Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Relevanta dokument
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentguide: Kalla kriget

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

PRÖVNINGSANVISNINGAR

HISTORIA. Ämnets syfte

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Med ämnet i fokus. Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen. Teresa Fernandez Long Gymnasielärare och konsult

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Förslag den 25 september Historia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

3.13 Historia. Centralt innehåll

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

DANSTEORI. Ämnets syfte

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Religionskunskap. Ämnets syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplan: Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Syfte och mål med kursen

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Kursplanen i ämnet historia

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

-En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen.

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Perspektiv på historien 50p PDF LÄSA ladda ner

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Historia v Antiken fram till år 1700

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Historia GR (A), 30 hp

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Transkript:

Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift går ut på att du ska göra en egen tidslinje eller tankekarta över de västerländska historiska epokerna. För varje epok ska du ange ungefär mellan vilka årtal epoken varade. För varje epok ska du också ange 2 händelser, personer eller förändringsprocesser som du tycker är viktiga att känna till. Du ska kunna motivera ditt val av händelser/personer/förändringsprocesser. träff 3 Inlämningsuppgift historiebruk i film, lämnas in digitalt via urkund. träff 4 Fördjupningsuppgift: Det moderna samhällets framväxt. I denna uppgift är det meningen att du ska visa dina mer analytiska förmågor, att kunna se samband, dra slutsatser, diskutera olika perspektiv, problematisera och så vidare. Lämnas in via urkund. träff 5 Skriftligt kursprov i historia som prövar de fem kursmålen (80 minuter). Postadress Telefon Epostadress Webbadress Mora vuxenutbildning, 792 80 Mora 0250-260 00 vx gymnasieforvaltningen@mora.se www.moravuxenutbildning.se

Läsanvisning Perspektiv på historien 1a1 av Hans Nyström, Lars Nyström och Örjan Nyström. s. 15-25 Källkritik Inspelad föreläsning: http://www.youtube.com/watch?v=1fhvpfuiyaa Historiska epoker s. 29-51 Inspelad föreläsning: https://youtu.be/1uqywfra_r4 Historiebruk (inlämningsuppgift) s. 7-13 Inspelad föreläsning: https://youtu.be/7mcm7g2e1sm Det moderna samhällets framväxt (inlämningsuppgift) s. 53 och framåt samt egen vald litteratur

FilmVälj någon av filmerna från listan till din inlämningsuppgift om historiebruksuppgift: Troja (2004) Alexander (2004) Gladiator (2000) Robin Hood ( 2010) Arn Tempelriddaren (2007) Luther (2003) Elizabeth ( 1998) Marie- Antoinette (2006) Rötter (1997) Utvandrarna (1971) Rädda Menige Ryan ( 1998) Förintelsen (1978) Schindler s List (1993) Undergången- Hitler och tredje rikets fall ( 2004) Tretton dagar (2000) Forrest Gump (1994) Din siste kejsaren (1997) Hotel Rwanda (2004)

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags källmaterial. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen. Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.