Befolkning & välfärd 2006 nr 1 Tema: Utbildning Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan Upplysningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Harald Theorin Telefon: 019-17 69 37 E-post: harald.theorin@scb.se URN:NBN:SE:SCB-2006-UFFT0601_pdf
Definitioner och förklaringar Population Populationen hämtas från Skolverkets elevregister, och omfattar dem som avgick från gymnasieskolan läsåret 1999/2000. Elever som avgått från gymnasieskolan igen, vid ett senare tillfälle, har rensats bort från populationen. Det samma gäller för elever som emigrerat eller avlidit. Statistiken redovisas på de 16 nationella program som fanns. Specialutformade program som var närliggande ett nationellt ingår under respektive nationellt program. Statusvariabel Elevernas status (2001 2003) är årsbaserad och totalräknad. Den klassificeras i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor, t.ex. inkomstuppgifter från kontrolluppgiftssystemet, sysselsättningsregistret på scb och Arbetsmarknadsstyrelsens sökanderegister. Högskolestuderande Registrerad på högskolans grundutbildning vårterminen eller höstterminen och erhållit någon form av studieersättning aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden. Övriga studerande Erhållit någon form av studieersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller högskolestuderande. ig Erhållit värnpliktsersättning under aktuellt år. Inte klassificerad som etablerad på arbetsmarknaden eller studerande. Arbetsinkomst på minst 133 317 kr 1 (år 2003), sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad aktuellt år), inga händelser som indikerar arbetslöshet och inga händelser som indikerar arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Arbetsinkomst på minst 110 131 kr 1 och upp till 133 317 kr 1 (år 2003). Vid inkomst av aktiv näringsverksamhet gäller dock ingen nedre inkomstgräns. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 133 317 kr 1 (år 2003) och under året förekomst av arbetslöshet (hel- eller deltid 2 ), arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller inte klassificerats som sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst upp till 110 131 kr 1 aktuellt år. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Arbetsinkomst på minst 110 131 kr 1 samt under året förekomst av heltidsarbetslöshet/ arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Avsaknad av arbetsinkomst aktuellt år. Inte klassificerad som studerande eller värnpliktig. Etableringsgrad Etableringsgraden är en kvot. Täljaren är antalet etablerade. Nämnaren är summan av antalet etablerade, osäker ställning, svag ställning och utanför arbetsmarknaden. Kvoten multipliceras med 100 och redovisas i och med det i. Etableringsgraden möjliggör jämförelser av etablering mellan program med varierande storlek på andelen som klassificerats som studerande. redovisas för dem som hade någon anknytning till arbete under 2003, det vill säga statuskategorierna etablerad, osäker ställning eller svag ställning. suppgifterna kommer från yrkesregistret vid scb. Redovisningen är i allmänhet på 2-siffernivå, s.k. huvudgrupper, enligt nomenklaturen Svensk standard för yrkesklassificering (ssyk). För vissa, i populationen, särskilt vanliga arbeten görs redovisningen på 3-siffernivå, s.k. yrkesgrupper. Eftersom två olika nivåer redovisas parallellt så används begreppet yrkesområde för både huvud- och yrkesgrupp. Bara 72 av dem med anknytning till arbete har en uppgift i yrkesregistret för 2003. De saknade uppgifterna har hanterats som ett svarsbortfall i en postenkät eller en intervjuundersökning. Ett uppräkningsförfarande, kalibrering, som utnyttjar hjälpinformation från register har använts för att reducera den skevhet som bortfallet troligtvis ger upphov till. Den hjälpinformation som har använts är nationellt program i kombination med kön samt näringsgren och ovan nämnda statusvariabel. Den uppräkningsvikt som fås från kalibreringen gör att en svarande person dels representerar sig själv och dels en del av bortfallet av yrkesuppgifter för andra personer med samma kön, utbildning, näringsgren och status. 1. Beloppen avsåg 95 000 respektive 115 000 kronor 1998 och har därefter skrivits upp med 3 per år. 2. Deltidsarbetslöshet omfattar sökandekategorierna deltidsarbetslös och arbetssökande tillfälligt timanställd. För dessa två kategorier ställs dessutom krav på erhållen arbetslöshetsersättning. För mer information se http://www.scb.se/templates/product 59061.asp
Stor skillnad på kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden Detta temablad bygger på en registerstudie av de elever som avgick från gymnasieskolan. Studien beskriver elevernas arbetsmarknadsstatus under de tre första åren efter utbildningen. Dessutom redovisas deras vanligaste yrken under det tredje året. Det var stor skillnad mellan kvinnors och mäns etableringsgrad, tre år efter gymnasieskolan. På endast fem program hade kvinnorna en etableringsgrad högre eller lika med 50. Bland männen låg etableringsgraden över 50 på femton av sexton program. Tänkbara förklaringar är att kvinnor arbetar deltid oftare och i större utsträckning återfinns i yrken med jämförelsevis låg lön, och därför inte når upp till det belopp som krävs för etablering enligt den definition som har använts. Omvårdnadsprogrammet hade den högsta etableringsgraden bland kvinnorna, 59. Därefter följde fordonsprogrammet, 55, och handels- och administrationsprogrammet, 51. Lägst etableringsgrad hade elprogrammet, ett bland kvinnorna mycket ovanligt val av program. På det betydligt vanligare estetiska programmet var etableringsgraden näst lägst, med 39. Energiprogrammet hade den högsta etableringsgraden bland männen, 75, följt av fordonsprogrammet, 70. Industri och omvårdnadsprogrammet hade båda 68 s etableringsgrad och elprogrammet 67. Det estetiska programmet låg lägst med en etableringsgrad på 41. Etableringsgrad på arbetsmarknaden 2003 för elever som avgick från gymnasieskolan
Barn- och fritidsprogrammet elever : 2 844 : 887 Tre år efter avslutat barn- och fritidsprogram var 31 av kvinnorna och 41 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 43 av kvinnorna och 52 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 70 bland kvinnorna och 77 bland männen. som avgick från Barn- och fritidsprogrammet Vård- och omsorgspersonal var det största yrkesområdet bland både kvinnor och män. Det var dock dubbelt så vanligt att kvinnor återfanns inom detta. Försäljning inom detaljhandeln var näst vanligast bland kvinnorna men nådde inte över 10. Bland männen kom maskinoperatörs- och monteringsarbete på plats två. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Barn- och fritidsprogrammet Totalt 100 1 974 Totalt 100 681 Vård- och omsorgspersonal 64 1 254 Vård- och omsorgspersonal 32 213 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 9 169 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 14 97 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 4 88 Kontorsarbete m.m. 9 58 Städare m.fl. 4 77 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 7 49 Kundservicearbete 3 61 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 6 42 Köks- och restaurangbiträden 3 60 Transport- och maskinförararbete 4 26 Kontorsarbete m.m. 2 43 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 3 23 Förskollärare och fritidspedagoger 2 42 Säkerhetspersonal 3 19 Storhushålls- och restaurangpersonal 1 25 Köks- och restaurangbiträden 3 18 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 1 22 Annat arbete utan krav på yrkesutbildning 2 16
Byggprogrammet elever : 19 : 1 359 Tre år efter avslutat byggprogram var 51 av männen etablerade på arbetsmarknaden. Då de studerande exkluderas var det 54 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 90 bland männen. na redovisas inte på grund av för få individer. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete dominerade arbetsmarknaden bland männen. I själva verket handlade det om bygg- och anläggningsarbete eftersom andelen inom gruvbranschen var försumbar. na på byggprogrammet var få och redovisas därför inte. Nämnas kan att deras yrken för det mesta fanns utanför bygg- och anläggning. som avgick från Byggprogrammet na redovisas inte på grund av för få individer. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Byggprogrammet Totalt 100 16 Totalt 100 1 221 na redovisas inte på grund av för få individer. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 67 816 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 9 110 Transport- och maskinförararbete 4 45 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 3 42 Kontorsarbete m.m. 3 41 Vård- och omsorgspersonal 3 34 Servicearbete utan krav på särskild utbildning 3 32 Processoperatörsarbete 2 19 Säkerhetspersonal 1 18 Annat arbete utan krav på yrkesutbildning 1 16
Elprogrammet elever : 47 : 3 400 Tre år efter avslutat elprogram var 26 av kvinnorna och 55 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 38 av kvinnorna och 67 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 62 bland kvinnorna och 79 bland männen. som avgick från Elprogrammet Gruv-, bygg- och anläggningsarbete var vanligast bland männen, följt av maskinoperatörsoch monteringsarbete samt metallhantverk, reparatörsarbete m.m. na var få och arbetade i något lägre utsträckning än männen inom yrken som kan anses vara typiska för utbildningen, t.ex. byggoch anläggning samt montörer och tekniker av olika slag. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Elprogrammet Totalt 100 30 Totalt 100 2 690 na redovisas inte på grund av för få individer. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 29 782 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 17 468 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 15 395 Kontorsarbete m.m. 6 170 Tekniker- och ingenjörsarbete 6 158 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 4 121 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete 4 106 Transport- och maskinförararbete 3 86 Processoperatörsarbete 3 81 Vård- och omsorgspersonal 2 55
Energiprogrammet elever : 17 : 604 Tre år efter avslutat energiprogram var 65 av männen etablerade på arbetsmarknaden. Då de studerande exkluderas var det 75 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 85 bland männen. na redovisas inte på grund av för få individer. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete svarade för nästan hälften av männens arbetsmarknad. Maskinoperatörsoch monteringsarbete på andra plats omfattade inte ens för tio av de arbetande. na var mycket få och kan därför inte redovisas. som avgick från Energiprogrammet na redovisas inte på grund av för få individer. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Energiprogrammet Totalt 100 11 Totalt 100 517 na redovisas inte på grund av för få individer. Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 46 238 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 9 48 Transport- och maskinförararbete 8 41 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 7 36 Kontorsarbete m.m. 6 33 Processoperatörsarbete 4 22 Tekniker- och ingenjörsarbete 3 18 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 3 13 Vård- och omsorgspersonal 2 9 Köks- och restaurangbiträden 2 9
Estetiska programmet elever : 2 618 : 1 142 Tre år efter avslutat estetiskt program var 18 av kvinnorna och 20 av männen etablerade på arbetsmarknaden. Då de som studerade exkluderas var det 39 av kvinnorna och 41 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 43 bland kvinnorna och 46 bland männen. som avgick från Estetiska programmet Vård- och omsorgspersonal var det största yrkesområdet bland både kvinnor och män, men vanligare bland kvinnorna. Arbetsmarknaden för båda könen hade på det hela taget inte så mycket att göra med utbildningens karaktär. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Estetiska programmet Totalt 100 1 119 Totalt 100 523 Vård- och omsorgspersonal 28 308 Vård- och omsorgspersonal 19 102 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 21 239 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 13 67 Kontorsarbete m.m. 8 94 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 12 64 Kundservicearbete 8 92 Kontorsarbete m.m. 12 62 Köks- och restaurangbiträden 8 88 Transport- och maskinförararbete 5 26 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 4 48 Köks- och restaurangbiträden 5 24 Städare m.fl. 3 30 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och 4 19 grundskola Storhushålls- och restaurangpersonal 2 23 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 3 17 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 23 Kundservicearbete 3 14 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola 2 17 Säkerhetspersonal 2 13
Fordonsprogrammet elever : 49 : 2 530 Tre år efter avslutat fordonsprogram var 53 av kvinnorna och 68 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 55 av kvinnorna och 70 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 92 bland kvinnorna och 95 bland männen. som avgick från Fordonsprogrammet Transport- och maskinförararbete samt metallhantverk, reparatörsarbete m.m. stod tillsammans för över hälften av arbetsmarknaden bland männen. na var få och kan bara delvis redovisas på yrke. De arbetade i mindre omfattning än männen inom yrken överensstämmande med utbildningens karaktär. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Fordonsprogrammet Totalt 100 44 Totalt 100 2 377 Transport- och maskinförararbete 20 9 Transport- och maskinförararbete 30 705 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 20 9 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 28 655 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 16 7 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 15 366 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 6 139 Kontorsarbete m.m. 4 94 Processoperatörsarbete 2 55 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 2 54 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2 40 Vård- och omsorgspersonal 1 31 Handpacketerare och andra fabriksarbetare 1 29
Handels- och administrationsprogrammet elever : 1 897 : 1 622 Tre år efter avslutat handels- och administrationsprogram var 40 av kvinnorna och 49 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 51 av kvinnorna och 58 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 75 bland kvinnorna och 79 bland männen. Arbetsmarknadsstatus år 2001 2003 för elever som avgick från Handels- och administrationsprogrammet Försäljningsarbete inom detaljhandeln var det största yrkesområdet bland både kvinnor och män. Det för utbildningen icke-typiska yrkesområdet vård- och omsorgspersonal var näst störst bland kvinnorna och förhållandevis stort även bland männen. Näst vanligast bland männen var kontorsarbete, som var på plats tre bland kvinnorna. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Handels- och administrationsprogrammet 10 Totalt 100 1 435 Totalt 100 1 277 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 33 472 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 24 312 Vård- och omsorgspersonal 15 215 Kontorsarbete m.m. 15 197 Kontorsarbete m.m. 12 166 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 14 181 Kundservicearbete 9 127 Vård- och omsorgspersonal 7 83 Köks- och restaurangbiträden 6 89 Transport- och maskinförararbete 4 53 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 6 83 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 4 47 Städare m.fl. 4 61 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4 46 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 39 Säkerhetspersonal 3 42 Storhushålls- och restaurangpersonal 2 22 Kundservicearbete 3 36 Säkerhetspersonal 1 16 Handpacketerare och andra fabriksarbetare 3 32
Hantverksprogrammet elever : 873 : 124 Tre år efter avslutat hantverksprogram var 38 av kvinnorna och 48 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering minskar om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 47 av kvinnorna och 52 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 77 bland kvinnorna och 86 bland männen. som avgick från Hantverksprogrammet sområdet frisörer och annan servicepersonal var störst bland kvinnorna, följt av försäljare inom detaljhandeln och vård- och omsorgspersonal. nen var betydligt färre till antalet och hade till stor del helt andra yrken än kvinnorna, främst beroende på olika val på utbildningen. Bygg- och anläggningsarbete samt maskinoperatörs- och monteringsarbete var vanligast bland männen. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Hantverksprogrammet Totalt 100 668 Totalt 100 105 Frisörer och annan servicepersonal, 39 264 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 30 32 personliga tjänster Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 20 134 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 23 24 Vård- och omsorgspersonal 12 78 Kontorsarbete m.m. 8 8 Kundservicearbete 5 33 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 8 8 Köks- och restaurangbiträden 5 31 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 4 30 Kontorsarbete m.m. 4 29 Städare m.fl. 2 16 11
Hotell- och restaurangprogrammet elever : 2 082 : 1 559 Tre år efter avslutat hotell- och restaurangprogram var 40 av kvinnorna och 48 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering minskar om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 49 av kvinnorna och 54 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 80 bland kvinnorna och 85 bland männen. som avgick från Hotell- och restaurangprogrammet Köks- och restaurangbiträden var det största yrkesområdet för båda könen. Detta yrkesområde ligger på en kvalifikationsnivå under storhushållsoch restaurangpersonal som normalt kräver gymnasiekompetens. Det senare var bara fjärde största yrkesområde bland kvinnorna men näst störst bland männen. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Hotell- och restaurangprogrammet Totalt 100 1 666 Totalt 100 1 342 Köks- och restaurangbiträden 27 447 Köks- och restaurangbiträden 27 358 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 18 293 Storhushålls- och restaurangpersonal 21 278 Vård- och omsorgspersonal 16 267 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 11 150 Storhushålls- och restaurangpersonal 14 233 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 8 102 Kundservicearbete 6 96 Kontorsarbete m.m. 7 100 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 4 72 Vård- och omsorgspersonal 4 50 Kontorsarbete m.m. 4 68 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 3 38 Städare m.fl. 3 57 Kundservicearbete 2 32 Säkerhetspersonal 1 18 Säkerhetspersonal 2 32 Handpacketerare och andra fabriksarbetare 1 11 Transport- och maskinförararbete 2 29 12
Industriprogrammet elever : 85 : 1 597 Tre år efter avslutat industriprogram var 33 av kvinnorna och 62 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 42 av kvinnorna och 68 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 78 bland kvinnorna och 88 bland männen. som avgick från Industriprogrammet na var få och deras arbetsmarknad hade mestadels inte så mycket med utbildningens karaktär att göra. Det vanligaste yrkesområdet bland dem var vård- och omsorgspersonal. Näst vanligast var dock maskinoperatörs- och monteringsarbete. nen arbetade oftare inom yrken som låg närmare utbildningens innehåll. Vanligast var maskinoperatörsoch monteringsarbete samt metallhantverk, reparatörsarbete m.m. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Industriprogrammet Totalt 100 66 Totalt 100 1 413 Vård- och omsorgspersonal 28 18 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 40 565 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 18 12 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 22 305 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 15 10 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 9 127 Processoperatörsarbete 6 80 Kontorsarbete m.m. 5 64 Transport- och maskinförararbete 3 45 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 2 35 Vård- och omsorgspersonal 1 20 Handpacketerare och andra fabriksarbetare 1 16 Städare m.fl. 1 15 13
Livsmedelsprogrammet elever : 282 : 165 Tre år efter avslutat livsmedelsprogram var 44 av kvinnorna och 57 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 50 av kvinnorna och 62 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 84 bland kvinnorna och 87 bland männen. som avgick från Livsmedelsprogrammet Försäljare inom detaljhandeln var det största yrkesområdet bland kvinnorna och näst störst bland männen. Bland männen var maskinoperatörsoch monteringsarbete vanligast, ofta inom livsmedelsindustrin. En lika stor andel av kvinnorna och männen arbetade som slaktare, bagare, konditorer m.fl. och det var det näst största yrkesområdet bland kvinnorna och tredje största bland männen. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Livsmedelsprogrammet Totalt 100 238 Totalt 100 145 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 28 67 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 21 31 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 16 38 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 19 27 Vård- och omsorgspersonal 14 33 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 16 23 Köks- och restaurangbiträden 11 26 Kontorsarbete m.m. 8 12 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 11 25 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 7 10 Storhushålls- och restaurangpersonal 4 10 Köks- och restaurangbiträden 6 9 Städare m.fl. 4 9 14
Medieprogrammet elever : 1 488 : 1 277 Tre år efter avslutat medieprogram var 27 av kvinnorna och 36 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 46 av kvinnorna och 54 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 56 bland kvinnorna och 62 bland männen. som avgick från Medieprogrammet De vanligaste förekommande yrkesområdena bland kvinnorna var försäljare i detaljhandeln och vård- och omsorgspersonal, inget av dem särskilt typiskt för utbildningen. Bland männen var också arbetsmarknaden till stor del utanför utbildningens inriktning men det var inga yrkesområden som dominerade. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Medieprogrammet Totalt 100 836 Totalt 100 796 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 23 190 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 16 125 Vård- och omsorgspersonal 22 181 Kontorsarbete m.m. 15 117 Kontorsarbete m.m. 11 96 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 12 96 Kundservicearbete 9 75 Vård- och omsorgspersonal 7 54 Köks- och restaurangbiträden 9 74 Tekniker- och ingenjörsarbete 6 51 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 3 29 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 5 36 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 3 28 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. 5 36 Städare m.fl. 3 23 Köks- och restaurangbiträden 4 30 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 20 Transport- och maskinförararbete 4 28 Tekniker- och ingenjörsarbete 2 16 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 3 20 15
Naturbruksprogrammet elever : 943 : 753 Tre år efter avslutat naturbruksprogram var 34 av kvinnorna och 54 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 46 av kvinnorna och 61 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 73 bland kvinnorna och 87 bland männen. som avgick från Naturbruksprogrammet En fjärdedel av kvinnorna fanns i yrkesområdet vårdoch omsorgspersonal (där vård av djur inte ingår). Det var på det hela taget få kvinnor som återfanns inom jord- eller skogsbruk. Bland männen var det vanligare med sådana yrken. Transport- och maskinförararbete (där förare av jord- och skogsbruksmaskiner ingår) var vanligast tillsammans med arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Naturbruksprogrammet 16 Totalt 100 685 Totalt 100 655 Vård- och omsorgspersonal 25 168 Transport- och maskinförararbete 25 166 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk 17 119 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk 24 159 och fiske och fiske Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 14 93 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 10 66 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 7 47 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 9 61 Kontorsarbete m.m. 6 44 Kontorsarbete m.m. 5 34 Köks- och restaurangbiträden 6 43 Processoperatörsarbete 5 30 Städare m.fl. 4 26 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 4 25 Kundservicearbete 3 23 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 3 20 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 2 15 Vård- och omsorgspersonal 3 18 Säkerhetspersonal 2 14 Säkerhetspersonal 3 18
Naturvetenskapsprogrammet elever : 7 575 : 10 754 Tre år efter avslutat naturvetenskapsprogram var 8 av kvinnorna och 15 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 49 av kvinnorna och 57 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 16 bland kvinnorna och 24 bland männen. som avgick från Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier och inte för arbetsmarknaden. smässigt är det dock ett av de största programmen, även när det gäller yrkesarbetande. De som arbetade fanns ofta i yrkesområden som inte har med naturvetenskap och teknik att göra. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Naturvetenskapsprogrammet Totalt 100 1 188 Totalt 100 2 569 Vård- och omsorgspersonal 26 306 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 15 377 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 16 192 Kontorsarbete m.m. 12 311 Kontorsarbete m.m. 11 130 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 11 287 Kundservicearbete 9 102 Tekniker- och ingenjörsarbete 7 172 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 6 67 Vård- och omsorgspersonal 6 166 Köks- och restaurangbiträden 6 67 Transport- och maskinförararbete 6 142 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård 3 41 Säkerhetspersonal 5 130 som kräver kortare högskoleutbildning Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 27 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 4 103 Städare m.fl. 2 25 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 4 98 Säkerhetspersonal 2 23 Köks- och restaurangbiträden 3 87 17
Omvårdnadsprogrammet elever : 1 875 : 303 Tre år efter avslutat omvårdnadsprogram var 43 av kvinnorna och 54 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 59 av kvinnorna och 68 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 71 bland kvinnorna och 77 bland männen. som avgick från Omvårdnadsprogrammet Inget annat program hade en så homogen arbetsmarknad som omvårdnadsprogrammet. Vårdoch omsorgspersonal stod för en mycket stor del av kvinnornas arbetsmarknad. Detta yrkesområde dominerade även bland männen, om än inte i lika stor omfattning. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Omvårdnadsprogrammet 18 Totalt 100 1 336 Totalt 100 230 Vård- och omsorgspersonal 85 1128 Vård- och omsorgspersonal 64 147 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 3 37 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 6 13 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård 2 33 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 5 11 som kräver kortare högskoleutbildning Kundservicearbete 1 17 Kontorsarbete m.m. 4 8 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 1 16 Säkerhetspersonal 4 8 Städare m.fl. 1 15 Transport- och maskinförararbete 3 7 Kontorsarbete m.m. 1 13 Köks- och restaurangbiträden 3 6 Köks- och restaurangbiträden 1 12 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 2 5 Arbete som kräver teoretisk specialkompetens 1 11 inom biologi, hälso- och sjukvård Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 1 8
Samhällsvetenskapsprogrammet elever : 14 360 : 7 918 Tre år efter avslutat samhällsvetenskapsprogram var 17 av kvinnorna och 27 av männen etablerade på arbetsmarknaden. nens högre etablering kvarstår även om hänsyn tas till att kvinnorna studerade i högre omfattning. Då de studerande exkluderas var det 50 av kvinnorna och 58 av männen som var etablerade. arbetsmarknaden, var 32 bland kvinnorna och 44 bland männen. som avgick från Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet är det största programmet och hade det största antalet på arbetsmarknaden, trots att många hade gått över till högskolestudier. Försäljare inom detaljhandeln, vårdoch omsorgspersonal och kontorsarbete var vanliga arbeten bland både kvinnor och män. De två första var dock avsevärt större bland kvinnorna. Kontorsarbete var, andelsmässigt men inte till antalet, vanligare bland männen. De vanligaste yrkesområdena år 2003 för elever som avgick från Samhällsvetenskapsprogrammet Totalt 100 4 643 Totalt 100 3 479 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 23 1076 Kontorsarbete m.m. 16 569 Vård- och omsorgspersonal 20 940 Försäljningsarbete inom detaljhandeln m.m. 15 512 Kontorsarbete m.m. 12 575 Vård- och omsorgspersonal 10 335 Köks- och restaurangbiträden 9 412 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 9 329 Kundservicearbete 9 398 Säkerhetspersonal 6 203 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 4 194 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 5 157 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4 176 Kundservicearbete 4 148 Storhushålls- och restaurangpersonal 2 96 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 4 141 Städare m.fl. 2 93 Transport- och maskinförararbete 3 121 Säkerhetspersonal 2 72 Köks- och restaurangbiträden 3 117 19
SCB-Tryck, Örebro 2006.09 MILJÖMÄRKT Trycksak 341150