Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i hälsa hos Landskronas kommuninvånare skapar folkhälsoarbetet bättre förutsättningar för att de mål som antagits avseende Landskrona stads politiskt prioriterade områden skall uppnås. Samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att i bred samverkan skapa förutsättningar för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa hos kommuninvånarna. Syfte Folkhälsostrategin är vägledande för samtliga nämnder och verksamheter och syftar till att ge en gemensam och tydlig riktning för Landskrona stads folkhälsoarbete. Uppdrag Folkhälsostrategin är en revidering 1 av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Strategin är ett tvärpolitiskt styrdokument som sträcker sig över en fyraårsperiod och tar sin utgångspunkt ur statistik från stadens folkhälsorapport, samt nationella och regionala undersökningar. Definition av folkhälsa Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan fördelar sig i befolkningen. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, utan även att skillnaderna mellan olika grupper bör vara så liten som möjligt. De faktorer som påverkar folkhälsan benämns som hälsans bestämningsfaktorer. Dessa är bl.a. våra levnadsvanor men också sådant som ligger utanför individens kontroll, såsom livsvillkor, produkter, den fysiska och sociala miljön. Det är sällan att en faktor är den enda faktorn som gör människan sjuk utan dessa samvarierar och påverkar vår hälsa. Individuella faktorer Sociala faktorer Livsstilsfaktorer Livsvillkor Samhällets struktur Ålder, kön, gener och arv Familj, sociala nätverk - släkt, vänner och socialt stöd Motion, alkohol, narkotika, tobak, kost, sex och samlevnad Arbete, utbildning, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik Lagar, regler och politik 1 Fritidsnämnden 2009-04-22, 23
Vision att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Landskronas invånare Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. För att nå visionen förutsätts agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Att förverkliga detta är ett långsiktigt arbete som innebär stora utmaningar och förutsätter att olika aktörer tar sin del av ansvaret. Utgångspunkten för Landskrona stads vision är det nationella övergripande folkhälsomålet och de prioriterade målområden som riksdagen fastställt. Prioriterade områden I Folkhälsorapport 2010 framgår det att några områden utifrån hälsans ojämna fördelning är särskilt viktiga att fokusera på. Dessa är överensstämmande med de områden som lyfts i den regionala folkhälsostrategin 2010-2013. Målen har dock utvecklats för att tydligare belysa Landskronas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Områdena är inte prioriterade sinsemellan och ordningsföljden har ingen betydelse i sådant avseende. Nedan presenteras de prioriterade områdena med tillhörande mål för Landskrona stads folkhälsoarbete 2012-2015: Prioriterat område 1: Prioriterat område 2: Prioriterat område 3: Prioriterat område 4: Skapa förutsättningar för ökad delaktighet, inflytande och trygghet samt en mer jämlik hälsa Delaktighet och inflytande skall öka Utanförskapet skall minska Den ojämlika hälsan skall minska Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande levnadsvanor Andelen fysiskt aktiva individer skall öka Andelen aktiv transport 2 skall öka Andelen med goda matvanor skall öka Den psykosociala hälsan skall förbättras Andelen som upplever psykosocialt välbefinnande skall öka Andelen som upplever att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning skall öka Skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av tobak, alkohol och övriga droger Alkoholkonsumtionen skall minska med fokus på riskbruk Barn och ungdomar under 18 år skall inte dricka alkohol Tobaksbruket skall minska Fler platser och verksamheter skall vara tobaksfria Nyrekrytering till missbruk skall minska 2 Aktiv transport är en icke motordriven transport till en viss given destination. I förlängningen bidrar det till mer fysisk aktivitet, ökad energiförbrukning jämfört med viloläge, samt förbättrad tillgänglighet, säkerhet och en mer hållbar trafikmiljö.
Strategier Med utgångspunkt i visionen och de prioriterade områdena, utgör följande strategier en vägledning i Landskrona stads folkhälsoarbete: Utifrån stadens prioriterade mål hitta mätbara nyckeltal för en positiv utveckling av folkhälsan. Folkhälsoarbete skall i första hand utgå ifrån ett hälsofrämjande 3 angreppssätt. Stadens verksamheter skall ha som mål att bli hälsofrämjande livsmiljöer 4. Beakta konsekvenserna för landskronabornas hälsa i processer och beslut. Implementera ekonomiska analyser för att öka möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av olika slag. Stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter och bland politiker om i vilken utsträckning beslut och åtgärder påverkar folkhälsan. Utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn. 5 Utveckla och fördjupa samverkan med lokala och regionala aktörer. Som arbetsgivare särskilt beakta sin egen arbetsmiljö och tjäna som föredöme för andra. Inom befintlig budget och nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Åtgärderna skall inte vara beroende av särkskilda bidrag eller anslag i budgeten utan ses som normala kostnader för att bedriva en viss verksamhet. 3 Hälsofrämjande angreppssätt fokuserar på att erbjuda och möjliggöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin egen hälsa. 4 Hälsofrämjande livsmiljö är de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. De kan fungera som stödjande miljöer och formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. 5 Den idéburna sektorn är ett samlingsbegrepp för organisationer som främjar ett värde, ett mål eller en idé som gynnar allmän- eller medlemsintresset men som inte är ekonomiskt vinstdrivande eller en del av staten eller en kommun.
Organisation och ansvar Alla förvaltningar och i stort sett alla Landskrona stads verksamheter påverkar invånarnas livsvillkor och förutsättningar för hälsa. För att nå visionen förutsätts agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen. Ansvaret att implementera strategin vilar på alla verksamheter i Landskrona stad. Dock finns det några huvudaktörer som har till uppgift att säkerställa inriktningen i folkhälsostrategin, dessa är: Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskott utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Utskottet 6 är ett beredande organ till Fritidsnämnden och har till uppgift att leda arbetet genom att följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och utvärdera. Folkhälsosamordnare Stadens folkhälsosamordnare har en stödjande och samordnande funktion inom staden som helhet. Funktionen har i uppdrag att kommunicera och följa upp folkhälsostrategin samt att ha en överblick och stötta förvaltningarna i sitt arbete med strategin. Tjänstemannagrupp Tjänstemannagruppen skall fungera som en strategisk arbetsgrupp för folkhälsofrågor där folkhälsosamordnaren är den sammankallande. Den skall bestå av tjänstemän på beslutsmandat från stadens förvaltningar och övriga samordnare 7 med koppling till folkhälsoarbete. Andra viktiga aktörer Landskrona stad är beroende av sin omgivning. Viktiga aktörer för både hälsofrämjande arbetet och förebyggande insatser är hälso- och sjukvården, tandvården, myndigheter, stadens bostadsbolag, ideella organisationer, föreningsliv, näringsliv m.fl. Dessa aktörer skall samlas så att man på bred front kan sprida kunskap och samverka. 6 Fritidsnämnden 2011-03-16 26 7 Övriga samordnare innefattar: ungdomssamordnare, alkohol- och drogsamordnare och trygghetssamordnare.
Planering och uppföljning För att satsa resurser rätt och få kunskaper om effekterna av satsningar är planering och uppföljning nödvändiga delar i ett systematiskt folkhälsoarbete. En bra uppföljning ska, för att bli så tydlig och användbar som möjligt, baseras både på mätning av indikatorer samt en beskrivning av de insatser som gjorts. Folkhälsostrategin följs upp enligt punkterna nedan: Utifrån stadens prioriterade mål skall nämnderna beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den årliga verksamhetsplaneringen. Nämndernas arbete med berörda områden skall årligen redovisas i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Folkhälsosamordnaren har ansvaret att årligen sammanställa en uppföljningsrapport av nämndernas arbete till Kommunfullmäktige. Inför varje mandatperiod tar folkhälsosamordnaren fram en kartläggning över hälsoläget. Ett förslag till revidering av denna folkhälsostrategi skall vara klar vid utgången av 2015. Folkhälsostrategin beslutas av Kommunfullmäktige.