För ytterligare upplysningar kontakta utredare Bitte Lyrén, tel

1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Fakta om prognosen... 4 Fakta om Gävleborgs arbetsmarknad... 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 7 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft... 13 Arbetslöshet och programinsatser... 15 Arbetslöshetens struktur... 17 Yrkesbarometer... 19 För ytterligare upplysningar kontakta utredare Bitte Lyrén, tel. 010-486 68 56. Arbetsförmedlingens prognoser och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsförmedlingens hemsida, www.arbetsformedlingen.se. 2

Sammanfattning Arbetsmarknaden i Gävleborgs län hade haft en mycket positiv utveckling de senaste åren då en vändning inleddes förra året och tog fart under senhösten. Det medför att sysselsättningen beräknas minska och arbetslösheten öka inom de flesta branscher under detta och nästa år. Efterfrågan på näringslivets varor och tjänster har mattats av inom framför allt konjunkturkänsliga verksamheter men även offentlig sektor drabbas efter hand som skatteunderlaget viker. Samtidigt finns några försiktigt positiva indikatorer som kan tyda på en vändning av efterfrågan. Ett sådant exempel kan vara företag där de anställda återgår till normal arbetstid efter att tidigare ha gått ned i tid. Det är i nuläget dock för tidigt att kunna dra några långtgående slutsatser av detta. Även om konjunkturen vänder så tar det tid innan det får effekt på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 Sysselsättningen ökade med ungefär 5 000 personer mellan år 2005 och 2007. Den minskning av efterfrågan på arbetskraft som inleddes förra året intensifieras och den ökning av antalet sysselsatta vi haft kommer att gå förlorad. Initialt är det timanställda och personer med tillfälliga arbeten som inte erbjuds fortsatt arbete och de som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och nyanlända invandrare får allt svårare att få arbete. Därefter kommer effekten av det höga antal personer som blivit berörda av varsel sedan sista kvartalet förra året. Till utgången av detta år bedöms sysselsättningen ha minskat med 3 400 personer jämfört med slutet av år 2008. År 2010 bedöms antalet minska med ytterligare 2 000 personer. Det innebär att vi år 2010 beräknas ha ett i princip lika stort antal sysselsatta som år 2003 samtidigt som befolkningen 16 64 år också bedöms ligga på samma nivå som då. Nystartsjobben har hittills bidragit med 641 arbetstillfällen i genomsnitt per månad sedan de infördes i januari 2007. Viss brist på arbetskraft föreligger alltid. Tendensen är att bristen nu begränsas till några hantverksyrken samt yrken som kräver högre utbildning och/eller specialistkompetens av olika slag. Arbetskraften Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. I Gävleborgs län finns runt 131 000 personer i arbetskraften och männen är cirka 7 000 fler än kvinnorna 1. Vår bedömning är att arbetskraften minskar under såväl år 2009 som 2010. En bidragande orsak är befolkningseffekten eftersom befolkningen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år totalt sett minskar under båda åren. I åldrarna 20-24 år däremot så ökar antalet personer i befolkningen. Dock förväntas det procentuella arbetskraftsdeltagandet sjunka i den åldersgruppen dels på grund av ökat deltagande i reguljära studier men även på grund av ökat deltagande i program med aktivitetsstöd då arbetslöshetsperioderna blir längre. Ökad arbetslöshet Som ett resultat av det försämrade arbetsmarknadsläget bedöms arbetslösheten öka med ungefär 2 200 personer till fjärde kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal i fjol och ytterligare 1 000 personer till fjärde kvartalet 2010. Det motsvarar då 5,8 procent av befolkningen i åldrarna 16 64 år. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas samtidigt uppgå till 4,7 procent. 1 SCB, AKU (Arbetskraftsundersökningar) 2008 3

Tabell 1: Förändring av arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. Förändring i antal personer, jämfört med kvartal 4 föregående år Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa 2008-300 - 800 500 2009-1 200-3 400 2 200 2010-1 000-2 000 1 000 Fakta om prognosen Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom arbetsförmedlingen. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2009 arbetsställen med två anställda och uppåt. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 2-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Omvärldsbild Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930- talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunkturnedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas 4

minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Fakta om Gävleborgs arbetsmarknad Befolkning Gävleborgs befolkning uppgick till 275 908 personer vid utgången av år 2008 och är jämt fördelad på män och kvinnor. Under 2008 ökade befolkningen i Gävleborg för första gången sedan år 1995 och blev 352 flera. Gävleborg var även det enda norrlandslän med ett positivt flyttningsnetto i åldrarna 16 64 år, 430 personer. Födelsenettot var däremot negativt. Den senaste gången det var positivt var under den kraftiga lågkonjunkturen i början på 90-talet. Antalet invånare i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) uppgår till drygt 157 000 personer. I den åldersgruppen är männen närmare 4 000 fler än kvinnorna. Försörjningskvoten, (här beräknad enligt formeln Försörjningskvoten = hela befolkningen/befolkningen 20 64 år) uppgår till 1,75. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,75 personer förutom sig själv. Jämfört med våra grannlän så finns landets nästa lägsta försörjningskvot i Uppsala län med 1,66 och i Dalarnas och Västernorrlands län två av landets högsta med 1,77. Allra högst är den i Kalmar län 1,78. De som förväntas lämna arbetsmarknaden och den yrkesaktiva åldern de närmaste åren, det vill säga personer i åldrarna 60 64 år, utgör 7,9 procent av länets befolkning. Det är den högsta andelen under de senaste 40 åren. Det är också så att andelen förvärvsarbetande i den åldersgruppen har ökat kraftigt över tid. År 1993 var andelen 40,1 procent därefter har den stigit kontinuerligt och uppgick år 2007 till 62,4 procent. En bidragande orsak till detta kan vara att det längre tillbaks, i vissa fall, fanns möjlighet att lämna arbetskraften med pension av arbetsmarknadsskäl. Sett till dem som istället är på väg in i yrkesaktiv ålder de närmaste åren, ungdomar 16 19 år så utgör de 7,3 procent av länets befolkning. För fyrtio år sedan var deras andel 7,2 procent och har därefter pendlat mellan 5,5 och 7,4 procent. Det är dock en väsentlig skillnad såtillvida att längre tillbaks, ingick redan en stor andel av denna åldersgrupp i arbetskraften. Exempelvis så förvärvsarbetade nära 45 procent av ungdomarna i åldrarna 16 19 år 1988 mot drygt 17 procent år 2007. Högsta utbildningsnivå för personer i åldern 20 64 år har höjts kontinuerligt över tid. År 2001 var andelarna som hade eftergymnasial respektive förgymnasial utbildning ungefär lika stora, 22,5 och 22,7 procent. År 2008 hade andelen med eftergymnasial utbildning ökat till 27 procent och andelen med förgymnasial utbildning minskat till 17,8 procent. År 2007 så förvärvsarbetade 62 procent av dem som avslutat ett yrkesförberedande gymnasieprogram året innan. Av dem som avslutade ett studieförberedande program samma år så studerade 31 procent och 15 procent kombinerade studier och förvärvsarbete. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande i länet i yrkesaktiv ålder uppgick år 2007 till 77,7 procent totalt, männen 80,8 procent och kvinnorna 74,4 procent. Det är den högsta andelen sedan början på 90-talet. För utrikes födda var motsvarande siffror 53,7 procent totalt samt 57,5 procent för männen och 50,2 för kvinnorna. 5

De utomnordiskt födda i länet har en sysselsättningsgrad som uppgår till 48,3 procent för båda könen vilket tillsammans med Västernorrlands län är lägst i landet. Högst andel återfinns i Jönköpings län - 63,3 procent. Andel förvärvsarbetande i åldrarna 20-64 år i Gävleborgs län efter kön och tid 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 60,0% 55,0% 50,0% 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Kvinnor Män Totalt 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 2007 förvärvsarbetade 62,4 procent av de i åldersgruppen 60 64 år och 63,2 procent av ungdomarna 20 24 år. Det är en ökning med 1,9 respektive 4,1 procentenheter jämfört med år 2006. Enligt statistik 2 för åren 1985-2006 så förvärvsarbetade 82 % i åldersgruppen 20 24 år 1989 vilket är den högsta andelen under perioden. Etableringsåldern 3 i Sverige har stigit markant, år 1990 var den ungefär 23 år för kvinnor och 22 år för män. Tio år senare hade den stigit till 29 år respektive 27 år. De tre vanligaste yrkena (flest anställda) för män med bostad i länet år 2007 var maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling ingenjörer och tekniker byggnadshantverkare Motsvarande yrken för kvinnorna i länet var vård- och omsorgspersonal försäljare detaljhandel; demonstratörer m.fl. förskollärare och fritidspedagoger År 2007 pendlade knappt 8 500 länsbor till arbete i annat län. Det var nära 600 fler än året innan. Samtidigt finns en inpendling till länet som år 2007 omfattade drygt 6 800 personer. 2 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 3 Den ålder då 75 procent av årskullen har ett arbete 6

Männen pendlar i väsentligt högre omfattning än kvinnorna. Andelen kvinnor som pendlar ut ur länet uppgår till 32 procent och andelen inpendlande kvinnor uppgår till 37 procent. Näringsliv År 2008 fanns det knappt 30 000 arbetsställen i Gävleborg 4. Av dessa är närmare 20 500 arbetsställen utan anställda. Av resterande arbetsställen, drygt 9 000, utgör mindre företag med 1 9 anställda det största antalet cirka 7 000. Dessa arbetsställen har ungefär lika många anställda som det 30-tal arbetsställen med fler än 250 anställda. Gävleborgs län Procentuell fördelning av antal arbetsställen efter näringsgren SNI 2007 år 2008 14% Areella 7% 29% Tillverkning, gruvor, energi Byggindustri Handel Hotell och restaurang 17% Transport och kommunikation 3% 3% 12% 8% 7% Fastighet, försäkring, kreditinstitut Myndigheter, utbildning, hälso- och sjukvård Andra samhälleliga och personliga tjänster Flest antal arbetsställen inom den privata sektorn och med minst en anställd, återfinns inom restaurangverksamhet och vägtransport av gods. Det startades 1 313 nya företag i Gävleborg år 2008 och 143 företag med 502 anställda gick i konkurs. 5 Under januari april 2009 har 68 företag i länet gått i konkurs Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under mars april har arbetsförmedlingarna i länet haft kontakt med drygt 480 arbetsställen inom privat och offentlig sektor. Efterfrågeutvecklingen blev mer negativ än förväntat det senaste halvåret inom de flesta av nedanstående branscher. Inom byggverksamhet och personliga och kulturella tjänster stämde utvecklingen väl med det förväntade. (Jämför kommande 6 månader hösten 2008 med senaste 6 månaderna våren 2009). Som redovisades vid publiceringen av höstens prognos i december 2008 så svarade deltagande arbetsställen utifrån de kända förhållanden som rådde vid intervjutillfället. Samtliga branscher här nedan utom handel och transport förväntar sig en högre 4 SCB, Centrala Företags- och arbetsställeregistret (CFAR) 5 ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), Tillväxtanalys 7

efterfrågeutveckling det närmaste halvåret. Efter det bedömer samtliga utom byggsektorn och personliga och kulturella tjänster att efterfrågeutvecklingen blir ännu något högre. Nettotalen för arbetsställena totalt som bedömer att efterfrågan ökar, minus de som bedömer att den minskar, uppgår till 8 de närmaste 6 månaderna och 15 påföljande 6 till 12 månader. Tabell 2: Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Bransch Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Bygg 64 4-21 11-22 13 32-13 - 2 Industri 65 3-45 46-9 12 47 10 29 Finans/uppdrag 61 44 14 56 32 14 53 40 25 Handel/transport 52 23-17 56-5 - 4 41 5 8 Personliga/kulturella tjänster 43 1-13 38-11 25 52 6 4 Totalt 54 15-20 46-3 8 46 12 15 Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under januari maj 2009 var väsentligt lägre än motsvarande period 2008. I år uppgick antalet till drygt 6 000 vilket kan jämföras med nära 10 300 samma period i fjol. Andelen platser med varaktighet tillsvidare ligger ungefär på samma nivå som förra våren. Andelen ferieplatser har däremot minskat. 18 000 Gävleborgs län Antal nyanmälda platser (ackumulerat) med mer än 10 dagrs varaktighet 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Arbetsförmedlingen 2005 2006 2007 2008 2009 8

Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Företagen i undersökningen upplever att kapacitetsutnyttjandet av personal under våren 2009 är väsentligt lägre än förra våren. Då upplevde 49 procent att de inte kunde öka produktionen med mer än 5 procent innan rekryteringar behövde göras. Nu har andelen halverats och uppgår till 24 procent. Andelen som istället kan öka produktionen med mer än 21 procent har samtidigt stigit till 33 procent mot 11 procent våren 2008. Störst minskning av kapacitetsutnyttjandet har skett inom industri och byggverksamhet. Rekryteringsproblem Rekryteringsproblemen har minskat jämfört med våren 2008 och denna gång uppgav 18 procent av de tillfrågade företagen att man haft svårigheter att rekrytera under det senaste halvåret. Det kan jämföras med att 29 procent hade sådana svårigheter förra våren. Åtta procent eller cirka 30 av de intervjuade arbetsställena i det privata näringslivet angav att bristen på arbetskraft var så stor att de inte ens försökte rekrytera (dold brist). Sysselsättningen i länet Antalet sysselsatta i länet år 2007 uppgick till drygt 127 500 personer enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 6. Enligt samma källa är det länets högsta antal sedan år 1992 då antalet uppgick till drygt 130 000 för att sedan minska med 11 000 till året därpå på grund av den då rådande kraftiga lågkonjunkturen. Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från SCB:s kortperiodiska statistik (KS) visar att antalet anställda, inklusive verksamma ägare i aktiebolag uppgick till 116 400 fjärde kvartalet 2008. Det är drygt 500 färre än fjärde kvartalet 2007 enligt samma källa. Sedan tillkommer egna företagare som totalt år 2007 utgjorde 8,2 procent av samtliga förvärvsarbetande, det vill säga cirka 10 300 personer. Antalet sysselsatta fjärde kvartalet 2008 bedöms därmed ha minskat med ungefär 800 personer jämfört med samma kvartal 2007. Vid utgången av år 2009 beräknas sysselsättningen ha minskat kraftigt med 3 400 personer och under år 2010 med ytterligare 2 000. Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Antalet förvärvsarbetande med sin huvudsakliga sysselsättning inom jordbruket uppgick år 2007 till ca 1 600 personer. Totalt hade dock uppåt 6 500 personer sysselsättning inom jordbruket 7. 6 000 återfanns i enskild firma och av dem var närmare 2 600 egna företagare och drygt 2 800 var familjemedlemmar. Ungefär 10 procent av de sysselsatta i enskild firma var personer utanför familjen. Jordbruksföretagens driftsinriktning (huvudtyp) fördelar sig efter antal enligt följande - växtodling 24 procent, husdjursskötsel 31 procent, blandat jordbruk 5 procent, småbruk 40 procent. Antalet personer med sin huvudsyssla inom skogsbruket var av samma storlek som inom jordbruket cirka 1 600 personer och ungefär 13 procent var kvinnor år 2007. Samma år var över 20 procent äldre än 60 år såväl inom jord- som skogsbruk. Antalet skogsägare (fysiska 6 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) 7 Källa: SJV (Statens Jordbruksverk) 9

personer) i Gävleborg uppgick år 2007 till närmare 14 000 8. Av dessa var 38 procent kvinnor. Sågtimmer- och massavedspriserna (leveransvirke) sjönk under första kvartalet 2009 i hela landet jämfört med kvartalet dessförinnan med 2 respektive 6 procent. I Hälsingland skulle skogsvården behöva intensifieras men personal till röjning saknas. Det råder också säsongsmässig brist på plantsättare. Skotarförare är också efterfrågade. Arbetssökande i branschen saknar ofta den vana och erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. Prognos: Minskat antal sysselsatta inom jord som skog med 200 personer under prognosperioden. Skotarförare är efterfrågade och säsongsmässig brist på plantsättare råder. Industri Industrin har nära 1 900 arbetsställen i länet. Drygt hälften av dessa har inga anställda men de återstående stod för totalt 21 procent av länets sysselsättning år 2007 och nära 27 000 personer hade sin utkomst inom branschen. Stål- och metallverken sysselsatte drygt 6 300 personer och verkstadsindustrin drygt 10 400 personer. Drygt ett tiotal stora arbetsställen - mer än 250 anställda, hade ungefär 9 000 anställda år 2008. Inom industrin som helhet så utgjorde kvinnorna knappt 20 procent av de sysselsatta och männen följaktligen 80 procent. Nära 8 procent var 24 år eller yngre och mer än 10 procent var 60 år eller äldre. Under årets första kvartal har drygt 300 personer i snitt per månad berörts av varsel om uppsägning. En viss optimism kan ses i vårens undersökning då 45 procent av de intervjuade arbetsställena räknade med en oförändrad efterfrågan på sina produkter sex till tolv månader framåt. En nära lika stor andel, 42 procent räknar med en ökad efterfrågan samma period. Efterfrågan i form av antal lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen uppgick under första kvartalet år 2009 till färre än 60 i snitt per månad. Under samma period har i snitt 600 personer per månad varit inskrivna som arbetslösa i yrken som t ex CNC-operatör, svetsare, montörer. Med tanke på konjunkturberoende faktorer och ett ständigt pågående effektiviserings- och rationaliseringsarbete så bedöms en stark minskning av antalet sysselsatta ske under prognosperioden. Prognos: Antalet sysselsatta bedöms minska kraftigt med 2 700 personer till utgången av 2010. Byggnadsverksamhet Byggverksamheten sysselsatte nära 9 500 personer år 2007. Kvinnornas andel var mycket låg och uppgick till knappt 6 procent. Nära 13 procent är 24 år eller yngre och drygt 11 procent 60 år eller äldre. Antalet arbetsställen uppgick till drygt 2 100 år 2007 varav nära 1 000 arbetsställen hade anställda. Under 2008 tillkom ett sjuttiotal arbetsställen med minst en anställd och sysselsättningen ökade initialt. I vårens undersökning bedömde hälften av de intervjuade arbetsställena att efterfrågan ska bli oförändrad sex till tolv månader framöver. En fjärdedel räknade med ökad efterfrågan och en fjärdedel med minskad. I norra Hälsingland var bedömningen minst positiv och i Gästrikland mest positiv. Kapacitetsutnyttjandet har minskat kraftigt och vårens undersökning visar att tidigare sysselsättningsökning har förlorats och tre fjärdedelar eller mera av de intervjuade arbetsställena har generellt sett inte upplevt någon brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Dock förekommer alltid en viss brist inom specifika yrken. Sysselsättningen vid utgången av år 2010 bedöms ha minskat med 900 personer från utgången av år 2008. 8 Källa: SVO (Skogsstyrelsen) 10

Prognos: Antalet sysselsatta bedöms minska kraftigt under prognosperioden minus 900 personer. Murare och byggnadsplåtslagare är efterfrågade hantverksyrken. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat det senaste decenniet och inte minst mellan åren 2006 och 2007. År 2007 sysselsattes uppåt 42 000 personer i länet, en ökning med tre procent på ett år. Sysselsättningen inom denna sektor har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industri och byggverksamhet. Det medför följaktligen att när marknadsutvecklingen vände nedåt inom bygg och industri så påverkas även sysselsättningen inom denna sektor. En del nyetableringar har skett inom handeln i länet, framför allt i Gävle och Bollnäs. Det kan också noteras att antalet arbetsställen som bedriver detaljhandel via Internet haft den största ökningen procentuellt från år 2007 till 2008. Detta har dock ingen effekt på sysselsättningen eftersom dessa huvudsakligen bedrivs utan anställda. Förutom enmansföretagen så domineras branschen av arbetsställen med 1 4 anställda. I den storleksklassen skedde dock en minskning av antalet arbetsställen mellan år 2007 och 2008. Könsfördelningen totalt inom handeln är i princip jämn men skiljer sig på en mer finfördelad nivå. Handeln är en klassisk ingångsbransch för ungdomar och nära 17 procent av de nära 12 800 förvärvsarbetande inom branschen år 2007 var 24 år eller yngre och drygt 10 procent 60 år eller äldre. Fler än hälften av de intervjuade arbetsställena räknar med en oförändrad efterfrågan om sex till tolv månader medan en fjärdedel tror på en ökning. Kapacitetsutnyttjandet har minskat inom handeln precis som inom övriga branscher. Antalet anställda uppges ha minskat något jämfört med ett år sedan och förväntas bli nära nog oförändrat ett år framöver. Transport och kommunikationer sysselsatte 6 800 personer år 2007. Andelen yngre, det vill säga personer som inte är äldre än 24 år uppgår till 10 procent och de som är 60 år eller äldre till 14 procent. Kvinnornas andel är 22 procent vilket är 3 procentenheter högre än år 2006. Efterfrågan har minskat det senaste halvåret och förväntas minska det kommande också. På lite längre sikt, 6 12 månader framöver förväntas efterfrågan öka igen. Sysselsättningen har minskat och bedöms göra så ytterligare en period. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kontinuerligt de senaste åren och uppgick år 2007 till drygt 13 700 personer. Kvinnornas andel var drygt 42 procent. Åldersfördelningen yngre/äldre är ungefär densamma som inom byggverksamheten. Det vill säga drygt 13 procent var 24 år eller yngre och drygt 11 procent 60 procent eller äldre. Antalet arbetsställen med anställda uppgick till närmare 1 700 år 2007 och ökade sammanlagt med ett trettiotal år 2008. Antalet arbetsställen med 10 49 anställda minskade däremot något. Majoriteten av de sysselsatta, 60 procent tillhör undergruppen andra företagsservicefirmor. De fem största verksamheterna i den undergruppen är Uthyrning av personal Annan teknisk konsultverksamhet Lokalvård Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning Telefonserviceverksamhet (callcentertjänster) Dessa tillsammans sysselsatte nära 4 800 personer år 2007. Drygt fyrtio procent av de intervjuade arbetsställena har svarat att de tror på en ökande efterfrågan sex till tolv månader framöver och en något större andel bedömde att den blir oförändrad. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit men mer än fyrtio procent av deltagande 11

arbetsställen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det är den högsta andelen inom det privata näringslivet. Revisorer är till exempel en efterfrågad yrkesgrupp. Callcentertjänster är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan, men heller inga rekryteringsproblem. Det är mycket liten konkurrens om arbeten som supporttekniker om man är norsk, dansk- eller finsktalande. Vår bedömning är att sysselsättningen i länet som helhet ökar marginellt med 100 personer till slutet av 2010 jämfört med slutet av 2008. En viss osäkerhet beträffande företags vilja att anställa när utvecklingen vänder råder dock. Det kan få en mer positiv effekt för dessa verksamheter om företag initialt föredrar att hyra in personal till dess läget stabiliserats. Inom personliga och kulturella tjänster återfinns drygt 8 500 personer. Andelen kvinnor och män är 60 respektive 40 procent. I dessa tjänster ingår följande undergrupper Hotell och restaurangverksamhet Andra samhälleliga och personliga tjänster (intressebevakning, religiös verksamhet, rekreations-, kultur- och sportverksamhet, annan serviceverksamhet) Hushållens verksamhet som arbetsgivare till privat anställd personal Hotell och restaurangverksamheten upptar störst andel och sysselsätter 3 500 av de totalt 8 500 personerna. Därefter kommer enheterna för rekreation, kultur och sport som sysselsätter 2300 personer. Sysselsättningen inom hotell och restaurang har ökat kraftigast 18 procent under de senaste tre åren. Könsfördelningen är 63 procent kvinnor och 37 procent män. Nu har efterfrågan minskat inom hotell och restaurang det senaste halvåret men förväntas stiga igen. Inom de övriga undergrupperna bedöms såväl efterfrågan som sysselsättning minska något under prognosperioden. Prognos: Antalet sysselsatta inom personlig och kulturella tjänster bedöms minska med 200 personer under prognosperioden. Brist på kockar/kokerskor med specialkunskaper. Offentlig verksamhet Offentlig förvaltning sysselsatte drygt 7 400 länsbor år 2007. Sysselsättningen har minskat med 600 personer 9 jämfört med föregående år. Minskningen skedde företrädesvis inom administration av omsorg och socialtjänst. Offentlig förvaltning totalt domineras av kvinnor som utgör 60 procent. Organisationsförändringar påverkar sysselsättningen som bedöms minska ytterligare något. Utbildningsväsendet sysselsatte 12 500 personer år 2007 och domineras av kvinnor som utgör 75 procent. Samtliga verksamheter inom utbildning i offentlig sektor, förutom vuxenutbildningen, räknar med såväl minskad efterfrågan som sysselsättning. Behovet av grundskollärare minskar och det finns en stigande risk för övertalighet inom yrkesgruppen. De stora ungdomskullarna som nu befinner sig i gymnasieskolan medför en fortsatt brist på yrkeslärare. 9 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) 12

Vård och omsorg sysselsatte drygt 24 000 personer år 2007. Antalet minskade inom hälsooch sjukvård med cirka 400 personer jämfört med föregående år. Inom äldre- och handikappomsorgen ökade antalet istället med nära 1 000 personer. Vårdsektorn präglas av en kraftig kvinnodominans, 83 procent av de sysselsatta är kvinnor. Landstingets primärvård räknar med stora pensionsavgångar om 3 år. De har fortsatt brist på läkare generellt samt specialister såväl inom läkar- som sjuksköterskekollektivet. En lösning har hittills varit att hyra in personal. Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen ökar år 2009 på alla de sex universitet som har läkarutbildning. Det tar dock lång tid innan någon är färdigutbildad. Läkarutbildningen är fem och ett halvt år lång och leder fram till läkarexamen. Därefter krävs minst 18 månaders godkänd allmäntjänstgöring, så kallad AT för att kunna få läkarlegitimation. För att sedan få kompetens som specialist krävs ytterligare cirka fem års arbete som läkare på sjukhus varvat med studier inom specialområdet. Gävleborgs län tillhör den tredjedel av samtliga län i landet som har högst andel invånare äldre än 70 år. Den demografiska utvecklingen i länet leder till ett ökat vårdbehov, vilket blir svårt att möta med kommunernas och landstingets ekonomiska förutsättningar. Inom vårdverksamheterna bedöms sysselsättningen minska något under prognosperioden med cirka 400 personer. Prognos: Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet bedöms minska med 800 personer till utgången av 2010. Det råder t ex brist på specialister inom vården, se yrkesbarometern för fler Tabell 3: Sysselsättningsutveckling 10 Bransch/näring Sysselsatta Förändring i procent Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Tillverkning, utvinning, energi och miljö, 31 400-9,2 % jordbruk, skogsbruk, fiske Bygg- och anläggningsverksamhet 9 500-9,5 % Handel och kommunikationer 19 600-3,6 % Hotell och restaurang, personliga och 8 600-2,3 % kulturella tjänster Finansiell verksamhet och 13 800 + 0,7 % uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning, mm 7 200-2,1 % Utbildning 12 100-2,1 % Vård och omsorg 24 500-1,6 % Totalt 126 700-4,3 % = minskande sysselsättning, = starkt minskande sysselsättning, = ökande sysselsättning Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd, som anställningsstöd och 10 Under 2008 års sista kvartal beräknas det finnas cirka 126 700 sysselsatta i länet. Till fjärde kvartalet 2009 beräknas sysselsättningen ha minskat med 3 400 personer. Till fjärde kvartalet bedöms den ha minskat med ytterligare 2 000 personer. 13

särskilda insatser för funktionshindrade räknas däremot som sysselsatta. Det är gör även personer i Nystartsjobb. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. I Gävleborgs län finns nästan 131 000 personer i arbetskraften och männen är cirka 7 000 fler än kvinnorna. 11 I Gävleborg bedöms arbetskraften minska med drygt ett tusen under 2009 och ytterligare ett tusen år 2010. Befolkningsutveckling År 2008 ökade befolkningen i Gävleborg för första gången sedan år 1994 och uppgick till 275 908 personer vid årsskiftet 2008/2009. Folkökningen jämfört med föregående år skedde till största delen i den grupp som lämnat yrkesaktiv ålder, 65 år och äldre + 887 personer. Påfallande stor var ökningen av antalet som var 64 år, de blev 537 flera. Sett till 5-årsklasser återfinns störst antal länsinvånare i gruppen 60 64 år, de är 21 800 individer. Därefter kommer gruppen 15 19 år som är drygt 20 000 individer. Befolkningen i yrkesaktiv ålder, 20 64 år minskade med 103 personer. Under första kvartalet 2009 minskade befolkningen i Gävleborg med 72 personer. Födelsenettot var negativt medan flyttningsnettot var positivt. Av länets kommuner hade Gävle, Sandviken, Ockelbo och Bollnäs en liten folkökning. Vår bedömning är att befolkningen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år totalt sett minskar något både år 2009 och 2010. Detta får till följd att även arbetskraften på grund av befolkningseffekten minskar under dessa två år. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringar, kommer att fortsätta att öka de närmaste tre åren. Vi bedömer att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar såväl under år 2009 som 2010. Under hösten 2009 startar de första nya yrkeshögskoleutbildningarna. Regeringen har prioriterat 89 ansökningar varav 3 är i Gävleborgs län 12. Två är i Söderhamns kommun - kvalificerad undersköterska inom vård och omsorg och vindkraftstekniker offshore. Den tredje blir i Hudiksvall - certifierad system- och nätverkstekniker. Gävleborg har också beviljats 230 platser motsvarande 11,5 mkr i statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial utbildning år 2009 13. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program ökade under sista kvartalet 2008 och en fortsatt ökning skedde första kvartalet 2009. Den ökningen beräknas fortsätta under resten av år 2009 och år 2010. Detta sammantaget gör att vi bedömer att antalet studerande kommer att öka och i så fall generera en viss minskning av arbetskraften. Ohälsotalet fortsätter minska Ohälsotalet 14 för april 2009 i Gävleborgs län var 40,9 vilket är en minskning med 3,2 dagar jämfört med samma månad år 2008. Ohälsotalet har minskat kontinuerligt och närmar sig 11 SCB, AKU (Arbetskraftsundersökningar) 2008 12 Källa: Pressmeddelande 090605, Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet 13 Källa: Skolverket, bilaga beslut dnr 37-2009:189 av 090408 14 Försäkringskassan, Månadsuppgifter ohälsostatistik Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller alltså INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare. 14

aktuell målnivå som är 39,8. Kvinnor har ett väsentligt högre ohälsotal än män, 49 respektive 33,4 i april 2009. Ett sjunkande ohälsotal kan generera ett ökat arbetskraftsdeltagande. Utmaningar för Gävleborgs arbetsmarknad Under prognosperioden Högt antal personer som berörs av varsel om uppsägning Stigande arbetslöshet Brist inom vissa yrken Anpassa sökandes kompetens till kommande efterfrågan På längre sikt Fler som fullföljer grundskole- /gymnasiestudier Fler till eftergymnasiala studier Ta tillvara på invandrarnas kompetens Stimulera till otraditionella yrkesval ( kvinnor till manliga yrken och vice versa ) Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten har legat på en för länet låg nivå både år 2007 och 2008. Under våren 2009 har den stigit markant och arbetsförmedlingens bedömning är att den fortsätter öka under resten av år 2009, en ökning som även fortsätter under år 2010. Gävleborgs län Antal arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd maj månad 1992-2009 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1992-05 1993-05 1994-05 1995-05 1996-05 1997-05 1998-05 1999-05 2000-05 2001-05 2002-05 2003-05 2004-05 2005-05 2006-05 2007-05 2008-05 2009-05 Arbetslösa Aktivitetsstöd Antalet personer som deltar i program med aktivitetsstöd ökade i slutet av år 2008 och ökningen bedöms fortsätta i rask takt under resten av år 2009. Under år 2010 bedöms ökningen fortsätta men i mer dämpad takt. När det gäller utvecklingen av personer som är i arbete med stöd så bedöms antalet vara ungefär 50 färre fjärde kvartalet år 2009 jämfört med 15

samma kvartal året innan. Fjärde kvartalet år 2010 bedöms antalet ha minskat med 200 personer. Tabell 4: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2008, prognos för 2009 och 2010 samt differens jämfört med motsvarande kvartal föregående år Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv4 6 869 4 107 3 453 Prognos 2009 kv4 9 100 32,5 6 800 65,6 3 400-1,5 2010 kv4 10 100 11,0 8 100 19,1 3 200-5,9 Varsel Antalet personer som berörs av varsel om uppsägning är fortsatt högt och under årets första tertial har drygt 2 000 personer kommit att beröras. 4000 Gävleborgs län Personer berörda av varsel - anmält antal (ackumulerat) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen 2005 2006 2007 2008 2009 16

Relaterat till befolkningen så uppgår antalet varslade under januari april (ackumulerat) i år till 11,6 per tusen invånare i åldrarna 16 64 år. Det kan jämföras med riket som helhet där motsvarande tal är 10,4. I nedanstående diagram illustreras hur Gävleborg förhåller sig till landets övriga län i samma uppgift samt också den samlade arbetslösheten 15 i genomsnitt under årets fyra första månader som andel av befolkningen i åldrarna 16 64 år. Antal personer berörda av varsel per 1000 invånare 16-64 år samt den samlade* arbetslösheten i genomsnitt som andel av befolkningen 16-64 år Första tertialen 2009 Antal varslade per 1000 invånare i åldrarna 16-64 år Västmanlands Län; 12,9 Blekinge Län; 13,2 Örebro Län; 13,7 Västerbottens Län; 14,3 Kronobergs Län; 14,7 Jönköpings Län; 14,9 Kalmar Län; 9,3 Jämtlands Län; 10,0 Östergötlands Län; 11,2 Gävleborgs Län; 11,6 Södermanlands Län; 11,8 Västernorrlands Län; 12,1 Västra Götalands Län; 12,6 Norrbottens Län; 7,4 Gotlands Län; 7,6 Uppsala Län; 7,8 Dalarnas Län; 7,9 Skåne Län; 8,1 Stockholms Län; 9,0 Värmlands Län; 9,1 Hallands Län; 6,0 7,7% 5,5% 6,6% 5,5% 3,6% 6,4% 5,4% 5,2% 5,0% 3,7% 5,5% 5,3% 6,2% 6,2% 6,1% 6,8% 6,7% 6,0% 7,3% 7,1% 7,9% 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2% -2-4% -66% -8 8% -10 Källa: Arbetsförmedlingen *Arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd som andel (procent) av befolkningen 16-64 år Arbetslöshetens struktur Högkonjunkturen gynnade traditionellt manliga branscher och gjorde att arbetslösheten för männen procentuellt sett närmade sig samma nivåer som kvinnornas. Den utvecklingen har vänt och under prognosperioden bedömer vi att männens arbetslöshet fortsätter att öka. På samma sätt som högkonjunkturen gynnade de traditionellt manliga branscherna ger lågkonjunkturen en motsatt effekt. Kvinnornas arbetsmarknad förväntas dock också försvagas när offentlig sektor med traditionellt många kvinnor anställda drar ned på sin verksamhet. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer att öka för såväl män som kvinnor såväl under 2009 som 2010 men kraftigast för män. Arbetslösheten för ungdomar minskade under 2006, 2007 och första halvan av 2008 men började sedan öka. Långtidsarbetslösheten inom gruppen har minskat kraftigt genom att fler ungdomar deltar i program med aktivitetsstöd, främst i jobbgarantin för ungdomar. Såväl andelen äldre, 55 64 år, andelen funktionshindrade och andelen utrikes födda var lägre i april 2009 jämfört med april 2008. Det innebär inte att antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat i dessa grupper. Det beror på att antalet totalt för samtliga har ökat kraftigt varför dessa gruppers andel minskar. Vår bedömning är att arbetslösheten kommer att fortsätta öka i snabbare takt för de svagaste grupperna på arbetsmarknaden ungdomar, funktionshindrade och utrikes födda. 15 Arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd 17

Tabell 5: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. April 2008 och 2009. Andel i resp grupp av samtliga arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Länet 2008 Länet 2009 Riket 2009 Kvinnor 48,6 42,7 41,9 Män 51,4 57,3 58,1 Ungdomar 18 24 år 20,5 26,0 22,2 Äldre 55-64 år 18,5 16,0 14,8 Funktionshindrade 18,8 16,1 15,2 Utlandsfödda 16,3 15,2 28,7 Andel i resp grupp av utlandsfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utlandsfödda, grundskola 40,8 40,6 35,3 Utlandsfödda, gymnasium 36,7 36,9 38,1 Utlandsfödda, högskola 22,5 22,5 26,6 Andel i resp grupp av svenskfödda totalt, arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 30,3 26,5 23,5 Svenskfödda, gymnasium 55,4 60,7 56,1 Svenskfödda, högskola 14,3 12,8 20,4 Andel långtidsarbetslösa i resp grupp av samtliga arbetslösa i resp grupp Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa 26,9 28,3 26,8 kvinnor Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män 26,4 22,8 23,2 Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa 29,5 29,7 30,3 utlandsfödda Långtidsarbetslösa med funktionshinder, andel av totalt 34,6 38,4 37,7 arbetslösa med funktionshinder Långtidsarbetslösa 18-24 år, andel av totalt arbetslösa 18-19,8 17,7 17,1 24 år Långtidsarbetslösa 55-64 år, andel av totalt arbetslösa 55-36,2 31,6 33,4 64 år Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totalt arbetslösa 26,6 24,9 24,6 Yrkesbarometer På följande två sidor redovisas yrkesbarometern för Gävleborgs län. Det är dels yrken där konkurrensen om jobb är mycket liten eller liten (bristyrken) och dels yrken där konkurrensen om jobb är stor eller mycket stor (överskottsyrken). Barometern baserar sig dels på intervjuer med arbetsgivare och dels på arbetsförmedlingens kännedom om tillgången på arbetssökande med den kompetens som efterfrågas. Eftersom barometern belyser ett relativt kort tidsperspektiv bör den inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. 18

Yrkesbarometer för Gävleborgs län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft AKUTSJUKSKÖTERSKOR APOTEKARE BIOMEDICINSKA ANALYTIKER BYGGNADSPLÅTSLAGARE CIVILINGENJÖRER, BYGG OCH ANLÄGGNING CIVILINGENJÖRER, ELEKTRONIK OCH TELE CIVILINGENJÖRER, ELKRAFT DATATEKNIKER (SUPPORTTEKNIKER) DISTRIKTSSKÖTERSKOR GERIATRIKSJUKSKÖTERSKOR GYMNASIELÄRARE I SPRÅK GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN KEMIINGENJÖRER OCH KEMITEKNIKER LASTBILSMEKANIKER LINJEMONTÖR ELKRAFT LOGOPED LÄKARE MURARE OPERATIONSSJUKSKÖTERSKOR PSYKOLOGER REDOVISNINGSEKONOMER RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR SJUKSKÖTERSKOR, PSYKIATRISK VÅRD SKORSTENSFEJARTEKNIKER SPECIALISTLÄKARE STYR- OCH REGLERTEKNIKER SYSTEMERARE/PROGRAMMERARE TANDLÄKARE VERKTYGSMAKARE VVS-INGENJÖR VVS-MONTÖRER 19

Yrkesbarometer för Gävleborgs län Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft UNDERSKÖTERSKOR PERSONLIGA ASSISTENTER VÅRDBITRÄDEN BARNSKÖTARE GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTN MOT TIDIGARE ÅR ORGANISATIONSUTVECKLARE BIBLIOTEKARIER SAMHÄLLS- OCH SPRÅKVETARE JOURNALISTER INFORMATÖRER UTREDARE I OFFENTLIG FÖRVALTNING ADMINISTRATÖR/SEKRETERARE RECEPTIONISTER FASTIGHETSMÄKLARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL BILFÖRSÄLJARE SERVITÖRER KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN FRISKVÅRDKONSULENT (FRISKVÅRD) FRISÖRER HUDTERAPEUTER FOTVÅRDSSPECIALISTER MASSÖRER TRÄARBETARE INSTALLATIONSELEKTRIKER FASTIGHETSSKÖTARE GROVARBETARE INOM BYGG OCH ANLÄGGNING SVETSARE MASKINREPARATÖRER PROCESSOPERATÖRER VID STÅL- OCH METALLVERK PROCESSOPERATÖRER, TRÄ- PAPPERS- OCH MASSAINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, LIVSMEDELSINDUSTRI MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING LAGERARBETARE TRUCKFÖRARE VAKTMÄSTARE För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN http://arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen 20

21

22