelse skickas via e-post till kajsa.haraldson@varljus.se. Kontakta oss vid frågor till underlaget. Lars Rådén Per Törnvall Ordförande Verkställande direktör lars.raden@solna.se per.tornvall@varljus.se 073-541 54 34 076-946 78 00 Vårljus Org.nr 556485-4791 Bankgiro 5111-9345 Box 601 169 26 Solna Besöksadress: Hagavägen 4 Telefon 08-630 78 00 Fax 08-630 09 13 Hemsida www.varljus.se

Vägen framåt Vårljus, Stockholmskommunernas barn- och ungdomsverksamhet

Bakgrund 1994 bildade de tjugofem kranskommunerna i Stockholms län Vårljus med uppdrag att tillgodose deras behov av institutionsvård för barn, ungdomar och familjer med psykosociala problem. Ägarkommunerna såg fördelar med att driva specifik verksamhet tillsammans med varandra genom Vårljus. De angav att bolagets tjänster endast får säljas till kommuner och marginellt till andra än ägarkommunerna. Under de första åren bestod verksamheten av de nio institutioner som kommunerna tog över från landstinget. Sedan starten för tjugofyra år sedan har förutsättningarna för kommunerna och Vårljus förändrats. 1994 var institutionsverksamhet det dominerande verksamhetslaget inom barn och ungdom, det fanns få enskilda alternativ (LOU, lagen om offentlig upphandling tillkom samma år som Vårljus bildades) och kommunerna drev inte egen institutionsverksamhet på lokal nivå. I början av 2000-talet förändrade nya forskningsrön synen på barn- och ungdomsverksamhet med resultat att institutionsverksamheten minskade i betydelse till förmån för jour- och familjehem samt utredning och behandling i hemmiljö. Verksamheter som kommunerna drev själva och som därmed inte ingick i Vårljus grunduppdrag. Idag svarar enskilda utförare för en tredjedel av kranskommunernas barn- och ungdomsverksamhet. Jämte Vårljus och egenregi i förvaltningsform finns en mångfald av enskilda utförare, allt från ideella föreningar till privata företag, verksamma inom institutionsverksamhet, jour- och familjehem samt öppna insatser. En betydande skillnad mot 1994 då det fanns få alternativ till att tillgodose kommunernas behov inom barn och ungdom. 2006 var Vårljus nära att likvideras som följd av kommunernas minskade efterfrågan av institutionsverksamhet samt ökad konkurrens. Företaget räddades genom ett kapitaltillskott från ägarkommunerna och en genomgripande översyn av bolagets kostnader. 2006 var även året då kommunerna tog över statens ansvar för ensamkommande. En händelse som inledde startskottet för en intensiv expansionsfas för kommunerna och Vårljus i takt med alltfler asylsökande ensamkommande. Åren 2006 till 2016 ökade Vårljus omsättning inom ensamkommande från 0 till 300 miljoner kronor och stod som mest för 85 procent av den samlade omsättningen. 2016 aviserades en ny inriktning för den statliga flyktingpolitiken. Som följd av den nya inriktningen har antalet asylsökande ensamkommande minskat med mer än 95 procent och statens ersättning till kommunerna halverades från och med den 1 juli 2017. Den nya politiken har på kort tid skakat om grundvalarna för Vårljus. På mindre än två år kommer omsättningen inom ensamkommande att minska från 300 till cirka tjugo miljoner kronor. Vid ingången till 2019 bedöms Vårljus samlade omsättning, rullande tolvmånader, att uppgå till cirka 60 miljoner kronor. En minskning med 80 procent jämfört med 2016. Efter tjugofyra års verksamhet kan det konstateras att institutionsverksamhet, Vårljus grunduppdrag, utgör mindre än fem procent av dagens verksamhet, att företaget svarar för mindre än en procent av ägarkommunernas barn- och ungdomsverksamhet, att hälften av ägarkommunerna under de senaste tio åren, jämte ensamkommande, inte haft något behov av företagets tjänster samt att andra än ägarkommunerna, sedan många år, svarar för halva omsättningen inom barn och ungdom. För att hantera den uppkomna situationen tog styrelsen under slutet av 2017 initiativ till ägardialoger på temat Vad är meningen med föreningen? 2

Process ägardialoger Ägardialogerna genomfördes under perioden januari till februari 2018. Kommunerna företräddes av ordförande socialnämnd, socialdirektörer, kommundirektörer samt kommunstyrelsens ordförande. Vid ägardialogerna kommunicerades företagets situation och kommunerna bjöds in till ett fördjupat samarbete, Nästa steg, med syfte att besvara följande frågeställningar: Betraktar kommunerna Vårljus som intern verksamhet (=egenregi) eller som en enskild utförare bland alla andra som därmed ska upphandlas? Kan Vårljus utgöra förstahandsvalet, givet att företaget matchar kvalitet och pris, för överenskomna verksamheter? Vilka specifika verksamheter, om några, vill ägarkommunerna driva tillsammans med varandra genom Vårljus? Tjugo av de tjugofem ägarkommunerna (80 procent) utsåg en företrädare för medverkan i Nästa steg. Sexton (64 procent) slutförde arbetet där de tillsammans med Vårljus genomförde: Inledande gemensam workshop (21 mars). Individuella kommunbesök (29 mars 31 maj). Avslutande gemensam workshop (31 maj). Tre kommuner (12 procent) meddelade att de avböjde medverkan i Nästa steg. Resterande sex (24 procent), som inte medverkade från start eller slutförde Nästa steg har inte meddelat orsak till detsamma. Resultat ägardialoger Ägarkommunernas grundåtagande Efter tjugofyra års verksamhet står det klart att kännedomen om Vårljus och dess verksamheter varierar inom och mellan kommunerna. Vårljus har till uppgift att stärka relationerna med företrädare för ägarkommunerna på alla nivåer. Men även kommunerna, i deras roll som ägare av Vårljus, har till ansvar att utveckla och upprätthålla kännedomen om Vårljus inom den egna organisationen. Vårljus, Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet. Under ägardialogerna och Nästa steg presenterades ett förslag till grundåtagande för ägarkommunerna. Förslaget togs emot positivt och bygger på följande utgångspunkter: Generellt o Vilja att driva specifik verksamhet tillsammans med varandra genom Vårljus. o Betrakta Vårljus som en del av den kommunala organisationen. o Upprätthålla kännedom om Vårljus inom den egna organisationen. Om drift av verksamhet i egenregi o Överväga Vårljus som ett alternativ till drift i förvaltningsform. Vid konkurrensutsättning av verksamhet o Kommunicera förestående upphandling och förfrågningsunderlag med Vårljus på samma sätt som är brukligt med egenregi i förvaltningsform. 3

Intern verksamhet En viktig fråga i arbetet med Nästa steg har varit att klarlägga huruvida verksamhet som bedrivs i samägda företag kan betraktas som intern verksamhet och som därigenom inte behöver upphandlas enligt LOU. Denna frågeställning är central då en av grundidéerna för interkommunala samarbeten i form av gemensamma nämnder, kommunalförbund eller gemensamt ägda bolag är att genom dem driva specifik verksamhet såsom försäkringar (SRF), renhållning (SÖRAB), vatten och avlopp (Käppala) i form av kommunal egenregi, dvs. med status som intern verksamhet. Under ett antal år har rättsläget för samägda bolag varit osäkert men en rad domslut under senare år, bl.a. kammarrättens domslut 2017 avseende det så kallade SYSAV-målet, har klarlagt att om kommuner så önskar har de möjlighet att frångå kravet på upphandling från ägda kommunala bolag givet att följande kriterier är uppfyllda: Kontrollkriteriet, den upphandlande myndigheten ska utöva kontroll över motparten motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. o Vårljus styrdokument har utformats i dialog med SKL:s förbundsjurister. Verksamhetskriteriet, motparten utför mer än 80 procent av sin verksamhet för den upphandlande myndighetens räkning. o Mer än 85 procent under 2017. Inget privat ägarintresse. o Vårljus ägs till 100 procent av de tjugofem kranskommunerna i Stockholms län. Stöd för ovanstående redovisning återfinns under www.regeringen.se, www.upphandlingsmyndigheten.se och www.konkurrensverket.se. Sammanfattningsvis har Vårljus ägarkommuner möjlighet, om de så önskar, att avropa verksamhet från företaget utan sedvanlig upphandling. Emellertid påverkas denna möjlighet även av hur kommunerna väljer att utforma och genomföra eventuella upphandlingar kopplat till relaterade verksamheter. För kommuner som genomför upphandlingar och som jämte den upphandlade verksamheten vill ha kvar möjligheten att använda sig av intern verksamhet måste detta anges i förfrågningsunderlaget, t.ex. genom följande skrivningar: Upphandlingen utgör ett komplement till kommunens egen verksamhet. Inga garantier lämnas på volymer. I de fall som kommuner genom upphandling redan har avtal där Vårljus ingår gäller att dessa löper ut innan dessa verksamheter kan klassas som intern verksamhet och därmed avropas rakt över disk. 4

Inom barn och ungdom, till skillnad från ensamkommande, har Vårljus under de senaste femton åren mer agerat som en enskild utförare bland andra än som intern verksamhet, bl.a. som följd av att vissa ägarkommuner har ställt krav på detta men även som ett resultat av att dialogen om frågeställningen har varit lågmäld Vårljus och kommunerna emellan. En konsekvens av ett varierat förhållningssätt till att betrakta Vårljus som intern verksamhet eller att bygga relationen på LOU-upphandlingar är att villkoren för samma typ av verksamhet i dagsläget varierar mellan ägarkommunerna. Detta som följd av att kraven på verksamheten skiljer sig åt, upphandlingarna/överenskommelserna genomförs vid skilda tidpunkter och att riskpremien för verksamheten kan variera mellan intern och upphandlad verksamhet. För en interkommunal organisation är det eftersträvansvärt att villkoren för samma typ av verksamhet är likvärdiga för samtliga kommuner. Figur 1. Nästa steg: Betrakta Vårljus som intern verksamhet eller som enskild utförare? Resultat: Intern verksamhet Betraktar kommunerna Vårljus som intern verksamhet (=egenregi) eller som en enskild utförare bland alla andra som ska upphandlas? 16 (100 procent) av de 16 kommunerna som slutförde det gemensamma arbetet i Nästa steg betraktar Vårljus som intern verksamhet. 16 (64 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner betraktar Vårljus som intern verksamhet. 1 (4 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner betraktar Vårljus som en enskild utförare bland andra. 8 (32 procent) av Vårljus ägarkommuner har inte gett uttryck för hur de vill förhålla sig till Vårljus. Som utgångspunkt gäller att ägarkommunerna betraktar Vårljus som intern verksamhet. 5

Förstahandsalternativ En annan fråga som behandlades under Nästa steg var om Vårljus kan utgöra förstahandsvalet för överenskomna verksamheter, givet att företaget matchar kvalitet och pris? Figur 2. Nästa steg: Vårljus som förstahandsval. Resultat: Förstahandsval För 16 (100 procent) av de 16 ägarkommunerna som slutförde det gemensamma arbetet i Nästa steg kan Vårljus utgöra förstahandsvalet för överenskomna verksamheter, givet att företaget matchar kvalitet och pris. För 16 (64 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner kan Vårljus utgöra förstahandsvalet för överenskomna verksamheter, givet att företaget matchar kvalitet och pris. 1 (4 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner betraktar Vårljus som en enskild utförare bland andra. 8 (32 procent) av Vårljus ägarkommuner har inte gett uttryck för hur de vill förhålla sig till Vårljus. Som utgångspunkt utgör Vårljus förstahandsvalet för överenskomna verksamheter givet att företaget matchar kvalitet och pris. 6

Specifika verksamheter Nyckelfrågan i Nästa steg var att utreda om Vårljus fyller någon funktion för ägarkommunerna utifrån dagens förutsättningar genom att besvara frågan: Vilka specifika verksamheter, om några, vill ägarkommunerna driva tillsammans med varandra genom Vårljus? Som utgångspunkt för att besvara frågan upprättades en bruttolista över tänkbara verksamheter. Listan byggde på förslag från de enskilda kommunerna och på förslag från Vårljus. Underlaget kommunicerades vid den inledande gemensamma workshopen samt vid de individuella kommunbesöken. I nedanstående figur redovisas de verksamheter som flest kommuner gav uttryck för att vilja driva tillsammans med varandra genom Vårljus. Figur 3. Nästa steg: Topp-lista för specifika verksamheter. Resultat: Specifika verksamheter 16 (100 procent) av de 16 ägarkommunerna som slutförde det gemensamma arbetet i Nästa steg vill driva specifik verksamhet tillsammans med varandra genom Vårljus. 16 (64 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner vill driva specifik verksamhet tillsammans med varandra genom Vårljus. 1 (4 procent) av Vårljus 25 ägarkommuner betraktar Vårljus som en enskild utförare bland andra. 8 (32 procent) av Vårljus ägarkommuner har inte gett uttryck för hur de vill förhålla sig till Vårljus. Under hösten kommer Vårljus tillsammans med ägarkommunerna ta fram en plan för hur de över tid ska utveckla de verksamheter som de vill driva tillsammans med varandra genom Vårljus. 7

Vägen framåt Ägardialogerna och Nästa steg visar att en majoritet av ägarkommunerna fortsatt ser fördelar med att driva specifik verksamhet tillsammans med varandra genom Vårljus. En tredjedel har förhållit sig mer avvaktande till processen vilket är naturligt då ägarkommunernas engagemang för samt inställning till Vårljus har och kommer att variera över tid beroende på lokala förutsättningar och prioriteringar. Utkomsten av processen kan sammanfattas med att: Vårljus har till uppgift att utveckla ett mer strukturerat samarbetsinriktat förhållningssätt till företrädare för ägarkommunerna på alla nivåer. Ägarkommunerna har att upprätthålla kännedom om Vårljus och dess verksamheter inom den egna organisationen. Vårljus som utgångspunkt: o o Betraktas som intern verksamhet. Utgör förstahandsvalet för överenskomna verksamheter givet matchning av kvalitet och pris. Till skillnad från 2006, då Vårljus var nära att likvideras, är dagens företag rustat för att på egen hand hantera den uppkomna situationen. Företaget är skuldfritt, äger tio stycken fastigheter och har en stabil likviditet. 2017 uppgick det balanserade resultatet till 56,7 miljoner kronor. Den upparbetade bufferten ger förutsättningar att avsluta omställningsarbetet inom ensamkommande, anpassa organisationen efter de nya förutsättningarna, balansera 2018 års negativa resultat samt finansiera successiv start av efterfrågad specifik verksamhet. Vårljus arbetar nu in utkomsten av ägardialogen i förslag till Strategisk plan 2019 2021. Underlaget kommer att inkludera en plan för start av de eftersökta specifika verksamheterna med kommentar till de ekonomiska förutsättningarna. Under oktober kommuniceras förslaget med de av kommunerna utsedda företrädarna vid en gemensam workshop. För de kommuner som inte har utsett en företrädare och/eller inte fullföljde arbetet med Nästa steg skickas en inbjudan till kommunens socialdirektör. Avslutningsvis vill vi framföra ett stort tack till Vårljus ägarkommuner för att ni har tagit er tid att sätta er in i vår situation och bidragit med era tankar och idéer som stöd för att ta Vårljus in i framtiden tillsammans med er. Tack! Vårljus, Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet. Lars Rådén Ordförande Per Törnvall Verkställande direktör Catarina Olsson Katarina Martin Martin Krook Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Ensamkommande Jour- och familjehem Barn och ungdom 8

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:11 Delegationsärenden (KS/2018:11) Beslut 1. Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt kommunstyrelsens delegationsordning. Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas till kommunstyrelsen. Finansansvarig Internbanken Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden 2018-05-01 2018-07-31, dnr KS/2018:17. Kommunstyrelsens ordförande Val av ombud Extra årsstämma AB Botkyrkabyggen (beslut 2018-06-13, dnr KS/2018:414). Sponsringsansökan - Toughest Nexthand AB - En kärlek Botkyrka (beslut 2018-08-09, dnr KS/2018:455). Kommundirektören Revidering - Förordnanden av tjänsteförrättande förvaltningschefer samt avdelningschefer på kommunledningsförvaltningen under sommaren 2018 enligt bilagd lista (beslut 2018-06-11, dnr KS/2018:12). Tjänsteförrättande kommundirektören Förordnande av tjänsteförrättande förvaltningschef för socialförvaltningen 2018-06-27 2018-06-29 (beslut 2018-06-26, dnr KS/2018:12). Revidering - Förordnanden av tjänsteförrättande förvaltningschefer samt avdelningschefer på kommunledningsförvaltningen under sommaren 2018 enligt bilagd lista (beslut 2018-07-02, dnr KS/2018:12).

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-09-03 Dnr KS/2018:11 Tf biträdande förvaltningschefen Förordnande av tjänsteförrättande enhetschef samordnings- och utvecklingsenheten 2018-06-15 2018-06-24 (beslut 2018-06-15, dnr KS/2018:12). Upphandlingschefen Uppdrag att företräda kommunen i bestridande av fakturor avseende ramavtal för kommunikation som tjänst (Telia) (beslut 2018-02-27, dnr KS/2016:39). Fullmakt för Södertörns upphandlingsnämnd - E-arkiv (beslut 2018-04-11, dnr KS/2016:860). Lönechefen Förordnande av tjänsteförrättande lönechef 2018-07-16 2018-08-10 (beslut 2018-06-25, dnr KS/2018:12). Enhetschefen för kommunikations- och e-enheten Anställning av kommunikatör (beslut 2018-04-20, dnr KS/2018:465). Anställning av kommunikatör medskapande (beslut 2018-04-23, dnr KS/2018:466). Enhetschefen för kommunarkiv och registratur Beslut om bisyssla: utvecklingsledare informationshantering (beslut 2018-07-12, dnr KS/2018:56). Kommunjuristen Begäran om utlämnande av handling och företräda kommunstyrelsen (beslut 2018-06-29, dnr KS/2018:435). Begäran om utlämnande av handling och företräda kommunstyrelsen (beslut 2018-06-29, dnr KS/2018:439). HR-chefen Förordnande av tjänsteförrättande HR-chef 2018-08-28 2018-09-04 (beslut 2018-08-27, dnr KS/2018:12).

1[1] Kommunledningsförvaltningen 2018-08-13 Referens Mattias Rensfeldt Mottagare Kommunstyrelsen Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden 2018-05-01 2018-07-31 Nya lån Kommuninvest 240 mkr, 2018-06-20 2018-09-20, fast ränta S3M+7 bp, -0,293 % Kommuninvest 60 mkr, 2018-07-06 2021-09-15, rörl rta S3M+10 bp, fn. -0,248 % Amorterade lån Kommuninvest 200 mkr 2018-06-20, fast ränta S3M+7 bp, -0,353 % Kommuninvest 100 mkr 2018-06-21, fast ränta S3M+12 bp, - 0,246 % Nya derivat Betala swapräntan 2 år + 39 bp, erhåll swapräntan 10 år under perioden 2023-05-16 2028-05-16 (100 mkr), uppdatering kvartalsvis. Förlängd affär med 3,6 års återstående löptid till fast ränta på 1,7225 % till 8 år och fast ränta på 1,735 %, erhåll S3M rörlig ränta (100 mkr) Swap 10 års löptid: betala fast ränta 10 år 1,11 %, erhåll S3M rörlig ränta (100 mkr) S3M = Stibor 3 månader, officiell ränta som ofta används som basränta, sätts dagligen av de stora svenska bankerna bp = baspunkter, en baspunkt = 0,01 %-enheter swapränta = den aktuella fasta räntan för en viss löptid, vanligtvis mellan ett och tio år Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Telefon 0722-19 56 00 E-post mattias.rensfeldt@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se