Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

FÖRSÖKSRAPPORT 2009

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1. Sortförsök... 7 4.1.1. Officiella sortförsök 2009... 7 4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete... 8 4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg... 9 4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn... 10 4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete... 12 4.1.1.5. Officiella sortförsök med havre... 13 4.1.1.6. Officiella sortförsök med raps... 15 4.1.1.7. Officiella sortförsök med rybs... 16 4.2.1. Odlingstekniska sortförsök... 18 4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn... 21 4.2.3. Försök med olika NPK-gödselmedel... 27 1

Försöksrapport 2009 Sammanställd av Patrik Erlund, försöksledare och Ann-Sofie Lindholm, fältmästare 1. Inledning Projektet Västankvarn ett regionalt försökscentrum fortgick för sjunde året. Verksamheten fortsatte med en andel egen finansiering samt med bidrag från Finlands Svenska Jordfonden. Mängden försök ökade en aning och antalet försöksrutor i direkta egna eller beställningsförsök var ca 3100 rutor (bild 4). Dessutom hade Boreal Växtförädling Ab förädlingsmaterial och försök omfattande dryga 3500 rutor. Det totala rutantalet uppgick således till ca 6600 rutor. 2. Västankvarn försöksgård 2.1 Organisation Projektets organisation framgår ur bild 1. Projektet administreras av Yrkeshögskolan Novia, som också har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Västankvarn gård deltar också i projektet och anställer behövlig personal. Nylands Svenska Lantbrukssällskap deltar i projektet via ett samarbetsavtal, i vilket man har kommit överens om användning av Lantbrukssällskapets försöksutrustning samt hjälp av personalen vid arbetstoppar. Verksamheten inom projektet övervakas av en styrgrupp som är sammansatt av en representant för den externa finansiären Finlands Svenska Jordfonden samt representanter för Nylands Svenska Lantbrukssällskap och Yrkeshögskolan Novia. 2.2 Personal Försöksledare har varit agr Patrik Erlund från Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Agrl YH Ann-Sofie Lindholm har skött fältmästarens uppgifter. Agr Torsten Lindqvist, Västankvarns gårds VD, har ansvarat för att försöksgårdens infrastruktur fungerat och att gårdens resurser kunnat utnyttjas av försökscentret. Han fungerar också som styrgruppens sekreterare. Övriga anställda är agrl YH Jan-Olof Hommas, försökstekniker. Därtill arbetade agrologstuderande Mikael Fröberg som tekniker på försöksgården. Vid arbetstoppar har även agrologerna Jan Grönholm, Staffan Eliasson, Britt-Marie Olin, Jörgen Bergman, Torbjörn Lönnfors och Elin Koho från lantbrukssällskapet deltagit i arbetet på de två försöksgårdarna. Elin Koho sköter även försöken på Stor Sarvlaks gård. 2

Bild 1. Projektets Västankvarn - ett regionalt försökscentrum organisation YH Novia Styrgrupp 2009: Ordf. Leif Karlsson, NSL Lars Fridefors, YH Novia Torsten Lindqvist, Västankvarn Gård Patrik Erlund, NSL Håkan Fagerström, Finlands Svenska Jordfonden Samarbetsavtal NSL -Maskiner -Arbete 3. Växtperioden 2009 Den termiska växtperioden började den 23 april i södra Finland (Källa: Meterologiska institutet). Sådden inleddes under första veckan i maj. Växtperioden var till en början varm och värmesumman låg i maj över det normala men därefter låg värmesumman under det långvariga medeltalet (Bild 2). Den termiska växtperiodens längd var i Västankvarn 159 dagar och i Stor Sarvlaks 160 dagar. Nästan hela växtperioden regnade det mer än normalt. Nederbördsmängden hölls närmast det normala i maj, augusti och september. Grödorna led ställvis av regnmängderna i juni och juli. Skördeperioden var ganska normal. Den totala regnmängden under perioden maj-september uppgick i Västankvarn till 423 mm och i Stor Sarvlaks till 400 mm. Det långvariga medeltalet för samma period är 279 mm (Bild 3). 3

Bild 2. Den effektiva värmesumman 2009 uppmätt i Västankvarn, Ingå (VK) och Stor Sarvlaks, Pernå (SS) samt medeltalet från år 1961 till 1990. 1600 1400 1200 1000 Effektiv temperatursumma >5C o C o 800 600 400 200 0 * Källa: Meteorologiska institutet 1961-90* 2009VK 2009SS Bild 3. Nederbörden 2009 jämfört med normalvärdet från Helsingfors Vanda flygstation. Nederbörd 2009 250 200 150 mm 100 50 128,4 62,5 35 49,7 31 41 60 109,2 140,8 86,5 74 77,5 73 63,5 70 0 Maj Juni Juli Augusti September HKI-Vanda medeltal Västankvarn Stor Sarvlaks 4

3.1. Försöksplatserna Under växtperioden 2009 hade försöksstationen försök utlagda på Västankvarn gård i Ingå och på Stor Sarvlaks gård i Pernå. Ca 2/3 av försöksrutorna fanns i Västankvarn och 1/3 i Stor Sarvlaks (Tabell 1). Tabell 1. Försöksverksamheten 2009 på Västankvarn och Stor Sarvlaks. Västankvarn Antal försök Försöksled Rutor Stor Sarvlaks Antal försök Försöksled Rutor Försök Växtskydd 17 133 527 Gödsling 9 97 328 5 84 252 Sort 31 649 1453 10 126 468 Jordförbättring 2 16 40 Utsäde 1 7 28 Summa 60 902 2376 15 210 720 + Boreals förädlingsmaterial ca. 3500 Bild 4. Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård 2003-2009. Försök på Västankvarn försöksgård 2003-2009 (Beställda) Antal försök 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Antal försöksrutor 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Försök Rutor 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 Dessutom hade Boreal Växtförädling Ab ca 3500 rutor med förädlingsmaterial utlagda på Västankvarn. 5

3.2. Försöksfälten Försöken var utlagda på tre skiften i Västankvarn och på tre skiften i Stor Sarvlaks. Skiftenas bördighet framgår ur tabell 2. Tabell 2. Försöksfältens bördighet i Västankvarn och Stor Sarvlaks. Plats Västankvarn Västankvarn Västankvarn Stor Sarvlaks Stor Sarvlaks Stor Sarvlaks Odlingsväxt Vårsäd Höstsäd Oljeväxt Vårsäd Höstsäd Oljeväxt Förfrukt vårvete höstvete vall vårvete rybs vårvete Jordart MjL MjL GL MoL GL MoL Mullhalt ph 6,3 6,3 6 6,8 7 7 Ca 2400 2400 3400 2600 3771 2825 K 156 156 217 370 269 375 P 14,3 14,3 14,2 16 14 30 Mg 235 235 327 570 425 490 6

4. Resultat I denna rapport presenteras resultat både från tidigare år och från år 2009. Det är dels fråga om ett års resultat men även om försöksserier på minst två år. Många av de försök som har startats kommer att fortsätta i flere år, vilket gör det möjligt att efter hand få resultat från växtperioder med olika väderförhållanden. 4.1. Sortförsök 4.1.1. Officiella sortförsök 2009 Västankvarn försöksgård har deltagit i den officiella sorttestningen med försök på både Västankvarn och Stor Sarvlaks. Försöken ingår i den lagstadgade sorttestning, som administreras av MTT och som är förlagd till ett tiotal olika platser runtom i landet. Denna försöksverksamhet administreras av MTT, vilket betyder att försöksplaner samt arbetsbeskrivningar för genomförandet av försöken görs upp centralt. På detta sätt kan man försäkra sig om att försöken genomförs på samma sätt på de olika försöksplatserna. De officiella sortförsöken sås med obetat utsäde för att man bättre skall få fram eventuella sortskillnader i sjukdomsresistens. Inga andra växtskyddsbehandlingar än ogräsbekämpning har gjorts i försöken. Sorternas utveckling har bedömts under växtperioden genom att fastställa tidpunkten för axgång och gulmognad. Dessutom bedömde man förekomsten av liggsäd strax före skörden. Från skörden gjordes normala kvalitetsanalyser. Resultaten är sammanställda från de båda försöksplatserna från åren 2003-2009 och presenteras som en direktjämförelse där man kan jämföra sorterna sinsemellan. I tabellerna finns definierat en mätarsort, märkt med C. Signifikansnivån anger hur sannolikt skillnaden mellan en sort och mätarsorten beror enbart på sortegenskaperna och inte på slumpen. Signifikanserna anges på följande sätt: o = signifikant på 10 nivå (10 risk att skillnaden beror på slumpen) * = signifikant på 5 nivå **= signifikant på 1 nivå *** = signifikant på 0,1 nivå 7

4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete Resultat från officiella sortförsök med höstvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein Utvintring Växttid Liggsäd Hlvikt Falltal GUNBO=C 11 6255 100 26,7 336,8 1,2 86,7 40,2 79,2 11,9 298 URHO 13 5922 95 11,3 ** 332,1 *** 33,4 * 93,9 *** 39,3 76,7 *** 12,8 *** 315 REHTI 9 5669 91 o 20 333,5 *** 50,1 ** 96,4 *** 40 77,6 ** 12,2 223 *** PAPAGENO 4 5357 86 o 34,3 333,8 *** 0 72,8 *** 39,9 77,8 o 12,7 ** 295 VEETI 7 6207 99 11,2 * 334,1 *** 32,9 o 92,1 ** 41 77,1 ** 11,7 235 *** SKAGEN 3 6751 108 11,6 o 334,2 ** 77,4 *** 44,9 ** 76,4 ** 12,3 301 SW MAGNIFIK 5 6085 97 11,5 o 334,3 *** 6,5 79 ** 35,5 *** 78,5 12,3 269 SW HARNESK 3 6239 100 43 * 334,5 ** 2,9 67,3 *** 40 76,5 ** 11,9 312 ARKTIKA 7 5960 95 4,6 ** 334,9 ** 34,2 * 97,2 *** 37,2 ** 78,8 12 269 o OLIVIN 9 6120 98 32,2 335,5 * 4,2 76,5 *** 37,5 ** 79,1 12,3 * 283 Gunbo fungerade som mätarsort i denna jämförelse. Det är en sen och rikligt avkastande sort. Strået var medelkort och stråstyrkan var mycket god. Proteinhalten var bland de lägre medan falltalsegenskaperna var goda. Urho hade god avkastning och bra vinterhärdighet. Den är tidigare än mätaren och har en högre proteinhalt. Strået var dock långt och sorten är aningen stråsvag. Hektolitervikten är lägre än mätarens. Rehti gav signifikant lägre avkastning än mätaren. Växttiden var som Urho och sorten har långt och svagt strå. Proteinhalten är högre än mätaren men falltalsegenskaperna var lägre. Papageno är en ny sort som ännu inte är på sortlistan. Papageno avkastade betydligt sämre än Gunbo. Strået var kort och styvt. Veeti är en ny sort som hade hög vinterhärdighet. Avkastningen var av samma klass som Gunbo. Strået är långt och relativt svagt. Falltalet var lägre än hos Gunbo. Skagen är en ny lovande sort. Den uppvisade bra övervintringsförmåga, ett kort och styvt strå. SW Magnifik uppvisade god övervintringsförmåga och har en kort växttid. Strået är kort och styvt. SW Harnesk avkastade i medeltal ungefär som Gunbo trots relativt höga utvintringsskador. De år som sorten övervintrade avkastade den mycket bra. Strået var kort och mycket styvt. Proteinhalten och falltalet var på samma nivå som hos Gunbo. 8

Artika har en utmärkt övervintringsförmåga och är ca två dagar tidigare än mätaren. Den har däremot ett långt och lite svagare strå. Olivin är en sort som är lik mätaren. Den har dock ett kortare strå och högre protein. 4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg Resultat från officiella sortförsök med råg från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Utvintring Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein AMILO=C 5 5416 100 12,8 331 39,3 114,4 32,7 73,2 10,5 190 WALET 4 5447 101 14,5 330 35,2 114 33,7 73 10,2 137 ** RIIHI 6 4846 89 10,1 331 50,3 137,1 *** 29,2 *** 71 *** 11,3 ** 137 ** ELVI 12 5111 94 13,9 331 55,6 * 128,9 *** 32,6 71,3 *** 10,8 118 *** KIER 10 5790 107 7,4 o 332 29,8 114,5 34 o 72,1 ** 10,6 143 ** Hlvikt Falltal REETTA 7 5862 108 7,6 332 47,1 125,4 ** 30,1 ** 72,6 11 * 143 ** PICASSO 9 6284 116 * 11,7 332 o 48 107,3 * 33,4 71,9 ** 9,4 *** 169 EVOLO 5 7034 130 *** 8,6 333 * 47,4 104,6 * 35,3 ** 73,1 9,3 *** 208 Amilo var mätare och hade relativt god vinterhärdighet, men strået var medellångt och svagt. Sorten hade högsta falltalet. Walet avkastade lite bättre än mätaren men uppvisade i övrigt liknande resultat. Riihi hade betydligt lägre skörd än mätaren. Sorten övervintrade bra. Strået var långt och svagt. Hektolitervikt, tusenkornsvikt och falltal var bland de lägsta medan proteinet var det högsta. Elvi hade lägre avkastning men liknande vinterhärdighet och strået var längre och svagare än mätarens. Kier hade högre avkastning och bättre vinterhärdighet än mätaren. Hektolitervikten och falltalet var bland de högre. Reetta hade högre skörd än mätaren och övervintrade bra. Sorten har ett långt strå. Picasso är en högt avkastande hybridsort. Strået är kort men dock lite svagt. Kärnan är större medan hektolitervikt, protein samt falltal är lägre än mätarens. Evolo är en hybridsort som uppvisade mycket god avkastningsförmåga. Strået var kort. Sorten uppvisade en hög tusenkornsvikt. 9

4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn Resultat från officiella sortförsök med korn från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Hl-vikt Protein SCARLETT=C 15 5162 100 94,8 17,2 63,1 44,4 68,7 11,6 MARTHE 6 5529 107 * 95,3 19,4 65 O 44,4 68,2 11,2 * ELISETA 5 5545 107 * 95,3 17,9 69,9 *** 49,1 *** 71,2 *** 11,6 TOLKIEN 5 5523 107 * 95,5 33,9 * 63,2 48,1 *** 67,2 * 10,5 *** MAAREN 8 5450 106 * 96 * 16,8 67,9 *** 46,2 * 68 11,2 * BRAEMAR 8 5296 103 96,1 * 21,2 67,9 *** 47,9 *** 68,1 11,4 STREIF 5 5519 107 * 96,1 o 17,8 64,5 46,6 * 67,1 ** 11,1 ** MINTTU 4 5530 107 * 96,2 o 8,8 60,6 * 49,2 *** 66,5 *** 11,1 * FAIRYTALE 5 5861 114 *** 96,3 * 16,4 66,7 ** 43,1 66,5 *** 10,4 *** XANADU 7 5175 100 96,3 * 14,4 64,6 46,6 ** 67,5 * 11,6 PRESTIGE 6 4943 96 96,4 * 11,8 66,6 ** 48,9 *** 68,7 11,6 RAMBLER 5 5394 104 96,5 * 21,4 64,3 49,7 *** 69 10,7 *** CONCHITA 7 5530 107 * 96,6 ** 32,4 * 62,5 50,9 *** 67,3 ** 10,6 *** HARBINGER 5 5509 107 * 96,9 ** 15,9 64,1 47,3 ** 67,9 10,7 *** ANNABELL 12 5652 109 *** 97 *** 17,9 67,2 *** 43,9 67,1 *** 10,6 *** JB MALTASIA 5 5527 107 * 97,1 ** 23,4 63,3 46,3 * 69,1 11,1 * TOCADA 8 5593 108 ** 97,4 *** 14,2 68,1 *** 51,9 *** 66,8 *** 10,8 *** JUSTINA 5 5567 108 * 97,5 *** 18,6 70,9 *** 48,5 *** 68,3 10,6 *** MAURITIA 6 5571 108 ** 97,6 *** 14,9 63,9 49 *** 67,2 ** 10,5 *** PUBLICAN 6 5522 107 * 98,1 *** 21,4 66,4 ** 49,6 *** 67,3 * 10,7 *** QUENCH 6 5707 111 *** 98,1 *** 15,9 64,7 47,2 ** 67,4 * 10,5 *** NFC TIPPLE 6 5752 111 *** 98,7 *** 10,8 62,9 51,6 *** 67,3 * 10 *** Scarlett fungerade som mätarsort. Scarlett är en rätt tidig och stråstyv maltkornssort. Sorten har relativt god avkastning, men hektolitervikten är bland de lägsta medan proteinet är bland de högsta. Marthe avkastade bättre än Scarlett. Stråstyrkan och kärnstorleken var ungefär som hos mätaren. Proteinhalten var något lägre. Eliseta hade högre avkastning än mätaren och likaså tusenkorns- och hektolitervikt. Tolkien hade högre avkastning, tusenkornsvikt och hektolitervikt än mätaren. Strået var däremot svagare och proteinhalten lägre än mätarens. Maaren avkastade bättre än Scarlett. Strået var längre och kärnan var större än hos Scarlett. 10

Braemar hade en avkastning lite bättre än mätaren. Växttiden och proteinet är som mätarsorten men kärnan är större. Streif är en ny högtavkastande sort. Kärnan är stor och proteinet är ungefär som mätarens. Minttu hade god avkastning och tusenkornsvikt. Hektolitervikten och proteinet var lägre än mätarens. Fairytale gav höga skördar. Hektolitervikten och proteinet var dock lägre än mätarens. Xanadu var lika sen och avkastade ungefär som Scarlett. Tusenkornsvikten var hög och proteinhalten lika som hos Scarlett. Prestige är en senare sort som avkastade något sämre än Scarlett. Sorten är rätt stråstyv. Kärnstorleken är betydligt högre än hos Scarlett. Rambler avkastade bättre än mätaren och var några dagar tidigare. Kärnan är stor. Conchita var senare än Scarlett. Avkastningen var högre än mätaren medan proteinhalten var lägre. Sorten är liggsädskänslig men har stor kärna. Harbinger uppvisade högre avkastningsnivå än Scarlett. Tusenkornsvikten var högre än hos Scarlett medan proteinhalten var lite lägre. Annabell gav god skörd. Hektolitervikten och proteinhalten är lite lägre än mätarens. JB Maltasia hade högre avkastning och hektolitervikt samt större kärna än mätaren. Däremot var proteinet lite lägre. Tocada hade också hög avkastning och längre växttid. Kärnan är större men hektolitervikt och protein är lägre än mätarens. Justina är en ny högtavkastande foderkornssort. Den var tre dagar senare än Scarlett och hade stor kärna. Mauritia är en senare sort med god skörd. Tusenkornsvikten är högre medan hektolitervikten och proteinet är lägre än mätarens. Publican avkastade betydligt bättre men var fyra dagar senare än Scarlett. Strået var långt och kärnan stor. Quench avkastade betydligt bättre men var tre dagar senare än Scarlett. Strået var styvt och kärnan stor. NFC Tipple gav även den en högre skörd än Scarlett. Tipple är en senare sort med hög tusenkornsvikt. Hektolitervikten och proteinhalten var lägre än mätarens. 11

4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete Resultat från officiella sortförsök med vårvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha Rel tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein AMARETTO=C 16 5958 100 107 16,2 88 37,6 79 12 273 AINO 6 4842 81 *** 103 *** 2,3 o 81,2 *** 33,1 *** 75,5 *** 12,8 *** 226 * AALLOTAR 4 5572 94 103 *** 8,7 84,9 * 32 *** 77 *** 12,6 * 245 BJARNE 8 4554 76 *** 104 *** 0 * 69,5 *** 33,1 *** 76,9 *** 14 *** 326 * Hlvikt Falltal WANAMO 5 4716 79 *** 104 ** 13 82,5 *** 32,1 *** 77,3 ** 14,1 *** 325 * KRUUNU 14 5248 88 *** 104 *** 11,6 86,8 35,6 * 76,7 *** 12,9 *** 319 ** ZEBRA 10 5399 91 ** 105 ** 13,9 88,4 38 78,8 12,7 *** 273 QUARNA 6 5124 86 *** 105 * 22,7 77,8 *** 36,8 78,8 15 *** 289 DEMONSTRANT 5 5695 96 105 O 7,7 80,2 *** 35 * 79,7 12,6 * 287 PICOLO 6 5393 91 * 105 10,7 77,8 *** 37,7 77,1 *** 13,1 *** 297 SERTORI 4 5619 94 105 10,7 72,4 *** 41,2 * 81,2 *** 13,3 *** 304 WELLAMO 7 5556 93 o 106 15,5 87,6 33,9 ** 80,1 * 13,5 *** 265 MARBLE 6 5733 96 106 11,5 83,1 *** 37,8 79,6 12,6 * 280 BOMBONA 5 5614 94 107 8 90,1 39 78 o 13 *** 253 TRAPPE 8 6576 110 ** 108 O 8,5 82,7 *** 36,6 79,2 11,2 *** 231 * EPOS 9 5669 95 108 * 0 * 85 ** 37,1 76,9 *** 12,9 *** 301 Amaretto var mätare i försöken. Amaretto hade god avkastning och medellång växttid. Stråstyrkan var lite svag men hektolitervikten var god. Proteinhalten var på låga sidan medan falltalsegenskaperna var goda. Aino uppvisade en betydligt lägre skördenivå än Amaretto. Sorten mognade 4 dagar tidigare. Strået var kort och styvt, kärnan liten och proteinhalten högre än hos mätaren. Aallotar hade fyra dagar kortare växttid än Amaretto. Strået var kort, kärnan liten och proteinhalten högre än hos Amaretto. Bjarne hade betydligt kortare växttid och lägre avkastningsnivå än Amaretto. Strået var kort och mycket styvt. Proteinhalten och falltalet var däremot högre än hos Amaretto. Wanamo hade lägre avkastning och högre proteinhalt än mätaren. Hektolitervikten var låg medan falltalet var högt. Kruunu hade lägre avkastning och hektolitervikt än mätaren. Proteinet och falltalet var goda. Zebra hade lägre skörd än mätaren. Kärnan är stor och proteinhalten är hög. Quarna är en tidig sort som hade lägre skörd än mätaren. Proteinhalten och falltalet var däremot höga. 12

Demonstrant var ca två dagar tidigare än Amaretto men med lägre avkastning. Strået är ganska långt och stråstyrkan god. Hektolitervikten, proteinhalten och falltalet var högre än hos Amaretto. Picolo avkastade sämre än Amaretto men hade något kortare växttid. Strået var kort och styvt. Protein och falltal var högre än mätarens. Sertori Wellamo hade också lägre skörd och tusenkornsvikt än mätaren. Proteinhalten, hektolitervikten och falltalet var däremot höga. Marble är en ny sort med ungefär samma avkastningsnivå som Amaretto. Strået är styvt och kärnan är stor. Hektolitervikten, proteinhalten och falltalet är högre än Amarettos. Bombona är en ny sort med god stråstyrka. Kärnan var större och proteinhalten var högre än hos Amaretto. Trappe hade betydligt högre skörd än mätaren, medan proteinhalten och falltalet var lägre. Epos är en sen, mycket stråstyv sort med god proteinhalt och goda falltalsegenskaper. Avkastningen och hektolitervikten var lägre än mätaren. 4.1.1.5. Officiella sortförsök med havre Resultat från officiella sortförsök med havre från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Skörd kg/ha Rel tal Antal försök Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Protein Prot. skörd kg/ha Hlvikt Skalhalt Kärnskörd kg/ha BELINDA=C 14 6387 100 105 28,4 88,2 35,9 55 11 604 24,9 4805 VELI 11 5035 79 *** 99,3 *** 54,6 ** 100 *** 31,9 *** 55,4 13,3 *** 565 * 24 * 3836 *** EEMELI 6 5017 79 *** 100 *** 29,3 87 35,9 55,6 13,2 *** 574 24,4 3795 *** PEPPI 2 5457 85 ** 101 ** 34,6 85,4 32,3 ** 57,4 ** 13,2 *** 609 23,6 o 4182 ** ROOPE 14 5977 94 ** 102 *** 41,5 o 102,8 *** 32,1 *** 54,3 * 12,2 *** 625 22,5 *** 4643 STEINAR 7 6416 100 103 ** 12,7 94,1 *** 34,6 O 54,2 o 11 610 23,6 ** 4909 JULIUS 6 5873 92 ** 104 o 20,9 81,8 *** 34,6 54,6 12 *** 603 23,2 *** 4516 * VIVIANA 8 6460 101 104 25 87,2 35,9 54,6 11,3 624 25,6 o 4817 IIRIS 4 6058 95 105 16,3 82,4 *** 38,9 ** 55,3 11,7 * 605 24 o 4608 BETTIINA 6 6448 101 105 24,7 89,5 37,1 55,9 * 11 611 24,7 4861 SW INGEBORG 9 6191 97 105 39,2 84,5 ** 39,2 *** 55,9 * 11,5 * 606 25,1 4641 13

Belinda fungerade som mätarsort. Belinda var sen med hög avkastning. Strået var relativt kort och rätt styvt. Hektolitervikten var hög och medan proteinhalten var låg, så var proteinskörden bland de högsta. Skalhalten var dock hög. Veli är en tidig sort som hade låg avkastning. Strået var relativt långt och svagt. Proteinhalten var mycket hög och skalhalten lägre än mätaren. Eemeli var fem dagar tidigare än Belinda i försöken. Strået var relativt kort och styvt. Proteinhalten var högre än Belinda och kärnstorlek och skalhalt var som hos Belinda. Peppi var fyra dagar tidigare än Belinda. Skörden var lägre, strået relativt kort och styvt. Kärnan var mindre än hos Belinda medan proteinhalten var högre. Skalhalten var lägre än hos Belinda. Roope hade lägre avkastning än mätaren. Skalhalten var låg och proteinhalten tämligen hög. Steinar avkastade lika bra som Belinda. Växttiden var två dagar kortare. Strået var relativt långt men styvt. Kärnan var något mindre och skalhalten lägre än hos Belinda. Julius är en tidigare sort som hade lägre skördenivå än Belinda. Strået är kort och stråstyrkan god. Proteinhalten var högre och skalhalten lägre än hos mätaren. Viviana var den enda sort med skörden på samma nivå som mätaren. Det är en tidig sort med hög skalhalt. Iiris avkastade något lägre än mätarsorten. Iiris lika lång växttid som Belinda. Strået var kort och styvt. Kärnan var större och skalhalten var lägre än hos Belinda. Bettiina avkastade lika bra som Belinda. Växttiden var lika lång. För övrigt var kvaliteten som hos Belinda. SW Ingeborg hade lite lägre skörd än mätaren. Strået var kortare än mätarens men stråstyrkan var sämre. Tusenkornsvikten var rätt hög. 14

4.1.1.6. Officiella sortförsök med raps Resultat från officiella sortförsök med raps från Västankvarn 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein Växttid Liggsäd Oljehalt Klorofyll ppm MARIE=C 8 2642 100 115 40,9 100,4 3,8 24,1 47,4 13,3 MERRYL 4 2621 99 115 40,7 98,5 3,8 24 47,7 9,5 TRAPPER 4 2993 113 * 115 33,9 102,5 4 o 23,2 * 47 10,6 HIGHLIGHT 3 2572 97 115 91,9 * 105,2 * 3,5 * 23,1 o 47,1 7 o IMI203 4 2294 87 * 115 96,4 ** 90,7 *** 3,9 21,4 *** 41,6 *** 7 o ILVES 5 2624 99 116 58,9 100,5 3,6 23,2 * 47,8 9,2 SHEIK 4 3045 115 ** 116 30,7 110 *** 4,2 *** 24,7 46,4 12,7 CAMPINO 4 3077 116 ** 116 38,1 106 ** 4,1 ** 21,5 *** 47,4 24,1 ** WILDCAT 8 2584 98 116 * 23,6 o 102,3 3,9 25 ** 46,5 o 15,3 Marie fungerade som mätarsort. Stråstyrkan var inte den bästa medan oljehalten och klorofyllhalten var hög. Merryl hade lika lång växttid som Marie, skördenivån, stråstyrka, oljehalt och klorofyllhalt på samma nivå som hos Marie. Trapper är en hybridsort som i försöken uppvisade samma växttid som Marie. Skördenivån var betydligt bättre. Kvalitetsegenskaperna skiljde sig inte från mätaren. Highlight är en ny sort men med lägre avkastningsnivå än Wildcat. Strået var inte speciellt styvt. Klorofyllhalten var låg och oljehalten hög. IMI 203 är en imidazolinon (hebicid) resitent sort. Växttiden var samma som hos mätaren. Olje- och proteinhalten var lägre än hos mätaren Marie. Ilves hade avkastning som mätaren och olje- och klorofyllhalterna var också på samma nivå. Sheik hade högre avkastning än mätaren. Detta är en högt växande sort som i övrigt är lik mätarsorten. Campino hade en dag längre växttid än Marie. Avkastningen var betydligt högre. Oljehalten var i klass med Marie medan klorofyllhalten var betydligt högre. Wildcat fungerade som mätarsort i försöken. Wildcat hade ganska låg avkastning, men hade god olje- och klorofyllhalt. 15

4.1.1.7. Officiella sortförsök med rybs Resultat från officiella sortförsök med rybs från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2003-2009. Antal försök Skörd kg/ha rel. Längd cm Tkv g Protein SW PETITA=C 8 2398 100 107 60,3 107,8 2,6 21,4 47,9 4,6 VALO 9 2315 97 106 o 64,5 108,6 2,5 O 22,6 *** 44,7 *** 4,4 AUREA CL 4 2152 90 ** 106 55,4 103,4 o 2,4 ** 22,9 *** 43,9 *** 3,9 EOS 5 2456 102 106 51,8 112,7 * 2,6 22,1 o 47,2 4,2 Växttid Liggsäd Oljehalt Klorofyll ppm APOLLO 5 2369 99 107 62,6 112,6 * 2,5 22,1 o 46,1 *** 4,1 CORDELIA 5 2466 103 107 56 114,6 ** 2,5 21,7 47,3 5,2 JULIET 4 2362 98 107 62,9 111,7 o 2,4 * 21,9 47,3 4,6 SW Petita var mätarsort. Skördenivån är ganska medelmåttig men oljehalten är god. Valo hade lite lägre avkastning än mätaren. Oljehalten var lägre än mätarens medan klorofyllhalten var aningen högre. Aurea CL är en imidazolinon (hebicid) resitent sort. Aurea CL hade en dag kortare växttid än mätaren. Avkastningen var betydligt lägre. Oljehalten var betydligt lägre medan proteinhalten var något högre än hos mätaren. Eos avkastning var högre än mätaren. Trots att det är en högväxande sort, verkar den inte vara så liggsädskänslig. Olje- och klorofyllhalterna var lägre än hos mätarsorten. Apollo avkastade lite bättre än mätaren. Oljehalten var lite högre men klorofyllhalten var dock lägre. Cordelia hade samma växttid som SW Petita. Avkastningen var något bättre. Kvalitetsegenskaperna var på samma nivå som hos mätaren. Juliet hade mycket liknande egenskaper som Cordelia. Växttiden var samma som hos Petita och likaså avkastningen och kvaliteten. 16

4.1.1.8. Officiella sortförsök med ärt Resultat från officiella sortförsök med ärt från 2003-2009 i Västankvarn. Sort Antal försök Skörd kg/ha Rel.tal Växttid Liggsäd Längd cm Tkv g Prot Blomning d Kokning 60 min KARITA=C 7 4146 100 94,7 25,6 73 296 23 15,4 98,3 83 ROKKA 5 3690 89 94,8 22,5 56 o 295 22,9 14,9 98,9 83,4 HULDA 3 3902 94 96 28,3 95,1 o 262 * 23,8 16,7 96,1 ** 83,5 Felfria STOK 3 4202 101 96,5 36,2 80,6 274 21,3 17,8 97,4 78 * NITOUCHE 4 4331 104 98 ** 46,9 ** 58,6 256 * 22,1 15,8 98,4 80,7 BRUTUS 4 3907 94 98,8 *** 33,9 71,9 255 * 22,8 16,3 96,7 * 82,8 ANTTIi 2 4549 110 100 *** 26,6 105 * 276 22,8 20,1 o 98 76,5 * Karita fungerade som mätarsort i försöken. Karita hade relativt god avkastning och kokningsegenskaperna var goda. Rokka hade samma avkastningsnivå som Karita. Stjälken var styv och kokningsegenskaperna var goda. Hulda hade betydligt högre avkastning än mätaren. Proteinhalten var hög och andelen förstklassiga den högsta. Stok är en högväxt sort med högre avkastning än mätaren men var i övrigt mycket lik denna. Nitouche var relativt sen och avkastade bra i dessa försök. Liggsädsbildningen var relativt stor. Kokningsegenskaperna var i klass med Karita. Brutus är en sen högväxande sort med betydligt högre avkastning än mätaren och även proteinhalten var högre. Andelen förstklassiga var på samma nivå som mätaren. Antti är en ny sort som har varit med i endast två försök. På basen av dem verkar sorten ha bra avkastningsförmåga, relativt bra stråstyrka och kvalitet. 17

4.2. Odlingstekniska försök 4.2.1. Odlingstekniska sortförsök Man har sedan år 2000 testat olika sorter på Västankvarn, Stor Sarvlaks och Kotkaniemi i odlingstekniska försök. Dessa försök har gjorts i samarbete mellan Västankvarn försöksgård, Yara Suomi och Boreal. Resultaten från dessa försök har presenterats i tidigare rapporter. År 2009 startade en ny serie i samarbete mellan odlingstekniska sortförsök i samarbete mellan Västankvarn Försöksgård, Boreal Växtförädling Ab och MTT. Målet med försöken har varit att dels undersöka de mest aktuella vårvete-, korn- och havresorternas egenskaper och dels hur de reagerar på svampbekämpning och stråförkortning. Bördigheten på försöksfälten år 2009 framgår ur tabell 2 på sidan 6. Varje odlingsväxt har även tabeller med uppgifter om bl a gödslingen 2009. Växtskyddsbehandlingarna var under 2009 följande: Behandling 1. Obehandlat 2. Svampbekämpning Vårvete Korn Havre Tidpunkt BBCH 59 BBCH 37 BBCH 37 Svampbekämning Amistar 0,4 l/ha + Zenit 0,4 l/ha Acanto Prima 1 kg/ha Acanto Prima 1 kg/ha 4.2.1.1. Odlingstekniska sortförsök i vårvete Förekomsten av bladfläcksjukdomar var tämligen riklig under växtperioden 2009. I försöken låg angreppen i sent stadium i obehandlade led 7,8-17,8. Sorterna Trappe och Zebra var minst angripna medan sorten Quarna var mest angripen. I svampbekämpade led låg angreppen på 1,9-10, 1 Av de sju sorter som var med i försöken avkastade Trappe bäst både i obehandlat och behandlat led. Svampbekämpningen höjde skörden för alla sorter utom för sorten Wellamo. Både hl-vikten och tusenkornsvikten höjdes av svampbekämpningen. 18

Tabell 3. Resultat från odlingstekniska sortförsök i vårvete 2009 från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Septoria 1(16.7.09) Septoria 2 (5.8.09) Amaretto 8310 8755 81,8 82,6 43,2 45,3 12,0 12,4 5,2 4,1 13,3 5,6 Epos 7382 7730 80,2 80,4 41,2 43,0 13,1 13,1 4,4 3,2 8,3 1,9 Marble 7500 8172 82,9 83,7 45,3 46,6 13,1 12,9 5,2 3,9 14,4 4,7 Quarna 7124 7237 81,3 81,7 41,5 41,2 15,3 14,9 5,5 4,6 17,8 10,1 Trappe 8415 9124 82,1 82,5 42,0 45,8 11,2 11,2 4,6 3,4 7,8 2,8 Wellamo 7563 7536 82,6 83,3 38,7 38,7 14,1 14,0 4,8 3,8 10,1 4,2 Zebra 7494 7870 82,2 83,1 42,7 45,1 13,0 13,4 4,5 3,7 7,8 3,7 Tabell 4. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med vårvete i Västankvarn och Stor Sarvlaks 2009. Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N 120 120 P 9 9 K 14 14 Sådd 8.5.2009 7.5.2009 Skörd 13.9.2009 14.9.2009 4.2.1.2. Odlingstekniska sortförsök i korn Förekomsten av kornets bladfläcksjuka var 5,9-20,8. De största angreppen fanns på var sorten Rambler och minst angripen var sorten Fairytale. Svampbekämpningen minskade angreppen på alla sorter. På sorten Rambler minskade svampbekämpningen förekomsten av bladfläckar med bara 0,8 -enheter. Fairytale avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsbehandlingen förbättrade i allmänhet på kvaliteten, dvs. hl-vikten och tusenkornsvikten steg på alla sorter. Tabell 5. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009 i korn från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Sköldfläck(16.7.09) Kornets bladfläck(16.7.09) Afrodite 7560 7572 70,4 70,2 50,0 52,0 9,6 9,4 1,7 1,0 9,2 2,5 Barke 6521 6818 70,7 71,0 51,1 51,6 10,1 10,1 3,7 4,3 12,5 9,2 Fairytale 7733 8027 69,3 69,3 46,4 47,3 9,1 9,3 5,0 4,0 5,9 1,7 Harbinger 6637 7057 70,0 70,3 49,9 51,7 9,6 9,6 4,7 4,3 15,2 10,9 NFC Tipple 7088 7181 69,7 70,1 54,2 56,3 9,1 9,1 5,3 4,3 8,3 4,5 Rambler 6849 7290 69,5 70,4 52,7 53,5 9,5 9,5 5,3 5,0 20,8 20,0 19

Tabell 6. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med korn i Västankvarn och Stor Sarvlaks 2009. Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N 80 80 P 6 6 K 9 9 Sådd 8.5.2009 7.5.2009 Skörd 1.9.2009 2.9.2009 4.2.1.3. Odlingstekniska sortförsök i havre Förekomsten av havrens bladfläcksjuka var relativt liten, dvs. i sent stadium 3,2-5, 0. Växtskyddsbehandlingen minskade på angreppen. Sortskillnaderna var små. Linjen Bor 04103 avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsåtgärderna inverkade svagt på kvaliteten. Tabell 7. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009 i havre från Västankvarn, Stor Sarvlaks och Jockis. Skörd kg/ha Hl-vikt kg/hl Tkv g Protein Havrens bladfläck 1 (16.7.09) Havrens bladfläck 2 (16.7.09) Belinda 7783 7984 58,8 58,7 40,3 41,0 10,7 11,1 3,8 3,1 4,2 1,4 Bor 04103 8491 8950 58,0 57,8 38,7 39,6 10,7 10,5 3,5 2,9 3,2 1,7 Ivory 7575 7515 59,1 59,1 49,3 49,1 11,7 11,5 4,2 3,1 6,2 1,4 Steinar 8096 8154 57,3 57,6 38,8 39,5 10,8 11,2 3,8 3,3 4,2 2,3 Viviana 8123 8349 58,4 57,9 40,2 41,6 11,0 10,7 4,0 3,5 5,0 2,8 Totalt 8014 8190 58,3 58,2 41,5 42,2 11,0 11,0 3,9 3,2 4,6 1,9 Tabell 8. Odlingsdata för de odlingstekniska sortförsöken med havre i Västankvarn och Stor Sarvlaks. Gödsling Västankvarn Stor Sarvlaks N 80 80 P 6 6 K 9 9 Sådd 8.5.2009 7.5.2009 Skörd 13.9.2009 2.9.2009 20

4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn Man gjorde omfattande jämförande försök med olika på fungicider som finns på marknaden. Principen i dessa försök är att testa vilka lösningar ger det bästa ekonomiska nettot. Försöken på korn, höstvete och vårvete utfördes i Västankvarn. Tabell 9. Uppgifter om fungicidförsöken i Västankvarn 2009. Gröda Höstvete Vårvete Korn Sort Olivin Amaretto Barke Förfrukt Höstvete Vete Vete N 180 120 80 P 2 9 6 K 8 14 9 Sådd 16.9.2008. 8.5.2009. 8.5.2009. Skörd 21.8.2009. 15&17.9.2009. 7.9.2009. Vårvete Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 59. I försöken förekom det till en början relativt svaga angrepp av bladfläcksjukdomar men ökade kraftigt i början av augusti. Angreppen uppgick till 18 angripen bladyta i det obehandlade försöksledet. Dessutom förekom angrepp av både gul- och brunrost i vårveteförsöket. Alla fungicidbehandlingar sänkte på förekomsten av svampsjukdomar. Skillnaderna i skörd och i kvalitet mellan de olika preparaten och behandlingarna var signifikant (Tabell 10). Tabell 10. Resultat från fungicidförsöket i vårvete i Västankvarn. Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv g Falltal Växttid Bladfläck Rost Untreated 6087 c 78,3 c 11,1 a 42,6 b 323 a 118 a 18 A 4 a Tilt 0,5 l/ha 6955 ab 79,7 ab 10,5 a 44,6 ab 290 ab 118 a 10 Bc 0 b Comet Plus 0,75 l/ha+juventus 6745 ab 79,0 abc 10,9 a 45,0 ab 279 ab 118 a 10 Bc 3 ab 0,35 l/ha Comet 0,4 l/ha+sportak 0,5 6483 bc 78,9 bc 11,0 a 42,7 b 294 ab 118 a 14 Ab 2 b l/ha Comet 0,4 l/ha+juventus 0,4 7190 ab 79,6 ab 10,2 a 46,3 a 240 b 118 a 7 Bc 0 b l/ha Acanto 0,4 l/ha+tilt 0,25 l/ha 7172 ab 79,7 ab 10,7 a 46,5 a 276 ab 118 a 9 Bc 0 b Amistar 0,4 l/ha+zenit 0,4 l/ha 6926 ab 79,8 ab 10,7 a 47,1 a 275 ab 118 a 10 Bc 0 b Amistar 0,4 l/ha+menara 0,25 6992 ab 79,7 ab 10,6 a 46,4 a 262 b 118 a 10 Bc 0 b l/ha Delaro 0,8 l/ha 7351 a 80,0 a 10,4 a 45,9 a 253 b 118 a 8 Bc 0 b Proline 0,6 l/ha 7142 ab 79,8 ab 10,1 a 44,7 ab 261 b 118 a 7 Bc 0 b Prosaro 0,75 l/ha 7232 a 79,9 ab 10,4 a 46,5 a 279 ab 118 a 9 Bc 0 b Proline 0,3 l/ha+comet 0,3 6981 ab 79,9 ab 10,8 a 46,1 a 251 b 118 a 8 Bc 0 b l/ha Prosaro 0,3 l/ha+comet 0,3 7243 a 79,9 ab 10,3 a 46,2 a 263 b 118 a 4 C 0 b l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha 6775 ab 79,5 ab 10,3 a 45,3 ab 271 ab 118 a 8 Bc 0 b Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. 21

Höstvete Behandlingarna utfördes i stadium BBCH 59. Svartpricksjuka (Septoria tritici) var den bladfläcksjukdom som förekom rikligast i höstveteförsöket. Dessutom förekom både gul- och brunrost. Behandlingarna minskade förekomsten av svampsjukdomar. Det uppstod signifikanta skillnader mellan behandlingarna gällande skörd och kvalitet (Tabell 11). Tabell 11. Resultat från fungicidförsöket med höstvete i Västankvarn. Bladfläck Bladfläck Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv Falltal Växttid 23.7.2009 4.8.2009 g 6426 ab 76,6 c 13,6 a 35,3 b 340 a 331 a 8,8 ab 28,8 a Tilt 0,5 l/ha 6051 b 77,0 bc 13,6 a 36,8 ab 343 a 331 a 5,5 ab 20,0 a Comet Plus 0,75 l/ha+juventus 0,35 7075 a 77,7 ab 13,4 a 38,4 a 317 a 333 a 4,0 b 17,5 a l/ha Comet 0,4 l/ha+sportak 0,5 l/ha 6781 ab 78,1 ab 13,3 a 38,3 a 346 a 332 a 5,0 b 21,3 a Comet 0,4 l/ha+juventus 0,4 l/ha 7388 a 78,1 ab 13,5 a 39,4 a 322 a 332 a 5,0 b 16,3 a Acanto 0,4 l/ha+stereo 0,5 l/ha 7139 a 78,2 ab 13,7 a 37,8 a 320 a 331 a 6,3 ab 16,3 a Amistar 0,4 l/ha+zenit 0,4 l/ha 6877 ab 77,7 ab 13,3 a 37,4 ab 339 a 332 a 7,5 ab 18,8 a Amistar 0,4 l/ha+menara 0,25 l/ha 6841 ab 78,1 ab 13,3 a 38,3 a 329 a 332 a 6,3 ab 17,5 a Delaro 0,8 l/ha 7406 a 78,2 ab 13,3 a 38,5 a 331 a 333 a 6,3 ab 16,3 a Proline 0,6 l/ha 7306 a 78,6 a 13,2 a 38,9 a 324 a 333 a 8,8 ab 21,3 a Prosaro 0,75 l/ha 7454 a 78,4 ab 13,3 a 38,9 a 309 a 332 a 6,3 ab 16,3 a Proline 0,3 l/hacomet 0,3 l/ha 7455 a 78,6 a 13,0 a 39,2 a 311 a 333 a 7,5 ab 17,5 a Prosaro 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha 7180 a 77,8 ab 13,4 a 38,6 a 313 a 333 a 8,8 ab 20,0 a Stratego 250 EC 0,75 l/ha 7400 a 78,2 ab 13,2 a 38,8 a 324 a 332 a 12,5 a 25,0 a Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. 22

Korn Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 37. Främst förekom kornets bladfläcksjuka i försöket. Fungicidbehandlingarna minskade på förekomsten av svampsjukdomar. Trots det var skillnaderna i skörd och i kvalitet mellan de olika preparaten och behandlingarna inte signifikanta (Tabell 12). Tabell 12. Resultat från fungicidförsöket med korn i Västankvarn. Bladfläck Bladfläck Skörd kg/ha Kg/hl Prot. Tkv g >2,8 mm 6283 a 69,0 a 10,3 a 52,1 a 88,6 a 8,3 a 2,4 a 0,7 a 103 a 8,8 a 13,0 a Tilt 0,5 l/ha 6340 a 68,8 a 10,5 a 53,7 a 89,6 a 7,7 a 2,1 a 0,5 a 103 a 4,5 b 9,5 b Comet Plus 0,75 6387 a 69,4 a 10,3 a 52,5 a 88,6 a 8,5 a 2,2 a 0,7 a 104 a 4,3 b 9,5 b l/ha+juventus 0,35 l/ha Comet 0,4 6555 a 69,2 a 10,5 a 54,6 a 90,2 a 6,9 a 2,2 a 0,7 a 104 a 3,8 b 8,3 b l/ha+sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 6221 a 68,8 a 10,4 a 53,3 a 89,7 a 7,4 a 2,2 a 0,7 a 104 a 3,8 b 6,5 b l/ha+juventus 0,4 l/ha Acanto Prima 1,0 6502 a 69,0 a 10,5 a 52,9 a 89,5 a 7,4 a 2,4 a 0,7 a 103 a 3,5 b 6,5 b kg/ha Amistar 0,4 6607 a 69,0 a 10,5 a 53,6 a 89,6 a 7,7 a 2,0 a 0,7 a 103 a 5,0 b 8,5 b l/ha+zenit 0,4 l/ha Menara 0,5 l/ha 6302 a 69,0 a 10,4 a 52,4 a 89,1 a 8,0 a 2,2 a 0,7 a 104 a 5,8 b 8,3 b Delaro 0,6 l/ha 6353 a 69,1 a 10,5 a 53,5 a 88,9 a 8,1 a 2,3 a 0,7 a 103 a 4,0 b 7,5 b Proline 0,6 l/ha 6387 a 68,9 a 10,3 a 53,2 a 89,3 a 7,9 a 2,1 a 0,7 a 103 a 4,0 b 6,5 b Prosaro 0,75 l/ha 6408 a 68,9 a 10,4 a 52,9 a 89,7 a 8,0 a 1,7 a 0,6 a 104 a 3,5 b 8,0 b 2,5-2,8 mm 2,2-2,5 mm <2,2 mm Växttid 29.7..2009 11.8..2009 Proline 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha+comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha 6264 a 68,8 a 10,3 a 52,6 a 89,3 a 7,8 a 2,2 a 0,6 a 103 a 5,3 b 9,5 b 6321 a 69,0 a 10,4 a 53,5 a 90,1 a 7,6 a 1,8 a 0,6 a 104 a 3,5 b 8,5 b 6225 a 68,9 a 10,3 a 52,9 a 89,1 a 7,9 a 2,3 a 0,7 a 103 a 6,3 b 9,0 b Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5. Resultat Vårvete Alla fungicidbehandlingar gav skördeökning i försöket med vårvete och likaså minskade behandlingarna signifikant på sjukdomsangreppen. De högsta skördeökningarna uppgick över 1000 kg/ha. Behandlingarna ledde till en högre tusenkornsvikt i dessa försök. 23

Höstvete I försöket med höstvete gav inte alla behandlingar skördeökning jämfört med den obehandlade trots att behandlingarna minskade på förekomsten av svampsjukdomar. I försöket förekom främst svartpricksjuka (Septoria tritici). Korn I senaste sommars försök var gav fungicidbehandlingarna som bäst skördeökning upp till 300 kg/ha med blandningen Amistar+Zenit. Skillnaderna var dock inte signifikanta. Resultaten understryker betydelsen av att fastställa behovet av en behandling. Om sjukdomstrycket är litet är behandlingarna olönsamma. Lönsamhet På basen av resultaten beräknades merintäkten. Man fastställde värdet på skördeökningen och därifrån drog man bort merkostnaderna. Vid beräkningen av merintäkten använde man som spannmålspriser 120 /ton för brödvete. 105 /ton för maltkorn och 100 /ton för fodersäd. I merkostnaderna ingick preparatkostnad, besprutningskostnad inkl. förarlön, torkning av merskörden, transport, trampning. Preparatkostnaden beräknades enligt de pris som anges i SLF:s Växtskydd för åkergrödor 2009. I vårvete var de flesta fungicidbehandlingarna lönsamma. Behandlingarna med Delaro och Prosaro uppvisade den bästa lönsamheten i vårveteförsöken (Bild 5). Grödan var angripen av vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici repentis) och brunfläcksjuka (Septoria nodorum) Alla behandlingar var olönsamma i kornförsöket(bild 6). Det berodde på den sparsamma förekomsten av svampsjukdomar. Behandlingarna med Delaro, Prosaro, Proline och Stratego var mest lönsamma i höstveteförsöket. (Bild 7). Grödan var främst angripen av svartpricksjuka (Septoria tritici) 24

/ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto Prima 1,0 kg/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Menara 0,5 l/ha Delaro 0,6 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto 0,4 l/ha;tilt 0,25 l/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Amistar 0,4 l/ha;menara 0,25 l/ha Delaro 0,8 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha /ha Bild 5. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i vårvete 2009 80 Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Brödsäd 120 /ton, Fodersäd 100 /ton 60 40 20 0-20 Netto, bröd /ha Netto foder /ha -40 Bild 6. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i korn 2009 0 Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Maltkorn 105 /ton, Fodersäd 100 /ton -10-20 -30-40 -50 Netto, malt /ha Netto foder /ha -60-70 -80-90 25

/ha Tilt 0,5 l/ha Comet Plus 0,75 l/ha;juventus Comet 0,4 l/ha;sportak 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha;juventus 0,4 l/ha Acanto 0,4 l/ha;stereo 0,5 l/ha Amistar 0,4 l/ha;zenit 0,4 l/ha Amistar 0,4 l/ha;menara 0,25 l/ha Delaro 0,8 l/ha Proline 0,6 l/ha Prosaro 0,75 l/ha Proline 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Prosaro 0,3 l/ha;comet 0,3 l/ha Stratego 250 EC 0,75 l/ha Bild 7. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i höstvete 2009 60 Merintäkt-bekämpningskostnad 2009 Brödsäd 120 /ton, Fodersäd 100 /ton 40 20 0-20 -40 Netto, bröd /ha Netto foder /ha -60-80 -100 26

4.2.3. Försök med olika NPK-gödselmedel Under senaste växtperiod grundade man två försök för att jämföra olika NPK-gödselmedel på vårvete. Två av gödselmedlen var s.k. sammansatt gödselmedel med alla näringsämnen i samma granulat och resten var s.k. blandningar där olika granulat innehåller olika näringsämnen. Gödselmedlen var typiska NPK-gödselmedel för veteodling, dvs. de hade ett relativt högt innehåll av kväve. I och med att sammansättningen var olika blev näringsinnehållet inte identiska i de olika behandlingarna. Det är det faktum odlaren står inför när han väljer mellan olika gödseltillverkare. I lönsamhetsberäkningen användes för vete fodervetepris på 101 /ha eftersom proteinhalterna inte överskred 12,5. För gödselns del användes priser för vårvintern 2009. Jämförelseledet som var gödslat med enbart kväve gav den lägsta skörden. Skillnaden var statistiskt signifikant. Däremot var skillnaderna mellan de olika NPK-gödselmelen inte signifikant. Bästa ekonomiska resultatet utgående från kvalitets- och skördemedeltalen gav Cemagros K2 gödselmedlet. Västankvarn försöksgård, Ingå 2009. Försök med 130 kg N/ha vid sådd. Jordarten är gyttjelera och ph är 5,8. Markens fosfor- och svavelhalter är tillfredsställande och kaliumhalten är god. Gödsling Skörd Protein Intäkt 1) Skillnad till AN /ha kg/ha Rel. Tal /ha Skillnad /ha Yara Mila NP 26-4-1-4 202 5308 104 12,1 334-19 Yara Mila Y1 26-2-3-2 205 5182 102 12,1 318-35 Cemagro K2 28-3-5 176 5620 111 12,1 391 +38 Belor Premium 27-3-5-2 187 5647 111 12,0 383 +30 Tigoteam 27-4-5 207 5315 105 12,0 329-24 AN 34 160 5082 100 12,1 353 1) Kvävegödslingens lönsamhet= skördens värde /ha gödslingskostnaden /ha Markkarteringsuppgifter för försöket med 130 kg N. Näringsämne Mängd Enhet Ca 2910 mg/l K 278 mg/l P 14,2 mg/l Mg 242 mg/l Na 31 mg/l Cu 3,1 mg/l Zn 2,2 mg/l S 12 mg/l Mn 7 mg/l Ledningstal 1,2 10-µS/cm 27

Västankvarn försöksgård, Ingå 2009. Försök med 120 kg N/ha vid sådd. Jordarten är gyttjelera och ph är 5,9. Markens fosforhalt är tillfredsställande och kalium- samt svavelhalten är god. Gödsling Skörd Protein Intäkt 1) Skillnad till AN /ha kg/ha Sl /ha Skillnad /ha Yara Mila Y1 26-2-3-2 189 5673 111 10,5 383 +16 Yara Mila NP 26-4-1-4 187 5571 109 10,4 375 + 8 Cemagro K2 28-3-5 162 5945 116 10,4 438 +71 Belor Premium 27-3-5-2 172 5781 113 10,3 411 +44 AN 34 148 5107 100 10,6 367 1) Kvävegödslingens lönsamhet= skördens värde /ha gödslingskostnaden /ha Markkarteringsuppgifter för försöket med 120 kg N. Näringsämne Mängd Enhet Ca 2520 mg/l K 134 mg/l P 9,4 mg/l Mg 180 mg/l Na 22 mg/l Cu 5,6 mg/l Zn 2,4 mg/l S 30 mg/l Mn 6 mg/l Ledningstal 1,5 10-µS/cm 28