Konsekvensutredning till föreskriften: Statens Energimyndighets förslag till föreskrift om uppgifter till energistatistik (STEMFS 2016:X), Dnr 16-8511

1 Sammanfattning Statens energimyndighet ( Energimyndigheten ) är statistikansvarig myndighet för tillförsel och användning av energi, energibalanser samt prisutveckling inom energiområdet. Detta framgår av i 1 lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt 2 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken jämte bilagan till nämnda förordning. Energimyndigheten får, enligt 15 förordningen om den officiella statistiken meddela föreskrifter om verkställighet av bestämmelserna om uppgiftsskyldighet. Enligt 4 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning är en myndighet, innan den beslutar om föreskrifter eller allmänna råd, skyldig att utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser, och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Härutöver skall myndigheten särskilt överväga vilken betydelse som reglerna kan få för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Statistik från Energimyndighetens undersökningar ligger till grund för rapportering enligt: Lag (2001:99) om officiell statistik Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Direktivet 2009/28/EG (Förnybardirektivet) Energieffektiviseringsdirektivet (EED) 2012/27/EU Direktiv om Beredskapsskyldighet av olja EU 2012/806 I och med Statistikutredningen (SOU 2012:83) kom förslaget att den regleringen avseende den officiella statistiken skulle ändras för att anpassas efter EU:s reglering. Detta genomfördes med genom ändringar i lagen och förordningen i

om officiell statistik 1. Ändringarna innebär att Statistiska centralbyrån (SCB) har rätt att meddela föreskrifter om kvalitet i officiell statistik. Detta har sedermera lett till att Kvalitetsdeklaration om officiell statistik har gjorts om. Den största delen av Energimyndighetens officiella statistik är EU reglerad. Detta innebär att det finns inbyggda krav avseende vad som ska rapporteras. Däremot är det inte reglerat hur undersökningarna genomförs, dock ska all statistikframställning inom EU följa riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice 2 ). Riktlinjerna bygger på 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produkterna. All energistatistik som rapporteras till EU i förordning 1099/2008 om energistatistik är således officiell statistik. De nya kraven på detaljer blir således också officiell statistik. Orsaken till att EU:s kvalitetsprinciper har implementerats i vår nationella lagstiftning om officiell statistik från och med år 2013 beror på att man från EU:s håll haft en önskan om att få statistiken mer standardiserad, liknande metoder och harmoniserad mellan medlemsländerna utan att frångå subsidiaritetsprincipen. Energimyndigheten har tagit fram följande förslag till nya föreskrifter om uppgifter till energistatistik med anledning av behov av förenklingar samt förändrat innehåll. De föreslagna föreskrifterna avser ersätta myndighetens nu gällande föreskrifter om uppgifter till energistatistik, STEMFS 2006:1 och tillhörande ändringsföreskrifter. Energimyndigheten föreslår således att STEMFS 2006:1 upphör att gälla samtidigt som ikraftträdandet av de nu föreslagna föreskrifterna. Förslaget till föreskrifter innebär att Energimyndigheten, eller den av myndigheten utsedda, liksom tidigare ska kunna begära uppgifter avseende energistatistik från näringsidkare och kommuner. I förslaget har uppdelning gjorts utifrån inhämtningsfrekvens, i syfte att ge förbättrad översyn av föreskriftens innehåll. Föreskrifterna är till övervägande del oförändrade med undantag av följande förändringar: Ny insamling av statistikuppgifter avseende flytande naturgas (LNG) 1 Lag (2013:945) om ändring av lagen om officiella statistiken och förordning (2013:946).om ändring av förordningen för officiella statistiken 2 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_public/qaf_2012/en/qaf_2012-en.pdf

Ny insamling av statistikuppgifter avseende elnätsanslutna solceller, Ändrad periodicitet av undersökningen Energianvändningen i flerbostadshus (EN0101) från undersökning årligen till vartannat år Ändrad periodicitet av undersökningen Energianvändningen i lokaler (EN0103) från undersökning årligen till vartannat år Ändrad periodicitet på den intermittenta undersökningen Industrins energianvändning i småföretag från vart 10: ende år till vart 5 år. Minskad uppgiftslämnarbörda Övertagande av uppgifter om energi i Trafikanalys föreskrift (TK0601) statistik från Bantrafiken Energimyndigheten är ansvarig för ett statistikområde och har därmed rådighet att själv besluta vilken statistik som bäst belyser samhället utifrån ett användarperspektiv. För att få en heltäckande bild av användarnas fokus inom den officiella statistiken har varje statistikansvarig myndighet ett krav på sig att ha användarråd inom sitt statistikområde där man diskuterar med användarna hur statistiken borde utvecklas utifrån vad de har för behov och önskemål i förhållande till vilka prioriteringar myndigheten själv har. Energimyndighetens energistatistik - vilken är EU reglerad och inom ett av de hetaste områdena i EU - gör att detaljerna omkring energirapporteringen förändras löpande. Dessutom ska energistatistiken inom EU förordning (1099:2008) så mycket som möjligt förse andra direktiv utanför EU statistiklag såsom EED (2012/27/EU) med kvalitetssäkrad data för indikatorer m.m. De två ovan nämnda insamlingarna är exempel på sådana krav som föranletts av behov av mer detaljerad rapportering för analyser och prognoser hos EU:s beslutsfattare. När Energimyndigheten genomför ny insamling så finns skyldigheten att samråda med Näringslivets regelnämnd och Sveriges Kommuner och Landsting i enlighet med förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. Åtgärder som minskar uppgiftlämnarbördan är att Energimyndigheten hämtar elprisuppgifter från administrativt register hos exempelvis Energimarknadsinspektionen (EI) och inte från företagen. Besparingen blir att

samtliga elhandlare som man frågade om elpriserna månatligen hämtas från EIs register från tillsyn av elpriserna (Elpriskollen Energimyndighetens egna register över elcertifikat och ursprungsgarantier för elproduktion används istället för att samla in uppgifter från elnätsbolagen om (Vindkraft). Energimyndigheten har i samråd med Skogsstyrelsen sett ett behov som man nu tillgodoser genom den nya undersökning Oförädlade trädbränslen. Undersökningen finns i nu gällande föreskrifter så det är ingen ändring. Det är snarare ett exempel på bättre samordning och ett sätt att minska uppgiftslämnarbördan. I och med att man vidare utnyttjar det administrativa materialet mellan två statistikansvariga myndigheter blir konsekvensen att inte två myndigheter samlar in samma information. Energimyndigheten kommer att överta ansvaret från Trafikanalys för vissa uppgifter som rör förbrukning av drivmedel för bantrafik (undersökning Bantrafik - TK0601). Uppgiftslämnarskyldigheten för energiförbrukningen flyttas från tidigare utfärdade föreskrifter av Trafikanalys till Energimyndighetens föreskrifter. Detta är endast en administrativ förändring som inte påverkar uppgiftslämnarna. I denna konsekvensbeskrivning ingår en sammanfattande beskrivning av effekter av en separat undersökning om solceller som tidigare har tillhört undersökningen Årliga el, fjärrvärme och gasstatistik samt effekter av en uppdelning av naturgas i flytande (LNG) samt gas för industriföretag. Dessa förändringar har samråtts med Näringslivets regelnämnd (NNR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är Energimyndighetens bedömning att de ändringar som föreslås utgör en ändamålsenlig avvägning mellan behovet av att inhämta nödvändigt statistikunderlag för de ökade kraven från EU, IEA m.fl. och nationella krav från statistikanvändare samt att begränsa uppgiftslämnarnas administrativa börda i största möjliga mån. Energimyndigheten har ökat samarbetet med andra myndigheter såsom Skogsstyrelsen, Trafikanalys, SCB m.fl. för att effektivisera och utveckla statistikområdet.

2 Beskrivning av problemet och vad vill Energimyndigheten uppnå? Syftet med Energimyndighetens föreslagna föreskrift om uppgifter till energistatistik är att fastställa de principer och rutiner som behövs för ett enhetligt och effektivt inhämtande av uppgifter till energistatistik, samt i möjligaste mån minska den administrativa uppgiftslämnarkostnaden. En viktig del i Energimyndighetens statistikansvar består av att utveckla, kvalitetssäkra, förbättra och underhålla energistatistiken i enlighet med användarnas behov. Myndighetens nu gällande föreskrifter (STEMFS 2006:1) om uppgifter till energistatistik och tillhörande ändringsföreskrifter, har ansetts behöva justeras och struktureras om. Detta för att förenkla för våra uppgiftslämnare att lämna in statistikuppgifter. Ett av huvudsyftena med att utveckla den officiella statistiken är att användarna ska kunna påverka statistiksystemet så att det blir mer relevant, öppet samt vidareutnyttjningsbart mellan branschorganisationer, Regeringskansliet, övriga myndigheter m.m. Energimyndigheten vill med de nya föreskrifterna få till följande: En bättre struktur och process för energistatistik och för föreskriftsarbetet Ny insamling för flytande LNG Ny insamling för Elnätsanslutna solceller ändra periodiciteten för undersökningen energianvändning i flerbostadshus (EN0101) ändra periodiciteten för undersökningen energianvändning i lokaler (EN0103) ändra periodiciteten för industrins energianvändning i småföretag (EN0121) från vart 10: ende vart 5: te år. Minska uppgiftslämnarbördan Administrativt övertagande av uppgifter ur Trafikanalys undersökning om Bantrafik (TK0601) Ökat användande av administrativa register Med de föreslagna föreskrifterna avseende insamling av energistatistik vill Energimyndigheten skapa tydlighet för såväl användare av och uppgiftslämnare till officiella energistatistiken om dels vilka krav som ska vara uppfyllda, dels

lättare att överblicka och finna alla regelkraven som Energimyndigheten får ställa inom ramen för sitt statistikansvar. Den mer detaljerade statistiken behandlas i kapitel 2.1 2.5 och kommer bl.a. användas till policyanalyser och indikatorer för att följa upp olika EU-initiativ m.m. 2.1 Nya Insamlingar Elnätanslutna solcellsanläggningar Flytande naturgas (LNG) Elnätsanslutna solcellsanläggningar Intresset för el från nätanslutna solceller ökar såväl internationellt som nationellt. I och med det ökar behovet av kvalitetssäkrad, relevant, aktuell, tillförlitlig och användbar statistik. Det är av yttersta vikt att statistiken över utvecklingen kan produceras och presenteras så snabbt som möjligt utan att ge avkall på kvalitet. Föreslagen ändring innebär för solelstatistiken att man dels är i behov av en ny undersökning, dels en ny föreskrift som avser att samla in uppgifter om den installerade effekten av nätanslutna solcellsanläggningar på kommunnivå. Uppgifter om elnätsanslutna solceller har tidigare samlats in på nätägarnivå. I den nya undersökningen åläggs uppgiftslämnarna d.v.s. företag således att årligen fylla i frågor som tidigare tillhört den årliga rapporteringen till EN0105 årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik enligt en instruktion samt att returnera svaren via webb eller brevledes. Den nya undersökningen ska ligga till grund för internationell statistikrapportering, användas som underlag för produktion av annan officiell statistik samt som underlag för uppföljningar inom främst de energi- och miljöpolitiska områdena. Flytande Naturgas (LNG) Energimyndigheten möter allt fler krav på att belysa, analysera och tillhandahålla statistiska underlag om tillförsel och användning av energi. Det finns ett ökat internationellt och nationellt krav på mer detaljer angående bränslen såsom naturgas i flytande respektive gas form. Nationellt efterfrågas denna statistik

bland annat som underlag för miljö- och energiförsörjningsrelaterade analyser och utredningar. Detta är en följd av den ökade användningen av naturgas som tidigare enbart har handlat om import av naturgas i gasform men som på senare tid har lett till utbyggnad av LNG-terminaler och en ökande import till Sverige. Denna användning av LNG har inneburit problem i statistikrapporteringen då den dels har saknats i utrikeshandeln som enbart ser naturgas, dels i energistatistiken som inte haft fördelningen av flytande naturgas av naturgas. LNG utgör i dagsläget en mindre del i det svenska energisystemet men har blivit mer intressant då det politiska intresset av fördelning LNG av naturgas har ökat samtidigt som rapporteringskraven från EU har ökat av denna bränsleslagstyp av naturgas till exempel för uppföljning av 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Det är i första hand uppgiftslämnarna i form av arbetsställen och företag tillhörande Svensknäringsgrensindelning 2007 för tillverkningsindustrin SNI2007 05-33 som berörs av förslaget då de är de största användarna av naturgas. De största användarna finns inom processindustrierna inom massa och papper, gruvindustrin, stål, petrokemin samt energisektorn för kraftvärmeproduktion m.m. Det är de processer som använder flytande naturgas som processbränsle. 2.2 Beskrivning av alternativa lösningar för det Energimyndigheten vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer tillstånd Elnätsanslutna solceller Kravet på inrapportering avseende elnätsanslutna solceller ökar från EU. Detta i och med Energi Unionen där alla uppgifter som insamlas och har anknytning till förnybarenergi och energieffektivisering blir allt viktigare. En alternativ lösning utan insamling av uppgifter är därför inte tänkbar. Den insamling av solceller som idag används i officiella statistiken är enbart baserad på årlig försäljningsstatistik som vi inte har kontroll över. Statistiken som framställs är baserad dels på försäljningsstatistik, dels en rad egna antaganden och subjektiva expertbedömningar när siffror saknas. Detta är inte förenligt med de krav som ställs på kvalitetsbegreppen enligt lagen om officiell statistik. För det fall undersökningen inte skulle omfattas av uppgiftslämnarskyldighet befaras bortfallet att bli alltför högt för att ge tillförlitligt resultat. Energimyndighetens egna erfarenheter från andra officiella

energistatistiskundersökningar är att bortfallsandelarna tenderar att öka år från till år speciellt i frivilliga undersökningar. Detta kan motverkas genom att behäfta undersökningen med uppgiftslämnarskyldighet. Flytande Naturgas En alternativ lösning utan insamling av uppgifter är inte tänkbar såväl nationellt som internationellt, då tillvägagångssättet som används idag för att skatta naturgas och hur stor andel som är flytande naturgas är en insamling baserad på månatligt importstatistik från Utrikeshandeln på SCB som saknar fördelningen av naturgas därav flytande naturgas samt uppgifter från statistikprodukten Månatlig-, bränsle- och lagerstatistik (EN0107). Dessa kvalitetssäkrade källor som är officiell statistik är ändå inte tillräckligt eftersom de inte belyser användningen av LNG som nu är ett krav i EU dir 1099/2008 att Energimyndigheten ska kunna lämna uppgifter om. Omfattas inte undersökningen av uppgiftslämnarskyldighet befaras bortfallet att bli för högt för att ge tillförlitligt resultat. Bortfallet tenderar att påverkas negativt då krav till företag som inte är uppgiftsskyldiga nedprioriteras av dem medan de krav som föranleder uppgiftsskyldighet prioriteras högre. Då uppgifterna kommer av ett krav från EU så ser Energimyndigheten möjligheten att dels öka kvaliteten i nationell insamling, dels använda uppgifterna i rapportering till EU. Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) En alternativ lösning utan att ändra periodiciteten för undersökningarna EN0101 och EN0103 är inte tänkbart varken nationellt ellerinternationellt. Detta eftersom det endast är mindre förändringarna i energistatistiken avseende bostäder från år till år. Det är därför inte motiverat med tätare insamlingar. Sverige är det land inom EU som har flest undersökningar och längst periodicitet. Det tillkommer ungefär lika många objekt varje år som det försvinner. Då undersökningarna är behäftade med såväl under- och övertäckning inom ramen som bearbetningsproblem liksom estimationsproblem och bortfallet är någorlunda konstant ca 35 % varje år. Osäkerheten i de sammanställda tabellerna kan utläsas genom att man tittar på konfidensintervallen. Objekten i vissa kategorier av uppgifter täcks av att

punktestimatet i konfidensinterallet sträcker sig från ett negativt värde till ett positivt värde vilken syns genom ett väldigt brett konfidensintervall. Det är därför Energimyndigheten har beslutat att minska uppgiftslämnarbördan och endast genomföra undersökningarna vartannat år däremellan modellskatta Kan användningen med användning av uppgifter från SMHI:s databas. Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag(en0121) En annan lösning utan att ändra periodiciteten för undersökningen EN01021 är inte tänkbart. Detta med anledning av att SCB reviderar föreskrifter för kvalitetsbegreppen för officiell statistik och har en ny roll från och med 1 juli 2016. Det är därför av stor vikt att statistikansvariga myndigheter följer de krav och riktlinjer som finns för kvalitet inom den officiella statistiken. Rekommendationen för intermittenta officiella undersökningar är 4 max 5 år. Det är till det tidintervallet som Energimyndigheten har för avsikt att ändra periodiciteten till för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag (EN0121). Syftet med ändringen är således att uppfylla det kvalitetskrav som är uppställt. 2.3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Elnätsanslutna solceller Det är uppgiftslämnare i form av företag som är elnätbolag som berörs av föreslagen ändring i föreskriften. Antal företag uppgår till ca 30 st, i huvudsak stora företag. Även statistikanvändare berörs eftersom resultatet av denna undersökning kommer att utgöra underlag för vidare analyser och underlag till annan statistik. De centrala användarna är myndigheter, branschorganisationer, universitet och högskolor, regeringskansliet samt internationella organ (EU, Eurostat, FN). Även SCB som är producent av statistiken berörs då påminnelsearbete och kontakter med uppgiftslämnare riskerar att öka. Flytande naturgas Det är i första hand uppgiftslämnare i denna undersökning är företag som är verksamma och har LNG terminaler och även stora användare av LNG. Det är för närvarande ca 30 företag. Det är i huvudsak stora företag inom processindustrin och el- och kraftvärmeproduktion. I ett senare skede när insamling gjorts och

resultaten analyserats kan kanske uppgiftsskyldigheten tas bort från de aktörer som idag rapporterar att de använder LNG. Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) Uppgiftslämnare i undersökningen EN0103 är ägare av lokaler. Dessa kan vara stat, kommun, landsting, fysiska personer och juridiska personer. Antalet uppgiftslämnare uppgick till 10 000 senast undersökningen genomfördes. Uppgiftslämnare j undersökningen EN0101 är ägare av flerbostadshus. Dessa är (stat, kommun, eller landstings ägda bostadsföretag), kyrka, fysiska personer och juridiska personer, dödsbo, bostadsrättsföreningar och allmän nyttiga bostadföretag. Antalet uppgiftslämnare uppgick till 7000 vid den senast genomförda undersökningen. Ägare av industriella lokaler omfattas inte. De uppradade juridiska ägarna får en minskad belastning av insamlingarna då undersökningarna kommer att ske endast vartannat år. Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag (EN0121) Uppgiftslämnarna i EN0121 är ca 8000 industriföretag. Vid den senaste undersökningen år 2012 samlades uppgifter in från företag mellan 1 och 9 anställda d.v.s. småföretagen. Då periodiciteten ökar från 10 till 5 år ökar således belastningen. Belastningen kan även påverkas av hur bra man designar kommande undersökning. Däremot är vinsten av att öka periodiciteten till vart 5:e år att användningen av uppgifterna kan öka då intervallet mellan genomförande åren minskar. Det kan hända mycket inom långa tidsintervall som gör att statistiken blir mer eller mindre oanvändbar. Borttagande av den intermittenta undersökningen Energianvändningen för inrikes sjöfart (EN0117) Uppgiftslämnarna i denna undersökning är ca 250 offentliga och privata företag som är verksamma inom inrikes sjöfart. Dessa företag tillhör SNI-koderna 45240 (Vattenbyggnad, även muddring), 61102 (Övrig havs och kustsjöfart) samt 61200 (Sjöfart på inre vattenvägar).

Användande av administrativa uppgifter om elhandelspriser från Elpriskollen i undersökningen Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) (EN0301) Antalet berörda företag är ca 75 elhandelsbolag och involverar de största bolagen som handlar med elektricetet. Användande av administrativa uppgifter om vindkraft från Elcertifikatsystemet i undersökningen Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) EN0105 Antalet berörda företag är ca 540 företag som äger vindkraftanläggningar och är tilldelade elcertifikat för sin elproduktion från förnybara källor. 2.4 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför Elnätsanslutna solceller Undersökningen ger på det stora hela en minskad arbetsbelastning för uppgiftslämnarna. Kostnaden utgörs av tidsåtgången för 170 elnätsbolag att fylla i en mer detaljerad enkät enligt bifogad instruktion. Företagen varierar i storlek och omfattar samtliga elnätsbolag som levererar el till det koncessionspliktiga nätet. Energimyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa uppgiftslämnarbördan och därmed uppgiftslämnarnas administrativa kostnader: Det antal installatörer som säljer fria solelsystem som med anledning av denna nya insamling har en annan metodik inte behöver lämna uppgifter via den årliga försäljningsstatistiken är ca 150 stycken. Det är såväl stora företag som små eller medelstora företag. Den nya insamlingen medför att de inte kommer att behöva svara på frågor rörande solel i samma utsträckning som de gör idag. En estimerad besparing är 150 * 1* 5h *520 kr/h= 390 000 kronor per år. Om man antar att i genomsnitt så tar det 5 timmar för installatörerna att gå igenom all försäljning och konsultarvodet är ca 520 kronor i timmen för denna grupp av företag. Rampopulationen kommer från en totalundersökning inom det officiella statistiksystemet med cirka 170 elnätsbolag. Dessa kommer således omfattas till den nya undersökningen.

Den ökade administrativa uppgiftlämnarkostnaden består av fler detaljerade frågor till elnätsbolag. Insamlingen kommer att ske via postenkät eller webbinsamling, utifrån vad som bäst passar det enskilda företaget. Insamlingen kommer att samordnas via SCB:s insamlingssystem. Metoden som Energimyndigheten kommer att använda sig av utgår ifrån den pilotundersökning som genomförde i början av år 2016 där ett antal elnätsföretag deltog och svarade på ett antal frågor om solelsproduktion. Pilotstudien skickades ut till cirka 100 elnätföretag via ett stratifierat urval. I samband med denna pilotstudie lämnade 28 stycken av de svarande elnätsbolagen uppgifter om svårigheten att få fram uppgifter för att besvara enkäten enligt bifogad instruktion. För att ta hänsyn till bortfallsproblematiken har Energimyndigheten genomfört en bortfallsanalys som innebar att slumpmässigt ringa till 16 stycken av de elnätsbolag som ingick i studien och ingick i bortfallet för att kunna bilda sig en uppfattning om deras möjligheter att lämna begärda uppgifter. Uppgiftslämnarna har framfört att de helst inte vill bli belastade av några soluppgifter men om myndigheten kommer att samla in dessa uppgifter, så är det viktigt att samordna vårt insamlande med SCB och länsstyrelser för ytterligare avgränsning. Den bedömda tidsåtgången varierar, beroende på komplexiteten inom företagen, mellan 1-18 timmar i genomsnitt. Några få av alla de 170 elnätsbolagen har ännu inte hunnit utveckla sina interna system och kommer därför vara tvingade att lämna estimat för att kunna uppge installerad effekt på kommunnivå. Ett annat problem är att gränsen för elnätsområden och kommungränsen inte alltid överensstämmer med varandra. Detta ska ändå kunna lösas för de elnätsbolag som rapporterar anläggningsvis t.ex. med postnummer eller GPS-koordinater. Den uppskattade kostnaden av administrationen är ungefär 520 kronor per timme. Insamlingen omfattar maximalt 170 företag och i genomsnitt beräknas tidsåtgången uppgå till 8 timmar per företag en gång per år. Den totala administrativa kostnaden årligen för insamling av elnätsanslutna solceller: 170 *8 timmar*520 kr/timmar * 1 gång per år= 707 200 kr

Flytande naturgas Undersökningen ger en ökad arbetsbelastning för uppgiftslämnarna i företag som bedriver verksamhet av bränsleterminaler för LNG och den kostnadsmässiga konsekvensen utgörs av tidsåtgången för att fylla i enkäten enligt bifogad instruktion. Den uppskattade administrationskostnaden är ca 520 kronor per timme. Insamlingen omfattar förnärvarande 30 företag och i genomsnitt beräknas tidsåtgången per företag uppgå till 2,5 timmar per företag en gång per månad. Den totala administrativa uppgiftslämnarkostnaden: 30 företag*2,5 timmar*520 kr/timma*12 = 468 000 kronor per år Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) Kostnaden som besparas för uppgiftlämnarna i flerbostadshus och lokaler årligen är beräknad på följande sätt. Antal uppgiftslämnare för dessa undersökningar uppskattas till7000 ägare av flerbostadshus och 10 000 ägare av lokaler. Den uppskattade administrationskostnaden är ca 520 kr per timme i båda undersökningarna. Tidsåtgången är 15 minuter för flerbostadshus och 20 minuter för lokaler. Svarsfrekvensen var 65 % svarande i båda undersökningarna. Flerbostadshus: 0,65*7000*(15/60)*520*1= 591 500 kr per år totalt för hela urvalet. Och utslaget på åren mellan varje insamlingsomgång blir det en minskning av administrativ kostnad på 295 750 kr per år. Lokaler:0,65*10000*(20/60)*520*1=1 126 667 kr per år totalt för hela urvalet. Och utslaget på åren mellan varje insamlingsomgång blir det en minskning i administrativ kostnad på 563 334 kr per år. Detta innebär en totalt minskad administrativ uppgiftlämnarkostnad på 859 084 kr per år för uppgiftslämnarna i båda undersökningarna. Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag(en0121) Kostnaden för företagen ökar genom att periodiciteten men vart 5 år är tillräckligt sällan för att kunna sprida uppgiftslämnarbördan. För att på ett effektivt kunna finna en design som sprider uppgiftslämnarbördan i den grupp av företag som

har svårast att besvara frågor om energi måste man planera undersökningen i god tid innan. Då spelar det mindre roll om periodiciteten för insamlingen är vart 10:e år eller vart 5:e år. Det viktiga i metoden att sprida uppgiftslämnarbördan är att använda sig av Statistiskurvalsdesign där man använder SCB:s koordinerade system för population och urvalsdragning (SAMU). Där tekniken i systemet hjälper till med spridningen av företagen som kommer med i urval. Systemet lämpar sig bäst för små företag då de flesta av Sveriges företag tillhör den gruppen. Därefter ska man se vilket tillvägagångssätt som bäst lämpar sig för hur urvalet ska designas. Stratifiering används för att dela in urvalet i kategorier som också är viktiga att redovisas efter vanligast är bransch, och storlek efter antal anställda, omsättning och region eller kombination av dessa. Den administrativa uppgiftslämnarkostnaden är beräknad enligt följande: Företagen lika med arbetsställen som var uppgiftlämnare i undersökningen motsvarade ca 8 019 objekt av 50 000 i populationen. Den uppskattade administrationskostnaden är ca 520 kr per timme, Tidsåtgången är ca 1 timma vid varje undersökningstillfälle. Svarsfrekvensen var 73 %. Den totala administrativa kostnaden för uppgiftslämnarna i Industrins energianvändning i småföretagen uppgår till (0,73*8019*1*520*1) = 3 044 012 kronor är för hela urvalet per år då undersökningen genomförs och utslaget på alla åren mellan undersökningsomgångarna innebär det en minskning i administrativ kostnad på 608 802 kr per år. Borttagande av den intermittenta undersökningen Energianvändningen för inrikes sjöfart (EN0117) Den uppskattade besparingen av uppgiftslämnarbörda beräknas utifrån 520 kr per timme, Tidsåtgången är ca 1,5 timmar vid undersökningstillfället var svarsfrekvensen 77 % och urvalet var 250 företag. Den totala administrativa kostnaden för uppgiftslämnarna uppgick till (0,77*250*520*1*1,5) = 150 150 kr då undersökningen genomförs och utslaget på alla åren mellan undersökningsomgångarna innebär det en minskning i administrativ kostnad på 30 030 kr per år. Användande av administrativa uppgifter om vindkraft från Elcertifikatsystemet i undersökningen Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) EN0105

5 min * 3300 verk = 275 timmar 275h * 520 kr/h =143 000 kr 80 % inflöde (143 000 * 0,8) = 114 400 kr Det tar i genomsnitt 5 min per verk eller 32 minuter för ett genomsnittligt företag att fylla i uppgifterna. Många av dessa företag är små och det är därför vi väljer att hämta uppgifter från en administrativ källa. Användande av administrativa uppgifter om elhandelspriser från Elpriskollen i undersökningen Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) (EN0301) Kostnaden för den administrativa uppgiftlämnarbördan minskar i och med att Energimyndigheten hämtar elprisuppgifter från administrativa registret (Elpriskollen) hos Energimarknadsinspektionen (EI) och inte från företagen. Besparingen blir att samtliga elhandlare som man frågade om elpriserna månatligen hämtas från EIs register från tillsyn av elpriserna. Följande minskning av administrativa kostnader är en följd av denna åtgärd. Antalet elhandlare är ca 75 stycken som månatligen skulle besvara elpriser fördelat på typkundkategorier och per elområde. Bortfallet var ca 10 %. Tidsåtgången att besvara frågorna var ca 50 minuter i genomsnitt. Administrationskostnaden var 520 kronor i timmen. Beräkning av totala administrativa uppgiftslämnarkostnaden 75*50/60*0,9*12 *520= 351 000 kronor totalt för samtliga elhandlare per år. 2.5 Bedömning av om regeleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen. Elnätsanslutna solceller Regleringen för insamling av elnätsanslutna solceller strider inte mot minskad uppgiftslämnarbörda i enlighet med EU:s regelverk, kvalitet i inrapporteringar enligt Code of Practice m.m. Inrapporteringen är ett krav från EU i och med Statistiken behövs för internationella statistikrapporteringar, till exempel för uppföljning av förnybart direktivet (2009/2008/EG), rapportering enligt

Europaparlamentets och Rådets förordning nr 1009/2008/EU samt till organisationerna OECD, IEA, Eurostat och FN/ECE. Då den nationella lagen om officiell statistik ska följa EU:s statistförordning 223/2009 så innebär det att regleringen av insamla elnätsanslutna solcellsanläggningar föranleds av krav från EU. Däremot som tidigare nämnts reglerar inte EU vilket tillvägagångssätt man använder för att rapportera nya krav. Flytande naturgas Reglering om insamling av flytande naturgas varken strider mot minskad uppgiftslämnarbörda, kvalitet i inrapporteringar enligt Code of Practice eller Kvalitetsdeklaration av nationell officiell statistik. Statistik från denna undersökning kommer att ligga till grund för rapportering enligt: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik som följer EU statistiklag 223/2009 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen EU-regleringarna ökar kravet på att det ska inrapporteras uppgifter om flytande naturgas. Undersökningens genomförande är inte reglerad, dock ska statistikframställningen följa riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice) precis som inrapportering av elnätsanslutna solceller. Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) Regleringen för inrapportering av energianvändning från bostad och service sektorn talar inte om hur tillvägagångssättet görs utan endast att man ska inrapportera uppgifter varje år enligt EU dir(1099:2008) den sista november. Däremot ser Energimyndigheten att resurserna som sparas kan användas för utveckling av den internationella statistikrapporteringen Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag(en0121) Undersökningen har inga krav på internationell rapportering.

Övriga ändringar som är föreslagna i den nya föreskriften påverkas inte av EU krav eller strider mot några EU regleringar. Mot bakgrund av undersökningarnas koppling mot andra undersökningar inom den officiella statistiken och befintliga populationer av företag från SCB samt den tilltänkta utformningen av undersökningarna är det Energimyndighetens bedömning att undersökningarna ligger i linje med vad som följer av de krav som ställs på utveckling och förvaltning av officiell statistik. Energimyndigheten har dessutom sett i båda fallen ett nationellt behov av statistik om såväl elnätsanslutna solceller som statistikinsamling om flytande naturgas och bedömt att insamlingar av uppgifter i dessa fall är den bästa metoden för såväl nationella sammanställningar såsom internationell rapportering då officiell statistiken har krav på kvalitet i flera olika dimensioner såsom relevans, aktualitet, punktlighet, tydlighet, tillförlitlighet, noggrannhet, samanvändbarhet, jämförbarhet. I båda fallen har Energimyndigheten först kartlagt såsom man är ålagd att finna administrativa källor och funnit att sådana inte finns. Inte heller andra statistikinsamlingar har fungerat då de inte har haft samma syfte (Utrikeshandel import av naturgas därav LNG). 2.6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av särskilda informationsinsatser Tidpunkten för när föreskrifterna träder ikraft är intet viktig avseende insamling av elnätsanslutna solceller eller flytande naturgas. Dock är det enklare om hela paketet av ändrade föreskrifter träder ikraft samtidigt. Undersökningarna som ingår Energimyndigheten ansvar genomförs på våren. Informationsinsatserna för insamlingarna avseende elnätsanslutna solceller och flytande naturgas anses vara begränsade. Det som är av störst betydelse är att instruktionerna för uppgiftslämnarna är tydliga så att de på ett effektivt och enkelt sätt kan besvara frågorna. Information kommer spridas i Energimyndighetens användarråd för energistatistik samt läggas på myndighetens webbplats för statistik. I vissa delar kommer informationen även finnas på SCB:s webbplats. Energimyndighetens bedömning är att dessa informationsinsatser är tillräckliga.

För övriga ändringar i förslag till regeländring har ikraftträdandet ingen avgörande betydelse. Energimyndigheten har bedömt att den typen av föreskrifter som nu är aktuella lämpligast träder i kraft i samband med årsskiftet, dvs. den 1 januari. Det anpassas då väl till det faktum att insamlingarna i energistatistiken genomförs under februari till april. 2.7 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher är verksamma i samt storleken på företagen. Elnätsanslutna solceller Det är varierande storlek på företagen, där de tre största har halva marknadsandelen av kunder och de minsta bara ett fåtal kunder. Antalet uppgiftslämnare kommer bli cirka 170 stycken d.v.s. alla de bolag oavsett storlek som har ett elnät och erbjuder distribution av el som tillhör kategorin SNI2007 35.1 Generering, överföring och distribution av elkraft. Flytande naturgas Det är varierande storlek på företagen, LNG terminalerna är endast två stycken men två till kommer snart att vara klara. De som använder naturgas och därav flytande naturgas är industrier inom Svensk näringsgrensindelning SNI 2007 för tillverkningsindustrin SNI 05-33 och kraft och fjärrvärmeproduktion. De stora processindustrierna och kraftvärmeprocesser använder naturgas eller flytande naturgas som processbränsle. Totalt antal företag 30 stycken varav de flesta är stora företag. Även företag som bedriver partihandel med bränslen ingår. Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) Det är varierande storlek på ägare av flerbostadhus och lokaler eftersom ägarna tillhör för lokaler allt ifrån stat, kommun, landsting, fysiska och juridiska personer, aktiebolag, övriga ägare och för flerbostadshus stat, kommun, landstings ägda bostadsföretag, kyrkan, fysiska och juridiska personer, dödsbon, aktiebolag, övriga ägare, bostadsrättsföreningar och allmän nyttiga bostadsbostadsföretag. I undersökningen EN0103 ska de 10 000 ägarna lämna in uppgifter om följande lokaltyper enligt skatteverkets klassificering: Typkod Förklaring 322 Hotell eller restaurangbyggnad 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler

Typkod Förklaring 800 Ej fastställd typ 810 Tomtmark till specialbyggnad 823 Vårdbyggnad 824 Bad-, sport- och idrottsanläggning 825 Skolbyggnad 826 Kulturbyggnad 827 Ecklesiastikbyggnad 828 Allmän byggnad 829 Kommunikationsbyggnad Och för undersökningen EN0101 ska de 7000 ägarna lämna in uppgifter om följande typer av fastigheter: flerbostadshus tillhörande taxeringsenheter med typkod 320 (hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder) eller 321 (hyreshusenhet, bostäder och lokaler) enligt Skatteverkets klassificering. Vidare ska byggnaden ha färdigställts år 2013 eller tidigare. Varje byggnad skall innehålla minst tre bostadslägenheter. Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag(en0121) Urvalet till undersökningen består av småföretag med ett arbetsställe i storleken 1 till och med 9 anställda. De verkligt små industriföretagen där ett företag är lika med ett arbetsställe. Populationen av små företag inom industrin i gruppen 1-9 anställda var 50 000 och av dessa drogs ett urval av 8000 till undersökningen inom industrin Näringsgrens indelning (SNI 2007) 05-33. Användande av administrativa uppgifter om elhandelspriser från Elpriskollen i undersökningen Priser på elenergi och på överföring av el(nättariffer) (EN0301) Undersökningen bestod av 75 elhandelsbolag enligt Näringsgrens indelning SNI 2007 branschen 3514, Uppgiftslämnarna var från de största elhandelsbolagen till de mindre med hänsyn till de största vilka total undersöktes. Uppgiftslämnarna belastades månatligen i undersökningen med samma typ av frågor som EI samlar in i sin tillsyn som de använder för att sammanställa Elpriskollen. Numera hämtas informationen till SCB som skapar en registerbaserad sammanställning av elpriserna och i den bearbetningen granskar de uppgifterna om elpriser i Elpriskollen.

Borttagande av den intermittenta undersökningen Energianvändningen för inrikes sjöfart (EN0117) Den intermittenta undersökningen som senast genomfördes 2006 belastade både offentliga och de privata företagen inom inrikes sjöfarten. Då ett stort problem var att finna ett register över företagen som är verksamma inom inrikes sjöfart så kan mycket av problemen hänvisas till ramtäckning. Det är alldeles för dåligt täckning mellan målpopulation och rampopulation. Det fanns för bristfällig heltäckande information för hela målpopulationen. Antalet företag som ingick i undersökningen var 48 offentliga och 200 privata aktörer så vet man inte om det egentligen var tillräckligt stort urval för man vet inte hur stor den faktiska populationen var. Användande av administrativa uppgifter om vindkraft från Elcertifikatsystemet i undersökningen Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) EN0105 Årliga energistatistiken som genomförs varje år belastar alla typer av uppgiftslämnare inom såväl privata som offentliga företag med följande verksamheter: - Överföring av el - Elförsäljning - Elproduktion. Företaget skall ha kraftstationer med en sammanlagd ef-fekt på minst 100 kw. För enbart eget bruk är gränsen 400 kw - Värmeproduktion - Fjärrvärme- och fjärrkyla distribution - Stadsgasframställning och -distribution, naturgasdistribution - Kraftstationer, kraftvärmeverk, samt fristående värmeverk som ingår i ovan nämnda företag. Om då uppgiftslämnarna 800 företag inte längre behöver besvara frågor om ett energislag som används för el och kraftvärmeproduktion som vindkraft blir det en enorm besparing av administrativ kostnad för uppgiftslämnarna till undersökningen. Undersökningen är omfattande och komplex. Den genomsnittliga tiden för uppgiftslämnande till undersökningen är ca 2 månader, undersökningens periodicitet är årlig, antalet uppgiftslämnare är ca 800 företag,

verksamheter, offentliga företag, storleksklassen på företag är de största företagen inom verksamheterna till de små. Undersökningen är en totalundersökning och inte urval. Uppgifterna som samlas in är många av olika typer teknisk information, användningen av bränslen, ekonomi, distribution och leveranser fördelat på sektorer m.m. 2.8 Beskrivning av vilken tidsåtgång förändringen kan föra med sig för företagen och vad förändringen innebär för företagens administrativa kostnader. Elnätsanslutna solceller Tidsåtgången att lämna in uppgifter avseende elnätsanslutna solceller bedöms årligen uppgå till i genomsnitt 8 timmar per företag. Den totala administrativa kostnaden årligen för insamling av elnätsanslutna solceller: 170 *8 timmar*520 kr/timmar * 1 gång per år= 707 200 kr ger (707 200)/170 per företag = 4 160 kr per företag. Flytande naturgas Tidsåtgången att lämna in uppgifter avseende flytande naturgas bedöms månatligen uppgå till i genomsnitt 2,5 timmar per företag. Det bör sägas att tidsåtgången inte är beräknad med en extra fråga utan bedömd med en expert bedömning. Den totala administrativa uppgiftslämnarkostnaden: 30 företag*2,5 timmar*520 kr/timma*12 = 468 000 kronor per år ger (468 000)/30 per företag = 15 600 kr per företag. Ändrad periodicitet för undersökningarna Energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och Energianvändning i lokaler (EN0103) Tidsåtgången att lämna in uppgifter avseende energianvändning i undersökningen EN0101 är en extra fråga som finns i det elektroniska insamlingssystemet hos producenten. Frågan handlar om hur lång tid det tog att svara på frågorna. Den genomsnittliga tiden för uppgiftslämnarna till EN0101 är 15 minuter och för EN0103 20 minuter. Den genomsnittliga kostnaden per företag blir således om vi räknar med timkostnaden 520 kr/h följande:

Flerbostadshus: 0,65*7000*(15/60)*520*1= 591 500 kr per år totalt för hela urvalet. ger (591 500)/ 7000 per företag = 84,5 kr per företag Lokaler:0,65*10000*(20/60)*520*1=1 126 667 kr per år totalt för hela urvalet. ger (1 126 667)/ 10 000 per företag = 112,7 kr per företag Ändrad periodicitet för undersökningen Industrins energianvändning i småföretag(en0121) Den totala administrativa kostnaden för uppgiftslämnarna i Industrins energianvändning i småföretagen uppgår till : (0,73*8019*1*520*1) = 3 044 012 kronor är för hela urvalet per år undersökningen genomförs ger 3 044 012)/8 019 = 608 802 kr per företag. Användande av administrativa uppgifter om elhandelspriser från Elpriskollen i undersökningen Priser på elenergi och på överföring av el(nättariffer) (EN0301) Den genomsnittliga tidsåtgången att besvara frågorna var 50 minuter vilket är beräknat utifrån extra fråga i elektroniska insamlingen om hur lång tid det tog att besvara frågorna. Administrationskostnaden var 520 kronor i timmen. Beräkning av totala administrativa uppgiftslämnarkostnaden 75*50/60*0,9*12 *520= 351 000 kronor totalt för samtliga elhandlare per år för hela urvalet ger (351 000)/75 = 4 680 kr per företag i besparing. Borttagande av den intermittenta undersökningen Energianvändningen för inrikes sjöfart (EN0117) Den totala administrativa kostnaden för uppgiftslämnarna uppgick till (0,77*250*520*1*1,5) = 150 150 kr för hela urvalet per år då undersökningen genomförs ger (150 150)/ 250 = 600,6 kr per företag i besparing. Användande av administrativa uppgifter om vindkraft från Elcertifikatsystemet i undersökningen Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) EN0105 Den uppskattade genomsnittliga tidsåtgången för att besvara frågorna i Årliga energistatistiken är gjord med hjälp av expertbedömning.

5 min * 3300 verk = 275 timmar 275h * 520 kr/h =143 000 kr Svarsfrekvensen 80 % inflöde (143 000 * 0,8) = 114 400 kr för hela totalundersökningen (114 400)/800 = 143 kr per företag i besparing. Då många av företagen som besvarar frågorna om vindkraft i undersökningen Årlig energistatistik är små kan den upplevda besparingen av administrativa kostnaden vara ännu större. Dock är detta mycket svårt att beräkna då upplevelsen är subjektiv och inte samma för alla uppgiftslämnare, Övriga föreslagna förändringar Övriga förslag till ändring av föreskriften påverkar inte den administrativa kostnaden mer än att minskningen av periodiciteten för insamling av energianvändning i flerbostadshus och lokaler gör att företagen inte behöver lämna uppgifter vartannat år. Ökningen av periodiciteten för Industrins energianvändning i småföretag gör att företagen eller arbetsställena måste lämna uppgifter vart 5: e år istället som förut vart 10:e år. Den samlade kostnaden för insamlingen blir inte nämnvärt större då företagen redan från början har en långtidsperiod mellan insamlingsomgångarna. Orsaken till ändringen av periodiciteten i undersökningen kommer av regelkrav för insamlingsperiodicitet för intermittenta undersökningar inom officiell statistik. 2.9 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna förändringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna förändringen. Energimyndigheten bedömer att den föreslagna ändringen avseende insamling av elnätsanslutan solceller eller flytande naturgas varken kommer påverka företagen i form av ändringar i deras produkter, tjänster, produktion (investeringar), försäljning, resursanskaffning, resursutnyttjande och verksamhetsfunktioner i övrigt. Alla företag är inte intresserade av solcellsanläggningar och kommer därmed inte behöva svara på frågor. Alla industrier kommer inte att köpa in flytande naturgas till en början om det inte

redan behövs naturgas i deras processer. Då företagen med stor sannolikhet gör riskbedömningar om ökad kostnad för energieffektivisering, förnybara anläggningar såsom solceller och flytande naturgas gentemot minskad lönsamhet och vinst. Energimyndigheten bedömer vidare att ändring av periodicitet för EN0101 och EN0103 är besparingar av minskad uppgiftslämnarkostnad och regellättnad snarare än tvärtom. Angående ökad periodicitet i EN0121 så ser vi inga skäl att anta att företagen inom industrin får svårare att besvara frågorna då skillnaden mellan 10 år och 5 år är tillräckligt sällan. Företagens förehavanden inom 2 år är känsligt men det är inte den periodiciteten som Energimyndigheten har valt. Däremot leder förändringen till bättre vidarutnyttjande av färsk data mellan myndigheter då den ökade periodiciteten leder till bättre och mer användande, Ökad utnyttjande av administrativ data såsom vindkraftsuppgifter från Elcertifikat register och ökat utnyttjande av Elpriskollen från EI är också besparingar, regellättnad, ökad vidarutnyttjande av data mellan myndigheter som verkligheten för företagen bättre snarare än tvärtom d.v.s. mindre krav och bättre samordning mellan myndigheters krav. Energimyndighetens beslut att härmed ta bort inrikessjöfart från föreskrifterna leder inte till ökade kostnader för berörda företag som påverkar deras verksamheter snarare tvärtom. 2.10 Beskrivning av vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Elnätsanslutna solceller Den föreslagna föreskriften avseende insamling av elnätsanslutna solceller bedöms inte påverka konkurrensförhållandena eftersom de berörda uppgiftslämnarna i form av installatörer och elnätbolag inte konkurrerar med varandra. Den ökade kostnaden för administration ökar för de elnätsbolag som har ett ökat antal kunder som investerar i solcellsanläggningar som de kopplar på elnätet. Då elnätbolag som får sin verksamhet koncentrerad mot solelanläggningar påverkas i olika stor utsträckning eftersom ett elnätsbolag har en skyldighet att ansluta en anläggning till sitt nät. I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller dessutom sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Flytande naturgas Den föreslagna föreskriften avseende insamling av flytande naturgas bedöms inte påverka konkurrensförhållandena marknaden. Den ska endast belysa utvecklingen och utbredningen av detta alternativa bränsle som ökat i användning. Den ökade kostnaden för administration rör de företag som använder eller för de ägare som bygger LNG terminaler då en ökad import leder till ökat användande av bränslet. I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller dessutom sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Övriga föreslagna förändringar Övriga förslag till ändring av föreskriften har ingen påverkan alls på konkurrensförhållandena. Detta eftersom det inte rör sig om komplexa och frekventa insamlingar 2.11 Genomfört och planerat samråd med företag och företagsorganisationer Energimyndigheten har till sitt användarråd om officiella energistatistik samrått såväl elproduktion från solcellsanläggningar i en separat undersökning och undersökning för flytande naturgas. Energimyndigheten har fört samråd med de elnätbolag som kommer omfattas av uppgiftslämnarbördan via pilotstudien av 100 elnätsbolag och den efterföljande bortfallsanalysen. Energimyndigheten har kontaktat ett antal av industriföretagen som kommer vara skyldiga att lämna uppgifter om flytande naturgas. Båda insamlingarna har varit med i den årliga processen för Energimyndighetens samråd av insamlingar med Näringslivets regelnämnd (NNR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Av övriga ändringar har diskussionen om vartannat år i periodicitet av insamling av undersökningarna energianvändning i flerbostadshus (EN0101) och lokaler (EN0103) presenterats för Energimyndighetens användarråd om den officiella energistatistiken.