Bussdepå Uttern Hantering av brandfarlig vara Kristinehamn Datum

Dokumenttyp RISKUTREDNING Uppdragsnamn Bussdepå Uttern Hantering av brandfarlig vara Kristinehamn Datum 2015-06-17 Version Version 1.1 Handläggare Pierre Wahlqvist Tel: 08-588 188 37 E-post: pierre.wahlqvist@brandskyddslaget.se Internkontroll Erik Hall Midholm Uppdragsledare Emma Wickström Uppdragsgivare Sweco Uppdragsnummer 204533 Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Underlag... 4 1.5 Egenkontroll och Internkontroll... 5 2 STYRANDE DOKUMENT... 5 2.1 Lagar och föreskrifter... 5 2.1.1 Riskutredning... 6 2.1.2 Explosionsfarlig miljö... 6 3 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 7 3.1 Allmänt... 7 3.2 Hantering av brandfarlig vara... 8 4 BEDÖMNING AV IDENTIFIERADE RISKER OCH FÖRESLAGET UTFÖRANDE... 9 4.1 Allmänt... 9 4.2 Kvalitativ riskuppskattning... 9 4.2.1 Brand i lokalen som sprider sig till aerosolerna/brandfarlig gas/brandfarlig vätska.. 9 4.2.2 Läckage av brandfarlig vätska som antänds... 9 4.2.3 Läckage av brandfarlig gas som antänds... 10 4.2.4 Läckage av gas/vätska från aerosoler som sedan antänds... 10 5 RISKUPPSKATTNING UTIFRÅN GÄLLANDE FÖRESKRIFTER... 10 5.1 Brandfarlig vätska... 10 5.1.1 Placering och skydd... 10 5.1.2 Invalllning... 10 5.1.3 Samförvaring... 11 5.1.4 Explosionsfarlig miljö... 11 5.1.5 Brandteknisk avskiljning... 11 5.1.6 Uppvärmning och öppen eld... 11 5.1.7 Spill och läckage... 11 5.1.8 Avstånd... 12 5.1.9 Cisterner och rörledningar... 13 5.2 Brandfarlig Gas... 13 5.2.1 Placering och skydd... 13 5.2.2 Kompetens... 13 5.2.3 Placering... 13 5.2.4 Uppvärmning och eld... 13 5.2.5 Explosionsfarlig miljö... 14 5.2.6 Förvaring... 14 5.2.7 Skyddsavstånd... 14 5.2.8 Samförvaring... 14 5.2.9 Brandteknisk avskiljning... 14 5.2.10 Uppvärmning och öppen eld... 15 5.2.11 Spill och läckage... 15 5.2.12 Bakslag... 15 Datum: 2015-06-17 Sida: 2 av 19

5.3 Aerosoler (sprayflaskor)... 15 5.3.1 Placering och skydd... 15 5.3.2 Invalllning... 15 5.3.3 Samförvaring... 15 5.3.4 Explosionsfarlig miljö... 15 5.3.5 Brandteknisk avskiljning... 16 5.3.6 Uppvärmning och öppen eld... 16 5.3.7 Spill och läckage... 16 5.3.8 Avstånd... 16 5.4 Allmänt... 16 5.4.1 Släckutrustning... 16 5.4.2 Ventilation... 16 5.4.3 Skyltning... 16 5.4.4 Dokumentation... 17 5.4.5 Tillstånd... 17 6 SLUTSATS... 18 7 REFERENSER... 19 Datum: 2015-06-17 Sida: 3 av 19

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Bussdepån Uttern i Kristinehamn ska använda flera brandfarliga varor i verksamheten. I samband med projekteringen av byggnaden har denna riskutredning upprättats. Riskutredningen omfattar hanteringen av brandfarliga varor i anläggningen. Enligt 10 Lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor /1/ skall byggnader där brandfarliga varor hanteras samt anordningar för hantering av sådana varor vara inrättade så att de är betryggande från brand- och explosionssynpunkt samt förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Den som hanterar brandfarliga varor skall vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att förhindra brand eller explosion (6 ). Enligt 7 ska den som bedriver tillståndspliktig verksamhet se till att det finns en tillfredställande utredning om riskerna för brand eller explosion. Sedan 2013 finns nya föreskrifter avseende tillstånd för brandfarlig vara /2/, vilket har medfört ändrade krav för hantering av aerosoler. Med anledning av detta görs denna riskutredning för den aktuella verksamheten. Riskutredningen omfattar endast hanteringen av brandfarliga varor inom bussdepån. Anläggningen bedöms utgöra en så kallad B-byggnad enligt SÄIFS 1998:7 eftersom det normalt endast vistas människor som kan förutsättas känna till hanteringen av brandfarlig vara. 1.2 SYFTE Syftet med denna riskutredning är att identifiera vilka risker som finns i hanteringen och hur dessa risker kan reduceras. Utredningen utgår från de krav och råd som ges i gällande föreskrifter. Riskutredningen syftar till att uppfylla kravet på att det ska finnas en tillfredsställande utredning om risker för brand och explosion enligt Lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Riskutredningen omfattar inte krav från andra föreskrifter tex miljöbalken eller arbetsmiljölagstiftning. 1.3 OMFATTNING Riskutredningen omfattar en studie avseende hanteringen av brandfarlig vara i förhållande till gällande föreskrifter och dess allmänna råd. Uppskattningen och värderingen av riskernas omfattning kommer att utföras som en jämförelse mot gällande föreskrifter. Då delar av verksamheten inte är helt bestämd ska denna riskutredning uppdateras efterhand som projektet fortgår och ny information eller beslut tas.. 1.4 UNDERLAG Underlag för denna riskutredning har bla varit följande: - Ritning A-40.1-100, Plan 1. 2015-05-25 - Ritning A-40.1-200, Plan 2. 2015-05-25 - Ritning M-10-1-001, Situationsplan. 2015-05-28 (med uppdatering 150602) - Information och förutsättningar från projektet. Bland annat mail från Gustav Mårtensson 2015-05-29, men även löpande information. Datum: 2015-06-17 Sida: 4 av 19

1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskutredningen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2015-06-10 Första versionen PWT EMM 2015-06-17 Version 1.1. Nya förutsättningar: -Dieselcistern ska grävas ner. -RME ska inte klassas som brandfarlig vara - 2 STYRANDE DOKUMENT 2.1 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER För att uppfylla Lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) finns föreskrifter upprättade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (tidigare Räddningsverket och innan dess Sprängämnesinspektionen), vilka skall följas vid hantering av brandfarliga ämnen. Till föreskrifterna har det upprättats allmänna råd, vilka omfattar rekommendationer för utförande m.m. som normalt innebär att kraven enligt föreskrifterna uppfylls. Föreskrifterna reglerar bland annat behov av tillstånd, klassningsområden, krav på brandavskiljning etc. Bland annat ska följande föreskrifter följas vid hantering av brandfarliga varor: SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3 /3/ SRVFS 2004:7 om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor /4/ MSBFS 2013:3 om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor /2/ SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 /5/ Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Räddningsverket, 2008 /6/ MSBFS 2014:5 om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor /7/ Avstånd mellan anläggningar för brandfarliga gaser och vätskor samt skyddsobjekt skall vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall begränsa risken för: Antändning av de brandfarliga ämnena, Brandspridning inom anläggningen, och Brandspridning till skyddsobjekt vid brand i anläggningen. samt göra det möjligt att utrymma under säkra förhållanden Nedan följer en kort sammanställning av kraven i dessa föreskrifter: Datum: 2015-06-17 Sida: 5 av 19

2.1.1 Riskutredning En riskutredning bör enligt Allmänna råd till Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor /5/, innehålla riskanalys, riskbedömning, förslag till riskreducerande åtgärder samt eventuell komplettering för att studera om de föreslagna åtgärderna reducerar riskerna. Uppskattningen av risk avseende de identifierade riskkällorna förknippade med hantering av brandfarlig vara bör utföras utifrån aktuella förutsättningar och förhållanden. Följande faktorer bedöms vara relevanta att beakta vid uppskattning av risk i enlighet med en riskutredning enligt SÄIFS 2000:2: Placering och skydd Förvaringsplatsens utformning Skydd mot spill och läckage Samförvaring Ventilation Brandteknisk avskiljning Avstånd mellan anläggning för brandfarlig vara och skyddsobjekt Fyllning och tömning av cisterner och lösa behållare I Allmänna råd till Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor /5/ anges riktlinjer och rekommendationer för utförande och strategi för ovanstående faktorer beroende av aktuella förutsättningar och förhållanden. 2.1.2 Explosionsfarlig miljö Enligt SRVFS 2004:7 /4/ skall explosionsrisker förebyggas, bedömas och dokumenteras. Klassning av explosionsfarliga områden utförs normalt enligt SEK Handbok 426 /8/. Datum: 2015-06-17 Sida: 6 av 19

3 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING 3.1 ALLMÄNT I Kristinehamn ska Värmlandstrafik bygga en ny bussdepå. Bussdepån ska innehålla tankning (diesel, RME och spolarvätska), verkstad, utrymme för tvätt och städning av bussar samt tillhörande rum. Området utanför depån ska delvis användas som parkering för runt 30 fordon. De brandfarliga varorna som ska hanteras på depån är: Diesel (40 m3) Spolarvätska (1 m3) Acetylen (1 st 21 litersflaska) Spillolja (1 m3) 20-tal sprayburkar som är klassade som brandfarlig vara På anläggningen ska även följande (icke brandfarliga) varor hanteras och förvaras: AdBlue (1 m3) Blandade oljor (icke brandfarliga) RME (40 m3). Inblandning av diesel förutsätts inte ske på så vis att flampunkten sjunker och blandningen klassas som brandfarlig vara. Diesel och RME förvaras utomhus i cisterner (RME i mobil tank- och förvaringsstationer, diesel i nergrävd cistern). Spolarvätska och spillolja ska förvaras i eget rum som på ritningar benämns kem-förråd. Acetylen och sprayburkar förvaras i verkstaden. AdBlue och ickebrandfarliga oljor förvaras i separat oljerum. Den planerade bussdepån ligger i anslutning till en järnväg där farligt gods transporteras. En separat riskutredning är gjord för detta och resultatet visar att inga riskreducerande åtgärder krävs som påverkar hantering av brandfarlig vara inom depån (Riskanalys Kv Uttern. Brandskyddslaget 150401). Figur 1 visar en situationsplan över anläggningen. Figur 1. Situationsplan över anläggningen. Uppdragsnamn: Datum: Bussdepå Uttern 2015-06-17 Uppdragsnr: Sida: 204533 7 av 19

Figur 2 visar en planritning över plan 1. Figur 2. Planskiss över bussdepån. 3.2 HANTERING AV BRANDFARLIG VARA Diesel är en petroleumprodukt som utgör s.k. brandfarlig vätska klass 3. Klass 3-vätskor har en flampunkt mellan 55-100 C, vilket innebär att vätskan behöver hettas upp innan den antänder. Sannolikheten för antändning av diesel genom t.ex. gnistbildning är därför mycket begränsad. Bussdepån kommer att utrustas med en tankanläggning för diesel. Diesel förvaras i en nedgrävd cistern under mark innanför grindarna in till depån. Diesel ska kunna tankas både vid dieselcisternen och inne i anläggningen i städrummet. Lossningsplats och avluftningar till cisternen placeras i anslutning till dieselcisternen. Spolarvätska kommer att förvaras i kemförrådet och hanteras i verkstadslokalen och i städhallen för påfyllning av bussarna i samband med städning eller reparationer. Total förvaring av spolarvätska uppgår till 1 m 3 och förvaringen ska ske i Kemförråd. I rummet ska spolarvätskan automatiskt blandas med vatten och via pump ledas via rörsystem till påfyllnadsplatserna. Den färdigblandade spolarvätskan har normalt en inblandning av 30-50% koncentrerad spolarvätska. Påfyllningen sker med pistolmunstycken. Beroende på spolarvätskans koncentration och flampunkt kan vätskan klassas som både klass 1-, 2a- eller 2b- vätska. Hanteringen av spolarvätska kommer att studeras med ett konservativt synsätt och vätskan förutsätts därför utgöra klass 1-vätska. Spolarvätskan levereras och förvaras i en IBCcontainer (lös behållare). Spillolja kommer att samlas i verkstadsbyggnaden. Från tömningskärl/spillfat på vagn (tömning av olja i bussar placerade på pelarlyften) samt från tråg placerade nere i smörjgropen pumpas det till spilloljetank på ca 1m 3. Spilloljan töms sedan till tankbil och transporteras bort från depån. Om spilloljan enbart utgör ren motorolja ska den generellt inte klassas som brandfarlig vätska. Spilloljan kan dock vara förorenad av diverse andra produkter, bl.a. från motorläckage, men även p.g.a. att en spilloljecistern ofta används som avfallsbehållare för diverse restprodukter. Med hänsyn till detta kommer det förutsättas att spilloljetanken innehåller brandfarlig vätska klass 1. Datum: 2015-06-17 Sida: 8 av 19

Acetylen används i verkstadshallen för gassvetsning. Acetylen är en brandfarlig gas som förvaras i trycksatta flaskor med poröst innehåll. Det porösa innehållet är till för att bromsa sönderfall av acetylen då gasen är instabil vid tryck över 2 bar. Acetylenflaskor som utsätts för öppen eld kan explodera och sprida kringflygande bitar, tryck, flammor och heta gaser. Spruckna flaskor kan flyga avsevärda sträckor. I verkstadshallen förvaras en acetylenflaska (21 liter). Vid användning av acetylen finns risk för bakslag/bakeld (att gasblandningen förbränns bakåt in i brännarens blandgasrör och bakåt mot flaskan). Åtgärder mot detta behöver vidtas. Sprayburkar (aerosoler) ska användas i verkstaden. Några av dessa är klassade som brandfarlig vara (exempelvis bromsrengöring). Totalt ska ett 20-tal sprayburkar användas i verkstaden. 4 BEDÖMNING AV IDENTIFIERADE RISKER OCH FÖRESLAGET UTFÖRANDE 4.1 ALLMÄNT Konsekvenserna av de skadescenarier förknippade med förvaring och hantering av brandfarlig vätska bedöms med utgångspunkt från följande parametrar: risk för antändning vid normal hantering risk för spridning och antändning vid läckage Riskuppskattningen görs dels kvalitativt och dels utifrån om befintligt utförande är enligt de riktlinjer och rekommendationer som anges i allmänna råd, föreskrifter och rekommendationer. 4.2 KVALITATIV RISKUPPSKATTNING Aerosoler kan innehålla både brandfarlig vätska och brandfarlig drivgas. Vid en brand kan både sprayflaskor och gasflaskor explodera av trycket och innehållet tryckas ut. Brandförloppet kan då bli mycket häftigt och medföra risk för gasmolnsexplosion. En brand i en brandfarlig vätska kan medföra att brinnande vätska rinner till angränsande utrymmen och sprider branden på så sätt. Identifierade risker med aktuell förvaring av de aktuella brandfarlig varorna uppskattas vara: - Brand i lokalen som sprider sig till de brandfarliga varorna - Läckage av gas/vätska som sedan antänds 4.2.1 Brand i lokalen som sprider sig till aerosolerna/brandfarlig gas/brandfarlig vätska Vid en brand i bussdepån finns risk för att branden sprider sig till de brandfarliga varorna som i sin tur antänds eller att behållarna upphettas så att de rämnar vilket kan medföra ett mycket häftigt brandförlopp. För att minska sannolikheten för brandspridning från övriga lagret till aerosolerna kan åtgärder vidtas. Sådan åtgärd kan exempelvis utgöras av: - Förvaring i ett brandteknisk avskilt utrymme. - Minska brandbelastning och tändkällor i och i närheten av förvaringsutrymmen 4.2.2 Läckage av brandfarlig vätska som antänds Om en behållare med brandfarlig vätska brister eller läcker finns risk för att vätskan antänds, sprids till närliggande lokaler och där medföra risker. Det kan även ske om något går fel vid hantering av vätskorna. För att minska sannolikheten för att ett utsläpp ska påverka omgivande lokaler kan skyddsåtgärder vidtas. Sådan åtgärd kan exempelvis vara: Datum: 2015-06-17 Sida: 9 av 19

- Invallning av förvaringsutrymmen - Brandteknisk avskiljning - Läckage av brandfarlig vätska leds bort och samlas upp på annan plats - Säkerhetshöjande åtgärder på utrustning - Klassningsplan 4.2.3 Läckage av brandfarlig gas som antänds Om en behållare med brandfarlig gas brister eller läcker finns risk för att gasen antänds. En antändning av en gasflaska kan medföra ett häftigt brandförlopp eller i värsta fall en explosion. För att minska sannolikheten för att ett utsläpp av gas ska ske kan skyddsåtgärder vidtas. Sådan åtgärd kan exempelvis vara: - Rutiner för placering av flaskan för att undvika mekanisk påverkan av personer eller fordon - Rutin för underhåll av slangar och tätningar 4.2.4 Läckage av gas/vätska från aerosoler som sedan antänds Läckage av aerosoler bedöms främst kunna ske vid mekanisk påverkan på flaskorna, genom exempelvis påkörning av fordon, tapp av sprayflaskor m m. I samband med detta kan en gnista från exempelvis ett fordon, svets eller kapning antända utläckt ämne. En sådan brand kan få ett häftigt förlopp. För att minska sannolikheten för läckage och antändning kan åtgärder vidtas. Exempel på sådana åtgärder är: - Rutiner för placering av sprayflaska vid arbete för att undvika mekanisk påverkan av personer eller fordon 5 RISKUPPSKATTNING UTIFRÅN GÄLLANDE FÖRESKRIFTER 5.1 BRANDFARLIG VÄTSKA 5.1.1 Placering och skydd Brandfarlig vätska ska vara placerade på ett från skyddssynpunkt lämpligt sätt samt skyddade mot påkörning. Spolarvätska och spillolja förvaras inomhus. Diesel ska vara nedgrävd inne på det inhägnade området dit allmänhet/obehöriga inte har tillträde. Stängslet förutsätts vara minst 2 meter högt och avstånd mellan stängsel och dieselcisterns delar ovan mark (påfyllningsanordning, avluftningsrör etc.) ska vara minst 2 meter. 5.1.2 Invalllning MSBs föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor ställer krav på invallning utifrån parametrarna: förvarad mängd, vilken byggnadstyp och var i byggnaden förvaringen sker. Förvaringen sker på båda platserna i cisterner, lagertanken är placerad i källaren och dagtanken är placerad över lägsta plan där människor vanligen vistas. Byggnaden är en så kallad B-byggnad. Då diesel är brandfarlig vätska klass 3 som förvaras utomhus ställs inga krav på invallning utifrån LBE. Krav kan dock finnas utifrån exempelvis Naturvårdsverkets föreskrifter. Datum: 2015-06-17 Sida: 10 av 19

Spolarvätska och spillolja är klass 1 vätskor där volymen understiger minsta volym (3000 liter) då krav på invallning vid förvaring i markplan ställs. 5.1.3 Samförvaring Brandfarlig vätska får ej samförvaras med brandfarliga gaser eller lättantändligt gods. I cisternrum får inte samförvaring av cisterner och lösa behållare ske. Spolarvätska och spillolja förvaras i rum benämnt kemförråd. I det rummet får därför inte brandfarliga gaser, aerosoler eller lättantändligt gods förvaras. 5.1.4 Explosionsfarlig miljö Enligt föreskrifter skall explosionsrisker förebyggas, bedömas och dokumenteras. Vid hantering av vätskor som värms upp till mer än 5 grader under ämnets flampunkt kan explosiv atmosfär uppstå, det samma gäller om flampunkten för vätskan är under 30 grader. En klassningsplan för sådan hantering ska därför upprättas. Eftersom hanteringen inomhus omfattar brandfarliga vätskor klass 1 ska en klassningsplan upprättas. För diesel behöver ingen klassningsplan upprättas då hanteringstemperaturen med marginal överstiger vätskornas flampunkt. 5.1.5 Brandteknisk avskiljning För att hindra att brandfarliga vätskor bidrar till en brand som uppstår i ett annat utrymme ställs krav på att utrymmen med brandfarlig vätska ska skiljas av brandtekniskt. Parametrarna som avgör om avskiljning krävs och i vilken klass den ska utföras är: förvarad mängd, vilken byggnadstyp och hur förvaringen sker. Byggnaden är en så kallad B-byggnad och förvaringen sker i cistern (spillolja) och lös behållare (spolarvätska). Inget krav finns på brandteknisk avskiljning vid förvaring utomhus om avstånd till skyddsobjekt klaras enligt 5.1.8. Rum för förvaring av spolarvätska och spillolja ska skiljas av i lägst EI30 (EI60 om förvarade volymen överstiger 3000 liter). 5.1.6 Uppvärmning och öppen eld Antändbart material får inte finnas i farlig mängd där den brandfarliga vätskan hanteras. Öppen eld eller gnista får inte förekomma i farlig närhet av behållare. Antändbart material ska inte förekomma i omfattande mängd i kemförråd eller i närhet till platser för hantering av de brandfarliga vätskorna. 5.1.7 Spill och läckage Plats där spill eller läckage av brandfarlig vätska kan förekomma skall vara så utförd eller ha sådana tekniska anordningar att vätskan kan tas omhand på ett säkert sätt så att brand och explosionsrisker undviks. Skydd mot spill och läckage utförs enligt följande: Datum: 2015-06-17 Sida: 11 av 19

Droppskydd, uppsamlingstråg eller dylikt skall finnas på alla ställen där spill eller läckage kan förväntas, exempelvis vid pumpen i rummet med lagringstanken. Pistolventiler ska vara försedda med automatisk avstängningsanordning. Påfyllnadsslagar ska förses med slangbrottsventil, s.k. break down -ventil som stänger vid slangbrott eller om pistolventilen lossnar. Det behövs utrustning för att ta hand om spill i anläggningen i form exempelvis absorbenter, spade/skyffel och behållare. Cisterner med brandfarliga vätskor ska fyllas och tömmas på betryggande sätt. Fyllning ska planeras så att överfyllning inte sker, cistern för diesel ska utföras med överfyllnadsskydd med givare och lossning ska övervakas manuellt. Mätarskåpen ska vara försedda med flödesbegränsare som stoppar pumpen vid 300 liter. Vidare ska plats där spill eller läckage av brandfarlig vätska kan förekomma (tankningsrespektive påfyllningsplatser samt lossningsplatser) utföras, eller ha sådana tekniska anordningar, så att brandfarlig vätska kan tas om hand på ett säkert sätt så att brand- och explosionsrisker undviks. Även risk för förorening av mark till följd av större spill ska beaktas. Detta innebär att följande åtgärder ska vidtas: - Runt mätarskåp ska marken utföras med asfalt/hårdgjord yta inom spillzonen (spillzon begränsas av mätarskåpsslangens längd utökat med en meter). - Påfyllningsanslutningar ska utföras med anordning för uppsamling av spill som med marginal rymmer den mängd vätska som ryms i slangen - Uppställningsplatser för tankfordon ska utföras med tät beläggning där marken doseras mot lågpunkt för att minimera vätskeytan vid utsläpp (16 x 4 meter). Lågpunkten vid lossningsplats och brunnar i byggnaden för oljor, spolarvätska, och diesel ska ansluta till brunn som i sin tur är ansluten till oljeavskiljare. 5.1.8 Avstånd Krav på skyddsavstånd till andra byggnader finns för att begränsa risken för: Antändning av de brandfarliga vätskorna, Brandspridning inom anläggningen, och Brandspridning till skyddsobjekt vid brand i anläggningen Det finns inget krav på minsta avstånd till annan byggnad för spolarvätska eller spillolja då den hanteringen av brandfarlig vätska sker inomhus. För dieselcisternens delar ovan mark (ex lossningsanordning/lossningsplats) gäller avstånden som presenteras i tabellen nedan, observera att cistern med RME ses som stor brandbelastning: Kringliggande skyddsobjekt Byggnader av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet Material med stor brandbelastning Byggnad av brännbart material, brandfarlig verksamhet, A-byggnad Klass 2b och 3 (12 < V < 100) 9 m 12 m 12 m Datum: 2015-06-17 Sida: 12 av 19

Svårutrymda lokaler, sjukhus, skolor m.m. annan verksamhet med farliga ämnen 25 m För avstånd mellan IBC-container med spolarvätska och cistern med spillolja används det rekommenderade skyddsavstånd som gäller mellan cisterner innehållande de högre klasserna. Detta eftersom en IBC-container mer är i detta avseende mer att jämföra med en cistern än lösa behållare. Inbördes avstånd mellan tank för spolarvätska och tank för spillolja ska då vara minst 1 meter. Lossningsplatsen för diesel utomhus ska placeras så att avstånden i tabellen ovan uppfylls. 1 meters avstånd ska hållas mellan behållare för spolarvätska och spillolja. Avstånden gäller även till byggnader på andra tomter. Om ovanstående avstånd inte kan uppfyllas finns möjlighet att analytiskt dimensionera ett skydd för att minska avstånden. 5.1.9 Cisterner och rörledningar För kravställning på cisterner och rörledningar används MSBFS 2014:5 /7/. Föreskriften anger bland annat tekniska krav, krav på installation, krav på kontroll (både vid tillverkning och löpande vid användning). Cisterner och rörledningar inom anläggningen ska uppfylla MSBFS 2014:5 /7/ 5.2 BRANDFARLIG GAS 5.2.1 Placering och skydd Gasflaskor ska vara placerade på ett ur skyddssynpunkt lämpligt sätt samt skyddade mot påkörning. Rutin för placering av acetylenflaskan ska tas fram så att flaskan är skyddad mot påkörning och andra mekaniska skador. Det gäller även vid användning. 5.2.2 Kompetens Den som hanterar lösa behållare med brandfarlig gas ska ha tillräckliga kunskaper både om de gaser som hanteras och de risker som är förenade med verksamheten. Rutin för att uppfylla detta ska tas fram av verksamheten. 5.2.3 Placering Behållare ska placeras så att obehöriga hindras från att komma åt dem. Detta uppfylls då förvaringen sker inomhus. 5.2.4 Uppvärmning och eld Antändbart material får inte finnas i farlig mängd där brandfarliga gasen hanteras. Gasflaska får inte vara placerad så att risken för eller skadan av brand och explosion ökar väsentligt Datum: 2015-06-17 Sida: 13 av 19

genom närhet till andra gasflaskor eller till andra brandfarliga varor. Behållare får inte utsättas för farlig uppvärmning. Öppen eld eller gnistor får inte förekomma i farlig närhet av behållare. Rutin för placering av acetylenflaskan ska tas fram. 5.2.5 Explosionsfarlig miljö För enstaka lösa behållare upp till 150 liter behövs vanligtvis inte en klassningsplan enligt SÄIFS 1998:7. Ingen klassningsplan bedöms nödvändig för acetylenanvändningen. Dock ska acetylenen endast användas av utbildad personal och som följer arbetsförfarandet heta arbeten. 5.2.6 Förvaring Enligt SÄIFS 1998:7 ska man i B-byggnader hantera lösa gasbehållare enligt kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gaser (AFS 1997:3) och gasflaskor (AFS 2001:4). Det är viktigt att gasbehållaren förvaras på en lämplig plats efter dagens slut och då den inte används. Den ska vara skyddad mot brandpåverkan samt är lättåtkomlig för att snabbt få den i säkerhet vid brandfara. Rutin för att uppfylla detta ska tas fram av verksamheten. 5.2.7 Skyddsavstånd Det finns ett antal olika rekommendationer och skrifter angående skyddsavstånd vid hantering av brandfarlig vara. Rekommendationerna gäller bl.a. avstånd mellan lösa behållare och övriga komponenter förknippade med hantering av brandfarlig vätska och skyddsobjekt, omkringliggande bebyggelse, spänningsförande ledare samt cisterner och andra lösa behållare. Det gäller behållare som är större än 60 liter. Krav på skyddsavstånd ställs inte då behållaren med acetylen förutsätts vara på 21 liter. 5.2.8 Samförvaring Brandfarliga gaser får ej samförvaras med brandfarlig vätska eller lättantändligt gods. Acetylenflaskan får därför inte förvaras tillsammans med spillolja eller spolarvätskan. Acetylen flaskan får inte heller förvaras i närhet till påfyllningsstationer för spolarvätska eller diesel och inte heller i närhet av tömning av spolarvätskan. Lättantändligt gods ska hållas borta från acetylenflaskan både vid förvaring och användning. 5.2.9 Brandteknisk avskiljning Inga krav på brandteknisk avskiljning finns så länge avstånden i 5.2.8 uppfylls. Datum: 2015-06-17 Sida: 14 av 19

5.2.10 Uppvärmning och öppen eld Antändbart material får inte finnas i farlig mängd där brandfarlig gas hanteras. Gasflaska får inte vara placerad så att risken för skadan av brand och explosion ökar väsentligt genom närhet till andra gasflaskor eller till andra brandfarliga varor. Öppen eld eller gnista får inte förekomma i farlig närhet av behållaren. Inget antändbart material förekommer i omfattande mängd i acetylenens närhet. 5.2.11 Spill och läckage Inget krav på omhändertagande av spill och läckage finns för acetylen. 5.2.12 Bakslag Vid användning av acetylen skall det finnas godkänt bakslagsskydd som förhindrar bakslag i rörsystemet eller till gasflaskan. Detta förutsätts finnas vid användningen. 5.3 AEROSOLER (SPRAYFLASKOR) 5.3.1 Placering och skydd Gasflaskor (inklusive behållare med aerosoler) ska vara placerade på ett från skyddssynpunkt lämpligt sätt samt skyddade mot påkörning. Rutin för placering av sprayflaskor ska tas fram så att flaskan är skyddad mot påkörning och andra mekaniska skador. Det gäller även vid användning. 5.3.2 Invalllning Inget krav på invallning finns för aerosoler. 5.3.3 Samförvaring Brandfarliga gaser får ej samförvaras med brandfarlig vätska eller lättantändligt gods, enligt SÄIFS 2000:2. Aerosoler klassas som gasbehållare och får således ej förvaras tillsammans med brandfarlig vätska. Aerosoler får därför inte förvaras tillsammans med spillolja eller spolarvätskan. Sprayflaskor får inte heller förvaras i närhet till påfyllningsstationer för spolarvätska eller diesel och inte heller i närhet av tömning av spolarvätskan. Lättantändligt gods ska hållas borta från sprayflaskor både vid förvaring och användning. 5.3.4 Explosionsfarlig miljö För enstaka lösa behållare upp till 150 liter behövs vanligtvis inte en klassningsplan. Ingen klassningsplan bedöms nödvändig för aerosolbehållarna. Dock ska sprayburkar endast användas av utbildad personal och som vet om vilka risker de för med sig. Datum: 2015-06-17 Sida: 15 av 19

5.3.5 Brandteknisk avskiljning Inga krav på brandteknisk avskiljning finns för hantering av aerosoler i B-byggnad med den aktuella mängden (20 flaskor). 5.3.6 Uppvärmning och öppen eld Antändbart material får inte finnas i farlig mängd där brandfarlig gas hanteras. Gasflaska får inte vara placerad så att risken för skadan av brand och explosion ökar väsentligt genom närhet till andra gasflaskor eller till andra brandfarliga varor. Öppen eld eller gnista får inte förekomma i farlig närhet av behållaren. Inget antändbart material förekommer i omfattande mängd i aerosolernas närhet. 5.3.7 Spill och läckage Inget krav på omhändertagande av spill och läckage finns för aerosoler. 5.3.8 Avstånd Då hanteringen av aerosoler är begränsad (runt 20 flaskor) finns inget krav på skyddsavstånd. 5.4 ALLMÄNT 5.4.1 Släckutrustning Släckutrustning ska finnas i anslutning till där förvaring och hantering av brandfarlig vara förekommer. Anläggningen ska utrustas med släckutrustning och skyltning av släckutrustning enligt brandskyddsbeskrivningen. 5.4.2 Ventilation Brandfarliga vätskor och gaser som förvaras inomhus skall placeras i ett väl ventilerat utrymme där ventilationen skall mynna på lämplig plats. Med lämplig plats avses utomhus där eventuell gas inte kan antändas eller föras in i byggnaden igen. Om ventilationen är mekanisk, bör den vara sådan att den ger undertryck i hanteringsutrymmet i förhållande till intilliggande lokal. Ventilationssystemet ska inte kunna sprida en brand till eller från intilliggande lokaler. Tilluft ska inte tas från angränsande lokal. Ventilationen i kemförråd, verkstad och städhall ska utföras så att ovanstående uppfylls. 5.4.3 Skyltning Enligt AFS 2011:19 ska anläggningen vara skyltad med två olika skyltar; förbud mot eld samt varning för brandfarlig vara. Nedan ges exempel på skyltar och anslag. Exakt placering av skyltar tas fram i senare skede. Datum: 2015-06-17 Sida: 16 av 19

Figur 4.1. Placering av förbuds- och varningsanslag. Val av och placering av skyltar tas fram i senare skede. 5.4.4 Dokumentation En verksamhetsutövare ska bedöma var riskområden för explosiv atmosfär kan uppstå samt bedöma risken för antändning. Detta ska dokumenteras i bland annat riskutredning, klassningsplan och explosionsskyddsdokument. Explosionsskyddsdokumentet utgör den övergripande beskrivningen av anläggningen. Omfattningen av ett explosionsskyddsdokument framgår i exempelvis AFS 2003:3. Explosionsskyddsdokument ska upprättas av verksamheten. 5.4.5 Tillstånd Den som bedriver verksamheten skall söka tillstånd för denna hantering hos kommunen innan verksamheten startar enligt MSBFS 2013:3. Detta eftersom de förvarade mängderna överskrider de mängder som är undantagna krav på tillstånd för hantering av brandfarlig vara. En avsyning av tillståndsmyndigheten (kommunen) skall ske innan anläggningen tas i drift eller byggs om. Datum: 2015-06-17 Sida: 17 av 19

6 SLUTSATS Hantering av brandfarliga varor i anläggningen är ganska begränsade med hänsyn till att det är en bussdepå med verkstadsdel. Hantering av acetylen och sprayburkar (aerosoler) sker i fabriksförslutna förpackningar. De brandfarliga varorna som hanteras öppet i anläggningen är diesel, spolarvätska och spillolja. Riskutredningen visar att vissa risker finns och att kompletterande utredningar och åtgärder behöver genomföras enligt följande: Brandfarlig vätska Stängsel runt anläggningen ska vara minst två meter högt och avstånd mellan stängsel och dieselcisternens delar ska vara minst två meter (alternativt mur). En klassningsplan ska upprättas för hanteringen av klass 1 vätskor (spolarvätska och spillolja). Rum för förvaring av spolarvätska och spillolja ska avskiljas i lägst EI30. Spill och läckage ska kunna omhändertas enligt 5.1.7. 1 meters skyddsavstånd ska hållas mellan behållare för spolarvätska och cistern för spillolja. Skyddsavstånd från lossningsplats för diesel till omkringliggande skyddsobjekt ska uppfylla tabell i avsnitt 5.1.8 alternativt utformas med skyddsåtgärder enligt separat utredning. Cisterner och rörledningar för brandfarlig vätska ska uppfylla MSBFS 2014:5. Brandfarlig gas Rutiner för hantering och förvaring av acetylenflaskan ska tas fram av verksamheten så att avsnitten 5.2.1 5.2.12 uppfylls. Aerosoler (sprayburkar) Rutiner för hantering och förvaring av sprayflaskor (aerosoler) ska tas fram av verksamheten så att avsnitten 5.3.1, 5.3.3 och 5.3.6 uppfylls. Allmänt Samförvaring av brandfarlig gas, brandfarlig vätska och/eller lättantändligt gods får inte ske. Öppen eld eller gnista får inte heller förekomma i farlig närhet till brandfarlig vara. Anläggningen ska utrustas med släckutrustning enligt brandkyddsbeskrivningen. Ventilationen ska projekteras så att avsnitt 5.4.2 uppfylls. Anläggningen ska skyltas upp för att påvisa närvaro av och risken med, brandfarlig vara. Skyltprogram tas fram i senare skede. Verksamheten ska upprätta ett explosionsskyddsdokument. Verksamheten ska söka tillstånd för sin hantering av brandfarliga varor. Datum: 2015-06-17 Sida: 18 av 19

7 REFERENSER /1/ SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor, Svensk Författningssamling, juli 2010 /2/ MSBFS 2013:3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, augusti 2013 /3/ SÄIFS 1998:7 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3, december 1998 /4/ Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor, SRVFS 2004:7, Räddningsverket, mars 2004 /5/ Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 /6/ Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Räddningsverket, 2008. /7/ MSBFS 2014:5 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor /8/ Klassning av explosionsfarliga områden, områden med explosiv gasatmosfär, SEK (Svensk elstandard) Handbok 426, utgåva 4, april 2011 Datum: 2015-06-17 Sida: 19 av 19