MICHAEL FRANCIS Chefdirigent

Michael Francis är SON:s chefdirigent. Han uppmärksammades först som dirigent när han i sista minuten ersatte en sjuk Valery Gergiev vid en konsert med London Symphony, en manöver som upprepades 2007 då John Adams insjuknade strax innan en konsert. Men Francis skulle snabbt utvecklas till något mycket mer än sjukvikarie. 2010 debuterade han med San Francisco Symphony, och återengagerades genast för de två följande årens nyårskonserter, liksom för flertalet av orkesterns sommarkonserter. Hans bejublade USA-konserter fortsatte i New York, Houston, Seattle, Indianapolis och Oregon, samtidigt som intresset i Europa (Marinskijorkester, Finska radiosymfonikerna, Münchensymfonikerna med flera) växte. Listan över orkestrar han dirigerat har utökats flitigt under senare år, och rymmer nu även orkestrar i Kanada, Hong Kong, Malaysia och Japan. Hans nära samarbete med Anne-Sophie Mutter började 2009 och har förutom en rad konserter i Europa, Taiwan, Hong Kong, Tokyo) även resulterat i att hon under förra säsongen donerade pengar till en kompositionstävling i Norrköping, vars vinnare Francis kommer att dirigera musik av under denna säsong. Michael Francis har nyligen blivit utnämnd till Music Director för Florida Orchestra, där han tillträder september 2015. Han kombinerar det uppdraget med sitt chefdirigentskap i Norrköping. I september erhöll han också det prestigefulla uppdraget Music Director för The Mainly Mozart Festival and Orchestra, en festival baserad i San Diego, med en orkester bestående av konsertmästare och stämledare från USA:s mest framstående orkestrar. Truls Mørk, elev till bland andra Frans Helmerson och Heinrich Schiff, hör till vår tids främsta cellister, och han har flera gånger framträtt som solist med SON, även på turné. Man hittar honom regelbundet som solist i de främsta orkestrarna: Orchestre de Paris, Berlinfilharmonikerna, Münchner Philharmoniker, Royal Concertgebouw Orchestra, Gewandhaus-orchester Leipzig, New York Philharmonic och orkestrarna i Philadelphia, Cleveland, Boston och Los Angeles. Han har gett konserter tilsammans med ledande dirigenter som Myung- Whun Chung, Mariss Jansons, Manfred Honeck, Esa-Pekka Salonen, Gustavo Dudamel, Sir Simon Rattle, Kent Nagano och Christoph Eschenbach. Innevarande säsong kan man höra honom med London Philharmonic (Vladimir Jurowski), Philharmonia Orhestra, Münchner Philharmoniker, WDR Sinfonieorchester Köln och under Salzburgfestivalen (Jukka-Pekka Saraste). Han ger sig ut på turné med Concertgebouw Orchestra (Mariss Jansons) till London och Paris, och med Orchestra de la Suisse Romande (Neeme Järvi). Han återvänder också till Melbourne Symphony Orchestra och följer dem på en europeisk turné med Sir Andrew Davis. Hans spel kan avnjutas på en lång rad cd med såväl den klassiska repertoaren som åtskilliga nyskrivna verk. MICHAEL FRANCIS Chefdirigent

LÉON BOËLLMANN (1862-1897) Symfoniska variationer op 23 (13 ) Moderato maestoso A tempo andantino Un peu plus vite Ett av skälen till att Léon Boëllmann idag är ett tämligen okänt tonsättarnamn är att han aldrig fick tid att utveckla sitt geni. Han föddes någon månad efter Debussy, men avled redan 1897, innan impressionismen hunnit slå igenom helt. Trots att han bara blev 35 år gammal väckte han stor uppmärksamhet i Paris, dit han kom 1871 för att studera vid Ecole Niedermeyer för Eugène Gigout, vilken 1885 även blev hans svärfar. 1881 utsågs han till organist vid St. Vincent de Paul i Paris, och det är för orgel han skrivit sina mest bekanta verk, däribland en lysande Suite Gothique op 25 och 100 kontrapunktiska småstycken, samlade under den gemensamma titeln Heures mystiques. Utöver dessa verk skrev han ett 70-tal kammar- och orkesterverk. Cellon blev hans andra favoritinstrument, och för den skrev han några stycken med piano. Under lång tid hörde hans Symfoniska variationer för cello och orkester från 1893 till standardrepertoaren, men verket har sedan av någon obegriplig anledning fallit i glömska. Det spelades av SON senast 1981. ANTONÍN DVOŘÁK (1841-1904) Rondo op 94 (7 ) I början av 1891 accepterade Antonín Dvořák att hösten året därpå tillträda som den förste kompositionsprofessorn vid det nyöppnade konservatoriet i New York. Beslutet satt långt inne, och han kände ångest och oro inför resan och uppdraget. Tillsammans med violinisten Ferdinand Lachner och cellisten Hanuš Wihan gav han sig i januari 1892 ut på en avskedsturné i Böhmen och Mähren. De spelade den nyskrivna Dumkytrion och några verk som Dvořák just skapat under juldagarna, däribland ett helt nyskrivet Rondo. Verket speglar tonsättarens sinnesstämning inte ens i den snabbare mellandelen av Rondot skingras tvivlen. Trots att speltiden är knapp är detta ett mycket värdefullt konstverk. ALEKSANDR GLAZUNOV (1865-1936) Chant du ménestrel op 71 (4 ) Lento Poco più mosso Tempo I Aleksandr Glazunov var exakt samtida med Jean Sibelius och Carl Nielsen, och liksom Sibelius skrev han sina bästa verk före 1910. Sin första symfoni skrev han Fotografering och bandupptagning ej tillåten

redan som sextonåring. Den knappt fyra minuter långa meditationen Chant du ménestrel op 71 skrevs år 1900 för cello och orkester, och Glazunov hade den ryske kejsarens cellosolist, professorn vid konservatoriet i St Petersburg, Alexander Versjbilowitj, i tankarna. De kände varandra väl och var båda hängivna drinkare. Man skulle kunna översätta titeln som Trubadurens sång, och det handlar om en kringvandrande, lite bitter spelman som blickar bakåt mot en redan svunnen tid. Stycket omfattar bara 62 takter, har en snabbare mellandel, efter vilken några träblåsare återknyter till första delen. PETER TJAJKOVSKIJ (1840-1893) Pezzo Capriccioso op 62 (7 ) För cellisten Wilhelm Fitzenhagen hade Tjajkovskij komponerat sina Rokokovariationer, och för hans elev Anatol Brandukov skrev Tjajkovskij Pezzo Capriccioso. Detta stycke var det enda Tjajkovskij komponerade sommaren 1887, för han var inne i en ovanligt svår depression. Likafullt lyckades han skriva ett lysande och charmerande litet virtuosstycke, som han satte så stort värde på att han lät publicera det. Det börjar med ett ganska heroiskt tema, och därefter följer en serie virtuosa figurationer. Men innan temat hinner utvecklas på ett symfoniskt sätt är stycket redan slut. Brandukov uruppförde själv denna lilla lyriska pärla under en konsert i Moskva den 25 november 1889. HECTOR BERLIOZ (1803-1869) Symphonie fantastique op 14 Épisode de la vie d un artiste (49 ) Rêveries Un Bal Scène aux Champs Marche au Supplice Songe d une Nuit du Sabbat 1830 var ett revolutionsår i Paris och inget kan vara mer typiskt än att det var just detta år som Hector Berlioz kastade in sin bomb Symphonie fantastique i det trötta musikliv som dominerades av idag mer eller mindre bortglömda tonsättare som Spontini och Meyerbeer. Omedelbart kom 26-åringen i rampljuset, han kom att bli symbol för allt det nya. Vid den här tiden hade Berlioz förälskat sig i Shakespeare, vars Hamlet och Romeo och Julia just upplevt sina första framföranden i Paris 1827 eller var det kanske snarare så att lidelsen gällde den irländska skådespelerskan Harriet Smithson, hon som spelade huvudroller i dessa dramer. Och trots att han under tiden Fotografering och bandupptagning ej tillåten

hade en allvarlig kärleksaffär med Camille Moke, så var det Harriet han var besatt av. Som besatt var han också under de två månader han arbetade med symfonin. Han fullbordade denna självbiografiska musikaliska bekännelse den 16 april, och gav verket underrubriken en episod ur en konstnärs liv. Det är alltså en programsymfoni, ett femsatsigt verk med en självbiografisk, berättande handling som går att följa. Det handlar om en ung hyperkänslig musikers förtvivlade kärlek den älskades tema dyker ständigt upp. Uruppförandet var bestämt till den 30 maj 1830, och PR-mannen Berlioz beskrev symfonins innehåll i en artikel i Le Figaro. Att första satsen inleds av ett Largo, varpå följer ett Allegro fyllt av förvirrade drömmar som verkar vara en vansinnig persons lidelser, men som också rymmer viss innerlighet, ånger, fruktan och en slutlig tröst i religionen allt detta kunde man lätt acceptera, liksom andra satsens virvlande skildring av en bal. Inte heller reagerade man speciellt negativt över tredje satsens scen på landet där ömsinta kärlekstankar och förhoppningar ger konstnären en stunds vila. Men också i denna lugna omgivning störs han av dystra föraningar. Mycket riktigt så dyker den älskades tema upp även här. Men när Berlioz så beskrev fjärde satsen blev det våldsamma protester. Här förstår han att han blivit försmådd och därför förgiftar han sig nu med opium. I mardrömmen som följer ser han sig ha mördat sin älskade, och nu förs han genom gatorna till sin egen avrättning. Än värre skulle det bli i finalens häxsabbat där Harriet nu återfinns bland de djävulska varelser som dansar en orgiastisk dans där också dödsmässans gregorianska Dies Irae-sekvens (Vredens dag) spelar en stor roll. Dessa hädiska excesser kunde direktören för konsertsalen inte finna sig i, så plötsligt såg sig Berlioz ha engagerat 130 musiker, men sakna lokal. Det fanns inget annat att göra än att skjuta upp framförandet. Till slut hade problemen lösts och uruppförandet ägde rum den 5 december 1830, då succén också blev oerhörd. Framgångarna tvingade till och med Camille Mokes föräldrar att samtycka till giftermål. Men de ångrade sig snabbt igen, och när Berlioz strax därpå reste till Rom, möttes han av meddelandet att hon redan gift sig med den förmögne pianofabrikanten Pleyels son. Den hetlevrade Berlioz tog illa vid sig och planerade i sin ilska att resa tillbaka till Paris och beröva dem alla och sig själv livet. Men avståndet var stort, och ilskan avtog. Han stannade i Rom och skrev istället ett nytt verk: Lélio eller Återvändandet till livet. Detta är ett alltför sällan spelat verk som avslutar Berlioz temperamentsfulla skildring av ett konstnärsliv. Texter: Stig Jacobsson Fotografering och bandupptagning ej tillåten

NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER Chefdirigent Michael Francis Violin 1 1:e konsertmästare Henrik Jon Petersen Andrej Power (tjl) Mikael Wenhov (vik) Alt konsertmästare Oscar Treitler (vik) 2:e konsertmästare Paul Waltman (tjl) Josep Esteve (vik) Carina Becket Matts Eriksson Sarah Dodd Falkebring Lars Hedborg Magnus Ivarson Ingrid Olsson Tanja Orraryd Anders Törnqvist Kristina Lindholm Vahllöf Johanna Tafvelin Vakant Nina Söderberg (vik) Violin 2 Ruth Anderberg* Fredrik Anderberg** Håkan Jonsäll** Lars Andersson Antun Baldun Boel Bengtsson Karin Engström Anne Holmer Åsa Holm Larsson Jin Hägerström Richard Michelin Sonja Vrieze Carin Öjebo Viola Lennart Falkebring* Gunnar Enbom** Sofia Hansen** Nanako Akai Karin Svanberg Ancker Erika Gabrielsson Backlund Björn Carlén Thomas Hall Pernilla Rönnlund Marku Sorri Vakant Cello Solo-cellist Niklaas Veltman Bo-Göran Christians* Fredrik Lindström** Sofia Petersen** Torstein Dalene Agneta Fredljung Leif Vahllöf Kerstin Widengård Ingrid Åkerblom Kontrabas Björn Malmqvist* Jan Duda** Anna-Cecilia Yman** Emma Josefsson Daniel R Thomas Roine Uddfeldt Vakant Flöjt Anja Stukalenko-Kreuzer* Annica de Val** Anders Bleckman Oboe Pelin Lius* (tjl) Thomas Bodin** Vakant Klarinett Johnny Jannesson* Lars Paulsson** Bo Pettersson Fagott Linus Berglund* Eva Pettersson Veltman** Per Jonsson Gille Valthorn Lennart Langer* Anna Ahlenius** (tjl) Jan Lejonclou Lars Thapper (vik**) Elisabeth Åkervall (tjl) Magnus Wretblad (vik) Andreas Lundmark (vik) * Stämledare ** Alt stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning. Orkesteruppställningen presenterar ordinarie musiker. Trumpet Brynjar Kolbergsrud* (tjl) Elias Svanberg** (vik*) Filip Draglund (vik*) Scott Natzke (vik**) Stefan Mattsson Trombon Eric Svensson* Martin Rosell** Bastrombon Johan Wiklund** Tuba Ole Christian Grønning* Pukor Lars Gärd* Anders Dahlstedt** Slagverk Martin Orraryd* Petter Svensson** Harpa Delphine Constantin*

ALLTID PÅ EN MÅNDAG DU PUY MED FLERA MÅNDAG 3 NOVEMBER kl 19.00 Crescendo Norrköping Josep Esteve violin Nina Söderberg violin Sofia Hansen viola Nanako Akai viola Delphine Constantin harpa Linus Berglund fagott En kammarkonsert med musiker ur SON. Musik av Du Puy, Tournier/ Caplet och Dvořák. BRAHMS MED SOLYOM ONSDAG 5 NOVEMBER kl 19.00 De Geerhallen Norrköping Introd kl 18.30 m Lennart Falkebring FREDAG 7 NOVEMBER kl 19.00 Crusellhallen Linköping Introd kl 18.30 m Lennart Falkebring Dirigent Stefan Solyom Solister Catherine Manoukian violin, Jakob Koranyi cello BRAHMS Dubbelkonsert för violin, cello och orkester BRAHMS Symfoni nr 4 Läs mer på vår hemsida: norrkopingssymfoniorkester.se Kommande konserter hösten/vintern 2014 ÖPPEN GENERALREPETITION FREDAG 14 NOVEMBER kl 13.00- ca 16.00 Fri entré De Geerhallen Norrköping Dirigent Baldur Brönniman Programvärd Stig Jacobsson Öppen generalrepetition av hela konserten som spelas på Tonsättarfestivalen i Stockholms konserthus på lördagen, med verk av Anders Hillborg. TONSÄTTARFESTIVAL LÖRDAG 15 NOVEMBER kl 15.00 Konserthuset Stockholm Dirigent Baldur Brönniman HILLBORG Dreaming river HILLBORG...Lontana in sonno... HILLBORG King tide HILLBORG Cold Heat HION OM NATTEN LÖRDAG 22 NOVEMBER kl 15.00 De Geerhallen Norrköping Dirigent Christoffer Nobin I rollerna Henrik Ståhl, Johanna Rudström mezzosopran, Sabina Zweiacker sopran, Jakob Högström baryton, Martin Vanberg tenor Urpremiär av opera för barn och vuxna! ALLTID PÅ EN MÅNDAG KAMMARMUSIK: STENHAMMAR QUARTET MÅNDAG 24 NOVEMBER kl 19.00 Crescendo Norrköping The Stenhammar Quartet: Peter Olofsson violin Per Öman violin Tony Bauer viola Mats Olofsson cello Stenhammars Stråkkvartett nr 2 samt stråkkvartetter av Debussy och Hillborg. PRAKTFULL BAROCK ENSEMBLE ANTIQUE ONSDAG 26 NOVEMBER kl 18.00 De Geerhallen Norrköping Medverkande: Elias Svanberg trumpet, Eric Svensson trombon, Katarina Bengtsson Dennis violin, viola, Lina Söderholtz Florén violin, Fredrik Anderberg violin, Karin Svanberg Ancker viola, Eva Maria Thür cello, Daniel R Thomas kontrabas, Benjamin Åberg cembalo Konsertlängd ca 1 timme SOPPA & NYBAKAT BRÖD kostar 75 kr och serveras i Bistron från kl 17.00. OBS förbokas! KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ TRULS MØRK FOTO: MORTEN KROGVOLD, STÉPHANE DE BOURGIES/VIRGIN CLASSICS MICHAEL FRANCIS, SON FOTO: MARCO BORGGREVE NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTERS SPONSORER 2014-2015 Guldpartners Ericsson AB, Holmen AB, Fastighets AB LE Lundberg Silverpartner Henry Ståhl Fastigheter AB ABB, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Ehlert Kurt och Brita, Ernst & Young AB, Foster Wheeler Energi AB, Gunnar Gunnarsson Fastighets AB, Gynekologiskt Centrum Dr Ewa Hellberg, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Kinnarps Interior Norrköping AB, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, SMHI, Swedbank, Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse, donation Tack för ert stöd! SON samarbetar med Vi-skogen Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord. VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas www.norrkopingssymfoniorkester.se, symfoniorkester@son.norrkoping.se