Rapport gällande etapp 1 utredning, Täby galopp - Täby socken, Täby kommun, Stockholms län Rapport 2012:3

Rapport gällande etapp 1 utredning, Täby galopp - Täby socken, Täby kommun, Stockholms län Rapport 2012:3 Etapp 1 utredning, Täby Galopp 1

Kulturmiljöcentrum Värmland Norra strandgatan 3 652 24 Karlstad Tel: 076-9470127 E-post: info@kulturmiljocentrum.se 2012 Kulturmiljöcentrum Värmland Etapp 1 utredning, Täby Galopp 2

Rapport gällande etapp 1 utredning, Täby galopp -Täby socken, Täby kommun, Stockholm län Kulturmiljöcentrum Värmlands projektnummer: 2011:22 Björn Wallbom Arkeolog Kulturmiljöcentrum Värmland Innehållsförteckning Etapp 1 utredning, Täby Galopp 3

Innehållsförteckning Inledning... 5 Områdesbeskrivning och historik... 6 Arkeologisk inventering... 9 Metod... 9 Inventeringsresultat... 10 Analys och diskussion kring utredningsområdets kulturhistoria... 15 Särskilda kulturmiljöer och objekt... 16 Kulturvärdenas inverkan på planeringen... 18 Sammanfattande resultat... 18 Referenser... 19 Tekniska och administrativa uppgifter... 20 Dokumentationsmaterial... 20 Etapp 1 utredning, Täby Galopp 4

Inledning Personal från Kulturmiljöcentrum Värmland har utfört en etapp 1 utredning vid Täby galopp i Täby socken i Täby kommun. Utredningen föranleddes av Täby kommuns planer på att bygga bostäder i området. Utredningen utfördes under november månad 2011. Beställare av utredningen var Täby kommun. Figur 1. Topografiska kartan i skala 1:100 000 med utredningsområdet markerat med rött. Lantmäteriet 2004-11-28. Ur SeSverige. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 5

Etapp 1 utredningen bestod dels av övergripande kart och arkivstudier samt dels av en inventering av utredningsområdet. Resultaten från de både delmomenten presenteras tillsammans i rapporten och den kulturhistoriska analysen av landskapet utgörs av en mixtur av resultaten från de båda delmomenten. Resultaten kring inventeringen, men även informationen från de historiska dokumenten, har legat till grund för ställningstagande kring en värdering av de skilda övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats inom utredningsområdet. Utifrån dessa resultat har sedan en bedömning gjorts av den planerade byggnationens påverkan av kulturlandskapet. Områdesbeskrivning och historik Utredningsområdet präglas av Täby galoppbana med tillhörande häststallar som dominerar stora delar av utredningsområdet. Galoppbanan ligger på en tidigare åker tillhörande gården Tibble. Själva banan ligger lågt placerad i terrängen och strax öster om denna påträffas läktarsektion och stallar samt andra tillhörande anläggningar. Ytterligare ett stycke österut återfinns en galoppträningsbana. Mellan dessa relativt flacka områden finns mindre skogsbeklädda bergshöjder. Namnet Täby omnämns tidigt i skrift på en runsten från 1000-talet där Jarlabanke omnämner att han ägde hela Täby (RAÄ 2:1, Danderyd socken). Jarlabanke var enligt en annan runsten hundaret Täbys hövding vid denna tid. Det är dock osäkert om hundare fanns så tidigt som på 1000-talet. Namnet Täby socken uppträder första gången 1281 (Ståhl, 1945). Utredningsområdet berör marker vilka tidigare tillhört gårdar såsom Tibble och Ensta, Åkerby och Wiggbyholm. Gården Tibble omnämns första gången 1356 och består redan då av flera gårdar. Förledet Thik i namnet Tibble betyder tjock vilket tolkats som den stora gården. Gården Ensta omnämns första gången i skriftliga källor år 1337. Åkerby omnämns förta gången år 1409. Förledet syftar inte på att gården anlagts på moderbyns åkermark som i det här fallet utgörs av gården Näsby. Wiggbyholm omnämns första gången som Wigby i 1538 års jordebok (Ståhl, 1945). Med tanke på ovanstående, vad gäller ålder på gårdarna samt storleken på dessa, så är det kanske inte så konstigt att man återfinner en stor mängd gravar från yngre järnålder i området. Inom, men även i anslutning till, utredningsområdet finns som sagt var ett flertal gravar, i huvudsak, i form av högar och stensättningar. I norra delen av utredningsområdet är ett gravfält (RAÄ 129:1) vilket består av 3 högar och 26 runda stensättningar. Strax väster om utredningsområdet finns ett gravfält (RAÄ 135:1) bestående av cirka 85 fornlämningar. Dessa utgörs av 10 högar, 71 runda stensättningar, 3 rektangulära stensättningar och 1 treudd. I övrigt finns eller har det funnits en rad gravfält och boplatser strax norr om utredningsområdet i det Etapp 1 utredning, Täby Galopp 6

område som numera utgör bostäder intill Täby centrum. Figur 2. Täby galopp med läktarsektionen i öster strax söder om RÄA 135:1. Foto från väst. Foto: Ellinor Forssell, Kulturmiljöcentrum Värmland. Figur 3. Täby galopp med läktarsektionen och asfalterade parkeringsplatser strax söder om RÄA 135:1. Foto från söder. Foto: Ellinor Forssell, Kulturmiljöcentrum Värmland. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 7

I anslutning och strax söder om RAÄ 129 togs 1959 upp ett antal provschakt vilka visade sig innehålla boplatsmaterial. Undersökningarna genomfördes inför anläggandet av Täby Galopp som invigs år 1960 och på denna plats återfinns idag en större läktarbyggnad. År 1991 genomfördes en arkeologisk undersökning av norra delen av RAÄ 135:1. Vid undersökningen undersöktes bland annat 10 stensättningar men även boplatslämningar i form av stolphål och härdar från äldre järnålder. De äldsta geometriska kartorna i Täby socken är från 1630-tal. Inom utredningsområdet har tidigare gårdar såsom Tibble, Ensta och Åkerby haft sina ägor. Uppgifter kring gårdarnas utkomstmöjligheter återfinns på de geometriska kartorna från år 1637. Uppgifterna pekar på att man i huvudsak sysslat med odling i området och att djurhållning och skogsbruk är något man i huvudsak sysslar med till nöds eller som bisyssla. Endast gården Tibble har haft tillgång till fiskevatten vilket också skall ha varit av god kvalité. Gårdarna Tibble, Ensta och Åkerby blev från 1700-talet och framåt arrendegårdar till Näsby (Tordmar 2008). Under gården Enstad skall det under 1700-talet ha tillkommit två torp vilka kallas för Bunken och Dängan, torpen finns med i husförhörslängder från åtminstone år 1748. Enligt skriften Torp i Täby skall Dängan även ha hetat Ryttarstugan och enligt en karta över Åkerby ägor från 1724 skall det ha funnits två torp här vid den här tidpunkten. Ett som kallades för ryttarstugan och ett som kallades för snickartorpet (Torp i Täby, 2006). Namnet Dängan skall finnas först från 1748 i kyrkoböckerna. Torpen finns med på Generalstabskartan från 1870-tal samt Häradsekonomiska kartan från år 1900-01. Torpen är emellertid inte med på sockenkartan över Täby från år 1837. Detta kan sannolikt förklaras genom att varken Bunken eller Dängan finns med i husförhörslängder från år 1836-1841 och därmed stått tomma under den tid då kartan kom till. Båda torpen finns i övrigt med i husförhörslängder både före och efter denna korta passus i historien kring torpen vid galoppbanan. Inom utredningsområdet finns även två terrasseringar (RAÄ 345:1 och 348:1) registrerade i FMIS vilka utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Den ena av dessa, RAÄ 345:1, utgörs av en sentida terrassering och möjligen återfinns en byggnad på denna plats på den häradsekonomiska kartan från år 1901-06. Den andra terrasseringen (RAÄ 348:1) utgörs av en trolig naturbildning. Under åren 1904-1916 kom en försvarslinje till Stockholms försvar att anläggas några kilometer norr om utredningsområdet. Denna kom att kallas för Norra fronten och var uppdelad i två linjer, Danderydslinjen och Sollentunalinjen. Danderydslinjen utgjordes av Hägernäspasset, Täbypasset och Albypasset. Försvarslinjen omfattade ett praktiskt taget linjärt fort- och löpgravssystem vilket utgjorde en 5 km lång försvarslinje där nordligt anfall mot Stockholm skulle hejdas av över 5000 landstormsmän. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 8

Figur 4. Landstormsmän i ställning. http://www.jr4it.com/minnen/html/taby.htm Arkeologisk inventering Metod Innan fältarbetet påbörjades gjordes en genomgång av fornminnesregistret och Skog & historias register. Dessutom studerades äldre Lantmäteriakter och Häradsekonomiska kartan (1901-06 års ekonomiska karta) samt 1951 års ekonomiska karta. Inventeringen i fält genomfördes inom ett cirka 60 hektar stort område. Fältarbetet genomfördes av två arkeologer från Kulturmiljöcentrum Värmland och den okulära inventeringen kompletterades i vissa fall, i anslutning till misstänkta anläggningar, med provstick med jordsond. I två fall genomfördes avtorvningar i mindre förhöjningar vilka antogs utgöra spismursrösen. Det ena visade sig bestå av en mindre skräpförekomst där tegelstenar var deponerade medan den andra förhöjningen utgjordes av ett spismursröse. Dokumentationen genomfördes genom upprättandet av beskrivningar utifrån Riksantikvarieämbetets mall och genom digital fotodokumentation. Påträffade objekt registrerades med GPS och handdator i rikets koordinatnät Sweref 99 TM. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 9

Inventeringsresultat Vid inventeringen framkom 8 lämningar varav 2 består av fasta fornlämningar medan 6 utgör övriga kulturhistoriska lämningar. De fasta fornlämningarna utgörs av lägenhetsbebyggelse vilken är tillkommen under 1700-talet. Torpen Bunken och Dängan finns omnämnda i husförhörslängder åtminstone sedan 1748. Äldsta kartbelägg för dessa bebyggelselämningar är Generalstabskartan från år 1873. En sockenkarta från år 1837 gav oss lite huvudbry då dessa torp ej finns med på denna karta. Genom att åter studera husförhörslängderna över Bunken och Dängan kunde vi konstatera att dessa bebyggelseenheter var obebodda mellan åren 1836-1841 vilket med all sannolikhet förklarar avsaknaden av dessa på sockenkartan. Platsen för torpet Bunken (Obj. 3) utgörs idag av en uppsamlingsplats för gödsel från ryttarstallarna, området är i övrigt belamrat med skräp och kraftigt påverkat av verksamheten kopplad till Täby galopp. Här återfinns idag synliga lämningar efter en betongkällare. Torpet revs på 1950-talet. Platsen för torpet Dängan (Obj. 4) tangeras i väster av ryttarstallar medan det i övrigt ligger på hällar inne i skogsmarken. Möjligen är en del av den ursprungliga torparmiljön bebyggd i väster men detta till trots så väljer vi att ge lämningen statusen fast fornlämning. Ryttarstallarna utgör en helt annan typ av bebyggelse än den bosättning som en gång fanns på platsen och torplämningen kan därför sägas vara varaktigt övergiven. Idag finns även lämningar efter torpbebyggelsen orörd i skogsmarken strax öster om ryttarstallarna. Figur 5. Spismursröset (Obj. 3) som representerar lämningar från torpet Dängan. Foto från S. Foto: Ellinor Forssell, Kulturmiljöcentrum Värmland. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 10

Figur 6. Fotografi över torpet Dängan. Fotograf S.A.Bayard. Fotograferingsår okänt (Torp i Täby, 2006). Figur 7. Häradsekonomiska kartan 1900-01 rektifierad mot dagens ekonomiska karta. Kartan visar torpen Bunken och Dängans lägen i terrängen. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 11

De fasta fornlämningarna är skyddade enligt kulturminneslagen och ingrepp i fast fornlämning med tillhörande fornlämningsområde kräver tillstånd enligt 2 kap 12 enligt kulturminneslagen. Storleken på fornlämningens fornlämningsområde varierar beroende på vilken typ av fornlämning det rör sig om och storleken på området beslutas av Länsstyrelsen. Figur 8. Översikt vilket visar kända fornlämningar i FMIS men även vid inventeringen nypåträffade övriga kulturhistoriska lämningar samt fasta fornlämningar. Vid inventeringen påträffades 6 övriga kulturhistoriska lämningar vilka i huvudsak består av stridsvärn (Objekt 5-8). I övrigt påträffades två källare i anslutning till Bergstorp. Stora delar av utredningsområdet är stört av anläggningar tillhörande Täby galopp. Söder om och i anslutning till RAÄ 129:1 är en mindre höjdrygg vilken löper i nord-sydlig riktning. Hela denna rygg, men framförallt i området där läktaren är placerad, utgör egentligen det tydligaste boplatsläget inom hela utredningsområdet. På grund av byggnation är dock större delen av höjdryggen exploaterad av läktare, parkeringsplatser mm, troligtvis är det även i detta område som man 1959 påträffade boplatsmaterial. Den södra delen av höjdryggen innehåller emellertid fortfarande ytor vilka vid en första anblick förefaller vara oexploaterade. Vid sondning på platsen kunde vi konstatera att marken bestod av lera. På grund av markbeskaffenheten samt det relativt stora avståndet till RAÄ 129:1 avfärdas därmed detta område som boplatsläge. Det troliga är istället att Etapp 1 utredning, Täby Galopp 12

boplatslämningar ligger i anslutning till RAÄ 129:1 där man också har påträffat boplatsmaterial. Denna plats bör utredas vidare i samband med en eventuell förundersökning av gravfältet RAÄ 129:1 och i ett skede då asfalt och byggnader tas bort under förutsättning att detta område kommer att tas i anspråk för byggnation, se figur 8 sidan 12. Det markerade området på kartan utgör en topografisk avgränsad yta. Genom att studera gravfältens placering i terrängen samt topografin i området i övrigt kan man även misstänka att huvuddelen av de samtida boplatserna varit anlagda i området norr om det nu aktuella utredningsområdet. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 13

Lista över påträffade objekt vid inventeringen. OBJEKTSTABELL ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP N E PDOP* BESKRIVNING TERRÄNG 1 Övrigt Skogsmark Barrskog 6593717,59666389 675413,554846951 7 Källare, 3x3 m och 0,7 m dj. Kring kanten är N-sluttande en vall, 1 m br och 0,2 m h. Ingång i 1 m br i moränmark NO. 2 Övrigt Skogsmark Barrskog 6593684,17372784 675478,149854526 3 Källare, 3x3 m och 0,4 m dj. Ingång i 1 m br i S. N-sluttande moränmark 3 Lägenhetsbebyggelse Skogsmark Barrskog 6593446,08430149 675178,659167182 5,8 Husgrund, troligtvis 5x5 m stor, i NV är spismur, 2x2 m st och 0,2 m h, innehåller eldskadade stenar, 0,1-0,2 m st. Lera, tegel, kol framkom vid avtorvning, 2,5x0,4 m (N- S), i övrigt kraftigt övertorvad. Ligger inom området för torpet Dängan. Skriftliga belägg från 1748. N-sluttande hällmark 4 Lägenhetsbebyggelse Skogsmark Barrskog 6593652,08356865 675079,92062076 2 Källare, betong. Ligger inom området för torpet Bunken. Skriftliga belägg från 1748. 5 Stridsvärn Skogsmark Barrskog 6593169,21112326 675004,090467121 1,6 Stridsvärn, 2x2 m och 1 m dj. Mot S är vall, 0,5 m br och 0,3 m h. 6 Stridsvärn Skogsmark Barrskog 6593180,36481288 675020,138977433 2,2 Stridsvärn, 2x2 m och 0,8 m dj. Mot S är vall, 0,5 m br och 0,3 m h. 7 Stridsvärn Skogsmark Barrskog 6593187,23899905 675024,079700289 1,5 Stridsvärn, 2x2 m och 0,9 m dj. Mot S är vall, 0,5 m br och 0,1 m h. 8 Stridsvärn Skogsmark Barrskog 6593196,71659667 675020,042355481 2,2 Stridsvärn, 2x2 m och 0,9 m dj. Mot O är vall, 0,5 m br och 0,1 m h. *Pdop-värdet beskriver medelfelet vid inmätningen. Värdet bör vara så lågt som möjligt men kan sägas vara godkänt för registrering i fornminnesregistret om det understiger 7,0. Figur 9. Tabell över påträffade objekt inom utredningsområdet. I Ö-sluttning av mindre moränhöjd s-sluttande moränmark s-sluttande moränmark s-sluttande moränmark s-sluttande moränmark Etapp 1 utredning, Täby Galopp 14

Analys och diskussion kring utredningsområdets kulturhistoria Inventeringsresultaten tillsammans med arkivstudier har legat till grund för en analys av områdets kulturhistoriska utveckling. Inom utredningsområdets norra del återfinns ett gravfält (RAÄ 135:1). I anslutning till detta gravfält och troligtvis inför anläggandet av en läktarsektion till Täby galoppbana genomfördes provgropsgrävningar strax söder om gravfältet år 1959 där man påträffade boplatsmaterial. Strax väster om utredningsområdet ligger ett ännu större gravfält från järnåldern där man vid en arkeologisk undersökning av den norra delen av gravfältet även påträffade boplatslämningar. I övrigt kan sägas att närområdet innehåller en stor mängd gravar och boplatslämningar från järnåldern, detta gäller framförallt området norr om utredningsområdet vid Täby centrum. Utredningsområdet som idag till stora delar består av öppen lågt liggande terräng med mindre skogsbeklädda höjder har tidigare i huvudsak utgjorts av åkermark till gårdarna Tibble och Ensta samt Åkerby. Gårdarna har medeltida ursprung där Tibble och Ensta omnämns förta gången på 1300-talet medan Åkerby omnämns första gången under 1400-talet. Betydelsen av gården Tibbles förled är den stora gården. Gården Tibble men även Ensta och Åkerby låg tidigare där Täby Centrum idag är beläget och här återfinns/återfanns huvuddelen av järnåldersgravarna i närområdet. Täby Centrum ligger något högre i terrängen strax norr om utredningsområdet. Antagligen har även merparten av järnålderns bebyggelse varit situerad i detta område och namnet den stora gården från medeltid kan kanske indikera att boplatskomplexet i området under järnåldern varit av ansenlig storlek vilket även antalet gravar talar för. Kartmaterial från 1600-talet berättar om att gårdarna i huvudsak brukat jorden medan boskapsskötsel varit mer av en bisyssla och främst nyttjats till nöds. Detsamma gäller det som skogen kunnat ge samt även fisket. Endast gården Tibble har haft tillgång till fiske och dess fiskevatten har varit av god kvalité. Från 1700-talet vet vi att gården Ensta har haft torp på sin mark. Från 1748 finns torpen Bunken och Dängan omnämnda i husförhörslängder och på generalstabskartan från 1870 samt häradsekonomiska kartan från 1901-06 kan man se var dessa legat i terrängen. Under åren 1904-1916 kom en försvarslinje att anläggas några kilometer norr om utredningsområdet genom den så kallade Norra fronten som kom att bestå av betongbunkrar och löpgravar längs en cirka 5 km lång sträcka. I södra delen av utredningsområdet påträffades 4 stridsvärn på en mindre kulle. Dessa låg en gång längs en mindre väg vilken gick i nord-sydlig riktning förbi bland annat Dängan och Bunken och vidare mot Ensta och Åkerby. Kanske dessa anlades som en bakre postering mellan försvarslinjen och Stockholm. Under 1960-talet kom området att präglas av Täby Galopp vars anläggningar idag finns på merparten av de tidigare uppodlade markerna. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 15

Särskilda kulturmiljöer och objekt Vid inventeringen påträffades 6 övriga kulturhistoriska lämningar samt 2 fasta fornlämningar, se figur 8 sidan 12 och figur 9 sidan 14. En del av dessa beskriver på ett bra och tydligt sätt områdets kulturhistoria och fungerar som goda representanter för utredningsområdets kulturhistoriska utveckling. De övriga kulturhistoriska lämningarna/objekten är som sådana inte skyddade av kulturminneslagen men Kulturmiljöcentrum Värmland anser emellertid att flertalet av dessa har ett bevarandevärde. För att avgöra vilka lämningar som kan vara särskilt bevarandevärda kan lämningarna värderas utifrån kriterier såsom upplevelse- och kunskapsvärden. Upplevelsevärden: Hur objekten uppfattas i landskapet, deras tydlighet och förmåga att förmedla. Kunskapsvärden: Objektens förmåga att bidra till en samlad bild över områdets kulturhistoriska utveckling. Nedan följer en tabell över påträffade övriga kulturhistoriska lämningar och deras samlade förmåga att tillhandahålla upplevelser och kunskaper. Objekt Objektstyp Samlat värde 1 Källare Låg 2 Källare Låg 3 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning 4 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning 5 Stridsvärn Hög 6 Stridsvärn Hög 7 Stridsvärn Mellan 8 Stridsvärn Mellan Figur 10. Tabellen visar de olika objektens samlade förmåga att tillhandahålla upplevelser och kunskaper. De kulturhistoriska lämningarna kan ses som enskilda objekt eller så kan man betrakta dessa som delar av en helhet. Enligt skriften Kulturarvet som resurs för regional utveckling menar man att man genom att anlägga ett systemperspektiv ser objekten som delar av en helhet. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 16

Därmed ger man en bredare definition av kulturmiljön samtidigt som man fokuserar på hela miljöer för kulturmlijövården (Danell m,fl, 2002). Kulturmiljöcentrum Värmland menar att man genom att se lämningar, vilka rent topografiskt och funktionsmässigt hör samman, som delar ur en enhet skapar en ökad förståelse för ett områdes kulturhistoriska värden. I utredningsområdet framträder en kulturmiljö som är tydligare än andra vad gäller dess förmåga att ge upplevelser och bidra till ett ökat kunskapsläge kring områdets kulturhistoria. Den här kulturmiljön innehåller lämningar som Kulturmiljöcentrum Värmland anser har, eller kan komma att få, höga upplevelse- och kunskapsvärden. Det är en kulturmiljö i form av lämningar efter stridsvärn, som representerar försvaret av Stockholm från första världskriget och framåt, som Kulturmiljöcentrum Värmland vill lyfta fram som särskilt bevarandevärda. Figur 11. Foto över stridsvärn, objekt 5. Foto från norr. Ellinor Forssell, Kulturmiljöcentrum Värmland. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 17

Kulturvärdenas inverkan på planeringen Vid inventeringen kunde det konstateras att utredningsområdet till stora delar utgjorts av ett odlingslandskap tillhörande gårdarna Tibble, Ensta och Åkerby. Resultatet från inventeringen tillsammans med kartstudier visar att området i huvudsak utgjort ett odlingslandskap fram till 1960-tal då området kom att tas i besittning av Täby galoppbana. Inom utredningsområdet påträffades en rad lämningar vilka går att knyta till torpare under ovan nämnda gårdar. På gården Enstas ägor påträffades lämningar efter torp vilka har skriftliga belägg från mitten av 1700-talet. I området finns även lämningar i form av stridsvärn som berättar om försvaret av huvudstaden i anslutning till de världskrig som pågick under 1900-talets första hälft. Kulturmiljöcentrum Värmland menar vi att man bör ta särskild hänsyn till vissa objekt som påträffats i området. Kulturmiljöcentrum Värmland anser att dessa objekt utgör goda representanter för områdets kulturhistoriska utveckling. De berörda objekten ingår i en kulturmiljö vilken innehåller fyra stridsvärn på en mindre bergshöjd i södra delen av utredningsområdet. Kulturmiljöcentrum Värmland menar att det kan komma att bli aktuellt med vidare arkeologiska undersökningar om närområdet till Bunken (Obj 3), Dängan (Obj 4) och RAÄ 129:1 kommer att tas i anspråk för framtida exploateringsärenden. Området vid Bunken verkar vara kraftigt påverkat av senare tiders aktiviteter. Sammanfattande resultat Vid utredningen påträffades sammanlagt 8 objekt varav 2 stycken utgör fasta fornlämningar i form av Lägenhetsbebyggelse med belägg från mitten av 1700-talet. De påträffade lämningarna tillsammans med arkivmaterial visar att området utgjorts av ett odlingslandskap fram till mitten av 1900-talet då hela området kom att tas i besittning av Täby galoppbana. Förutom bebyggelselämningar tillhörande skilda torp inom utredningsområdet påträffades även lämningar i form av stridsvärn. Stridsvärnen kan sannolikt sättas i samband med den försvarslinje som anlades både norr och söder om Stockholm i anslutning till första världskriget. Kulturmiljöcentrum Värmland menar att hänsyn bör tas till dessa stridsvärn vid en framtida exploatering av området. I övrigt menar Kulturmiljöcentrum Värmland att kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm bör ske om närområdena till RAÄ 135:1 samt torpen Dängan och Bunken kommer att tas i anspråk för framtida exploatering. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 18

Referenser Danell, Torbjörn, m.fl. Kulturarvet som resurs för regional utveckling, rapport från Riksantikvarieämbetet 2002:1 Ljungdal, John m.fl. Torp i Täby. Danderyd.2006. Ståhl, Harry. Något om Täby sockens ortnamn. I: Täby socken. Bidrag till socknens historia 1. Utg. med anledning av kommunalfullmäktiges 25-års jubileum. Roslags Näsby 1945. Tordmar, Tord. Tecknade bilder ur Täbys historia. Täby. 2008. Otryckt källa http://www.jr4it.com/minnen/html/taby.htm Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Skogsstyrelsens Skog & historia register Rikets allmänna kartverksarkiv. Häradsekonomiska kartan. 1901-06 års ekonomiska karta. Sollentuna. J112-75-9 Rikets allmänna kartverksarkiv. Generalstabskartan. 1873. Stockholm. J243-75-1 Rikets allmänna kartverksarkiv. Ekonomiska kartan. 1951. Enebyberg. J133-10i8f53 Lantmäteristyrelsens arkiv. Sockenkarta. 1837. Täby sn. A108-1:1 Lantmäteristyrelsens arkiv. Geometrisk avmätning. 1636. Tibble. A108-29:a9:22-23 Lantmäteristyrelsens arkiv. Geometrisk avmätning. 1637. Ensta. A108-6:a9:21 Lantmäteristyrelsens arkiv. Geometrisk avmätning. 1637. Åkerby. A108-38:a9:13 Riksarkivet. Täby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1578/A I/1 (1748-1755) Riksarkivet. Täby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1578/A I/12 (1826-1835) Riksarkivet. Täby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1578/A I/13 (1836-1840) Riksarkivet. Täby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1578/A I/14 (1841-1846) Etapp 1 utredning, Täby Galopp 19

Tekniska och administrativa uppgifter Kulturmiljöcentrum Värmlands projektnummer: 2011:22. Beställare: Täby kommun, JM AB. Län: Stockholm. Landskap: Uppland. Kommun: Täby. Socken: Täby. Ekonomiskt kartblad: 10I8f Utredningsperiod: 2011-11-23-2011-11-25 Arkeologisk personal: Ellinor Forssell, Björn Wallbom (Ansvarig). Inmätning: Handdator med GPS i koordinatsystem Sweref99 TM. Dokumentationsmaterial Digitala fotografier och beskrivningar över påträffade objekt. Etapp 1 utredning, Täby Galopp 20

Norra Strandgatan 3 652 24 Karlstad Tel: 076-9470127 E-post: info@kulturmiljocentrum.se Etapp 1 utredning, Täby Galopp 21