JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Trädgårdsproduktion 2017 The 2017 Horticultural Census I korta drag Ny version med uppdaterade uppgifter om aubergine- och gurkodling i växthus. et minskade något Totalt sett bedrev 1 952 svenska yrkesmässig odling av trädgårdsväxter år 2017, vilket sysselsatte drygt 14 800 personer. Medan 1 555 ägnade sig åt frilandsodling på totalt 12 807 hektar, utövade 744 växthusodling i någon form på en yta om drygt 286 hektar. Arealerna förblev i princip oförändrade mellan 2014 och 2017, medan antalet odlande minskade med 6 %. Medan 59 % av frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, tog bär-, fruktoch prydnadsväxtodlingen 23, 14 respektive 4 % av arealen vardera i anspråk. Den totala tillgängliga växthusytan var ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Minskad odling av spenat och dill De arealmässigt största frilandsgrödorna 2017 var i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat, medan den arealmässigt största plantskoleväxten var lövfällande träd, som odlades på drygt 48 % av den tillgängliga frilandsarealen för prydnadsväxter. Produktionen av flera grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. Medan skörden av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, minskade skörden av spenat och dill med 93 respektive 52 % jämfört med 2014, framför allt på grund av minskad efterfrågan i livsmedelsindustrin. Avkastningen för äpple minskade också, framför allt på grund av frostskador under våren. Samtidigt ökade den odlade äppelarealen påtagligt, vilket ledde till att den totala minskningen i äppelskörd blev relativt blygsam. Fortsatt omställning till förnybar energi i växthusen Den svenska växthusproduktionen har under en lång period uppvisat en kontinuerlig energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen. År 2017 stannade effektiviseringen av, medan övergången till förnybara bränslen bibehöll samma tempo. Den totala energiförbrukningen ökade med knappt 4 % mellan 2014 och 2017, medan andelen egenproducerad energi från förnybara källor ökade från 48 till 57 % under samma period. Jörgen Persson, 036 15 59 43 statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 14 juni 2018. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.
Statens Jordbruksverk 2 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Bra att veta 5 Branschöversikt 5 Frilandsodling 6 Växthusodling 6 Odling av köksväxter 7 Köksväxter på friland 7 Köksväxter i växthus 8 Bärodling 9 Fruktodling 10 Odling av prydnadsväxter 10 Plantskoleväxter 10 Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter 11 Trädgårdsproduktionens växthus 12 Tabeller 14 Teckenförklaring 14 1. Översikt trädgårdsodling 1999 2017. och arealer efter odlingsform och grödgrupp 15 2. Översikt trädgårdsodling 2017. och arealer efter län 16 3a. Sysselsatta i trädgårdsodling 2017. personer efter arbetsintervall och län, Färre än 450 timmar per år 1 349 timmar per år 17 3b. Sysselsatta i trädgårdsodling 2017. personer efter arbetsintervall och län, 1 350 timmar per år Minst 1 800 timmar per år 18 4. Åldersfördelning are 2008 2017. personer efter åldersintervall 19 5a. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (blomkål gurka) 20 5b. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (isbergssallat palsternacka) 21 5c. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (persilja selleri & rotselleri) 22 5d. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (sparris övrigt & diverse) 23 6a. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (blomkål brysselkål) 24 6b. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (bönor & ärter fänkål) 25 6c. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (grönkål isbergssallat) 26 6d. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (annan sallat kålrot) 27 6e. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (majs morot) 28 6f. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (palsternacka pumpor) 29 6g. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (purjolök rödbeta) 30 6h. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (andra betor selleri & rotselleri) 31
Statens Jordbruksverk 3 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 6i. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (sparris spetskål) 32 6j. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (squash vitlök) 33 6k. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (övriga kålväxter övrigt & diverse) 34 7a. Köksväxter i växthus 1999 2017. Växthusyta, skörd och antal efter gröda (aubergine melon) 35 7b. Köksväxter i växthus 1999 2017. Växthusyta, skörd och antal efter gröda (paprika övrigt & diverse) 36 8a. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (aubergine groddar & skott) 37 8b. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (gurka, vanlig gurka, totalt) 38 8c. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (kruksallat kryddväxter) 39 8d. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (melon tomat, vanliga) 40 8e. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (tomat, kvist tomat, stora specialsorter) 41 8f. Köksväxter i växthus 2017. Växthusyta, skörd och antal efter län (tomat, totalt övrigt & diverse) 42 9. Bär 1999 2017. Areal, skörd och antal efter odlingsform & gröda 43 10a. Bär 2017. Areal, skörd och antal efter län (blåbär jordgubbar) 44 10b. Bär 2017. Areal, skörd och antal efter län (nypon vindruvor) 45 10c. Bär 2017. Areal, skörd och antal efter län (övriga bär växthusodling) 46 11. Frukt 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda 47 12. Frukt 2017. Areal, skörd och antal efter län 48 13a. Plantskoleväxter 1999 2008. Areal, antal plantor och antal efter gröda 49 13b. Plantskoleväxter 2011 2017. Areal, antal plantor och antal efter gröda 50 14. Snittblommor 1999 2017. Yta, skörd och antal efter gröda 51 15. Snittblommor 2017. och antal efter län 52 16. Lökväxter i kruka 1999 2017. Yta, skörd och antal efter gröda 52 17. Lökväxter i kruka 2017. och antal efter län 53 18a. Kruk- och utplanteringsväxter 1999 2017. och antal efter gröda (azalea köksväxtplantor) 54 18b. Kruk- och utplanteringsväxter 1999 2017. och antal efter gröda (lavendel övrigt & diverse) 55 19a. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (azalea cyklamen) 56 19b. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (dahlia gerbera) 57 19c. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (gröna växter impatiens) 58 19d. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (isbegonia kornettblomma) 59 19e. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (krysantemum lobelia) 60 19f. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (marguerit penséer) 61
Statens Jordbruksverk 4 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 19g. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (petunia saintpaulia) 62 19h. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (silverek tagetes) 63 19i. Kruk- och utplanteringsväxter 2017. och antal efter län (verbena övrigt & diverse) 64 20a. Uppvärmning av växthus 2017. Växthusyta efter byggår och län (byggår före 1998 2007) 65 20b. Uppvärmning av växthus 2017. Växthusyta efter byggår och län (byggår 2008 2017) 66 21a. Växthusproduktionens energiförbrukning 2017. Energiförbrukning efter energikälla och län (fossila förnybara energikällor) 67 21b. Växthusproduktionens energiförbrukning 2017. Energiförbrukning efter energikälla och län (övriga energikällor) 68 22. Växthusinventarier 2017. Växthusyta och antal efter län 69 Fakta om statistiken 70 Statistikens omfattning 70 Statistikens produktion och kvalitet 70 Annan statistik 72 In English 73 Summary 73 List of tables 74 List of terms 76
Statens Jordbruksverk 5 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Statistiken med kommentarer Bra att veta I det här Statistiska meddelandet presenteras den officiella statistiken över den yrkesmässiga svenska trädgårdsodlingens omfattning år 2017. Statistiken baseras på en enkätundersökning som skickats till alla kända yrkesmässiga odlare av trädgårdsväxter med en frilandsareal om minst 0,25 hektar eller en växthusyta om minst 200 kvadratmeter. Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddor utom potatis och konserverade eller torkade bönor och ärter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Rapporten innehåller statistik över arealer och skördade mängder för majoriteten av de grödor som odlades på såväl friland som i växthus i Sverige under år 2017. Utöver detta finns också statistik över antal, sysselsättning, arnas åldersfördelning, växthusytor, energiförbrukning i växthus samt användning av energiväv och recirkuleringssystem i växthus. Statistiken redovisas i förekommande fall uppdelat på grödgrupp, gröda, län, odlingsform (friland eller växthus) samt arbetstids- och åldersintervall. Statistiken som presenteras här innefattar däremot inte uppgifter om hushålls- eller fritidsodling eller om trädgårdsverksamhet vid sidan om yrkesmässig odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller omfattar vår statistik den odling som bedrivs på mindre ytor än 2 500 kvadratmeter på friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är att betrakta som yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget. Branschöversikt Totalt sett ägnade sig 1 952 åt yrkesmässig trädgårdsodling år 2017, en minskning med 6 % sedan 2014, då den senaste undersökningen genomfördes. Av dessa bedrev 1 555 odling på friland, medan 744 utövade växthusodling i någon form (vissa ägnar sig åt både frilandsoch växthusodling). Frilandsodlingen bedrevs på sammanlagt 12 807 hektar, medan den totala använda växthusytan var drygt 286 hektar (tabell 1 & 2), vilket i båda fallen var så gott som oförändrat sedan 2014. De trädgårdsodlande en utgjorde cirka 3,1 % av samtliga svenska lantbruks, medan frilandsarealen för trädgårdsodling tog knappt 0,5 % av den totala svenska åkerarealen i anspråk. Den genomsnittliga frilandsarealen var 8,2 hektar medan medianarealen bara var 1,8 hektar, vilket innebär att arealen var relativt ojämnt fördelad mellan en. Följaktligen brukade den arealmässigt största tiondelen frilands hela 65 % av den totala frilandsarealen. Samma tendens syntes inom växthusodlingen, där den ytmässigt största tiondelen stod för 59 % av den totala växthusytan (figur A, tabell 2). Trädgårdsodlingen sysselsatte totalt drygt 14 800 personer år 2017, varav 20 % arbetade heltid inom trädgårdsverksamheten (tabell 3). Drygt en fjärdedel av de sysselsatta utgjordes av familjemedlemmar till aren. Den ytmässigt sett största tiondelen växthus sysselsatte 34 % av det totala antalet sysselsatta i växthus, medan den största tiondelen frilands sysselsatte 44 % av samtliga sysselsatta inom frilandsodlingen (figur A). Åldersfördelningen bland driftsledarna var så gott som oförändrad jämfört med år 2014. Totalt sett var drygt 23 % av trädgårdsens driftsledare över 65 år gamla, medan 6 % var yngre än 35 år. Åldersfördelningen har inte uppvisat någon tydlig trend sedan 2008 (tabell 4).
Statens Jordbruksverk 6 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Figur A. Andel areal, växthusyta och sysselsatta i frilands- och växthus Anm. Fördelning av areal, yta och sysselsatta efter sstorlek mätt i areal eller yta. Företagen är grupperade i tiondelar (deciler), där decil 1 motsvarar den minsta tiondelen och decil 10 följaktligen den största tiondelen. Frilandsodling Den svenska frilandsodlingen består av köksväxt-, bär- och fruktodling, samt odling av prydnadsväxter, som framför allt bedrivs i plantskolor. I sin helhet ägnade sig 1 555 åt frilandsodling av trädgårdsväxter år 2017, på en areal om 12 807 hektar. Av de olika grödgrupperna upptog köksväxtodlingen 59 % av frilandsarealen, medan bär-, frukt- och prydnadsväxtodlingen tog upp 23, 14 och 4 % av arealen vardera. Drygt hälften av frilandsen bedrev odling av köksväxter, en dryg tredjedel odlade bär, en knapp femtedel frukt, medan en sjundedel odlade prydnadsväxter (figur B, tabell 1). Arealmässigt sett var de största frilandsgrödorna i fallande ordning jordgubbar, morot, äpple, matlök och isbergssallat. Figur B. Arealandel och andel för olika grödgrupper på friland 2017 Anm. Då vissa bedriver odling av mer än en grödgrupp, blir summan av andelen högre än 100 %. Växthusodling Den svenska växthusarealen är ungefär jämnt fördelad mellan odling av prydnadsväxter och odling av köksväxter eller bär. Totalt sett bedrev 744 växthusodling på en yta om drygt 286 hektar. Av
Statens Jordbruksverk 7 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 dessa 744 ägnade sig 500 stycken åt odling av prydnadsväxter, 304 stycken odlade köksväxter och 26 odlade bär (tabell 1). Drygt 87 % av de svenska växthusen hade någon form av uppvärmning under 2017. De svenska växthusen har under en ganska lång period genomgått en kontinuerlig förändring mot högre energieffektivitet, lägre andel fossila bränslen och utökad användning av system för återvinning av näring och vatten, en utveckling som i allra högsta grad fortsatte mellan 2014 och 2017. Totalt sett förbrukade den svenska växthusproduktionen drygt 625 GWh år 2017, varav 57 % producerades direkt från förnybara energikällor, det sistnämnda en ökning med 9 procentenheter sedan 2014. Odling av köksväxter Köksväxter på friland Huvuddelen av den totala frilandsarealen ägnades åt odling av köksväxter, som bedrevs på 7 601 hektar av 816. Eftersom vissa köksväxter odlas i flera omgångar per år var den totala skördade köksväxtarealen något större än den fysiska åkerarealen och uppgick till 8 311 hektar (tabell 1, 5 & 6). Den arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot, som odlades på 1 702 hektar, följt av matlök, isbergssallat, annan sallat och rödbeta. Den gröda som drevs upp av flest odlare var också morot, odlad av 290, följt av matlök, rödbeta, vitkål och broccoli (figur C, tabell 5 & 6). Figur C. Odlad areal och antal odlande för köksväxter på friland 2017 och 2014
Statens Jordbruksverk 8 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Produktionen av ett flertal grödor skilde sig påtagligt 2017 jämfört med tidigare år. en av blomkål, broccoli, matlök och pumpa var ovanligt hög, medan skörden av spenat och dill sjönk dramatiskt, med 93 respektive 52 % mellan 2014 och 2017. Minskningarna var huvudsakligen en följd av förändringar i livsmedelsindustrins efterfrågan som i mindre utsträckning drabbade även ett antal andra grödor som morot, kålrot, och palsternacka. Det i särklass största länet för odling av köksväxter på friland var Skåne, där 71 % av den skördade arealen återfanns och där 70 % av den totala köksväxtskörden bärgades. Näst störst var Gotland, med 9 respektive 13 % av den totala arealen och skörden. Även om Skåne utmärker sig genom att vara det största producentlänet för de flesta grödorna, är andra län framträdande i odlingen av vissa specifika grödor. På Gotland produceras det relativt stora andelar palsternacka, morot, sparris och rödbeta, medan det i Kalmar län produceras förhållandevis stora mängder matlök, gurka, pumpor samt färska bönor och ärter. På motsvarande sätt är Västra Götaland är en relativt stor producent av vitkål och sparris, medan Östergötland står för relativt stora andelar av svensk kålrot och morot (tabell 6). Köksväxter i växthus Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter uppgick 2017 till drygt 1,3 miljoner kvadratmeter, på vilka 304 odlade framför allt gurka, tomat, kryddväxter och sallat (figur D, tabell 7). Sett till växthusyta upptar enbart odlingen av gurka och tomat tillsammans 81 % av den totala växthusyta som ägnas åt köksväxtodling. Om man däremot ser till skördad yta visar sig odlingen av kryddväxter och sallat i kruka vara i paritet med odlingen av gurka och tomat, eftersom de förstnämnda ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva växthusytan i genomsnitt omkring 10 gånger större. Figur D. Växthusyta och antal odlande för köksväxter i växthus 2017 och 2014 Jämfört med 2014 var antalet tomatodlare i princip oförändrat, medan växthusytan för tomatodling ökade med 9 %. et gurkodlare minskade istället, trots att växthusytan för gurkodling ökade. et som bedrev tomatodling var 216 stycken 2017, medan antalet gurkodlare var 187 stycken. Övriga enskilda grödor odlades av betydligt färre. För flera grödor står ett relativt litet antal för en övervägande del av produktionen. Inom gurkodlingen stod den mest produktiva tiondelen av en för 91 % av den totala gurkproduktionen. På motsvarande sätt stod 10 % av tomaten för 90 % av tomatvikten, medan 10 % av kryddväxten stod för hela 97 % av de producerade kryddväxterna år 2017. Under senare år har tomatodlingen blivit alltmer diversifierad, med ett större produktsortiment. Under 2017 odlades specialtomater på drygt en fjärdedel av de totalt 401 295 kvadratmeter som ägnades åt tomatodling, medan skörden utgjorde knappt 15 % av den totala tomatskörden (i vikt räknat). Den viktmässiga avkastningen är ungefär hälften så stor för dessa specialtomater jämfört med vanliga runda tomater och kvisttomater. Bland specialtomaterna utgör stora sorter ungefär 20 % av den totala skörden (återigen räknat i vikt).
Statens Jordbruksverk 9 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Även gurkodlingen har visat upp ett breddat sortiment under senare tid och 2017 ägnade sig ungefär 50 odlare åt att odla specialsorter. Totalt sett bredde denna odling ut sig på 4 % av växthusytan ägnad åt gurkodling och utgjorde strax över 2 % av den skördade vikten. Även för specialgurkorna är avkastningen således ungefär hälften så stor som för vanliga gurkor. Två tredjedelar av köksväxtodlingen i växthus var lokaliserad till Skåne, men relativt stora andelar återfanns också i Blekinge-, Stockholms-, Östergötlands- och Västra Götalands län. Den geografiska fördelningen av odlingen skiljer sig något beroende på gröda. Medan gurkodlingen till 80 % var koncentrerad till Skåne, var odlingen av tomat mer utspridd och även lokaliserad till bland annat Blekinge län (tabell 8). Bärodling Den svenska bärodlingen domineras starkt av jordgubbsodling, som upptar fyra femtedelar av den totala bärarealen på friland och två tredjedelar av den växthusyta som används för odling av bär. Totalt sett ägnade sig 579 åt någon form av bärodling under 2017, varav 569 odlade på friland och 27 bedrev växthusodling av bär (tabell 1). Den totala frilandsarealen för bärodling var 2 982 hektar 2017, av vilken 82 % uppgavs vara mogen för skörd. Bärodlingen i växthus tog knappt 60 000 kvadratmeter växthusyta i anspråk (tabell 9). Bärodlingen visade inte upp några större arealmässiga skillnader sedan tidigare år. Odlingen av hallon och jordgubbar fluktuerar något, men har i allt väsentligt förblivit arealmässigt oförändrad under de senaste 15 åren. Odlingen av blåbär och havtorn ökar något över tid, men odlas fortfarande på relativt små arealer. Nyponodlingen fortsatte sjunka mellan 2014 och 2017 och är nu att betrakta som i princip obefintlig. Figur E. sfördelning för bärodlingsarealen på friland 2017 Sett till antal odlare fortsätter jordgubbsodlingen utvecklingen mot färre utövande med odling i allt större skala. Mellan 1999 och 2014 ökade medelarealen för jordgubbsodling till det dubbla, från 3,5 hektar per odlare till 7,0 hektar, en utveckling som späddes på med 0,2 hektar till 7,2 hektar per odlare 2017. Ökningen i avkastning som pågått under en lång period för såväl blåbär som hallon, havtorn, jordgubbar och vindruvor stannade av 2017. För hallon och vindruvor innebar det i kombination med mindre odlade arealer en minskning av skördarna med 22 respektive 44 % jämfört med 2014. Jordgubbsskörden minskade också något jämfört med 2014 års skörd, men var trots detta hög med sina 15 501 ton. Knappt 40 % av frilandsarealen för bärodling år 2017 återfanns i Skåne. Andra län med relativt stora bärarealer var Kalmar, Blekinge, Västra Götaland, Östergötland, Dalarna och Norrbotten, där odlingen i de två sistnämnda länen framför allt bestod av svarta vinbär (tabell 10).
Statens Jordbruksverk 10 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Fruktodling De svenska fruktodlingarna täckte år 2017 en areal om 1 729 hektar, vilket motsvarar 14 % av den totala frilandsarealen för trädgårdsodling. Av denna areal utgjordes knappt 89 % eller 1 532 hektar av äppelodlingar, vilket är den största äppelarealen sedan 1996. Den näst största fruktgrödan var päron med en knapp tolftedel så stor areal som äppelodlingarna, följt av plommon och körsbär, vars odlingar täckte cirka 70 hektar tillsammans (tabell 11). Odlingen av såväl päron som körsbär och plommon har minskat kontinuerligt sedan mer än ett decennium (figur F, tabell 11). Figur F. Fruktgrödornas arealmässiga utveckling 1999 2017 (1999=100 %) Äppelskörden på 22 133 ton var relativt hög jämfört med tidigare års skördar, trots en påtagligt lägre avkastning 2017 än 2014, framför allt orsakad av frostskador. Orsaken till att skörden blir historiskt sett hög trots dåliga förhållanden är de senaste årens nyplanteringar som har lett till en påtagligt högre generell avkastning. Avkastningen kan också förväntas fortsätta öka allt eftersom nya planteringar med avkastning på mellan 20 och 40 ton per hektar kompletterar och ersätter äldre odlingar. et äppelodlande har förblivit mer eller mindre konstant sedan 1999 och var 284 stycken 2017. et körsbärs-, plommon- och päronodlare har däremot minskat med 44, 57 respektive 37 % mellan 1999 och 2017. Knappt 85 % av fruktodlingsarealen stod under 2017 att finna i Skåne län, där också avkastningen var något högre än i resten av landet, med resultat att nästan 93 % av den totala fruktskörden bärgades i just Skåne (tabell 12). Odling av prydnadsväxter Plantskoleväxter Den totala arealen för odling av plantskoleväxter under 2017 var 441 hektar, vilket var något lägre än de fyra senaste undersökningarna under perioden 2005 2014 och betydligt lägre än åren dessförinnan (tabell 13). Totalt sett användes 22 % av arealen för odling i container (olika former av under 2017, vilket är en högre andel än i någon tidigare undersökning. Den totala andelen plantor uppdrivna i container har ökat sedan 2005, även om andelen för enskilda grödor varierar från år till år (figur G, tabell 13). Den arealmässigt sett största grödan var lövfällande träd, av vilka 472 000 stycken odlades på drygt 213 hektar under 2017.
Statens Jordbruksverk 11 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Under 2017 odlade 125 plantskoleväxter. Av dessa odlade 79 perenner, medan 32 odlade lövfällande träd. Samtliga andra grödgrupper odlades av färre än 30 vardera. 40 av de 125 plantskoleen stod att finna i Skåne och 22 i Västra Götaland, medan övriga var relativt jämnt fördelade över landet. Figur G. Andel plantskoleväxter drivna i container 1999 2017 Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter Under 2017 drev 66 tillsammans upp nära 151 miljoner tulpaner, vilket gör just tulpan till den i särklass största produkten bland snittblommorna. et producerade tulpaner ökade något jämfört med 2014 och var drygt en femtedel högre än den genomsnittliga produktionen 1999 2014. Vid sidan om tulpaner producerades även knappt 4,2 miljoner andra snittblommor (tabell 14). Totalt ägnade sig 112 åt odling av snittblommor under 2017, att jämföra med 272 2002. Huvuddelen av snittblommeproduktionen är koncentrerad till de fem länen Stockholm, Skåne, Södermanland, Kronoberg och Halland (tabell 15). Produktionen av lökväxter i kruka har förblivit relativt konstant under perioden 1999 2017, men var med strax över 16 miljoner krukor 14 % högre 2017 än genomsnittet för åren 1999 2014. et som ägnar sig åt odling av lökväxter i kruka har minskat från 364 stycken år 2002 till 124 stycken 2017. Den största enskilda produkten har under hela perioden 1999 2017 varit hyacint, följt av narcisser och amaryllis. I likhet med produktionen av snittblommor sker huvuddelen av produktionen i Stockholms-, Skåne-, Hallands, Södermanlands- och Kronobergs län (tabell 16 & 17). Under 2017 producerade 455 totalt knappt 84 miljoner krukor med kruk- eller utplanteringsväxter. et med odling av kruk- eller utplanteringsväxter minskade med 9 % jämfört med 2014, medan den totala produktionen förblev i princip densamma. Figur H. Enskilda grödors andel av kruk- och utplanteringsväxtproduktionen 2017
Statens Jordbruksverk 12 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Den i särklass största enskilda produkten var penséer, av vilka drygt 24 miljoner krukor drevs upp, följd av pelargon, petunia (inklusive praktpetunia, surfinia, million bells etc.), lobelia och tagetes (figur G, tabell 18). Produktionen av penséer och pelargon har legat relativt konstant under de senaste två decennierna, medan produktionen av petunia, lobelia och tagetes istället har sjunkit under samma period. Petunia, pelargon, tagetes, lobelia och penséer var också i fallande ordning de produkter som odlades av flest 2017. Produktionen av flera grödor har minskat dramatiskt och mer eller mindre kontinuerligt under perioden 1999 2017, däribland begonia, saintpaulia, impatiens, julstjärna och kalanchoë, som minskat med 82, 81, 76, 58 respektive 56 % vardera. I motsats till det visar dahlia, femtunga och hortensia upp en motsatt utveckling med rekordhög produktion 2017. Produktionen av såväl krukväxter som utplanteringsväxter är utspridd över hela landet, men mer än hälften av produktionen sker i Skåne, där också en femtedel av en med produktion av kruk- eller utplanteringsväxter finns (tabell 19). Trädgårdsproduktionens växthus Den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter var 2 861 132 kvadratmeter 2017, varav 57 % återfanns bland de största en med minst 10 000 kvadratmeter växthusyta vardera (tablå A). Tablå A. Andel växthusyta och uppvärmd andel fördelat efter sstorlek och odlingsinriktning Andel uppvärmt Andel ouppvärmt Andel av total växthusyta Storlekskategori Mindre än 500 kvm 45 % 55 % 2 % 500 999 kvm 69 % 31 % 3 % 1 000 1 999 kvm 77 % 23 % 7 % 2 000 4 999 kvm 79 % 21 % 16 % 5 000 9 999 kvm 86 % 14 % 15 % Minst 10 000 kvm 93 % 7 % 57 % Grödgrupp Enbart köksväxter 90 % 10 % 42 % Enbart bär 27 % 73 % 0 % Enbart prydnadsväxter 86 % 14 % 44 % Samtliga växthus 87 % 13 % 100 % Av den totala växthusytan värmdes 87 % upp under hela eller delar av året (tablå A, tabell 20). Andelen uppvärmd växthusyta beror på många faktorer, som grödval, klimatmässiga förhållanden eller ets storlek och aktivitet. Därför syns inte heller någon tydlig fördelning över landet. Störst andel uppvärmda växthus återfanns i Jönköpings-, Gävleborgs- och Blekinge län, där 95 97 % av växthusytan var uppvärmd, medan samma andel i Uppsala län bara var 63 %. Mellan 2013 och 2017 byggdes knappt 200 000 kvadratmeter ny växthusyta, av vilken 60 % byggdes i Skåne (figur I, tabell 20). Bland de nybyggda växthusen var drygt 79 % av ytan uppvärmd, något lägre än för övriga växthus där samma andel uppgick till 88 %. Figur I. Andel växthusyta byggd under respektive tidsintervall 2017
Statens Jordbruksverk 13 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 De svenska växthusen har under de senaste åren blivit alltmer energieffektiva, samtidigt som man i allt högre grad övergått till att använda sig av förnybara energikällor på bekostnad av framför allt oljeanvändning (tablå B, tabell 21). Den totala energiförbrukningen i växthusproduktionen minskade kontinuerligt mellan 2002 och 2014, från 1 265 GWh till 602 GWh, en trend som bröts 2017 då förbrukningen ökade något till 625 GWh. Den relativa energianvändningen var 219 kwh per kvadratmeter 2017, att jämföra med 375 respektive 210 kwh per kvadratmeter åren 2002 och 2014. Den relativa energiförbrukningen var i genomsnitt störst i de riktigt stora växthusen med ytor om 10 000 kvadratmeter eller mer, där också 70 % av den totala energin förbrukades (tablå B). Tablå B. Energiförbrukning och andel energislag i uppvärmda växthus fördelat efter sstorlek Andel fossilt Andel förnybart Andel övrigt Andel av total energi-förbrukning Relativ förbrukning (kwh/kvm) Storlekskategori Mindre än 500 kvm 22 % 37 % 41 % 1 % 201 500 999 kvm 39 % 40 % 21 % 2 % 167 1 000 1 999 kvm 29 % 45 % 26 % 4 % 169 2 000 4 999 kvm 20 % 57 % 23 % 12 % 200 5 000 9 999 kvm 12 % 69 % 20 % 11 % 181 Minst 10 000 kvm 17 % 57 % 26 % 70 % 293 Samtliga uppvärmda växthus 18 % 57 % 25 % 100 % 250 Samtliga växthus 18 % 57 % 25 % 100 % 219 Andelen förbrukad energi från fossila bränslen var 18 % år 2017, en påtaglig minskning sedan 2014 då samma andel var 28 % (figur J). Samtidigt ökade andelen förbrukad energi från förnybara bränslen från 48 till 57 %. Andelen övrig energiförbrukning (från bland annat el och fjärrvärme som kan härstamma från såväl fossila som förnybara bränslen) utgjorde en fjärdedel av den totala förbrukningen 2017 och förblev i princip oförändrad sedan 2014. Andelen förnybar energi var generellt sett större hos med växthusyta över 2 000 kvadratmeter än hos mindre växthus. Figur J. Fördelning av använda energityper i växthusproduktionen 2011 2017 Den totala växthusytan som hade tillgång till energi- eller skuggvävar uppgick år 2017 till drygt 1,9 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade 67 % av den totala växthusytan. Andelen har ökat kontinuerligt sedan åtminstone 2005, då den var 39 %. Drygt hälften av växthusen hade vävar på hela eller delar av sina växthus under 2017. På motsvarande sätt har också andelen växthusyta med recirkuleringssystem för näring och vatten ökat kontinuerligt sedan 2005. År 2017 hade drygt en tredjedel av växthusen recirkuleringssystem som täckte 61 % av den totala växthusytan, att jämföra med 2005, då en femtedel av en hade samma typ av system och 27 % av den totala växthusytan täcktes.
Statens Jordbruksverk 14 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 Tabeller Teckenförklaring Legend Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable Kursivt Italics Data insamlat med avvikande metod Data collected using a divergent method
Statens Jordbruksverk 15 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 1. Översikt trädgårdsodling 1999 2017. och arealer efter odlingsform och grödgrupp 1. Overview horticultural production 1999 2017. Number of holdings and areas by cultivation form and crop group 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Frilandsodling Köksväxter Åkerareal (ha)........ 7 528 7 648 7 601 ad areal (ha)........ 7 388 8 456 8 311 Odlad eller sådd areal (ha) 6 150 6 767 7 047 7 053 7 798.... 1 158 1 045 987 901 791 792 816 Bär Total areal (ha) 3 358 2 909 3 191 2 665 2 668 3 033 2 982 emogen areal (ha)........ 2 228 2 468 2 456 949 811 767 642 566 581 569 Frukt Total areal (ha) 2 011 1 862 1 871 1 789 1 690 1 662 1 729 emogen areal (ha).......... 1 492 1 578 365 350 309 324 262 308 305 Prydnadsväxter Total areal (ha)........ 492 479 494........ 119 232 215 Totalt Fysisk areal (ha)........ 12 379 12 822 12 807 Odlad eller sådd areal (ha) 12 233 12 081 12 557 11 977 12 623.... 2 346 2 044 1 853 1 666 1 480 1 602 1 555 Växthusodling Köksväxter Växthusyta (kvm) 1 452 988 1 488 324 1 240 368 1 135 506 1 167 977 1 252 974 1 325 913 462 407 332 295 259 329 304 Bär Växthusyta (kvm).. 65 738 88 925 63 453 54 747 64 870 58 813.. 24 27 23 23 33 27 Prydnadsväxter Växthusyta (kvm)........ 1 376 614 1 546 860 1 476 406........ 439 547 500 Totalt Växthusyta (kvm) 3 273 226 3 372 913 3 013 459 2 657 412 2 678 299 2 870 453 2 861 132 1 264 1 143 971 784 698 848 744 All odling Köksväxter........ 935 986 963 Bär........ 573 594 579 Frukt 365 350 309 324 262 308 305 Prydnadsväxter........ 492 602 539 Totalt 3 199 3 004 2 584 2 213 1 908 2 066 1 952
Statens Jordbruksverk 16 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 2. Översikt trädgårdsodling 2017. och arealer efter län 2. Overview horticultural production 2017. Number of holdings and areas by county Fysisk areal (ha) Frilandsodling Växthusodling All odling Medelareal Medianareal (ha) (ha) Växthusyta (kvm) Medelyta (kvm) Medianyta (kvm) Totalt antal Stockholms 63 75 1,2 0,7 52 228 215 4 389 1 650 88 Uppsala 32 117 3,7 1,0 18 18 124 1 007 540 40 Södermanlands 36 53 1,5 1,0 24 59 993 2 500 600 50 Östergötlands 76 501 6,6 2,0 49 94 629 1 931 980 107 Jönköpings 30 110 3,7 1,5 16 23 540 1 471 600 46 Kronobergs 28 101 3,6 1,4 20 25 261 1 263 500 36 Kalmar 93 847 9,1 1,8 28 39 596 1 414 800 115 Gotlands 72 840 11,7 4,1 16 33 283 2 080 1 000 77 Blekinge 73 457 6,3 2,3 19 140 294 7 384 1 550 92 Skåne 539 7 901 14,7 4,6 187 1 527 887 8 171 3 290 698 Hallands 84 519 6,2 1,4 46 180 397 3 922 2 000 125 Västra Götalands 162 563 3,5 0,9 85 151 418 1 781 900 215 Värmlands 26 94 3,6 1,9 21 32 950 1 569 985 35 Örebro 35 76 2,2 1,0 23 27 721 1 205 845 49 Västmanlands 20 51 2,5 0,9 13 39 584 3 045 1 700 30 Dalarnas 38 194 5,1 0,7 29 35 471 1 223 820 50 Gävleborgs 21 28 1,3 0,8 18 40 841 2 269 1 010 34 Västernorrlands 26 41 1,6 0,7 22 33 934 1 542 1 290 43 Jämtland 32 72 2,2 1,3 13 7 361 566 514 32 Västerbottens 30 37 1,2 1,0 21 76 155 3 626 1 030 44 Norrbottens 39 130 3,3 1,1 24 44 478 1 853 800 60 Hela riket 1 555 12 807 8,2 1,8 744 2 861 132 3 846 1 261 1 952 2014 1 602 12 822 8,0 2,0 848 2 870 453 3 385 1 193 2 066 2011 1 480 12 379 8,4 2,5 698 2 678 299 3 837 1 500 1 908 2008........ 784 2 657 412 3 390.. 2 213 2005........ 971 3 013 459 3 103.. 2 584 2002........ 1 143 3 372 913 2 951.. 3 004 1999........ 1 264 3 273 226 2 590.. 3 199
Statens Jordbruksverk 17 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 3a. Sysselsatta i trädgårdsodling 2017. personer efter arbetsintervall och län, Färre än 450 timmar per år 1 349 timmar per år 3a. Occupation in the horticultural production 2017. Number of persons by work time interval and county Färre än 450 timmar per år (antal personer) 450 899 timmar per år (antal personer) 900 1 349 timmar per år (antal personer) Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Stockholms 55 160 215 19 97 116 22 49 71 Uppsala 46 136 182 11 7 18 9 3 12 Södermanlands 29 64 93 13 26 39 12 11 23 Östergötlands 75 303 378 32 91 123 16 43 59 Jönköpings 26 68 94 5 54 59 6 11 17 Kronobergs 34 19 53 4 3 7 10 14 24 Kalmar 54 636 690 36 79 115 19 21 40 Gotlands 42 123 165 15 60 75 13 22 35 Blekinge 50 510 560 29 53 82 19 41 60 Skåne 350 2 025 2 375 150 1 089 1 239 133 721 854 Hallands 66 238 304 29 59 88 27 40 67 Västra Götalands 133 373 506 52 73 125 45 58 103 Värmlands 23 225 248 10 37 47 11 11 22 Örebro 39 38 77 10 6 16 11 6 17 Västmanlands 20 38 58 6 5 11 8 7 15 Dalarnas 33 135 168 27 14 41 12 17 29 Gävleborgs 21 93 114 10 17 27 10 18 28 Västernorrlands 20 20 40 13 14 27 10 9 19 Jämtland 36 10 46 8 10 18 4 2 6 Västerbottens 34 28 62 6 16 22 14 19 33 Norrbottens 38 50 88 14 12 26 9 7 16 Hela riket 1 224 5 292 6 516 499 1 822 2 321 420 1 130 1 550 2014 1 172 6 096 7 268 580 1 598 2 178 409 1 191 1 600 2011 1 372 5 276 6 648 582 1 657 2 239 360 824 1 184 2008 1 534 6 963 8 497 697 1 584 2 281 433 908 1 341 2005 2 203 11 476 13 679 538 2 142 2 680 436 732 1 168
Statens Jordbruksverk 18 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 3b. Sysselsatta i trädgårdsodling 2017. personer efter arbetsintervall och län, 1 350 timmar per år Minst 1 800 timmar per år 3b. Occupation in the horticultural production 2017. Number of persons by work time interval and county 1 350 1 799 timmar per år (antal personer) Minst 1 800 timmar per år (antal personer) Totalt (antal personer) Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Familj Övriga Samtliga Stockholms 7 62 69 48 174 222 151 542 693 Uppsala 6 10 16 30 13 43 102 169 271 Södermanlands 9 25 34 24 58 82 87 184 271 Östergötlands 23 21 44 61 45 106 207 503 710 Jönköpings - 10 10 45 50 95 82 193 275 Kronobergs 6 28 34 19 62 81 73 126 199 Kalmar 29 24 53 78 42 120 216 802 1 018 Gotlands 19 28 47 55 58 113 144 291 435 Blekinge 8 28 36 60 27 87 166 659 825 Skåne 108 672 780 514 769 1 283 1 255 5 276 6 531 Hallands 26 45 71 67 54 121 215 436 651 Västra Götalands 39 52 91 136 112 248 405 668 1 073 Värmlands 4 7 11 34 32 66 82 312 394 Örebro 14 13 27 37 3 40 111 66 177 Västmanlands 3 9 12 24 18 42 61 77 138 Dalarnas 10 4 14 28 11 39 110 181 291 Gävleborgs 5 6 11 22 26 48 68 160 228 Västernorrlands 9 9 18 35 17 52 87 69 156 Jämtland 3 1 4 17 4 21 68 27 95 Västerbottens 4 24 28 27 18 45 85 105 190 Norrbottens 6 8 14 37 9 46 104 86 190 Hela riket 338 1 086 1 424 1 398 1 602 3 000 3 879 10 932 14 811 2014 396 1 156 1 552 1 347 1 079 2 426 3 904 11 120 15 024 2011 357 930 1 287 1 146 1 587 2 733 3 817 10 274 14 091 2008 456 1 024 1 480 1 211 1 031 2 242 4 331 11 510 15 841 2005 394 942 1 336 1 468 1 497 2 965 5 039 16 789 21 828
Statens Jordbruksverk 19 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 4. Åldersfördelning are 2008 2017. personer efter åldersintervall 4. Age distribution for production leaders 2017. Number of persons by age interval Ålder personer 2008 2011 2014 2017 Andel (%) personer Andel (%) personer Andel (%) personer Yngre än 25 år 16 0,7 12 0,6 5 0,2 12 0,6 25 34 år 81 3,7 55 2,9 77 3,7 105 5,4 35 44 år 349 15,8 251 13,2 306 14,8 284 14,5 45 49 år 284 12,8 228 11,9 226 10,9 210 10,8 Andel (%) 50 54 år 387 17,5 284 14,9 319 15,4 268 13,7 55 59 år 387 17,5 354 18,6 349 16,9 299 15,3 60 64 år 340 15,4 308 16,1 331 16,0 318 16,3 Minst 65 år 369 16,7 416 21,8 453 21,9 456 23,4 Totalt 2 213 100,0 1 908 100,0 2 066 100,0 1 952 100,0
Statens Jordbruksverk 20 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 5a. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (blomkål gurka) 5a. Outdoor vegetables 1999 2017. Area, harvest and number of holdings by crop 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Blomkål Areal (ha) 341 316 311 236 293 392 421 (ton) 6 028 4 850 5 450 3 798 5 830 6 769 7 359 Avkastning (ton/ha) 17,7 15,3 17,5 16,1 19,9 17,3 17,5 105 98 96 83 94 95 85 Broccoli Areal (ha).... 246 217 255 308 335 (ton).... 1 944 1 485 2 138 2 604 2 941 Avkastning (ton/ha).... 7,9 6,8 8,4 8,5 8,8.... 117 102 114 118 129 Brysselkål Areal (ha).......... 25 38 (ton).......... 400 362 Avkastning (ton/ha).......... 16,0 9,5.......... 3 27 Bönor & ärtor (färska) Areal (ha) 17 21 18 14 18 22 98 (ton)...... 40 56 52 299 Avkastning (ton/ha)...... 2,8 3,2 2,4 3,1...... 37 23 23 93 Dill Areal (ha) 154 163 175 158 156 194 176 (ton).... 969 709 729 955 454 Avkastning (ton/ha).... 5,5 4,5 4,7 4,9 2,6 98 88 122 140 139 138 122 Fänkål Areal (ha).......... 16 25 (ton).......... 304 328 Avkastning (ton/ha).......... 19,0 13,1.......... 5 40 Grönkål Areal (ha).......... 49 89 (ton).......... 623 708 Avkastning (ton/ha).......... 12,7 8,0.......... 22 99 Gurka Areal (ha) 293 278 226 161 160 152 126 (ton) 13 276 12 313 11 503 7 247 8 678 9 971 7 499 Avkastning (ton/ha) 45,3 44,3 50,9 45,0 54,3 65,6 59,5 159 117 102 73 80 88 87 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 21 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 5b. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (isbergssallat palsternacka) 5b. Outdoor vegetables 1999 2017. Area, harvest and number of holdings by crop 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Isbergssallat Areal (ha) 687 1 092 1 211 1 222 1 128 1 168 968 (ton) 19 325 23 350 27 199 28 482 25 830 29 774 22 784 Avkastning (ton/ha) 28,1 21,4 22,5 23,3 22,9 25,5 23,5 (st) 138 114 84 74 73 55 48 Annan sallat Areal (ha) 39 94.... 263 619 679 (ton) 538 865.... 2 489 5 394 5 468 Avkastning (ton/ha) 13,8 9,2.... 9,5 8,7 8,1 (st) 42 63.... 23 100 107 Jordärtskocka Areal (ha) 4 12 16 21 36 86 90 (ton).......... 1 126 1 360 Avkastning (ton/ha).......... 13,1 15,1 (st) 7 12 10 11 12 48 61 Kålrot Areal (ha) 197 175 163 209 192 160 137 (ton) 5 945 4 080 4 894 6 807 5 254 4 612 4 270 Avkastning (ton/ha) 30,2 23,3 30,0 32,6 27,4 28,8 31,2 (st) 154 147 124 105 99 86 77 Majs Areal (ha) 84 126 140 67 153 201 106 (ton) 524 425 993 351 1 273 1 427 913 Avkastning (ton/ha) 6,2 3,4 7,1 5,2 8,3 7,1 8,6 (st) 87 91 93 93 69 73 86 Matlök Areal (ha) 791 805 902 849 1 017 1 152 1 264 (ton) 35 283 23 228 28 614 32 793 41 623 53 282 62 796 Avkastning (ton/ha) 44,6 28,9 31,7 38,6 40,9 46,3 49,7 (st) 313 311 274 230 218 225 225 Morot Areal (ha) 1 756 1 820 1 727 1 734 1 927 1 942 1 702 (ton) 84 308 84 784 96 228 91 609 104 870 119 021 109 077 Avkastning (ton/ha) 48,0 46,6 55,7 52,8 54,4 61,3 64,1 (st) 500 453 419 356 295 312 290 Palsternacka Areal (ha) 110 115 180 228 349 290 224 (ton).... 4 717 5 494 9 320 6 849 5 993 Avkastning (ton/ha).... 26,2 24,1 26,7 23,6 26,8 (st) 46 49 80 87 107 97 102 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 22 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 5c. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (persilja selleri & rotselleri) 5c. Outdoor vegetables 1999 2017. Area, harvest and number of holdings by crop 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Persilja Areal (ha) 43 34 60 61 36 39 34 (ton).......... 250 255 Avkastning (ton/ha).......... 6,4 7,5 42 33 31 31 16 64 56 Pumpor Areal (ha) 36 41 73 43 59 117 191 (ton)...... 711 864 2 138 3 506 Avkastning (ton/ha)...... 16,5 14,6 18,3 18,4 35 36 52 36 34 91 104 Purjolök Areal (ha) 138 99 127 144 181 175 147 (ton) 3 245 2 574 3 424 3 534 5 013 5 279 4 170 Avkastning (ton/ha) 23,5 26,0 27,0 24,5 27,7 30,2 28,4 105 115 92 94 84 75 77 Rabarber Areal (ha) 13 17 15 11 13 24 30 (ton)...... 185 244 432 395 Avkastning (ton/ha)...... 16,8 18,8 18,0 13,2 21 20 24 19 13 21 45 Rödbeta Areal (ha) 303 255 288 276 331 453 445 (ton) 14 400 9 330 12 699 10 283 10 258 17 489 16 770 Avkastning (ton/ha) 47,5 36,6 44,1 37,3 31,0 38,6 37,7 162 177 159 170 166 197 186 Andra betor Areal (ha).......... 3 53 (ton).......... 77 663 Avkastning (ton/ha).......... 30,8 12,5.......... 3 66 Rödkål Areal (ha).......... 7 35 (ton).......... 370 1 243 Avkastning (ton/ha).......... 52,9 35,5.......... 4 47 Selleri & rotselleri Areal (ha) 53 42 58 76 48 38 67 (ton)...... 1 738 1 051 722 1 611 Avkastning (ton/ha)...... 22,9 21,9 19,0 24,0 38 24 16 19 10 9 43 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 23 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 5d. Köksväxter på friland 1999 2017. Areal, skörd och antal efter gröda (sparris övrigt & diverse) 5d. Outdoor vegetables 1999 2017. Area, harvest and number of holdings by crop 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Sparris Areal (ha) 16 37 67 82 131 155 151 (ton).......... 202 221 Avkastning (ton/ha).......... 1,3 1,5 19 34 52 58 66 92 89 Spenat Areal (ha) 134 154 243 161 167 114 39 (ton).... 2 113 1 567 2 703 2 129 154 Avkastning (ton/ha).... 8,7 9,7 16,2 18,7 3,9 20 17 30 36 23 26 21 Spetskål Areal (ha).......... 4 51 (ton).......... 152 680 Avkastning (ton/ha).......... 38,0 13,3.......... 2 47 Squash (Zucchini) Areal (ha) 11 22 20 15 16 28 39 (ton)...... 424 543 901 1 231 Avkastning (ton/ha)...... 27,5 33,5 32,2 31,6 26 40 23 31 21 24 71 Vitkål Areal (ha) 447 385 370 392 428 354 338 (ton) 19 842 13 405 15 557 16 962 17 795 15 889 16 362 Avkastning (ton/ha) 44,4 34,8 42,0 43,3 41,5 44,9 48,4 201 189 156 135 132 141 134 Vitlök Areal (ha)............ 15 (ton)............ 83 Avkastning (ton/ha)............ 5,5............ 45 Övriga kålväxter Areal (ha)...... 97 122 37 64 (ton)...... 1 805 2 365 820 1 032 Avkastning (ton/ha)...... 18,7 19,4 22,2 16,1...... 51 44 30 86 Övrigt & diverse Areal (ha) 483 664 411 579 319 133 135 (ton).......... 674 1 032 Avkastning (ton/ha).......... 5,1 7,6.......... 121 170 Totalt Areal (ha) 6 150 6 767 7 047 7 053 7 798 8 456 8 311 1 158 1 045 987 901 791 792 816 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 24 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 6a. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (blomkål brysselkål) 6a. Outdoor vegetables 2017. Area, harvest and number of holdings by county Blomkål Broccoli Brysselkål Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms 1 6 4 1 2 8...... Uppsala 5 39 5 7 25 5...... Södermanlands.................. Östergötlands 13 462 4 9 42 6 - - - Jönköpings............ - - - Kronobergs - - -...... - - - Kalmar...... 2 16 5...... Gotlands 1 8 3 1 5 5 0 2 3 Blekinge............ - - - Skåne 372 6 478 22 271 2 478 24 35 349 9 Hallands 2 43 4 6 64 6...... Västra Götalands 15 184 10 15 134 16 0 0 3 Värmlands 2 19 4 1 5 4 - - - Örebro 1 3 5 1 2 6...... Västmanlands............ - - - Dalarnas 1 21 3 2 8 7...... Gävleborgs...... 1 13 6...... Västernorrlands...... 0 2 4 - - - Jämtland 3 31 3 2 3 6...... Västerbottens 1 6 3 2 8 5 - - - Norrbottens 1 4 4 3 15 7 - - - Hela riket 421 7 359 85 335 2 941 129 38 362 27 2014 392 6 769 95 308 2 604 118 25 400 3 2011 293 5 830 94 255 2 138 114...... 2008 236 3 798 83 217 1 485 102...... 2005 311 5 450 96 246 1 944 117...... 2002 316 4 850 98............ 1999 341 6 028 105............ Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 25 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 6b. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (bönor & ärter fänkål) 6b. Outdoor vegetables 2017. Area, harvest and number of holdings by county Bönor & ärter Dill Fänkål Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms 1 3 12 1 4 6 0 1 6 Uppsala 1 7 4...... 0 1 3 Södermanlands...... 1 1 4 - - - Östergötlands 4 13 7 21 61 12 1 3 3 Jönköpings............ - - - Kronobergs 1 5 4............ Kalmar 37 55 5 2 4 8...... Gotlands 1 12 6 0 1 4...... Blekinge - - - 3 10 5 - - - Skåne 45 180 15 113 286 31 20 311 6 Hallands 1 2 4 12 54 10 1 3 4 Västra Götalands 4 16 15 16 12 15 1 4 5 Värmlands...... 0 0 3...... Örebro 1 1 5 4 19 6...... Västmanlands............ - - - Dalarnas 1 1 3 0 0 4...... Gävleborgs.................. Västernorrlands............ - - - Jämtland - - -............ Västerbottens...... - - - - - - Norrbottens - - - - - - - - - Hela riket 98 299 93 176 454 122 25 328 40 2014 22 52 23 194 955 138 16 304 5 2011 18 56 23 156 729 139...... 2008 14 40 37 158 709 140...... 2005 18.... 175 969 122...... 2002 21.... 163.. 88...... 1999 17.... 154.. 98...... Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 26 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 6c. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (grönkål isbergssallat) 6c. Outdoor vegetables 2017. Area, harvest and number of holdings by county Grönkål Gurka Isbergssallat Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms 1 9 7 1 17 7 0 1 3 Uppsala.................. Södermanlands.................. Östergötlands 0 0 3 4 106 6...... Jönköpings 1 2 4............ Kronobergs.................. Kalmar 0 2 3 31 2 086 11...... Gotlands 1 5 8 1 7 4...... Blekinge...... 36 2 996 8 17 505 4 Skåne 56 516 27 44 1 852 12 933 22 011 23 Hallands 27 156 8 1 1 4...... Västra Götalands 1 3 11 6 419 11...... Värmlands 1 3 3 1 7 4...... Örebro 0 0 3 0 1 3 - - - Västmanlands - - -............ Dalarnas 1 8 7 0 1 3 1 5 3 Gävleborgs............ - - - Västernorrlands...... 0 1 4 - - - Jämtland 0 1 4 - - -...... Västerbottens - - - - - -...... Norrbottens...... - - - - - - Hela riket 89 708 99 126 7 499 87 968 22 784 48 2014 49 623 22 152 9 971 88 1 168 29 774 55 2011...... 160 8 678 80 1 128 25 830 73 2008...... 161 7 247 73 1 222 28 482 74 2005...... 226 11 503 102 1 211 27 199 84 2002...... 278 12 313 117 1 092 23 350 114 1999...... 293 13 276 159 687 19 325 138 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.
Statens Jordbruksverk 27 JO 33 SM 1801, korrigerad version 2018-06-20 6d. Köksväxter på friland 2017. Areal, skörd och antal efter län (annan sallat kålrot) 6d. Outdoor vegetables 2017. Area, harvest and number of holdings by county Annan sallat Jordärtskocka Kålrot Areal Areal Areal (ha) (ton) (ha) (ton) (ha) (ton) Stockholms 8 21 13 1 2 8...... Uppsala 9 15 5............ Södermanlands 1 1 4 - - -...... Östergötlands 1 4 4 1 7 5 42 1 445 4 Jönköpings - - -...... - - - Kronobergs.................. Kalmar............ 1 17 4 Gotlands 1 6 9 16 153 6 3 39 6 Blekinge 1 17 4...... - - - Skåne 636 5 194 24 66 1 149 18 74 2 339 19 Hallands 11 161 5 3 22 6 1 18 3 Västra Götalands 1 2 10 2 21 5 3 152 9 Värmlands 1 4 3 - - - 7 212 5 Örebro 0 1 3...... 0 2 4 Västmanlands............ - - - Dalarnas 3 16 6...... 1 11 5 Gävleborgs 1 1 3...... 0 1 3 Västernorrlands...... - - -...... Jämtland.................. Västerbottens - - - - - - 1 5 3 Norrbottens...... - - -...... Hela riket 679 5 468 107 90 1 360 61 137 4 270 77 2014 619 5 394 100 86 1 126 48 160 4 612 86 2011 263 2 489 23 36.. 12 192 5 254 99 2008...... 21.. 11 209 6 807 105 2005...... 16.. 10 163 4 894 124 2002 94 865 63 12.. 12 175 4 080 147 1999 39 538 42 4.. 7 197 5 945 154 Anm. Areal avser skördad areal för 2014 2017, sådd/planterad areal för 2011 och utnyttjad/odlad areal för tidigare år. Kursiverad text i tabellen visar data som samlats in under rubriken Övriga köksväxter på enkäten och därför kan antas vara något underskattade.