Handbok Parad 5: Militärmusik 2018
Handbok Parad 5: Militärmusik H PARAD 5 2018 1
Försvarsmakten Bilder på omslaget: Kim Svensson, Combat Camera/Försvarsmakten Grafisk bearbetning: Fv Patrik Laestadius Produktionsid: 171016-015 Produktionsformat: Word Publikationsområde: UTB Tryck: Print on demand vid behov 2
VIDAR-handling: FM2017-11603:2 Beslut om fastställande av Handbok Parad 5: Militärmusik Handbok Parad 5: Militärmusik. (H PARAD 5 2018) fastställs att gälla från och med 2018-01-01. Publikationen har inget registrerat M-nr. Följande upphävs 2018-01-01: Ceremoni reglemente för Försvarsmakten del 5 b, Stavförare (M7756-260811), gällande från 2000-11-01. Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på www.forsvarsmakten.se, samt www.hemvarnet.se. Detta beslut är fattat av generallöjtnant Johan Svensson. I den slutliga handläggningen har som föredragande deltagit förvaltare Patrik Laestadius och överste Lena Persson Herlitz, C PROD UTB. Johan Svensson C PROD Lena Persson Herlitz C PROD UTB 3
REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av 2017-12-18 0 Ursprunglig fastställelse C PROD VIDAR handling nr FM2017-11603:2 Sida avser sidnummer i den rättade versionen. Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens intranät. Förslag på ändringar ska skickas tjänstevägen till HKV: prod-utb-statscerm@mil.se 4
Förord Försvarsmaktens ceremonier ska genomföras på ett korrekt och värdigt sätt. Syftet med serien av reglementen och handböcker Parad (PARAD1/8) är att utgöra Försvarsmaktens gemensamma grund för formellt uppträdande i sluten ordning, parader och myndighetens traditionsvård. Arméns, marinens och flygvapnets olika traditioner har i det längsta omhändertagits och endast förändrats där enhetlighet inom Försvarsmakten är särskilt påkallad. Reglementena innehåller bindande bestämmelser och förhållningssätt för Försvarsmaktens uppträdande i ceremoniella sammanhang. Handböckerna innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar för tjänstens genomförande. Handbok PARAD 5 utgör Försvarsmaktens anvisningar för militärmusik och en sammanfattning över fastställda förbands- och traditionsmarscher, igenkänningssignaler och signaler. Deltagande i statsceremonier är en av Försvarsmaktens uppgifter och genomförande av förbandsvisa ceremonier och traditionsvård är en del av den militära miljön och utgör en del i myndighetens vård av sitt kulturarv. Ceremonier och sättet att utföra dem uppmärksammas av försvarsmaktens personal, allmänheten och av utländska turister, gäster och observatörer. Väl genomförda bidrar de till att skapa respekt för Försvarsmakten och stärker deltagarnas känsla för förbandsandan. Varje chef måste vara beredd att anpassa parader efter de förutsättningar som råder. Särskild hänsyn måste tas till t.ex: väderlek, åskådare, deltagande kamratföreningar och resultat av samverkan med t.ex. kommun och andra deltagande myndigheter. Innehållet i denna publikation omfattas inte av sekretess. 5
Läsanvisning Gemensamma anvisningar för publikationsserien PARAD. Med förband avses försvarsmaktens olika organisationsenheter. Med förbandschef förstås även annan befattningshavare som innehar eller tilldelats motsvarande befogenheter. Med krigsförbandschef förstås även annan befattningshavare som innehar eller tilldelats motsvarande befogenheter. Med trupp förstås även besättning vid fartyg m.m. Med kompani förstås även skvadron, flygdivision eller annan motsvarande militär enhet. Med fana, fanvakt och fanförare förstås även dragonfana/standar, standarvakt och standarförare samt i flottan flagga, flaggvakt och flaggförare. Vad avser sammansättning och bärande av uniformsdräkter gäller bestämmelserna i Försvarsmaktens uniformsbestämmelser. Publikationsserien omfattar: Typ Namn Omfattning Reglemente PARAD 1 Stats- och förbandsvisa ceremonier Reglemente PARAD 2 Flaggor, fälttecken och heraldik Reglemente PARAD 3 Formellt uppträdande Handbok PARAD 4 Marinen Handbok PARAD 5 Militärmusik Handbok PARAD 6 Traditionsvård Reglemente PARAD 7 Salut Reglemente PARAD 8 Högvakt 6
Innehåll Förord... 5 Läsanvisning... 6 1. Musiktjänst... 15 1.1. Definitioner... 15 1.1.1. Musik... 15 1.1.3. Konstnärlig ledare... 15 1.2. Försvarsmaktens musikkårer... 16 1.2.1. Arméns Musikkår (AMK)... 16 1.2.2. Livgardets Dragonmusikkår (LDK)... 16 1.2.3. Marinens Musikkår (MMK)... 16 1.2.4. Hemvärnsmusikkårer (Hvmk)... 16 1.2.5. Musikkår med avtal... 16 1.3. Försvarsmusiken (Fömus)... 17 1.3.1. Grunder... 17 1.3.2. Övergripande uppgifter... 17 1.4. Hemvärnsmusiken... 18 2. Typer av marscher... 19 2.1.1. Paradmarsch... 19 2.1.2. Förbandsmarsch... 19 2.1.3. Honnörsmarsch... 19 2.1.4. Defileringsmarsch... 19 2.1.5. Traditionsmarsch... 20 2.1.6. Förgaddringsmarsch... 20 2.1.7. Trav- och galoppmarsch... 20 2.2. Igenkänningssignal... 20 3. Musikkårens former mm... 21 3.1. Grunder... 21 3.2. Instrumentens placering... 21 3.3. Formering... 21 3.3.1. Avstånd, luckor och djup... 21 3.4. Tagande av befäl, avlämning och rörelser för platsbyten... 22 4. Stavförare... 23 4.1. Grunder... 23 4.2. Benämningar... 23 7
4.3. Trumslagarstav... 23 4.3.1. Arméns modell... 23 4.3.2. Hemvärnets modell... 23 4.3.3. Marinens modell... 23 4.3.4. Flygvapnets modell... 23 4.4. Axelskärp... 24 4.4.1. Armén... 24 4.4.2. Marinen... 25 4.4.3. Flygvapnet... 25 4.4.4. Hemvärnet... 25 4.5. Stavförarens och dirigentens placering vid musikkårs marschformering... 26 4.5.1. Stavförarens plats... 26 4.5.2. Dirigentens plats... 26 5. Stavföring... 27 5.1. Allmänt... 27 5.2. Ställningar... 27 5.2.1. Enskild ställning... 27 5.3. Hälsning... 28 5.4. Avslag... 28 5.5. Marsch... 29 5.5.1. Marschanträde... 30 5.5.2. På stället marsch, rättning och halt... 31 5.6. Rättning och riktningsförändringar... 33 5.6.1. Minskade luckor... 33 5.6.2. Ökade luckor... 35 5.6.3. Tätavbrytning... 36 5.6.4. Rättvänd genomgång... 36 5.6.5. Spegelvänd genomgång... 38 6. Stavmanövrering... 39 6.1. Fattning... 39 6.2. Från grundfattning till manöverfattning... 42 6.2.1. Inledande manöver... 42 6.3. Manövrering till tecken för inslag... 43 6.4. Upptagning... 44 6.5. Manövrering till enskild ställning efter inslag... 44 6.6. Manövrering till grundställning från enskild ställning... 45 8
6.6.1. Grundställning under marsch... 45 6.7. Tecken för mellanmarsch... 46 6.7.1. Nedtagning efter tecken... 47 6.8. Tecken för avslag... 49 6.8.1. Manövrering till grundställning... 50 6.9. Marschanträde på tecken med stav... 52 6.10. Manövrering till under marsch... 52 6.11. Tecken för halt... 53 6.11.1. Manövrering till grundställning... 53 6.12. Staven till och från parad... 54 6.12.1. Till parad... 54 6.12.2. Till grundställning... 54 6.13. Tecken för ökade/minskande luckor... 54 6.13.1. Ökande luckor... 54 6.13.2. Minskade luckor... 54 6.14. Tecken för riktningsändring... 55 6.14.1. Riktningsändring, vänster... 55 6.14.2. Riktningsändring höger... 55 6.14.3. Manövrering under marsch... 55 6.15. Tecken för rättvänd genomgång... 56 7. Rörelser med instrument... 57 7.1. Allmänt... 57 7.2. Enskild ställning... 57 7.3. Lystringsställning... 57 7.4. Lediga... 58 7.5. Upp- och nedtagning... 58 7.5.1. Vid inslag på trumma eller stavtecken... 58 7.5.2. Upptagning till paradmarsch... 59 7.5.3. Nedtagning... 59 8. Försvarsmaktens marscher och signaler... 61 8.1. Försvarsmakten som myndighet... 61 8.1.1. Marscher... 61 8.1.2. Signaler... 61 8.2. Högkvarteret (HKV)... 62 8.2.1. Marsch... 62 8.3. Livgardet (LG)... 62 8.3.1. Marscher... 62 9
8.3.2. Igenkänningssignaler... 62 8.4. Norrbottens regemente (I 19)... 63 8.4.1. Marscher... 63 8.4.2. Igenkänningssignaler... 63 8.5. Livregementets husarer (K 3)... 64 8.5.1. Marscher... 64 8.5.2. Igenkänningssignaler... 64 8.6. Skaraborgs regemente (P 4)... 64 8.6.1. Marscher... 64 8.6.2. Igenkänningssignaler... 64 8.7. Södra skånska regementet (P 7)... 64 8.7.1. Marscher... 64 8.7.2. Igenkänningssignaler... 64 8.8. Gotlands regemente (P 18)... 65 8.8.1. Marscher... 65 8.8.2. Igenkänningssignal... 65 8.9. Artilleriregementet (A 9)... 65 8.9.1. Marscher... 65 8.9.2. Igenkänningssignaler... 65 8.10. Luftvärnsregementet (Lv 6)... 65 8.10.1. Marscher... 65 8.10.2. Igenkänningssignaler... 65 8.11. Göta ingenjörregemente (Ing 2)... 66 8.11.1. Marscher... 66 8.11.2. Igenkänningssignaler... 66 8.12. Ledningsregementet (LedR)... 66 8.12.1. Marscher... 66 8.12.2. Igenkänningssignaler... 66 8.13. Trängregementet (TrängR)... 66 8.13.1. Marsch... 66 8.13.2. Igenkänningssignal... 66 8.14. Ubåtsflottiljen (1.ubflj)... 67 8.14.1. Marsch... 67 8.14.2. Igenkänningssignal... 67 8.15. Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstriflj)... 67 8.15.1. Marsch... 67 10
8.15.2. Igenkänningssignal... 67 8.16. Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstriflj)... 67 8.16.1. Marsch... 67 8.16.2. Igenkänningssignal... 67 8.17. Amfibieregementet (Amf 1)... 67 8.17.1. Marscher... 67 8.17.2. Igenkänningssignaler... 67 8.18. Marinbasen (MarinB)... 68 8.18.1. Marscher... 68 8.18.2. Igenkänningssignaler... 68 8.19. Skaraborgs flygflottilj (F 7)... 68 8.19.1. Marsch... 68 8.19.2. Igenkänningssignal... 68 8.20. Blekinge flygflottilj (F 17)... 68 8.20.1. Marsch... 68 8.20.2. Igenkänningssignal... 68 8.21. Norrbottens flygflottilj (F 21)... 69 8.21.1. Marsch... 69 8.21.2. Igenkänningssignal... 69 8.22. Försvarsmaktens helikopterflottilj (Hkpflj)... 69 8.22.1. Marscher... 69 8.22.2. Igenkänningssignaler... 69 8.23. Försvarsmaktens logistik (FMLOG)... 69 8.23.1. Marsch... 69 8.23.2. Igenkänningssignal... 69 8.24. Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemsförband (FMTIS) 69 8.24.1. Marsch... 69 8.25. Särskilda operationsgruppen (SOG)... 70 8.25.1. Marsch... 70 8.25.2. Igenkänningssignal... 70 8.26. Militärhögskolan Karlberg (MHS K)... 70 8.26.1. Marscher... 70 8.26.2. Igenkänningssignal... 70 8.27. Militärhögskolan Halmstad (MHS H)... 70 8.27.1. Marsch... 70 8.28. Markstridsskolan (MSS)... 70 11
8.28.1. Marsch... 70 8.29. Sjöstridsskolan (SSS)... 70 8.29.1. Marsch... 70 8.30. Luftstridsskolan (LSS)... 70 8.30.1. Marscher... 70 8.31. Hemvärnets stridsskola (HvSS)... 71 8.31.1. Marsch... 71 8.32. Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS)... 71 8.32.1. Marsch... 71 8.32.2. Igenkänningssignal... 71 8.33. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC)... 71 8.33.1. Marsch... 71 8.33.2. Igenkänningssignal... 71 8.34. Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC)... 71 8.34.1. Marsch... 71 8.35. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC)... 71 8.35.1. Marsch... 71 8.36. Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC)... 71 8.36.1. Marsch... 71 8.37. Försvarsmedicincentrum (FömedC)... 72 8.37.1. Marscher... 72 8.37.2. Igenkänningssignaler... 72 8.38. Hemvärnet... 72 8.38.1. Marsch... 72 9. Pukor, trumpetfanor, notställsdekorationer och trumdekor... 73 9.1. Allmänt... 73 9.1.1. Sorgtecken... 73 9.1.2. Anskaffning... 73 9.2. Pukfanor... 73 9.2.1. Användning... 73 9.2.2. Utförande... 73 9.3. Trumpetfana... 74 9.3.1. Användning... 74 9.3.2. Utförande... 74 9.4. Notställsdekorationer... 75 9.4.1. Användning... 75 12
9.4.2. Utförande... 75 9.5. Trumdekor... 76 9.5.1. Utförande... 76 Bildförteckning... 77 Kapitel 3... 77 Kapitel 4... 77 Kapitel 5... 77 Kapitel 6... 77 Kapitel 7... 77 Redaktionell information... 78 Litteratur/Källförteckning... 79 Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna handbok... 79 13
14
1. Musiktjänst 1.1. Definitioner 1.1.1. Musik Musik - tonkonst; är den sköna konst som i toner uttrycker stämningar, känslor och föreställningar. Övriga sköna konster är: måleri, skulptur, arkitektur och poesi. De sköna konsterna definieras som de konstnärliga uttryck som inriktas mot estetiska eller liknande värden. De sköna konsterna läran om förnimmandet, i synnerhet förnimmandet av det sköna, läran om det sinnliga och konstens filosofi, - kontrasteras mot brukskonst som är tillämpandet av formgivning och estetik till funktionella och vardagliga objekt. 1.1.1. Militärmusik Arbetsområde musiktjänst omfattar ledning och genomförande av militärmusik med en stor genrebredd med skilda typer av instrumentering och ensembleformer. Den svenska militärmusiken har dokumenterade anor från 1500-talet med en pågående utveckling och förändring fram till våra dagar. 1.1.2. Chefen för Försvarsmusiken Chefen för Försvarsmusiken (C Fömus) är Försvarsmaktens främste företrädare för arbetsområdet musiktjänst. 1.1.3. Konstnärlig ledare Konstnärlig ledare avser den befattningshavare som har övergripande ansvar för det konstnärliga arbetet inom musikkår. Den konstnärlige ledaren fastställer repertoar (val av musikstycken) och beslutar om vem/vilka som ska ingå i ensemblen (musikavdelningen). Musikinspektör (Musinsp) Musikinspektören är Försvarsmaktens främste konstnärliga ledare i frågor rörande militärmusiken. Musikdirektör (Musdir) Musikdirektör är konstnärlig ledare för musikkår inom Försvarsmusiken. Dirigent (Dir) Dirigent är konstnärlig ledare för hemvärnsmusikkår. 1.1.4. Försvarsmaktens musiker och fältartister Militärmusiker Yrkesutbildade musiker som tillsvidareanställs som civila arbetstagare i FM med befattning som musiker i musikkår benämns militärmusiker. Tidsbegränsat anställd militärmusiker benämns vikarierande militärmusiker. 15
Inkallad totalförsvarspliktig eller anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) som tjänstgör i befattning som bevakningssoldat-musiker benämns musiksoldat. Hemvärns- och extra hemvärnsmusiker Hemvärns- och extra hemvärnsmusiker är hemvärnsmän med befattning i hemvärnsmusikkår. Fältartister Fältartister utgörs av medlemmar i Svenska försvarsutbildningsförbundets förening Försvarets Fältartister. Dessa är professionella artister, musiker, sångare, skådespelare, regissörer, producenter och ljud/ljustekniker. Hornblåsare Hornblåsare är en rekryt eller soldat/sjöman som har tillräcklig färdighet att avdelas för signalgivning med jägarhorn vid förbandsvisa ceremonier. 1.2. Försvarsmaktens musikkårer 1.2.1. Arméns Musikkår (AMK) AMK är en stor paradmusikkår med ledning. AMK vidmakthåller och utvecklar svenska militärmusikaliska traditioner. 1.2.2. Livgardets Dragonmusikkår (LDK) LDK är en beriden mässingsmusikkår med ledning. LDK vidmakthåller och utvecklar kavalleriets och särskilt Livgardets dragoners militärmusikaliska traditioner. 1.2.3. Marinens Musikkår (MMK) MMK är en liten paradmusikkår med ledning. MMK vidmakthåller och utvecklar marinens militärmusikaliska traditioner. 1.2.4. Hemvärnsmusikkårer (Hvmk) Hvmk ingår som förband i vissa hemvärnsbataljoner. Hvmk organiseras i den omfattning som bedöms tillräcklig. Hvmk vidmakthåller kompetens för framförande av tjänstemusik vid vaktparad och konsert i samband med högvakt och ska särskilt vårda sina traditionsförbands och hemvärnets militärmusikaliska traditioner. 1.2.5. Musikkår med avtal Musikkår som genom avtalsförhållande med Försvarsmakten utrustas som militärmusikkår och med stöd av verksamhetsuppdrag till LG/fömus genomför militärmusik åt Försvarsmakten. Personalen kan vara krigsplacerad som militärmusiker. 16
1.3. Försvarsmusiken (Fömus) 1.3.1. Grunder Fömus är en försvarsmaktsgemensam enhet som företräder Försvarsmaktens sakkunskap inom arbetsområde musiktjänst. Fömus vidmakthåller och utvecklar militärmusiken under fred, kris, beredskap och krig. 1.3.2. Övergripande uppgifter Uppgift Omfattning Anmärkning Samordna militärmusikaliska framträdanden i Försvarsmakten. Leda Försvarsmaktens professionella militärmusikkårer samt avtalsmusikkårer. Genomför musikuppdrag Bevara och utveckla den svenska militärmusikaliska traditionen Planera och genomföra egna och av OrgE beställda militärmusikaliska framträdanden AMK, LDK och MMK Tjänstemusik och ensemblespel vid statsceremoniell verksamhet. Tjänstemusik vid förbandsknutna ceremonier. Rekryterings/attraktionsfrämjande produktioner. Övriga musikframträdanden vid förband. Nationella och internationella musikframträdanden Framtagning av marscher och signaler Hemvärnsmusikkårer disponeras för avtalsenliga framträdanden enligt HvH. Rikshemvärnschefen leder i fred hemvärnsmusiken med stöd av Fömus. Musikkår och troppning vid vaktparad och konsert vid högvaktsavlösning. Spel vid högvaktsavlösning. Musikkår och ensembleframträdanden vid övriga statsceremonier Musikkår och ensemblespel för statschefen och riksledningen. I regel musikkår eller del av sådan. Enligt verksamhetsuppdrag efter samverkan med Högkvarteret och egna produktioner. Högtidsmiddag, personalsamling m.m. Spel i insatsområden. Medverkan i Tattoo och musikfestivaler. Musinsp föredrar förslag för HKV som fastställer inom ramen för C PROD ansvar för traditionsvård. 17
Uppgift Omfattning Anmärkning Ansvarar för Försvarsmaktens musikeditioner/för nytryck och komplettering av tjänstemusik C Fömus fastställer löpande Försvarsmaktens musikeditioner i beslut (årsvisa ärenden i VIDAR). T.ex. FM musikeditioner 2018 (FM2018-XXX). Fastställer vanligen årsvis en sammanfattande lista med gällande och upphävda beslut. Ansvarar för SERPENT/dokumentation, genom skivproduktion och musikutgivning Stödjer Rikshemvärnschefen avseende hemvärnsmusikens utveckling Tillsyn av militärmusiken Utgöra FM sakkunniga för STIM och SAMI Genomför ungdomsverksamhet med inriktning på blåsmusik. Bedömer hemvärnsmusikkårer och musikkår med avtal avseende utbildningsståndpunkt i spel och uppträdande som paradmusikkår. Utarbetar underlag för avtal och bestämmelser för redovisning. I enlighet med verksamhetsuppdrag eller tilläggsuppdrag för respektive årsvisa genomförande. Godkännande inför framträdande i statsceremoniell verksamhet. Godkännande för framträdande utom riket. 1.4. Hemvärnsmusiken Hemvärnsmusikens förutsättningar och uppgifter regleras detaljerat i Handbok Hemvärn (HvH 2016). Hemvärnsmusikkårerna är en resurs för förbandens behov av tjänstemusik och för myndighetens behov av i första hand spel vid vaktparad och högvaktsavlösning vid Kungl. Slottet i Stockholm. Därutöver är hemvärnets musikkårer en resurs för rekrytering och marknadsföring genom konserter, parader, radio/tv- och digitala medier samt genom internationell medverkan i militära jubiléer, tattoo mm. Hemvärnsmusikkår kan även representera med mindre ensembler för framträdande som t.ex. mässingssextett, oktett, brasskvintett/sextett eller musikkår med färre musiker 18
2. Typer av marscher 2.1.1. Paradmarsch Marsch som spelas vid ceremoniella tillfällen som hyllning till: Kungen, drottningen, svenska flaggan (vid hissning och halning), samt för fälttecken som förs i parad. Tempot i paradmarsch är 74-80 steg/minut. Fram till senare delen av 1800-talet hade förbanden ofta olika paradmarscher. 2.1.2. Förbandsmarsch Förbandsmarsch är förbandets ljudande kännetecken och spelas när förbandet uppträder i ceremoniella sammanhang. Förbandsmarsch ska spelas under fanmarsch d.v.s. när förbandets fälttecken förs framför dess front. Tempot är mellan 112-114 steg/minut (som lägst 108). Förbandsmarschens funktionsbenämning består av förbandets namn i genitiv följt av ordet marsch, t.ex. Gotlands regementes marsch. Avvecklat förbands förbandsmarsch behåller sitt ursprungsnamn med angivelsen f.d. t.ex. F.d. Hälsinge regementes marsch och brukas ofta av hemvärnsbataljon som för förbandets traditioner vidare. Sådan marsch får också komma ifråga som förbandsmarsch vid annat förband och ges då nytt namn. Hemställan om ny förbandsmarsch och/eller igenkänningssignal görs till LG/Fömus vilken sedan fastställs av HKV (PROD). Varje förband har en eller flera officiella förbandsmarscher (beroende på antalet fälttecken eller av annat särskilt skäl). Krigsförband tilldelas vid behov egen marsch (traditionsmarsch) med särskild koppling till krigsförbandets traditioner. Hemvärnsförband använder i regel f.d. landskapsregementes förbandsmarsch. Sammanfaller hemvärnsbataljons och förbands traditioner så brukas förbandets marsch. På 1800-talet då förbanden hade egna paradmarscher kallades stundom regementsmarschen för defileringsmarsch för att skilja den från paradmarschen, en benämning som levt kvar i t.ex. Kungl. Flottans defileringsmarsch. Denna användning av ordet defileringsmarsch ska särskiljas från dagens begrepp defileringsmarsch. Sedan sekelskiftet 1900 har förbandsmarsch felaktigt kallats "paradmarsch" både i dagligt tal och i text till inspelningar. Denna benämning är uttryckligen förbehållen paradmarsch. 2.1.3. Honnörsmarsch Marsch som spelas under inspektion av honnörsstyrka vid mottagningsceremoni för utländsk stats- och regeringschef, försvarsminister, överbefälhavare, stridskraftschef eller motsvarande. Benämningen infördes 1976. Som honnörsmarsch används som regel marschen "Under blågul fana". 2.1.4. Defileringsmarsch Marsch som används som andrahandsmarsch i förhållande till förbandsmarschen. Begreppet uppstod på 1940-talet som en komplettering till förbandsmarschen i fall då denna ansågs mindre lämplig att marschera efter, eller då denna hade utländskt ursprung och ansågs 19
behövas kompletteras med en svensk marsch. Defileringsmarscherna fastställs inte centralt utan kan t.ex. fastställas på regementsorder (motsv.). Ska inte förväxlas med det tidigare begreppet defileringsmarsch -förbandsmarsch). 2.1.5. Traditionsmarsch Marsch som minner om förband som organisationsenheten för traditionerna vidare från. Traditionsmarsch kan föras av utpekat krigsförband för att särskilt framhäva en viss koppling mellan en enhet och traditionerna. (t.ex. 193.jbat som för f.d. Norrlands dragonregementes marsch som sin egen). 2.1.6. Förgaddringsmarsch Marsch som används vid sammandragning/uppställning av hela förbandet för avlämning till förbandets chef. Antogs under 1800-talet men har senare inte varit föremål för fastställande. Äldre förgaddringsmarsch var oftast i 6/8-takt. 2.1.7. Trav- och galoppmarsch Marscher som vid beridna förband kompletterade förbandsmarschen vilken normalt var avsedd för skritt. Idag endast vid Livgardet/kavalleri (galoppmarsch). 2.2. Igenkänningssignal Förband som har produktionsansvar för krigsförband ska - skolor och centrum får - ha en eller flera igenkänningssignaler (beroende på antalet fälttecken). Krigsförband kan föra igenkänningssignal från förband som egen organisationsenhet för traditionerna vidare från (t.ex. 193.jbat som för f.d. Norrlands dragonregementes igenkänningssignal). Hemvärnsförband för sitt traditionsförbands (f.d. landskapsregementes) igenkänningssignal i likhet med förande av bataljonsfana. Sammanfaller hemvärnsförband och förbands igenkänningssignal används förbandets igenkänningssignal enligt förbandschefs beslut. 20
3. Musikkårens former mm 3.1. Grunder Militärmusikkår uppträder enligt R PARAD 3 2017: Formella grunder. Särskilda rörelser med instrument och musikkårens former framgår i denna handbok. Vid framförande av figurativ marschmusik har musikkår frihet att anpassa rörelser i sluten ordning för att få maximal visuell effekt av marschprogrammet. När musikkåren marscherar med trupp ska särskild vikt läggas vid att trupp och musikkår uppfattas som en enhet (t.ex. vid vaktparad till högvaktsavlösning). Att musikkåren håller jämn och lång steglängd är särskilt viktigt för att underlätta truppens marsch. 3.2. Instrumentens placering Instrumentgruppernas placering i musikkåren regleras av vissa fundamentala principer. Instrument, som till följd av sin konstruktion för ljudet i sidled, bör få sådan placering att spelet förs in mot kåren snarare än ut från densamma. Exempel på sådana instrument är valthorn och bastubor. Slagverkssektionen, som är väsentlig för att hålla ihop såväl kårens som eventuell efterföljande trupps takt, bör som regel placeras så nära mitten som möjligt så att alla hör likvärdigt. Stavförare TRÄBLÅS SLAGVERK TRÄBLÅS BRASS BRASS TRÄBLÅS SLAGVERK TRÄBLÅS SLAGVERK BRASS BRASS SLAGVERK Exempel på placering av instrumentgrupper 3.3. Formering 3.3.1. Avstånd, luckor och djup Det musikaliska framförandet jämte det formella uppträdandet i sluten ordning är lika viktiga element vid utförande av musik under marsch. För att åstadkomma bästa möjliga resultat för såväl öga som öra ska formering av musikkåren eftersträvas så att mittkolonnen och flankerna samt främsta och bakersta roteparen är utan luckor. Bild 3:1 21
Om utrymme medges är dubbel armlängdslucka att föredra mellan kolonnerna. I annat fall enkel armlängdslucka som tas ut mot riktkolonn. Dubbel armlängds lucka är ca 160 cm avstånd i sida mellan kolonnerna och erhålls genom att musikerna i främsta rotepar sträcker ut armarna och tar känning med varandras knutna händer. Djupet mellan roteparen är normalt två marschsteg (2 x 85 cm = 170 cm). Riktkolonn är mittkolonnen eller, vid jämt antal kolonner, kolonnen till vänster om mitten. Riktkolonn svarar för att rätt djup intas, vilket kontrolleras med rättning i diagonalen. Kommando: Rättning mittåt! (Om mittkolonn avses.) Rättning vänster/höger! (Om ytterkolonn avses.) 3.4. Tagande av befäl, avlämning och rörelser för platsbyten Tagande av befäl Musikkåren kommenderas: Giv akt! Musikdirektör/dirigent marscherar fram till 2-3 m framför stavföraren och gör halt. Avlämning: Grad eller befattning, musikkårens namn, enligt order! Musikdirektör/dirigent: Jag tar befälet! Staven tas till parad och musikdirektör/dirigent hälsar med honnör. Platsbyte Avlämning Lämnade av befäl Stavföraren gör höger om och marscherar till kårens högra flank och rättar in sig på första roteparet. Exempel: Överstelöjtnant! Uppsala hemvärnsmusikkår enligt order! Stavföraren marscherar fram mitt framför på motsvarande sätt som dirigent vid avlämning. Musikdirektör/dirigent: Återta befälet! Stavföraren: Ja kapten (grad)! Alternativt går för att anmäla musikkåren vid t ex högvakt. Efter avslutad insats av musikdirektör/dirigent Dirigenten gör därefter höger om och marscherar till motsvarande plats som stavföraren eller avmarscherar till annan plats. 22
4. Stavförare 4.1. Grunder Stavförare leder militär- och hemvärnsmusikkår vid utförande av militärmusik i sluten ordning. 4.2. Benämningar Stavförare med fast befattning vid musikkår benämns: Armen Marinen Flygvapnet Hemvärnet Regementstrumslagare Regementstrumpetare (kavalleriet) Flaggtrumslagare Flottiljtrumslagare Hemvärnstrumslagare 4.3. Trumslagarstav Trumslagarstaven är ett befälstecken. 4.3.1. Arméns modell Kula, doppsko och käpp. Kulan i silverfärgad metall är i regel päronformad med en kunglig krona på översidan och utsmyckad runtom med försvarsgrenstecken (Arméns musikkår har statschefens namnchiffer (3-4 st.). Doppskon kan vara utsmyckad med små öppna kronor. Käppen är av svart trä med kedjeträns och längden avpassas efter stavförarens egen längd. 4.3.2. Hemvärnets modell Kula, doppsko och käpp med kedjeträns. Kulan i silver- eller guldfärgad metall är i regel päronformad med en kunglig krona på översidan och utsmyckad runtom med hemvärnsemblem (3-4 st.). Doppskon kan vara utsmyckad med små öppna kronor. Käppen är av svart trä med kedjeträns (alternativt kan kedjan utbytas mot en guldsnodd) och längden avpassas efter stavförarens egen längd. 4.3.3. Marinens modell Kula, doppsko och käpp med kedjeträns. Kulan i guldfärgad metall är i regel päronformad med en kunglig krona på översidan och utsmyckad runtom med försvarsgrenstecken för marinen (3-4 st.). Doppskon kan vara utsmyckad med små öppna kronor. Käppen är av svart trä med kedjeträns (alternativt kan kedjan utbytas mot en guldsnodd) och längden avpassas efter stavförarens egen längd. 4.3.4. Flygvapnets modell Kula, doppsko och käpp med kedjeträns. Kulan i guldfärgad metall är i regel päronformad med en kunglig krona på översidan och utsmyckad runtom med flygvapenemblem (3-4 st.). Doppskon kan vara utsmyckad med små öppna kronor. Käppen är av svart trä med kedjeträns och längden avpassas efter stavförarens egen längd. 23
Armén Beskrivning Hemvärnet Marinen Flygvapnet Kula Stav Kedja Doppsko Bild 4:1 Bild 4:2 Bild 4:3 Bild 4:4 4.4. Axelskärp 4.4.1. Armén Bild 4:5 Arméns grundmodell (guldgalon, rött ska vara blått). Arméns musikkår Regementstrumslagare vid AMK bär axelskärp för LG: 105-110 mm brett med stomme av sadelgjord, klädd med blått kläde och galon i silver. Galoner och ränder i blått följer hela skärpets längd. Insidan skodd med läder i blå nyans med fästöglor för sabel i skärpets nedre del på den runda plattans insida. Skärpet hopfäst på vänster höft med en rund platta av samma material som skärpet i övrigt. På plattan en cirkelformad galon i silver och mitt i, en knapp m/1779 för LG. Mitt på bröstdelen fästs en oval platta med fäste för två trumstockar i miniatyr samt emaljerad sköld med lilla riksvapnet. Livgardets dragonmusikkår 105-110 mm brett med stomme av sadelgjord, klädd med blått kläde och galon i silver. Galoner och ränder blått följer hela skärpets längd. Insidan skodd med läder i blå nyans med fästöglor för sabel i skärpets nedre del på den runda plattans insida. Skärpet hopfäst på vänster höft med en rund platta av samma material som skärpet i övrigt. På plattan en cirkelformad galon i silver och mitt i, en knapp m/1845 för LG/kav. Mitt på bröstdelen fästs en oval platta med fäste för två trumstockar i miniatyr samt sköld med LG heraldiska vapen. 24
4.4.2. Marinen 105-110 mm brett med stomme av sadelgjord klädd med mellanblått kläde och med galon i guld. Galoner och ränder i textil följer hela skärpets längd. Insidan skodd med läder i blå nyans med fästöglor för sabel i skärpets nedre del på den runda plattans insida. Skärpet fästs hop på vänster höft med en rund platta av samma material som skärpet i övrigt. På plattan fästs en cirkelformad galon i guld och i dennas mitt en knapp m/1878 för marinen. Mitt på bröstdelen en oval platta av rynkad galon med fäste för två trumstockar i miniatyr samt i mitten en knapp m/1878. Över plattan förs marinens emblem i guldbroderi. Bild 4:6 4.4.3. Flygvapnet 105-110 mm brett med stomme av sadelgjord klädd med blått kläde och med galon i guld. Galoner och ränder i textil följer hela skärpets längd. Insidan skodd med läder i blå nyans med fästöglor för sabel i skärpets nedre del på den runda plattans insida. Skärpet fästs hop på vänster höft med en rund platta av samma material som skärpet i övrigt. På plattan fästs en cirkelformad galon i guld/silver och i dennas mitt en knapp m/30 för flygvapnet. Mitt på bröstdelen en oval platta med fäste för två trumstockar i miniatyr samt flygvapenemblem och över detta tre kronor. Bild 4:7 4.4.4. Hemvärnet 105-110 mm brett med stomme av sadelgjord klädd med blått kläde och med galon i guld (silver för hemvärnsmusikkår med tjänstetecken i silver). Galoner och ränder i textil följer hela skärpets längd. Insidan skodd med läder i blå nyans med fästöglor för sabel i skärpets nedre del på den runda plattans insida. Skärpet fästs hop på vänster höft med en rund platta av samma material som skärpet i övrigt. På plattan fästs en cirkelformad galon i guld/silver och i dennas mitt respektive hemvärnsbataljons förbands- eller försvarsgrensknapp. Mitt på bröstdelen en oval platta med fäste för två trumstockar i miniatyr och i mitten en sköld med hemvärnets heraldiska vapen samt under detta hemvärnets musikemblem i brodyr. Bild 4:8 25
4.5. Stavförarens och dirigentens placering vid musikkårs marschformering Musikkårsformering på stället Musikkårsformering under marsch Bild 4:9 4.5.1. Stavförarens plats Stavförarens plats är ca 2,5 m mitt framför musikkåren. 4.5.2. Dirigentens plats Dirigentens plats vid musikkårs marschformering är som regel till höger om första roteparet. Under marsch går dirigent bakom musikkåren i rättning på höger kolonn alternativt mitt inne i kåren för att bäst kunna höra t ex balans och dynamik. Annan eventuellt deltagande chef går bakom musikkårens vänstra kolonn. Byte av plats mellan stavförare och dirigent ska ske med minsta möjliga tidsförlust samt med iakttagande av formellt uppträdande. 26
5. Stavföring 5.1. Allmänt Stavförarens uppträdande och utförande av gemensamma tecken med stav när sådan förs framför musikkår till fots har utvecklats ur en långvarig svensk militärmusiktradition. Bestämmelser för det formella uppträdandet ska följas utan överdrift eller förkonstling samtidigt måste stavens förande under marsch anpassas till individen. Tecken och manöver utöver de angivna får konstrueras och användas efter sammanhanget, t ex vid marschuppvisning under förutsättning att grunder för militärt uppträdande beaktas. För undvikande av missuppfattning eller förväxlingar ska tecken, ord eller uttryck vara logiska, klara och lättförståeliga. De får inte avvika från eller strida mot allmänt vedertaget bruk. Muntlig ordergivning till musikkår som spelar och marscherar samtidigt är av naturliga skäl opraktisk. Därför har tecken konstruerats för att order och anvisningar ska kunna uppfattas av musikkåren. Direktiv överförs till kåren med hjälp av trumslagarstav med stavtecken. Tecknen indelas i lystringstecken och tecken för verkställighet. Tecknen utgör den synliga motsvarigheten till muntliga kommandon och ska verkställas med rytm och precision. Liksom vid muntlig ordergivning gäller att precisionen på kårens uppträdande är direkt beroende av stavförarens sätt och skicklighet att med staven utföra sina tecken. 5.2. Ställningar 5.2.1. Enskild ställning Enskild ställning intas på stället i samband med anträdande av marsch, kommando, hälsning och utförande av tecken. Hälarna tillsammans och i jämnhöjd, fötterna i 45 graders vinkel (fotlängd mellan tåspetsarna). Benen helt raka. Kroppstyngden mitt på fotbladet och lika fördelad på båda fötterna (inte på trampdynorna). Huvudet väl uppburet och blicken riktad rakt fram (mot ögonmärke). Vänstra armen böjd med handen omvänd, knuten och stödd intill vänstra höften (sabelfästet). Staven hålls av högra handen i likhet med bestämmelserna för grundställning. Bild 5:1 Enskild ställning 27
5.3. Hälsning Stavförare hälsar enligt gällande bestämmelser för hälsning med beaktande att ledning av kåren inte hindras av det. Hälsning under stavmanöver utförs med huvudvridning. Staven hålls framför livet med kulan snett uppåt och över högra axeln parallellt med gehänget. Doppskon framför och till vänster om vänstra höften (sabelfästet). Högra armen böjd med underarmen vågrätt. Staven hålls ungefär 40 cm nedanför kulan. Vänstra armen böjd med handen omvänd, knuten och stödd intill vänstra höften. Bild 5:2 Hälsning 5.4. Avslag Avslag sker med kulan rakt upp. Tecken utförs i stavens riktning "uppåtnedåt" i marschens tempo. Avslag kan även ske med doppsko, när nytt tecken med doppsko följer. Bild 5:3 Avslag 28
5.5. Marsch Staven bärs av högra handen med fattning något bakom tyngdpunkten, så att doppskon kommer lägre än kulan. Staven förs med armen något böjd i riktning snett åt vänster. Vänstra armen svängs något i marschriktningen. Bärs sabel stöds vänster hand mot sabelfästet. Kroppen förs stadigt och med god hållning utan spänning eller stelhet. Bild 5:4 Marsch 29
5.5.1. Marschanträde Tecken för marschanträde kan ges i truminslagets fjärde takt, alternativt sista takten i en fras t ex vid inslaget. Tecknet för marschanträde utförs från utgångsläge i tre moment i marschens tempo. 0. Utgångsläge 1. Staven förs rakt upp. Bild 5:5 Bild 5:6 2. Staven förs snett bakåt så att doppskon pekar snett uppåt. (På två i inslagets fjärde takt.) 3. Staven förs framåt - uppåt och marschen anträds (vänster fot). Bild 5:7 Bild 5:8 30
5.5.2. På stället marsch, rättning och halt 1. Staven förs framför ansiktet. Kulan till höger. Handledsvridning nedåt sker på vänster fot. Bild 5:9 2. På nästa taktslag (höger fot) lyfts staven vågrät till i höjd över huvudet Bild 5:10 3. Därefter tas ett steg fullt ut på vänster fot efter vilket på stället marsch påbörjas. På stället marsch lyfts fotbladet parallellt med marken ca 10 cm. Under på stället marsch sker inrättning i sida och djup av musikkåren. När tecken för halt görs ska inrättningen vara klar. Låt kåren få minst fyra takter på stället marsch för att hinna få in rättning. 31
4. Handledsvridning uppåt sker på vänster fot. Bild 5:11 5. På nästa taktslag (höger fot) sker en snabb nedryckning av staven från ställning vågrät i höjd över huvudet till livet. Bild 5:12 6. 1 - Kommando: Halt! 2-1 - Vänster fot tar ett halvt steg 2 - Höger fot förs intill vänster fot på nästa taktslag Samtidigt med att högerfoten sätts till, lyfts staven vågrät till brösthöjd. Bild 5:14 Bild 5:13 32
5.6. Rättning och riktningsförändringar 5.6.1. Minskade luckor 1. Minskade luckor - med staven framför ansiktet med omväxlande höjning respektive sänkning av kula och doppsko (vänster fot). Bild 5:15 2. Minskade luckor - med staven framför ansiktet med omväxlande höjning respektive sänkning av kula och doppsko (höger fot). Bild 5:16 33
3. Minskade luckor - med staven framför ansiktet med omväxlande höjning respektive sänkning av kula och doppsko (vänster fot). Bild 5:17 4. Minskade luckor - med staven framför ansiktet med omväxlande höjning respektive sänkning av kula och doppsko (höger fot). Bild 5:18 OBS! Kulan till höger. 34
5.6.2. Ökade luckor Ökade luckor - med staven vågrät och tvärs framför ansiktet med rörelser utåt sidorna från höger, vänster, höger till mitt. OBS! Kulan till höger. 1. 2. Bild 5:19 Bild 5:20 3. 4. Bild 5:21 Bild 5:22 35
5.6.3. Tätavbrytning Tätavbrytning till vänster respektive höger under marsch genomförs med kulan riktad uppåt höger respektive vänster. Staven hålls vågrät mitt framför ansiktet tills det att tecken för tätavbrytning ges. Tecknet ges på vänster fot (1:an) och är att likna med det muntliga kommandot täten till vänster/höger marsch. Tät till vänster Tät till höger Bild 5:23 Bild 5:24 5.6.4. Rättvänd genomgång Bild 5:25 Rättvänd genomgång på fem kolonner Riktkolonn är mittkolonnen och vid jämt antal den till vänster om mitten. Riktkolonnen vänder till vänster vid udda antal kolonner och till höger vid jämt antal. Efter kommando, genomgång marsch, som ges på första taktdelen, följer ett tomt taktsteg varefter första roteparet går ytterligare två takter rakt fram (1:2, 2:2) innan genomgång påbörjas. Alternativt påbörjas genomgång av första roteparet på den punkt där stavföraren vänder. Stavföraren genomför sin vändning direkt efter kommandot. Stavföraren vänder genom helt om marsch vid jämnt antal kolonner. 36
1. Staven manövreras till vågrät läge med doppskon till vänster. Bild 5:26 2. Staven förs medurs med högerarmen sträckt med doppskon snett upp åt höger (1) därefter till snett upp åt vänster (2) till lodrätt (3) där inväntas tidpunkten för kommando: "Genomgång marsch!" Bild 5:27 3. Kommando ges genom att staven sträcks uppåt på höger fot och dras ned på vänster fot. Bild 5:28 37
5.6.5. Spegelvänd genomgång Spegelvänd genomgång bör endast användas i undantagsfall. Att blanda rättvända och spegelvända genomgångar leder lätt till förvirring. Täten kan få problem med att utföra den rättvända genomgången om kåren är spegelvänd. Bild 5:29 Kommando ges på samma sätt som för rättvänd genomgång. 38
6. Stavmanövrering 6.1. Fattning Grundfattning Handens lillfingersida vänd åt kulan. Bild 6:1 Bild 6:2 Förberedande manöverfattning Staven i grepp mellan pek- och långfinger Bild 6:3 Bild 6:4 39
Manöverfattning Löst grepp om staven med handflatan snett åt vänster. Staven hålls mellan pekoch långfingret. Bild 6:5 Bild 6:6 Överfattning Handflatan nedåt. Bild 6:7 Bild 6:8 40
Underfattning Handflatan uppåt. Bild 6:9 Bild 6:10 Framvänd fattning Handflatan framåt. Bild 6:11 Bild 6:12 41
6.2. Från grundfattning till manöverfattning 6.2.1. Inledande manöver 1. Manövrering med stav utgår från grundfattning, som används såväl "på stället" som "under marsch". Bild 6:13 2. Pekfingret flyttas över staven så att det kommer tillsammans med tummen. Staven hålls i ett grepp mellan pek- och långfingrarna = "förberedande manöverfattning Bild 6:14 3. Vid förberedande manöverfattning tas alltid vänster hand omvänd och knuten till höftläge = stödd intill vänstra höften. Med hjälp av pekfingret vrids staven i cirkel medurs (från vänster till höger) i 180 grader. Bild 6:15 4. Tummen förs in mellan handflatan och staven. Bild 6:17 5. Med tummens hjälp fortsätter cirkelrörelsen som avbryts med doppskon riktad snett ut åt vänster. Bild 6:18 6. Inledande manöver är lika såväl "på stället" som "under marsch" och inleder all föreskriven manövrering med stav. Bild 6:19 42
6.3. Manövrering till tecken för inslag 1. Rörelsen utgår från manöverfattning och påbörjas genom att staven vrids moturs i cirkel genom att handflatan vänds nedåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. I greppet mellan pek- och långfingrarna vrids staven med tummens hjälp i fortsatt cirkelrörelse. 2. När lodrät ställning nåtts med doppskon upp, flyttas vänster hand från höftläge och fattar med frånvänd fattning om staven intill och ovanför högra handens fingrar. Högra handens grepp släpps och vänstra handen fullbordar och fortsätter stavens cirkelrörelse genom att handflatan vänds upp och "underfattning" erhålls som direkt övergår till tumgreppsfattning. Bild 6:20 När slutligen vågrätt läge uppnås, fattar högra handen med "överfattning" om staven vid doppskons fäste. Bild 6:21 3. Manövern avslutas med att vänster hand flyttas från "underfattning" om staven tillbaka i höftläge medan höger hand med bibehållen "överfattning" förs i höjd med livet och för kulan i rörelse medurs till snett upp åt höger. Bild 6:22 Från den erhållna ställningen utförs tecken till upptagning av trumstockar alternativt instrument (paradmarsch) med två moment i marschens tempo. 43
6.4. Upptagning 1. Armen med staven sträcks snett uppåt höger och stoppar där handen är i höjd med axelpartiet. 2. Armen sträcks vidare. Invänta trumstocksupptag ningen = 2 takter. Därefter görs inslag genom att en energifull rörelse med staven uppåt, följd av inslaget med en liten knyck nedåt. Bild 6:23 Bild 6:24 6.5. Manövrering till enskild ställning efter inslag Utgår från avslutat tecken för inslag. 1. På inslagets andra takt tas staven lodrätt med handen mittför ansiktet. 2. På tredje takten sträcks armen rakt fram. 3. På fjärde takten lossas greppet. Staven glider nedåt i handens lösa grepp. Vid stavens jämviktpunkt avbryts rörelsen genom att staven åter greppas. Lång-, ring- och lillfingrarna förs snabbt in mellan staven och handflatan. Bild 6:25 Bild 6:26 44
6.6. Manövrering till grundställning från enskild ställning 1. Utgångsläge är enskild ställning 2. Greppet mellan pekfingret och tummen och med hjälp av lång-, ring-, och lillfingrarna vrids staven i cirkel moturs. Handflatan vänds nedåt - utåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. Med tummens hjälp fullbordas cirkelrörelsen. Pekfingret flyttas tillsammans med långfingret. Bild 6:27 Bild 6:28 6.6.1. Grundställning under marsch Rörelsen utförs som ovan men med slutläge enligt bild 5:58. Bild 6:29 45
6.7. Tecken för mellanmarsch 1. Utgår från manöverfattning: Staven vrids motsols i cirkel genom att handflatan vänds neråt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. I greppet mellan pek- och långfingrarna och med hjälp av tummen vrids staven i cirkel till en vågrät ställning framför bröstet. Vänster hand flyttas från höftläget och fattar i löst grepp med underfattning om doppskons övre del. Höger hands grepp ändras till överfattning. Staven tas med en bestämd rörelse till ställning i höjd med ansiktet. Bild 6:30 2. Manövern avslutas med att vänster hand flyttas från "underfattning" om doppskon tillbaka i höftläge medan höger hand med bibehållen "överfattning" för kulan till i höjd med livet och doppskon medurs riktas snett upp åt höger. Bild 6:31 Från den erhållna ställningen utförs tecken till mellanmarsch i två (enbart inslag, mom. 1 och 3) eller tre (inslag föregått av avslag av musik, mom. 1-3) moment i marschens tempo. 1. Armen med staven sträcks snett upp åt höger. 2. Avslag av musik i samband med mellanmarsch - en kort knyck görs med staven uppåt - nedåt. 3. Mellanmarsch - tecknet upprepas omedelbart på efterföljande taktdel respektive på nästa takts etta beroende av om musiken slutar på andra respektive första taktdelen. Bild 6:32 46
6.7.1. Nedtagning efter tecken 1. Staven förs uppåt och pekfingret flyttas över staven mot tummen. Staven fälls sedan framåt för att svängas i cirklar. Bild 6:33 2. Staven svängs i cirklar enligt följande: Armbågen böjs något. I greppet mellan pek- och långfingrarna svänger staven runt genom att handleden vrids och handflatan vänds inåt, uppåt och nedåt, med kulan på armens insida. Cirkelrörelsens balans regleras och stöds av tummens insida. Bild 6:34 Bild 6:35 47
3. Rörelsen avbryts då doppskon är riktad snett ned. Pekfingret flyttas över staven så att det kommer tillsammans med långfingret (= grundfattning). Bild 6:36 4. Efter hävd cirkelrörelse hålls staven stilla under två stegs marsch. Staven återförs till på stället respektive under marsch. Bild 6:37 48
6.8. Tecken för avslag 1. Utgår från manöverfattning: Staven vrids moturs i cirkel genom att handflatan vänds nedåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. I greppet mellan pek- och långfingrarna vrids staven med tummens hjälp i fortsatt cirkelrörelse. När lodrät ställning nåtts med doppskon upp, flyttas vänster hand från höftläge och fattar med frånvänd fattning om staven intill och över högra handens fingrar. Bild 6:38 2. Högra handens grepp släpps och vänstra handen fullbordar och fortsätter stavens cirkelrörelse genom att handflatan vänds upp och underfattning erhålls. När vågrätt läge uppnåtts, fattar högra handen med överfattning om staven vid doppskons övre del. Staven tas med bestämd rörelse till i höjd med ansiktet. Bild 6:39 Från den erhållna ställningen utförs tecken för avslag i tre moment i marschens tempo. 1. Högra handen förs - med bibehållen fattning om staven - till i höjd med livet samtidigt som den vänstra förs framför ansiktet med kulan rakt över huvudet. 49 Bild 6:40
2. Vänster hand släpper greppet om staven och tas till höftläge samtidigt som höger hand för staven lodrätt upp med doppskon i höjd med huvudet. 3. Staven förs i en knyck nedåt. 6.8.1. Manövrering till grundställning Bild 6:41 Utgår från avslutat tecken för avslag. Nedtagning sker i två moment under tiden av två följande tänkta takter. Moment 1 1. När marschen slagits av sträcks höger arm rakt fram på ett i första tänkta takt. 2. På ett i nästa takt lossas greppet om doppskon något. Staven glider snabbt nedåt i handens lösa grepp. Vid stavens jämviktspunkt avbryts rörelsen genom att staven åter greppas. Lång-, ring- och lillfingrarna förs snabbt in mellan staven och handflatan samtidigt som doppskon riktas något framåt - nedåt. Bild 6:42 50
Moment 2 1. I greppet mellan pekfingret och tummen och med hjälp av lång-, ring- och lillfingrarna vrids staven i cirkel snett bakåt höger och framåt vänster. Detta moment kan med fördel föregås av att doppskon lyfts framåt med hjälp av lång- och ringfingrarna för att få fart på rörelsen. 2. Pekfingret flyttas över staven så att det kommer tillsammans med långfingret (= grundfattning). Staven återförs till grundställning respektive under marsch. Bild 6:43 Efter avslag av paradmarsch sker nedtagning i två moment i paradmarschtempo. Staven följer även här momenten i instrumentnedtagningen. Bild 6:44 51
6.9. Marschanträde på tecken med stav Från enskild ställning anträds marsch på tecken av stav vid behov eller när så anses lämpligt. I likhet med under inslag utförs tecknets moment så att marschanträde sker på 1:a taktdelen i takten. Vid 4/4-dels takt kan anträde av marsch även ske på 3:e taktdelen. Tecken för marschanträde kan utgå från avslutat tecken för inslag. 1. Armen kvarhålls i uppåtsträckt läge. Samtidigt med ett ryck snett ned åt vänster lossas greppet om doppskon något. Staven glider snabbt nedåt i handens lösa grepp. Vid stavens mittpunkt avbryts nedtagningen med förnyat fast grepp om staven. 2. Staven tas till vågrät ställning över höger axel med doppskon i marschriktningen. Från den erhållna ställningen utförs tecken för marschanträde i tre moment i marschens tempo Bild 6:45 6.10. Manövrering till under marsch Bild 6:46 Utgår från avslutat tecken för marschanträde. Staven svängs i cirklar framåt till ställning under marsch enligt anvisningar för avslutat tecken för mellanmarsch. 52
6.11. Tecken för halt Utgår från manöverfattning. Staven vrids moturs i cirkel genom att handflatan vänds nedåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. I greppet mellan pek- och långfingrarna och med hjälp av tummen vrids staven i cirkel till vågrät ställning framför bröstet. Vänster hand flyttas från höftläget och fattar med "överfattning" med löst grepp om doppskons övre del. Höger hands grepp ändras till "överfattning". Staven förs horisontalt rakt upp till framför ansiktet. Från den erhållna ställningen utförs tecken för halt. Bild 6:47 6.11.1. Manövrering till grundställning Utgår från avslutat tecken för halt. 1. Högra handens grepp ändras till manöverfattning. I greppet mellan pekfingret och tummen och med hjälp av lång-, ring- och lillfingrarna vrids staven moturs i cirkel framför kroppen samtidigt som vänster hand återtas till höftläge. Bild 6:48 2. Greppet om staven ändras till grundfattning och grundställning intas. Bild 6:49 53
6.12. Staven till och från parad 6.12.1. Till parad 1. Utgår från grundfattning. Inledande manöver utförs. Samtidigt med en knyck snett upp åt höger lossas greppet om staven något så att staven glider uppåt i handens lösa grepp. Omkring 40 cm nedanför kulan avbryts glidningen genom förnyat fast grepp med bibehållen manöverfattning. 2. Staven förs med en bestämd rörelse till ställning snett framför livet med kulan snett uppåt och över höger axel. Doppskon framför och till vänster om vänstra höften. 6.12.2. Till grundställning Bild 6:50 Utgår från staven till parad. I greppet mellan pekfingret och tummen och med hjälp av lång-, ring- och lillfingrarna vrids staven moturs i cirkel fram- för kroppen. Efter ca 180 graders vridning flyttas tummen över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret och med hjälp av tummen fortsätts cirkelrörelsen. När cirkeln fullbordats flyttas pekfingret över staven så att det kommer tillsammans med långfingret (= grundfattning) och staven återförs på stället respektive under marsch. 6.13. Tecken för ökade/minskande luckor Utgår från grundfattning varpå inledande manöver utförs. 6.13.1. Ökande luckor Tecknet utförs med upprepade vågräta rörelser i sidled höger, vänster och höger. Kulan till höger. Om inget annat anges är de normala luckorna 160 cm och djupet 170 cm. Tecknet för ökade luckor avser från minskade till normala luckor. Luckorna ökas mjukt och efter hand med rättning mittåt. 6.13.2. Minskade luckor Vänster hand tas från höftläge och fattar med underfattning i löst grepp om doppskons fäste. Staven tas med en bestämd rörelse horisontalt till i höjd med ansiktet. 54
Tecknet utförs genom upprepade rörelser med omväxlande höjning respektive sänkning av kula och doppsko. Tecknet för minskade luckor avser att kolonnerna går ihop till enkel armlängds luckor, dels vid trånga passager eller om omständigheterna kräver minskning till armbågsluckor. Rättning sker mittåt och minskning av luckorna utförs mjukt och efter hand. 6.14. Tecken för riktningsändring Rörelser för tätavbrytning, täten halvt/dubbelt till vänster/höger utgår från manöverfattning 6.14.1. Riktningsändring, vänster Staven vrids moturs i cirkel genom att handflatan vänds nedåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. Med hjälp av tummen fortsätts cirkelrörelsen tills staven kommit i vågrät ställning i höjd med bröstet. Staven förs ut åt höger sida med kulan snett uppåt (ca 45 ). Vänster hand håller doppskon i höjd med och framför ansiktet. Då täten kommit i den avsedda riktningen ändras vänstra handens grepp till underfattning och högra handens till manöverfattning. Staven förs till vågrät ställning i höjd med och framför ansiktet. 6.14.2. Riktningsändring höger Staven vrids moturs i cirkel genom att handflatan vänds nedåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. Med hjälp av tummen fortsätts rörelsen tills staven kommit i lodrät ställning med doppskon uppåt. Vänster hand flyttas från höftläge och fattar med frånvänd fattning om staven intill och ovanför högra handens fingrar. Högra handen släpper greppet och cirkelrörelsen fortsätts genom att vänstra handflatan vänds uppåt och underfattning erhålls. Högra handen fattar med lös överfattning om doppskons ytterände och staven förs till ställning rakt ut åt vänster med doppskon framför ansiktet och kulan riktad snett upp (ca 45 ). Då täten kommit i den avsedda riktningen vrids staven i cirkel med kulan medurs genom att vänstra handflatan vänds nedåt och överfattning erhålls. Höger hand fattar med manöverfattning nedanför kulan och staven förs till vågrät ställning i höjd med och rakt framför ansiktet. 6.14.3. Manövrering under marsch Utgår från genomfört tecken för riktningsändring vänster/höger. Vänster hand flyttas till höftläge och staven återförs till under marsch från manöverfattning till grundfattning moturs enligt anvisningar från staven till parad. 55
6.15. Tecken för rättvänd genomgång Utgår från manöverfattning. Staven vrids medurs i cirkel genom att handflatan vänds uppåt. Tummen flyttas över staven så att den kommer tillsammans med pekfingret. Med hjälp av tummen fortsätts cirkelrörelsen tills staven kommit i ställning med doppskon snett uppåt höger, fortsätter tillbaka till snett ut åt vänster för att avslutningsvis sträckas rakt upp. I ett fast grepp mellan pek- och långfingrarna hålls staven med doppskon rakt upp som tecken för genomgång. Kommando ges genom att staven sträcks upp på höger fot (2) och dras ned på nästa taktsteg vänster fot (1) = marsch. Efter kommandot marsch, går första roteparet två och en halv takt (marsch: 2, 1:2, 2:2) och påbörjar därefter genomgång. Djup- och sidledsrättning uppnås genom syftning med snabb huvudrörelse åt rättningshållet (mittåt). Rättning sker om inte annat anges: I sidled på mellersta (vänstra mellersta) kolonnen i djupled på främsta roteparet. Genomgång utförs med dubbel armlängds luckor. När stavföraren passerar "mellan leden" fälls staven framåt i marschriktningen tills det att sista roteparet passerats, därefter manövreras staven till marsch i likhet med efter avslag. 56
7. Rörelser med instrument 7.1. Allmänt Instrument hålls i vänster hand för att erhålla likformig armpendling i musikkåren. Flertalet instrument är konstruerade för att hållas i vänster hand. Undantag finns, t ex tubainstrument, valthorn och saxofoner men med träning och personlig uppfinningsrikedom kan även de bäras så att högerarmen blir fri. 7.2. Enskild ställning Enskild ställning intas. Instrumentet hålls företrädesvis i vänster arm. Bild 7:1 Bild 7:2 Bild 7:3 Bild 7:4 7.3. Lystringsställning Instrumentet tas från enskild ställning till fattning för lystringsställning/manöver i ett moment. Högra foten ska vara på sin för enskild ställning bestämda plats. Vänster fot ca 25 cm från höger fot. Instrumentet hålls företrädesvis med båda händerna. Bild 7:5 Bild 7:6 Bild 7:7 Bild 7:8 57
7.4. Lediga Instrumenten tas från lystringsställning till lediga så att instrumentet hålls mitt fram med händerna nedanför midjan. Tromboner kan stödjas i marken. Trummor och andra tunga instrument som t ex tubor, eufonium och barytonsaxofon kan musikern ställa ned framför sig. Bild 7:9 Bild 7:10 Bild 7:11 Bild 7:12 7.5. Upp- och nedtagning 7.5.1. Vid inslag på trumma eller stavtecken På första taktdelen i inslagets andra och tredje takt lyfts instrumenten i två moment med bestämda rörelser till spelställning. Detta gäller såväl på stället som under marsch. När inslag på trumma inte används, som vid utförande av "Paradmarsch" lyfts instrumenten till spelställning i två moment på tecken från staven. Om ett instruments konstruktion (t ex tuba) inte medger upptagning i två moment, ska upptagningsmomentet vara samtidigt med de övrigas andra moment på tredje taktens etta. 1. På ett i inslagets andra takt sträcks vänster arm rakt fram med kraft, instrumentet hålls lodrätt, samtidigt förs höger hand fram och fattar instrumentet (spelfattning). 2. På ett i tredje takten förs instrumentet till spelställning. Bild 7:13 Bild 7:14 58