Kallelse till Huddinges brottsförebyggande råd

HUDDINGES BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinges brottsförebyggande råd Tid Onsdag den 7 mars 2018, klockan 15:30* Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information: Utredning om HuBrå Björn Rosborg, utredare (KL. 15:35-16:00) 3 Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 (Kl. 16:00-16:20) KS-2018/451.181 Paus (Kl.16:20-16:30) 4 Information: Våldsbejakande extremism Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare (Kl. 16:30-16:50) 5 Information från kommunen Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare, KSF, Leif Nilsson, enhetschef, NBF, Yvonne Kokkola, verksamhetschef, SÄF (Kl. 16:50-17:00) 6 Information från polisen (Kl. 17:00-17:10) 7 Övriga frågor

HUDDINGES BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) * Koalitionen har förmöte i A-salen kl. 15:00 Huddinge den 28 februari 2018 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

Dnr: KS-2017/2231 Översyn av och förslag på organisation och former för Huddinge kommuns politiska beredning av trygghet och Björn Rosborg Utredningsteamet Kvalitet- och projekt

2 (15) Innehåll Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syftet...4 1.3 Metod och genomförande...4 1.4 Disposition...4 2. Definitioner och beskrivning av nuläge...5 2.1 Begreppet...5 2.2 Det brottsförbyggande arbetet i kommunerna...5 2.2.1 Låg prioritet...6 2.2.2 Tänkbar utveckling...6 2.3 Huddinges brottsförebyggande råd formellt...6 2.4 Huddinge kommuns brottsförebyggande råd reellt...7 2.4.1 Tillbakablick...7 2.4.2 Sammanträdena och de frågor som avhandlas...8 2.4.3 Effekter och påverkan...9 2.4.4 Den politiska styrningen...9 2.4.5 Utmaningar...10 3. Utblick hur arbetar andra...11 3.1 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)...11 3.3.2 Haninge kommun har avskaffat det brottsförebyggande rådet...11 3.3.3 I Karlstad är det räddningstjänsten som har ansvaret...12 3.3.4 Borås stad i förändringsprocessen...12 3.2 Länsstyrelsens nya uppdrag...13 4. Slutsatser och rekommendationer...14 Bilagor...15 Material...15 Intervjulista...15

3 (15) Sammanfattning Syftet med utredningen har varit att utvärdera nuvarande politiska beredning av det t genom att redovisa Huddinge brottsförebyggande råds (Hubrå) för- och nackdelar och huruvida rådet utför de uppgifter som återfinns i reglementet. Rent generellt tyder mycket på att det t får en allt viktigare roll. Men både polisen och kommunerna framhåller att det lokala t sällan prioriteras och att arbetet behöver förankras tydligare än i dag. Många kommuner tycks också uppleva att deras arbete med frågan har stagnerat så Huddinge kommuns situation är på intet sätt unik. I sammanhanget bör dock förtydligas att enligt intervjuer och verksamhetsberättelser fullgör Hubrå sitt uppdrag, men många menar att rådet skulle kunna driva på det t genom att ta fler initiativ och ha tydliga kanaler till beslutsforum med mandat och resurser. Utifrån de intervjuer och den områdesspaning som gjorts presenteras nedan tre alternativa politiska beredningar/lösningar för det t: 1. Utveckla Hubrå genom att i ett nytt reglemente explicit skriva att de politiskt valda ledamöterna ska vara representerade i relevanta nämnder så att förbindelsen mellan Hubrå och dessa underlättas. Reducera också antalet ledamöter i forumet då det bidrar till mindre formella sammanträden och underlättar nya innovativa arbetssätt med målet att finna kreativa lösningar. Akademierna bör även kopplas till Hubrå då det skulle främja den kunskapsbaserade utveckling staten efterfrågar. 2. Hänskjut frågorna till ett utskott under kommunstyrelsen a. Inrätta ett nytt utskott under kommunstyrelsen med uppdraget att driva och bereda det t. Då utskottets uppdrag blir för litet om det enbart har att hantera de brottsförebyggande frågorna skulle även andra sociala hållbarhetsfrågor kunna hanteras där. b. Låt nuvarande arbetsutskott ha tematiska möten ett par gånger om året då det t redovisas och bereds. 3. Det t har inget utpekat politiskt forum utan all styrning av arbetet görs i Mål och budget. Årlig uppföljning av kommunens skulle kunna ske på samma sätt som används för andra viktiga frågor. I dialog med kommunalrådet som ansvarar för frågan skriver förvaltningen genom säkerhetschefen en PM med analys och förslag på inriktning och åtgärder för det t det kommande året som input till planeringsförutsättningarna. Utifrån planeringsförutsättningarna väljer sedan kommunfullmäktige, efter sedvanlig budgetprocess, vad som ska ingå i Mål och budget, varpå det kan bli utvecklingsåtaganden för en eller flera nämnder och följas upp i delårsrapport och verksamhetsberättelse.

4 (15) 1. Inledning 1.1 Bakgrund I verksamhetsplanen för Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) 2017 anges att under 2017 påbörjas en översyn av Huddinges brottsförebyggande råds funktion, roll och ansvar samt samverkan samt effekter kring trygghetnätverken som skapats. Den 7 december 2016 gavs kommunstyrelsens förvaltning därför i uppdrag att se över organisationen och formerna för den verksamhet som för närvarande hanteras i Huddinge kommuns brottsförebyggande råd. 1.2 Syftet Syftet med utredningen är att utvärdera nuvarande politiska beredning av det t genom att redovisa Hubrås för- och nackdelar och huruvida rådet utför de uppgifter och uppfyller de krav som ställs i reglementet. Som en del av utvärderingen ska även en omvärldsbevakning göras för att klarlägga hur andra likartade kommuner arbetar med frågan och hur trender och lagstiftning ser ut rörande kommunernas t. Utifrån utvärderingens resultat ska utredningen sedan presentera hur den politiska beredningen av trygghetsfrågor och i Huddinge kommun ska hanteras framöver. 1.3 Metod och genomförande Intervjuer har gjorts med ett flertal förtroendevalda i Hubrå och kommunstyrelsen men också med tjänstemän vid Trygghets- och säkerhetssektionen på kommunstyrelsens förvaltning, säkerhetsansvariga i ett antal andra kommuner och tjänstemän på Brottsförebyggande rådet (Brå), Länsstyrelsen och SKL. Utredningen har genomförts enligt följande: 1. Planering av uppdraget och inläsning av relevant material 2. Intervjuer 3. Sammanställning av material 4. Analys, slutsatser och rapportskrivande 1.4 Disposition Kapitel två inleds med en begreppsdefinition men innehåller framför allt en generell översikt av hur det t bedrivs i kommunerna samt en mer specifik nulägesbeskrivning av hur det bedrivs i Huddinge kommun. Följande kapitel är en utblick, dels i hur det fungerar i ett antal andra kommuner dels i hur Länsstyrelsen ser på det t. I det fjärde och sista kapitlet dras slutsatser och redovisas olika alternativa lösningar.

5 (15) 2. Definitioner och beskrivning av nuläge 2.1 Begreppet Det finns idag ingen reglering av kommunens och därmed heller ingen glasklar definition av vad begreppet innefattar. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan man dock göra en översiktlig indelning av det t enligt följande 1 : Social brottsprevention ska motverka antingen att individer börjar begå brott i unga år eller återfaller i ny brottslighet efter avtjänat straff. Här återfinns alltifrån insatser i skolan till insatser mot riskgrupper eller enskilda individer som kan befaras begå eller som har begått brott. Situationell brottsprevention riktas mot tillfället, platsen eller sammanhanget där brottet begås, liksom mot brottsobjektet. Det kan vara genom kontroll eller övervakning på en plats för att öka risken för upptäckt, eller att minska brottsobjektets tillgänglighet genom till exempel lås och larm. Genom administrativa åtgärder kan kommunen försvåra för organiserad brottslighet. Det kan gälla upphandlingsprocessen, planprocessen, tillsyn och bidragsgivning. Här ingår även arbete mot otillåten påverkan och att försvåra rekrytering till kriminella nätverk. Det t omfattar ett flertal olika områden och ibland väljer man att uttryckligen nämna några av dem som kampen mot den våldsbejakande extremismen och arbetet med ANDT 2 för att förtydliga att de är inkluderade då det traditionella t har breddats till följd av en omvärld i förändring och nya hot och riskbilder. 2.2 Det brottsförbyggande arbetet i kommunerna 3 Grundläggande i ett lokalt är att polis och kommun samordnar sina insatser. Ett effektivt arbete handlar om att förebygga brott och genomföra tidiga preventiva insatser med fokus på såväl brottssituationer som brottsoffer och gärningspersoner. I dag har mer än 80 procent av landets 290 kommuner en överenskommelse med polisen om samverkan i det t. I de flesta kommuner organiseras det lokala t i lokala råd med olika namn. Råden drivs av kommunen och varierar i storlek från en liten grupp bestående av lokal polischef, kommunchef eller kommunalråd och en samordnare, till större organisationer med ett stort antal deltagare. I många fall fungerar samarbetet i de lokala råden väl, men arbetet skulle kunna vässas enligt Brå. Sedan 2008 samverkar polis och kommun genom att skriva gemensamma så kallade samverkansöverenskommelser om det t. Brå har tidigare utvärderat detta arbete. Både kommun och polis upplever att denna 1 Säkra städer, rapport från SKL november 2017. 2 ANDT arbetet har som mål att motverka missbruket av alkohol, narkotika, doping och tobak 3 Samverkan i lokalt, en gemensam rapport från Brå, Polisen och SKL.

6 (15) samverkansmodell har varit till nytta och att såväl samarbetet parterna emellan som samverkansorganisationen i sig har gjort det gemensamma arbetet mer strukturerat. Det är dock sällan som andra aktörer än kommun och polis är med och tecknar samverkansöverenskommelser. 2.2.1 Låg prioritet Både polisen och kommunerna framhåller i Brås studier att det lokala t sällan prioriteras. Många samordnare upplever att det är svårt att hålla uppe det interna intresset så att samverkansöverenskommelserna blir en levande del av det dagliga arbetet i kommunen. Brås bedömning är att överenskommelserna behöver förankras tydligare än i dag. Förankringen måste göras både hos beslutsfattare och ute i verksamheterna. För att överenskommelserna ska bli en levande del av verksamheterna behöver också mer resurser, speciellt i form av att tillräckligt med tid, avsättas för det lokala t. 2.2.2 Tänkbar utveckling 4 I en statlig skrivelse konstateras att det lokala t skulle kunna förbättras ytterligare om det civila samhällets organisationer och näringslivet involverades i större utsträckning. Andra viktiga aktörer är akademierna då involverandet av olika forskningsorgan i det löpande arbetet främjar en kunskapsbaserad utveckling. Det kan handla om att forskare aktivt bidrar med stöd i analys- och uppföljningsarbetet eller att utveckla effektiva metoder. Kopplingen mellan forskning och praktik bör öka. Som underlag för sina synpunkter ovan har regeringen bland annat Brås rapport Förstärkt stöd till och samordning av det lokala brottsförebyggande arbetet som är en redovisning av ett regeringsuppdrag och i vilken följande behov har identifierats: Grunderna i det kunskapsbaserade t. Det finns ett stort behov av grundläggande brottsförebyggarkunskap samt metod och processtöd för att öka förmågan att gemensamt lösa lokala brottsproblem. Mer utveckling och innovation. Det lokala t har i viss mån stagnerat. Såväl gamla som nya problem möts ofta med gamla lösningar. Nya idéer måste provas och utvärderas. Höjd prioritet och samordning. Eftersom det inte finns en entydig och generell lagstadgad skyldighet för kommuner att arbeta brottsförebyggande, är det svårt att få gehör hos beslutsfattarna. Kommunerna och polisen måste därför ta ett större ansvar för och höja prioriteten i sitt brottsförebyggande arbete. 2.3 Huddinges brottsförebyggande råd formellt Enligt reglementet är Huddinge brottsförebyggande råd (Hubrå) ett organ för samordning och utveckling av kommunens alkohol/drog- samt. Rådet har en övergripande roll för att utveckla det 4 Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program. Skr 2016/17:126

7 (15) förebyggande arbetet för att minska brottsligheten i Huddinge. Det innebär bland annat att verka som samordnare och förmedlare av kunskaper. Om rådet föreslår insatser i förebyggande syfte inom ett visst område ska besluten förankras i de nämnder, styrelser eller andra organ som påverkas av den föreslagna insatsen. Rådet kan vara remissinstans inom sitt verksamhetsområde. Rådet består av tretton ledamöter, varav nio politiker. De politiskt valda ledamöterna bör företrädesvis vara representerade i följande nämnder: grundskolenämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt natur-och byggnadsnämnden. Polisen har två representanter i rådet liksom kommunens tjänstemannaorganisation. Budgeten uppgår till 264 tkr för 2017 och fördelar sig i huvudsak på arvoden, 60 tkr, och bidrag, fortbildning och övrigt 204 tkr. 2.4 Huddinge kommuns brottsförebyggande råd reellt 2.4.1 Tillbakablick Som framgår av rubriken 2.3 ovan ska Hubrå förmedla kunskaper och samordna och utveckla det brottsförbyggande arbetet i kommunen. Tittar man tillbaka i verksamhetsberättelserna för åren 2015-2016 för att få en uppfattning om hur Hurbrå utfört sitt uppdrag kan man genom ett axplock av aktiviteter se följande. Förmedlat kunskaper och fått information Justitieminister Morgan Johansson träffade kommunen i maj 2015 för att samla idéer och få veta mer om det t på lokal nivå. Rådet har under året fått information om vad som ligger i verksamheternas ansvar samt hur arbetet med plan mot diskriminering går till på gymnasieskolorna. Kartlagt ungdomskriminaliteten. Deltagit i Huddingedagarna och tagit fram informationsfolder. Periodiskt sänt ut Trygghetsbrev. Tagit fram material om hur inbrott förebyggs. Förmedlat kunskaper och information i artiklar i Vårt Huddinge, Mitti Huddinge och Södra sidan. Samordnat Bjudit in förvaltningar och olika verksamheter till mötena. Tagit fram en plan för nattvandringen i kommun med målet att det ska finnas nattvandring i alla bostadsområden samt att det har skapats ett kommunövergripande nätverk. Arbetet mot organiserad brottslighet har fortsatt utifrån den strategiska handlingsplanen. Den operativa samverkangruppen bestående av personer från kommun, polis och brandförsvar har träffats varje torsdag och uppdaterar en nulägesbild av trygghet och säkerhetsläget i kommunen.

8 (15) En trygghetsdag har genomförts med flera aktörer samt att Hubrå deltagit i fyra möten med Skogås brå. Stöttat och följt arbetet kring nattvandring och andra koncept. Utvecklat En ny samverkansöverenskommelse mellan kommun, polis samt brandförsvar undertecknades där ett antal prioriterade samverkansområden togs fram med en aktivitetsplan för 2017-2018. Tanken är att kunna genomföra insatser utifrån lokal lägesbild och samverkansöverenskommelsen. Ett förslag till Riktlinjer mot klotter har tagits fram och sänts på remiss. Tillsammans för orten har under 2016 genomförts i Vårby och i Flemingsberg. Huddinge kommun har som första kommun i Stockholms län tecknat en överenskommelse med Brottsofferjouren Huddinge-Botkyrka om Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Utöver detta har arbete gjorts för att kartlägga våldet i kommunen samt det våldsförebyggande arbete som bedrivs och förslag har tagits fram hur detta arbete bör bedrivas vidare. Ett förslag på Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism har tagits fram. Kommunen har med Fryshuset, Botkyrka kommun och Haninge kommun fått en miljon i bidrag för att genom Fryshuset som resurscentrum höja kompetensen hos anställda i kommunerna i ämnet våldsbejakande extremism. Utifrån ovan redovisade punkter finns fog att hävda att Hubrå haft en vital verksamhet med många aktiviteter och fullgjort sina uppgifter enligt reglementet. 2.4.2 Sammanträdena och de frågor som avhandlas De senaste två åren har rådet sammanträtt fyra gånger per år. En vanlig kallelse har ca 10 punkter där mer än hälften är informationspunkter; dels generell information från polisen och kommunen, dels mer specifik information om en satsning, en akut fråga eller ett område (t.ex. trygghetsdagen, bostadsinbrott, Samkraft, våldsbejakande extremism). Beslutsärendena avser ofta remissvar eller rör verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen men även viss bidragsgivning. Av intervjuerna framgår att sammanträdena brukar var ca 2 timmar långa och beskrivs som informativa, i första hand för politikerna då polis och tjänstemän som arbetar operativ med frågorna och träffas en gång i veckan för att ta fram en lägesbild redan känner till den information som ges. Bilden av rådet som främst en mottagare av information tycks omfatta fler kommuner där verksamheten hanteras i ett råd eller liknande då den bekräftas i intervjuer från personer verksamma i andra kommuner eller med kunskap från andra kommuner. Följden av att rådet upplevs som ett informationsforum innebär att Hubrå sällan tar egna initiativ. Uppfattningen bland många av de intervjuade i Huddinge är att arbetet med de brottsförebyggande frågorna lyftes efter den översyn som gjordes 2010-2011 och som ledde fram till att ett nytt reglemente beslutades i april 2011 och en första verksamhetsplan togs fram för 2012, men att det under senare år

9 (15) inträtt en mättnad och att det behövs nya utmaningar/förändringar för att utveckla verksamheten. Tjänstemännen och polisen anser att engagemang för och kunskap om det t måste förbättras hos flera av rådets förtroendevald. 2.4.3 Effekter och påverkan På en direkt fråga rörande vilka effekter och vilken påverkan Hubrå har haft på det t framhålls spontant frågan om kameraövervakning, trygghet i skolorna och hanteringen av Bandidosvillan. Det finns också en förhoppning att det Trygghetsbrev som sänds ut periodiskt uppskattas och för ut frågorna till en bredare krets. Det framgår också från flera politiker att man är nöjd med det tjänstemannastöd man får. Det finns dock från tjänstemännen en viss undran över att ingen från barn- och utbildningsförvaltningen deltar i arbetet på motsvarande sätt som exempelvis social- och äldreomsorgsförvaltningen gör. På den direkta frågan om Hubrå gör det man förväntas göra anser en klar majoritet av de intervjuade att man ändå samordnar arbetet, svarar på remisserna, för ut kunskaper och ger information. Tjänstemännen menar också att man genom den operativa samverkan med polisen och brandförsvaret utvecklar det t och att man nu befinner sig i en spännande fas då man snart har ett digitalt stöd för att åskådliggöra den gemensamma lägesbilden. Många framhåller också att den samverkan som sker med de ideella krafterna är effektiv då civilsamhället involveras; det kan exempelvis vara nattvandrarna, grannstöd och brottsofferjouren. 2.4.4 Den politiska styrningen I reglementet för Hubrå står att de politiskt valda ledamöterna företrädesvis bör vara representerade i följande nämnder: grundskolenämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt natur-och byggnadsnämnden. Tanken var att Hubrås verksamhet skulle kunna kopplas till relevanta nämnder rörande brottsförebyggande frågor och att dessa i sin tur skulle kunna, utifrån sitt perspektiv och ansvarsområde, initiera ärenden i Hubrå. Nästan samtliga av politikerna anser emellertid att detta fungerat dåligt. En av de intervjuade är dock inte häpen över det utan anser att skulle man ha menat allvar med kopplingen borde man ha stipulerat att ordföranden i respektive nämnd med automatik även skulle ingå i Hubrå. Tjänstemännen anser att det brottsförebyggande arbetat skulle behöva få en bättre kanal till de politiska forum där det finns beslutsmandat och resurser, men har inga konkreta förslag på hur det skulle ske utan anser att det främst är en fråga för de förtroendevalda. En tidigare tjänsteman i kommunen menar emellertid att ett alternativ till Hubrå skulle kunna vara att inrätta ett hållbarhetsutskott där de brottsförebyggande frågorna ingår, eller så skulle man inte ha något utpekat forum alls utan låta kommunstyrelsens arbetsutskott en gång per termin fokusera på frågan.

10 (15) De förtroendevalda är kluvna inför frågan. Ingen är riktigt nöjd med hur Hubrå fungerar i dagsläget, men lösningarna på hur det t ska beredas politiskt skiljer sig åt. Någon förespråkar ett utskott direkt under kommunstyrelsen då det skulle höja statusen för de brottsförebyggande frågorna samtidigt som dessa skulle hanteras av ett forum som både har beslutsmandat och i sin förlängning (KS) även resurser. Andra anser att den lösningen förvisso skulle höja ambitionsnivån för frågan men samtidigt begränsa ledamöterna till att endast omfatta de som sitter i kommunstyrelsen. Dessutom finns de som anser att det viktigaste t utförs av nämnderna i den ordinarie verksamheten och inte av Hubrå. Borde man inte då försöka att tillämpa den vedertagna styrningen och ge relevanta uppdrag till aktuella nämnder i Mål och budget? Åter andra anser att Hubrå med sina eventuella fel och brister ändå är det bästa forumet för att bereda de brottsförebyggande frågorna då det har ett brett politiskt deltagande med många förtroendevalda (anses viktigt för demokratin) tillsammans med sakkunniga tjänstemän från olika organisationer. Kan man inte utveckla vad man redan har? 2.4.5 Utmaningar Nästan samtliga intervjuade anser att det t kommer att bli viktigare och få ett allt större fokus framöver, även om man inte är helt överens om skälen till detta samt hur inriktningen på det bör vara. På den allmänt hållna frågan vilka utmaningar man ser för det brottsförebyggande arbetet framhåller de intervjuade med förankring i kommunen som oftast arbetet i de utsatta områdena, dit man räknar Vårby samt delar av Flemingsberg och Skogås. Och man är överlag överens om att det arbetet har två perspektiv; dels det förebyggande som utförs av den ordinarie verksamheten som skola, socialtjänst, fritid och samhällsbyggande dels det mer konkreta som rör allt från fler poliser i området till bättre belysning och effektivare klottersanering. Sedan har man olika syn på var tyngdpunkten mellan de olika perspektiven ska ligga, även om skillnaden inte ska överdrivas. Ett par av de intervjuade betonar även att vissa utmaningar inte kan hanteras med mindre än att staten beslutar om straffskärpningar.

11 (15) 3. Utblick hur arbetar andra 3.1 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL konstaterar att många kommuner bedriver ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och att delar av detta arbete ligger inom ordinarie verksamheten medan andra insatser gör kommunerna utöver detta. SKL arbetar aktivt med frågor som rör bland annat lokalt brottsförebyggande arbete, organiserad brottslighet, hot och våld, våldsbejakande extremism och sociala insatsgrupper. SKL har representanter i de arbetsgrupper som Rikspolisstyrelsen och Brå bedriver inom området brottsförebyggande och trygghetsskapande. Den ansvarige handläggaren på SKL tror att det t kommer att få en ökad betydelse. En del av detta kan tillskrivas situationen i landet där otryggheten ökar som en följd av fler brott som polisen inte hinner utreda. För att stävja den ökande brottsligheten måste kommunen förhindra att människor blir kriminella, vilket kräver ett effektivt förebyggande arbete inom ett flertal områden. Handläggaren menar också att staten ser allvarligare på frågan då man har börjat stödja det lokala t. Som en följd avsätts mer resurser till Brå och Länsstyrelserna har fått i uppdrag att stödja det lokala brottsförebyggande arbetet i kommunerna. 3.3.2 Haninge kommun har avskaffat det brottsförebyggande rådet Haninge kommuns arbete för att stävja brott utgår från två inriktningar: Trygghetsskapande åtgärder och. Med trygghetsskapande åtgärder avses fysiska åtgärder i den offentliga miljön, medan det t främst avser sociala åtgärder. I den senare inriktningen hanteras även arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelseförvaltningen fick i uppdrag 2015 att utreda och ge förslag på ett utvecklat arbetssätt avseende ledning och samordning av kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande aktiviteter. Bakgrunden var bland annat att det lokala brottsförebyggande rådets roll i Haninge att vara beredande och rådgivande organ ansågs otydligt. Under 2016 togs beslut i kommunfullmäktige om att avskaffa det lokala brottsförebyggande rådet till förmån för ett nytt arbetssätt för ledning och samordning av brottsförebyggande och trygghetsfrågor. Det tidigare rådets mandat och ställning upplevdes som oklart. Arbetet i rådet stagnerade efter hand och viktiga aktörer uteblev från möten. Rådet saknade möjlighet att fatta beslut eller ge underlag till strategiska beslut som kunde få genomslag i nämndernas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Rådets frågor gick därför över till kommunstyrelsen och fick en politisk styrning genom antagandet av handlingsplan och löpande avstämningar med kommunstyrelsens presidium. Under kommunstyrelsen utgör kommundirektörens ledningsgrupp styrgrupp för det t.

12 (15) Vidare finns en strategisk samordningsgrupp som leds av säkerhetsenheten. Gruppen har mandat från kommunstyrelsen att fatta beslut om konkreta åtgärder. I gruppen ingår samtliga förvaltningar samt polisen. Andra externa aktörer kan adjungeras vid behov. 3.3.3 I Karlstad är det räddningstjänsten som har ansvaret Karlstads kommun har gett Räddningstjänsten Karlstadsregionen i uppdrag att svara för samordningen av kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Kommunen har dock fortfarande ansvaret för genomförandet av trygghets- och säkerhetsåtgärder inom ramen för de olika förvaltningarnas verksamheter. Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett räddningstjänstförbund som bildades år 2000 och omfattar sex kommuner. Förbundets uppgifter regleras i separata avtal för respektive kommun. De områden som ingår i förbundets uppgifter är krisberedskap, trygghet (i vilket brottsförebyggande ingår), olycksförebyggande arbete, internt skydd och arbete mot våldsbejakande extremism. Räddningstjänsten Karlstadsregionen har en politisk direktion som är förbundets högsta beslutande organ. Direktionen består av femton ledamöter och femton ersättare, med representanter från respektive medlemskommun. Räddningstjänstförbundet har en säkerhetsavdelning som arbetar gentemot de sex medlemskommunerna. Säkerhetsavdelningen har en samordnande och konsultativ roll som stöd till kommunerna, som ansvarar för det egna säkerhetsarbetet. Eftersom samordningsansvaret för säkerhetsfrågorna ligger på räddningstjänstförbundet har Karlstads kommun ingen säkerhetschef. Utgångspunkten för hanteringen av säkerhetsfrågorna är en bred samverkan där förankring bland berörda aktörer sker inför ett gemensamt beslut som alla kan ställa sig bakom. Genom avtalet har kommunen även gett förbundet ansvaret för genomförandet av kommunens samverkansöverenskommelse med Polisen. 3.3.4 Borås stad i förändringsprocessen Kommunstyrelsen har nyligen beslutat om en ny organisation för arbetet med säker och trygg kommun. Det finns en strategisk utvecklingsgrupp som träffas två gånger per år och som leds av kommunstyrelsen. Medverkande i den strategiska utvecklingsgruppen är representanter från nämnderna (presidiet från respektive nämnd samt förvaltningschef), chefen för enheten centrum för kunskap och säkerhet (CKS) samt aktörer som räddningstjänstförbundet det kommunala bostadsbolaget, polisen och Västra Götalandsregionen. Sakområdena finns representerade i samverkansgrupper under den strategiska utvecklingsgruppen. Totalt är det fem samverkansgrupper som leds av en utpekad nämnd och en förvaltningschef inom denna nämnd. Målet är att kunna agera över förvaltningsgränserna. CKS kommer att ansvara för att ta fram olika underlag till den strategiska utvecklingsgruppen. Sakområdena är lokal samverkan, barn och unga i riskzon, trygg och säker vård och omsorg, arbete och utbildning och trygga miljöer.

13 (15) Borås Stad har ett lokalt brottsförebyggande råd (BråB). BråB är ett forum där behov identifieras och gemensamma beslut fattas i det trygghetsskapande och t. I BråB ingår verksamhetschefer från de olika förvaltningarna, stadsledningskansliet, det kommunala bostadsbolaget, räddningstjänstförbundet, Polisen och Västra Götalandsregionen. Rådet består enbart av tjänstemän och inom ramen för samarbetet tar de olika aktörerna fram lägesbilder. Lägesbilderna läggs ihop, orsak och samband analyseras och förslag till åtgärder presenteras. 3.2 Länsstyrelsens nya uppdrag 2017 fick Länsstyrelsen i uppdrag att samordna det regionala brottsförebyggande arbetet i länet. Uppdraget styrs enligt Förordningen om regional samordning inom det brottsförebyggande området och det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Det övergripande syftet med programmet är att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Programmet ska bidra till att uppnå regeringens mål för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka tryggheten. Länsstyrelsens nya uppdrag, men även statens satsningar på Brås olika projekt, signalerar att det t anses angelägnare än tidigare. Det är viktigt att få det lokal t i kommunerna att lära av varandra och ta till sig Brås kunskaper för det är i kommunerna som det operativa arbetet utförs. Den ansvarige samordnaren på Länsstyrelsen anser att det brottsförebyggande arbetet måste överge sina stuprör för att lyckas. Frågan är inte bara här och nu utan bör genomsyra kommunens hela långsiktiga planering, inte minst behöver den sociala hållbarheten beaktas i den fysiska planeringen av olika områden. Det är också viktigt att utveckla kompetensen inom området och arbeta mer systematisk så att man verkligen kartlägger och analyserar problemen innan man börjar presentera lösningar. Dessutom är det en förutsättning för det långsiktiga arbetet med frågan.

14 (15) 4. Slutsatser och rekommendationer Av nyligen publicerade rapporter, skrivelser samt gjorda intervjuer framgår att enigheten är stor avseende det ts allt viktigare roll. Men både polisen och kommunerna framhåller i Brås studier att det lokala t sällan prioriteras och att arbetet behöver förankras tydligare än i dag. Många kommuner tycks också uppleva att deras arbete med frågan har stagnerat så Huddinge kommuns situation är på intet sätt unik. I sammanhanget bör dock förtydligas att av verksamhetsberättelser och intervjuer framgår att Hubrå fullgör sitt uppdrag, men många menar att rådet skulle kunna driva på det t genom att ta fler initiativ och ha tydliga kanaler till de forum som har beslutsmandat och resurser. I utredningsdirektivet sägs att utifrån utvärderingens resultat ska utredningen presentera hur den politiska beredningen av det i kommun ska hanteras framöver. Och utifrån de intervjuer och den områdesspaning som gjorts presenteras nedan tre alternativa politiska beredningar/lösningar för det t: 1. Utveckla Hubrå genom att i ett nytt reglemente explicit skriva att de politiskt valda ledamöterna ska vara representerade i relevanta nämnder så att förbindelsen mellan Hubrå och dessa underlättas. Reducera också antalet ledamöter i forumet då det bidrar till mindre formella sammanträden och underlättar nya innovativa arbetssätt med målet att finna kreativa lösningar. Akademierna bör även kopplas till Hubrå då det skulle främja den kunskapsbaserade utveckling staten efterfrågar. 2. Hänskjut frågorna till ett utskott under kommunstyrelsen a. Inrätta ett nytt utskott under kommunstyrelsen med uppdraget att driva och bereda det t. Då utskottets uppdrag blir för litet om det enbart har att hantera de brottsförebyggande frågorna skulle även andra sociala hållbarhetsfrågor kunna hanteras där. b. Låt nuvarande arbetsutskott ha tematiska möten ett par gånger om året då det t redovisas och bereds. 3. Det t har inget utpekat politiskt forum utan all styrning av arbetet görs i Mål och budget. Årlig uppföljning av kommunens skulle kunna ske på samma sätt som används för andra viktiga frågor. I dialog med kommunalrådet som ansvarar för frågan skriver förvaltningen genom säkerhetschefen en PM med analys och förslag på inriktning och åtgärder för det t det kommande året som input till planeringsförutsättningarna. Utifrån planeringsförutsättningarna väljer sedan kommunfullmäktige, efter sedvanlig budgetprocess, vad som ska ingå i Mål och budget, varpå det kan bli utvecklingsåtaganden för en eller flera nämnder och följas upp i delårsrapport och verksamhetsberättelse.

15 (15) Bilagor Material Säkra städer, rapport från SKL. Samverkan i lokalt, en gemensam rapport från Brå, Polisen och SKL. Förstärkt stöd till och samordning av det lokala t. Redovisning i en rapport av ett regeringsuppdrag. Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program. Skr 2016/17:126. Beslutsunderlag från Haninge. Beslutsunderlag, reglemente, verksamhetsberättelse, samverkansöverenskommelse etc. Huddinge. Material från ett flertal hemsidor; t.ex. kommunerna Borås, Norrtälje, Södertälje, Haninge, Karlstad samt SKL, Brå, Regeringen, Länsstyrelsen. Intervjulista Christian Ottosson, kommunalråd (C) och ordf. Hubrå Karl Forsberg, kommunpolis Huddinge Marie Fors, ledamot Hubrå (S) Linda Lindblom f.d. samordnare Huddinge nu handläggare Brå Claes-Johan Bonde, ledamot Hubrå (M) Sara Helge Vikmång, oppositionsråd (S) Malin Danielsson, kommunalråd (L) Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare KSF Karl Henriksson, kommunalråd (KD) Frida Andersson, ledamot Hubrå (MP) Bo Jensen, säkerhetsstrateg Haninge kommun Greta Berg, handläggare brottsförebyggande frågor SKL ( epost-intervju ) Michael Frejd, samordnare Länsstyrelsen

TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-16 KS-2016/1968.173 1 (2) Handläggare Catarina Klockerud Catarina.Klockerud@huddinge.se Huddinges brottsförebyggande råd Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) godkänner förslaget till Verksamhetsberättelse enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 februari 2018. Sammanfattning Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har under 2017, enligt fastställd verksamhetsplan, genomfört flertalet av de aktiviteter som finns med i verksamhetsplanen och dessa beskrivs mer utförligt i bilaga 1. Rådet har sammanträtt vid fyra tillfällen. Förvaltningar och olika verksamheter har bjudits in till rådets möten. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av HuBrå och föreslår att rådet godkänner verksamhetsberättelsen för 2017. Beskrivning av ärendet Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Rådet ska kartlägga problem och kan ta initiativ till insatser som idag inte görs. Huvudlinjen är att uppdrag ges genom ordinarie mål och budgetprocess. HuBrå har under 2017, enligt fastställd verksamhetsplan, prioriterat ett antal aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet i Mål och budget 2017. Rådet har sammanträtt vid fyra tillfällen under året och till dessa möten har representanter från förvaltningar och olika verksamheter bjudits in för att berätta om sitt arbete för en ökad trygghet i Huddinge kommun. Utöver detta har rådet deltagit i Huddingedagarna för att berätta om sitt arbete. Ett trygghetsbrev har skickats ut vid sju tillfällen med information om det t i kommunen. Flera av rådets medlemmar har deltagit vid de trygghetsdialoger/vandringar som genomförts i två av kommunens områden. En rad aktiviteter har genomförts och arbete sker kring våldsförebyggande, trygg utemiljö, våldsbejakande extremism samt lokal samverkan. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-16 KS-2016/1968.173 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av Huddinges brottsförebyggande råd och föreslår att rådet godkänner verksamhetsberättelsen. Frida Ryberg Säkerhetschef Catarina Klockerud Säkerhetssamordnare Bilaga Bilaga 1. Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Beslutet delges Kommunstyrelsen

BILAGA KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-15 KS-2018/451.181 1 (5) Handläggare Catarina Klockerud 08-535 313 46 Huddinges brottsförebyggande råd Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2017 Inledning Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå), har en övergripande roll och verkar samordnande mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. HuBrå ska inom ramen för sitt arbete, sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och ta initiativ och uppmuntra till brottsförebyggande aktiviteter som idag inte görs. Uppdrag som ges går via ordinarie mål- och budgetprocess. Målen för det trygghetskapande och t är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatta för brott, att färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att utveckla samverkan kring det alkohol-, drog-, och i Huddinge kommun. Uppföljning av prioriteringar och aktiviteter HuBrå har under 2017, enligt fastställd verksamhetsplan, genomfört flertalet av de aktiviteter som finns med i verksamhetsplanen och dessa beskrivs mer utförligt nedan. Rådet har sammanträtt vid fyra tillfällen. Förvaltningar och olika verksamheter har bjudits in till rådets möten. 1.Genomföra insatser utifrån lokal lägesbild och samverkansöverenskommelse De prioriterade samverkansområden samt de aktiviteter som togs fram i den senaste samverkansöverenskommelsen har under året genomförts och kontinuerligt följts upp. Föredragande tjänstperson i HuBrå deltar samt leder arbetet med uppföljning. En viktig del av samverkansöverenskommelsen är arbetet med den aktuella och lokala lägesbilden, som varje vecka tas fram av den operativa samverkansgruppen, (OSG). Den aktuella lägesbilden informeras kontinuerligt till ordförande i HuBrå. För rådet har en presentation av ett digitalt verktyg, Embrace, presenterats. Detta verktyg kommer införas under 2018. 2. Lokal samverkan Under våren genomfördes lokala trygghetsnätverk i Vårby gård, Visättra, Huddinge C och Skogås med inbjudna från samverkanspartners, civilsamhälle och näringsliv. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

BILAGA KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-15 KS-2018/451.181 2 (5) Under hösten har vi provat ett nytt koncept för trygghetsdialoger, där vi, kommunen tillsammans med polisen och räddningstjänst varit på plats i ett område under två timmar för att möta de boende och prata trygghet samt genomföra trygghetsenkäten. Efter dialogen har en trygghetsvandring genomförts i det aktuella området, till den har allmänheten varit inbjudna. Vi har haft dessa dialoger i Vårby Gård och Trångsund, vid båda har ledamöter från rådet deltagit. I juni arrangerade HuBrå i samverkan med Demokratiberedningen en uppskattad trygghets- och demokratidag med temat Unga, maskulinitet och våld, där drygt 100 personer deltog. Deltagarna representerade alla kommunens förvaltningar, politiker från alla partier samt representanter från flera av kommunens föreningar. HuBrå har under 2017 stöttat de nattvandringsgrupper som varit aktiva inom kommunen. Efter beslut i HuBrå 2016 har fyra föreningar beslutats erhålla föreningsbidrag för att de åtagit sig att nattvandra, en av föreningarna kunde tyvärr inte leva upp till åtagande och har därför återbetalat sitt bidrag. En träff med nattvandringsnätverket har genomförts. I november bjöd HuBrå tillsammans med lokalpolisen i Huddinge in kontaktpersonerna i kommunens grannsamverkansgrupper till en temakväll med rubriken Bostadsinbrott-vad gör polisen?, där 90 personer deltog på denna kväll. Under 2017 tecknade Huddinge kommun ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med föreningen Grannstöd Huddinge. Syftet med detta avtal är att skapa långsiktiga förutsättningar för berörd förening, komplettera Huddinges egna insatser och skapa ett utbyte mellan dessa och föreningarna. Under året har föredragande tjänsteperson varit adjungerande i föreningen styrelse. Vid två tillfällen har föredragande tjänsteperson i HuBrå haft uppföljande och samverkande samtal med styrelsen i Brottsofferjouren (BOJ) med vilka kommunen har ett IOP. 3. Ren och trygg utemiljö med fokus på klotter Under 2017 har kommunen arbetat med att ta fram de nya riktlinjerna mot klotterrelaterad skadegörelse, vilka antogs av kommunfullmäktige i december. Tillsammans för orten har under 2017 genomförts i Vårby, Flemingsberg och Skogås. En FOU-rapport (nr 150/16) som utvärderade tillsammans för Vårby presenterades under våren och visade på att de medverkande ungdomarna får arbetslivserfarenhet och möjlighet att förvalta och förbättra miljön i sitt närområde. Utifrån lagen om offentlig upphandling beslutades att avtalet med leverantören inte skulle förlängas. Kommunstyrelsens förvaltning har under 2017 utrett och tagit fram ett underlag till förslag för en ny struktur av arbetet. En ideell förening och ett partnerskap med fastighetsägare har bildats Samverkan i Huddinge som kommer vara ägare av insatsen. Den nya sommartrygghetssatsningen Unga för orten efterliknar förgående satsningar och har verksamhetsmål hämtade från Mål och Budget. Kommunen har lanserat en felanmälans-app vilket gör det lättare för invånare att göra felanmälningar direkt i sin mobiltelefon.

BILAGA KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-15 KS-2018/451.181 3 (5) 4. Arbete mot organiserad brottslighet Den uppföljning som gjorts under 2017 har ej färdigställts och har heller då ej presenterats för rådet. Den veckoliga operativa samverkansgruppen (OSG) är ett viktigt led till att tidigt upptäcka ev. uppkomst av organiserad brottslighet, i den har flera gemensamma åtgärder aktualiserats. 5. Våldsbejakande extremism Kommunens föredragande tjänsteperson har informerat rådet om den utbildningssatsning som genomförts i samverkan med Botkyrka, Haninge och Fryshuset. I detta kunskapslyft har 135 kommunanställda deltagit och uppskattat den. Under 2018 kommer ytterligare tillfällen att erbjudas. Kommunen har varit representerad i det regionala nätverk som finns i Stockholms län. Rådets föredragande tjänsteperson har deltagit i den nationella konferens som anordnades av Brottsförebyggande råd (BRÅ) i samverkan med Fryshuset samt deltagit i den utbildning som anordnades av Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. 6. Förebyggande arbete gentemot barn och ungdomar Rådet har genom ansvarig tjänsteperson fått information om det arbete som sker i det övergripande samarbete Samkraft. Den trygghetsdag som genomfördes i juni hade temat Unga, maskulinitet och våld för att fokusera på vikten av att arbeta förebyggande gentemot barn och unga. 7. Trygghetsperspektiv i samhällsplaneringen Inbjudna tjänstepersoner från trafik- och landskapssektionen har varit hos rådet och berättat om hur de beaktar trygghetsperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen. 8. Övrigt Under 2017 skickades Trygghetsbrevet ut vid 7 tillfällen, dessa publiceras även på huddinge.se. Vid flertalet tillfällen har information om brottförebyggande och trygghetsskapande arbete publicerats på kommunens hemsida, sociala medier och i Vårt Huddinge. Rådet har representerats under Huddingedagarna. Redovisning av budget HuBrå beviljade under 2017 att ge föreningsbidrag till föreningen Ur Dimman för ett projekt CV och körkort på 45.080kr. Då detta projekt ej startade har föreningen återbetalat hela summan till HuBrå. Denna återbetalning gjorde att budgetposten Nattvandring/Föreningar hölls.

BILAGA KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-15 KS-2018/451.181 4 (5) Trygghetsdagens utgifter blev något lägre än planerat då denna dag gjordes i samverkan med Demokratiberedningen. Bidraget till Grannstöd Huddinge höjdes med 20 000 då vi tecknade IOP med föreningen. Totalt så hölls budgeten på nästintill kronan. Uppföljning och indikatorer Mått senaste Jämförs med Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge alla 55 alla 57 som en plats att leva och bo på med fokus på män 58 män 59 trygghet (index1-100) Från Medborgarundersökningen kvinnor 53 2017 kvinnor 53 2015 Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde tryggt på kvällstid Från Ung Livsstil Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt på kvällstid Från Befolkningsundersökningen Andel elever i årskurs nio som trivs bra i sitt bostadsområde Från Stockholmsenkäten Antal grannsamverkansföreningar Info från Polisen Andel personer som erhållit stöd från brottsofferjouren Info från Brottsofferjouren Elevers trygghet i skolan alla 54 pojkar 78 flickor 33,5 2015 alla 65 män 75 kvinnor 55 2014 369 2017 antal 574 män 41% kvinnor 59% 2017 90% alla 78 pojkar 89 flickor 68 2012 alla 64 män 74 kvinnor 56 2012 354 2016 antal 556 män 38% kvinnor 62% 2016 91 Från Elevenkäten Grundskolan senare del 2017 2015 Analys och slutsatser Behovet av att ha ett strategiskt och strukturerat arbete både på central och lokal nivå är tydligt och behovet är även en viktig fråga på nationell nivå. Vi kan se att när olika händelser sker i vår närhet men även i våra grannkommuner eller ute i landet så påverkar det våra kommuninvånares känsla av trygghet. Att fortsätta arbetet med att öka kommuninvånarnas upplevelse av trygghet måste fortsätta att vara ett prioriterat område. Det är viktigt att alla gemensamt arbetar mot detta mål. En slutsats som gjordes under året var att deltagarantaler på några av tillfällena så få att de inte kunde representera området. De som deltog vid dessa möten var oftast samma personer som är aktiva deltagare även i andra forum. Utifrån detta önskade vi att utöka chanserna att få möta andra boende och

BILAGA KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer 2018-02-15 KS-2018/451.181 5 (5) verksamma i områdena samt att även kunna genomföra trygghetsdialoger och vandringar i ett utökat antal av våra kommundelar. Det stora och breda intresset och deltagande i trygghetsdagen som samordnades med Demokratiberedningen på temat Unga maskulinitet och våld var positivt. Det är tyvärr även en bild av att detta ämne berör många av oss, och det är signal på att vi behöver fortsätta att utbilda oss i hur vi ska kunna förebygga att barn, unga och vuxna blir utsatta av olika sorters våld. Det är av stor vikt att Huddinge kommun håller sig uppdaterad på den aktuella forskning och de beprövade metoderna som finns och bygger sitt arbete utifrån dessa. Behovet av samverkan med civilsamhället är stort, ingen kan göra något ensam. Vår samverkan med lokalpoliskontoret i Huddinge samt Södertörns brandförsvarsförbund är gott och har utvecklats under 2017. Vårt mål är att påvisa att det är tillsammans som vi kan göra förändringar i vår kommun. En del i detta är våra Trygghetsdialoger där vi är tillsammans samt har möjligheten att möta många av våra invånare. Enligt verksamhetsplanen för 2017 har ett antal mått/indikatorer satts upp för att mäta resultatet av de olika insatserna.