Inventera skogen Slutrapport för LONA-projekt i Leksands kommun 2012 Fältarbetet utfört av Skogsstyrelsen genom Yngve Perjons och Jenny Andersson under fältsäsongen 2012 Rapporten sammanställd av Jenny Andersson i januari 2013.
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Resultat... 5 5.1 Nyregistreringar av nyckelbiotoper och objekt med naturvärden... 5 5.2 Områden lämpliga för reservatsbildning... 6 5.2.1 Kägelberget väst (150 ha)... 6 5.2.2 Norr Råbäck (70 ha)... 7 5.2.3 Asaklitt (250 ha)... 7 6. Framtida tillämpning av resultaten... 8 6.1 Hur resultaten ska förvaltas... 8 6.2 Behov av fortsatt naturvårdsarbete i kommunen... 8 6.2.1 Landskapsanalys... 8 6.2.2 Bevarande av naturvärden vid en eventuell omarrondering i västra Leksand... 9 6.2.3 Skyddsvärda skogar som besöksmål... 9 6.2.4 Ytterligare inventeringar... 9 Bilagor 1. Inventeringsområden översiktskarta 2. Områdeslista 3. Områdesbeskrivningar 4. Reservatsförslag kartor 5. Försättsblad till markägarutskick 2
1. Sammanfattning Sedan en längre tid tillbaka har Leksands kommun och Skogsstyrelsen sett ett behov av att komplettera den befintliga informationen om kommunens skyddsvärda skogar. Detta därför att områden i kommunen med förväntade, men icke dokumenterade, naturvärden i allt högre grad blir aktuella för skogsavverkning. I Leksands kommuns naturvårdsplan 2012-2020 fastställs att kommunen ska arbeta för att den biologiska mångfalden i kommunens skogar gynnas. I detta arbete ska kommunen verka för att 20 % av den produktiva skogsmarksarealen undantas rationellt skogsbruk. Ett led i detta arbete är att genomföra inventeringar där det fastställs var de skogsområden som är viktiga för den biologiska mångfalden finns. För att komplettera myndigheternas kunskapsunderlag kring skyddsvärda skogsområden i Leksands kommun och för att markägarna i ökad utsträckning ska få kännedom om de skyddsvärda skogar de har på sin mark genomförde Leksands kommun och Skogsstyrelsen en fältinventering i Leksands kommun 2012. Inventeringen delfinansierades av Länsstyrelsens LONA-stöd. Områdena som ingick i inventeringen (se bilaga 1) var till största delen sådana som kommit myndigheterna tillkänna genom tips från allmänheten och som samlats i interna arbetsmaterial under ett flertal år. Inventeringen utfördes med Skogsstyrelsens metodik för inventering av nyckelbiotoper och genomfördes av Skogsstyrelsepersonal med nyckelbiotopskompetens. Totalt inventerades 1400 ha skogsmark fördelat på 95 områden (se bilaga 1) under perioden 1 maj till 30 november 2012. Inventeringen resulterade i 50 nya nyckelbiotoper och 44 nya objekt med naturvärden med en sammanlagd areal av 114,3 respektive 117,4 ha (se bilaga 2 och 3). Markägarna tog del av informationen om de nyregistrerade områdena via ett utskick i december 2012. Vid inventeringen uppmärksammades också tre större områden med sammanhängande naturvärden (se bilaga 4) som också beskrivs i rapporten. Dessa områden föreslås bli föremål för reservatsbildning. Resultaten av inventeringen ska förvaltas genom att de arbetas in i kommunens naturvårdsplan och beaktas i kommunens översiktsplan. Skogsstyrelsen ska verka för att områdena bevaras genom de samråd som genomförs när skogliga åtgärder ska företas i nyckelbiotoper och genom sitt rådgivningsarbete. De områden som föreslagits för reservatsbildning lämnas över till Länsstyrelsen för att utredas vidare. I kommunens fortsatta naturvårdsarbete finns ett behov av att analysera de skyddsvärda områdena på landskapsnivå för att möjliggöra att naturvårdsinsatserna kanaliseras till områden där de gör störst nytta. Det finns också ett behov av att använda resultaten av inventeringen och den eventuella analysen för information och naturvårdsarbete i samband med en eventuell omarrondering i västra Leksand. Skyddsvärda naturområden som är lättillgängliga att besöka bör också tillgängliggöras för besökare så att naturturismen och friluftslivet i kommunen utvecklas. 3
2. Bakgrund I naturvårdsplanen för Leksands kommun 2012-2020 fastställs det att kommunens naturvårdsarbete ska grunda sig på att bevara och stärka den biologiska mångfalden. För att stärka den biologiska mångfalden i skogen ska Leksands kommun verka för att 20 % av den produktiva skogsarealen undantas rationellt skogsbruk. Detta mål ska uppnås bland annat genom 1) att skyddsvärda skogsområden dokumenteras och uppmärksammas i olika inventeringar och genom 2) att informera om skogens biologiska värden så att kunskapen om dessa ökar. Under åren 1993-2006 genomförde Skogsstyrelsen en systematisk inventering och dokumentation av nyckelbiotoper och objekt med naturvärden på privatägd skogsmark. (En nyckelbiotop är ett område av stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa rödlistade arter. Ett objekt med naturvärde har också höga biologiska värden och har förutsättningar att på sikt utvecklas till en nyckelbiotop.) Den systematiska inventeringen fångade dock inte upp alla nyckelbiotoper utan ett stort antal har förblivit odokumenterade. Information om var dessa områden kan finnas inkommer kontinuerligt till Skogsstyrelsen och Leksands kommun och registreras då i interna arbetsmaterial. Dessa områden är främst belägna i de delar av kommunen som inte blivit föremål för omarrondering. I det ordinarie myndighetsarbetet har det dock inte funnits resurser att på ett systematiskt sätt besöka dessa områden i fält och avgränsa de eventuella naturvärdena. Leksands kommun och Skogsstyrelsen har sedan en längre tid tillbaka haft ett samarbete där inkomna avverkningsanmälningar granskas utifrån de båda myndigheternas olika kunskapsunderlag vad avser naturvård. Under de senaste åren har det upplevts att andelen avverkningsanmälningar som sammanfaller med skog som är av intresse för naturvården ökat. Bland annat sammanfaller avverkningsanmälda områden allt oftare med de interna arbetsmaterial som beskrevs i föregående stycke. Då Skogsstyrelsens resurser för fältbesök i avverkningsanmälningar är knappa har inte samtliga sådana avverkningsanmälningar kunnat fältbesökas, vilket troligen lett till att skogar med höga naturvärden avverkats. För att få möjlighet att inventera de icke dokumenterade naturvärdena sökte Leksands kommun delfinansiering från LONA som är Länsstyrelsens stöd för lokala naturvårdsprojekt. Stödet beviljades och inventeringen genomfördes som ett samverkansprojekt mellan Leksands kommun och Skogsstyrelsen. Avsikten med att ta fram ett kunskapsunderlag kring dessa områden var att Leksands kommun och Skogsstyrelsen skulle bli effektivare i sitt arbete med naturvård rörande dessa områden och att skogsägarnas arbete med att planera sin miljöhänsyn vid skogliga åtgärder skulle underlättas. 4
3. Syfte Syftet med inventeringen var 1) att avgränsa och dokumentera de nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som fanns inom de områden med förväntade höga naturvärden som Skogsstyrelsen och Leksands kommun samlat i sina interna arbetsmaterial och att 2) skogsägarna därefter skulle få information om de naturvärden de har på sin mark. 4. Metod Urvalet av de områden som inventerades utgick från Skogsstyrelsens interna GIS-skikt flora & fauna, där bland annat tips från allmänheten rörande skog med höga naturvärden registreras. Till detta lades områden med förväntade höga naturvärden som Leksands kommun hade kännedom om. Materialet kontrollerades först med hjälp av ortofoton och eventuella tillgängliga beskrivningar. Utifrån detta kunde ett antal områden där fältbesök inte var nödvändigt sorteras bort. Fältinventeringen genomfördes av Skogsstyrelsepersonal med nyckelbiotopskompetens under perioden 1 maj till 30 november 2012. Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringsmetodik användes vid inventeringen och alla nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden registrerades i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsdatabas. Berörda markägare tog del av information som rör deras nyregistrerade nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden via ett brevutskick i december 2012. I utskicket bifogades också ett försättsblad med en beskrivning av detta projekt (se bilaga 5). 5. Resultat Under projekttiden inventerades 95 områden. Den totala arealen av dessa områden uppgick till 1400 ha. En numrerad översiktskarta över de inventerade områdena presenteras i bilaga 1. Numreringen i bilaga 1 överensstämmer med numreringen i de övriga bilagorna. Information kring de områden (20 st.) som strukits från listan och därmed ej fältbesökts presenteras inte i rapporten. 5.1 Nyregistreringar av nyckelbiotoper och objekt med naturvärden Inventeringen resulterade i 50 nya nyckelbiotoper med en sammanlagd areal av 114,3 ha och 44 nya objekt med naturvärden med en sammanlagd areal av 117, 4 ha. En sammanställning i form av en områdeslista över alla inventerade områden presenteras i bilaga 2. Där uppges arealen av det inventerade området samt antalet och arealen nya nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. Detaljerad information kring samtliga registrerade nyckelbiotoper och objekt med naturvärden i form av områdesbeskrivningar (utdrag ur Skogsstyrelsens nyckelbiotopsdatabas) och kartor presenteras i bilaga 3. Områdesbeskrivningarna är sorterade i nummerordning. Områden där inga nya nyckelbiotoper eller nya objekt med naturvärden påträffades presenteras inte i bilaga 3. 5
5.2 Områden lämpliga för reservatsbildning Vid inventeringen påträffades också tre större områden (i rapporten benämnda som Kägelberget Väst, Asaklitt och Norr Råbäck) med mer eller mindre sammanhängande naturvärden. Dessa områden har en hög andel nyckelbiotoper och objekt med naturvärden. Dessutom finns naturvärden i form av förekomster av rödlistade arter och/eller element såsom gamla träd och död ved spridda i området runtomkring de av Skogsstyrelsen registrerade kartfigurerna. För att naturvärdena i dessa områden på sikt ska bevaras räcker det inte att enbart nyckelbiotoperna och objekten med naturvärden undantas från skogsbruk utan naturvårdande insatser krävs även i landskapet runtomkring. Därför har de i rapporten presenterats som reservatsförslag med sammanfattande beskrivningar nedan. Reservatsförslagen delges Länsstyrelsens naturvårdsenhet av Leksands kommun och presenteras då som av Leksands kommun och Skogsstyrelsen gemensamma förslag. Kartor över områdena presenteras i bilaga 4. 5.2.1 Kägelberget väst (150 ha) (Berör inventeringsområde 12 och 57) Området väster om Kägelbergets naturreservat består av ett större mosaikartat område, obrutet av skogsbilvägar. Skogen i området är extensivt brukad på grund av ägosplittring, långa transportavstånd, till stora delar fuktiga markförhållanden och tallskogsområden med låg bonitet. Sex nyckelbiotoper (totalt ca 15 ha) har avgränsats i området. Fyra av dessa består av mer eller mindre skiktade och försumpade granskogsmiljöer med relativt gott om död ved. Två består av skiktad tallskog med ett stort inslag av tallar som är över 200 år gamla. Skogen runtomkring nyckelbiotoperna består också till stora delar av äldre skog där naturvärden börjat utvecklas. Tallöverståndare finns spridda i viss omfattning i hela området. I anslutning till reservatsgränsen finns ett 15-20 ha stort tallbevuxet myrområde. Tallarna på myren har hög ålder och den stående döda ved som förekommer sparsamt håller mycket hög kvalitet. I de södra delarna av området finns ett område med äldre tallskog som ej har inventerats inom ramen för detta projekt. Vid en passage genom området observerades dock att det finns gott om gamla tallöverståndare i anslutning till vandringsleden. I en del av detta område har storskogsbruket avgränsat en ca 5 ha stor nyckelbiotop med gammal tallskog. I området väster om denna nyckelbiotop finns tidigare fynd av rödlistade tallskogsarter. Detta område hyser troligtvis också höga naturvärden och en naturvärdesinventering bör genomföras även där när reservatsförslaget utreds. I anslutning till området finns förutom reservatet också ett av Skogsstyrelsens biotopskydd (diarienummer 2008/5793) omfattande 8,1 ha och två nyckelbiotoper med hällmarkstallskog utan formellt skydd. Fynd av rödlistade arter i området (uppgifter både från inventeringstillfället och från artportalen): Fläckporing, garnlav, tallticka, spår av tretåig hackspett, dvärgbägarlav, blågrå svartspik, blanksvart spiklav, varglav, violettgrå tagellav, granticka, vedtrappmossa, knärot, kötticka, gränsticka, doftskinn. 6
5.2.2 Norr Råbäck (70 ha) (Berör inventeringsområde 84) Det avgränsade området har en mycket hög andel nyckelbiotoper (ca 40 % av arealen). De avgränsade nyckelbiotoperna består av grandominerad skog med inslag av lövträd. Bitvis är skogen senvuxen och bitvis är luftfuktigheten i området hög vilket gör förutsättningarna för trädväxande lavar god. Områdena hyser rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. I de två naturvärdesobjekten övergår skogen till talldominans med överståndare i 200-årsåldern (det norra naturvärdesobjektet) respektive lövskog (det södra naturvärdesobjektet). Skogen mellan de registrerade områdena består till största delen av ungskog. För att återskapa konnektiviteten i området är det lämpligt att även dessa delar inkluderas i ett eventuellt reservat. Där kan det vara lämpligt att utföra naturvårdande skötsel så att en lövdominerad skog utvecklas. Fynd av rödlistade arter i området (från inventeringstillfället och från artportalen): Garnlav, luddig stiftdynlav, rosenticka, granticka, ullticka, rynkskinn, kötticka. 5.2.3 Asaklitt (250 ha) (Berör inventeringsområde 68) Området kring Asaklitt, Fallberget och Uvklitt består av hällmarker, branter och bördigare sänkor som avlöser varandra i en mosaik. Naturvärdena i området består framförallt av en stor areal hällmarkstallskogar med beståndsåldrar mellan 150 och 200 år. De flesta av dessa partier (10 st) har blivit registrerade som objekt med naturvärden. I den västra delen av området, över gränsen till Djura församling, berör flera av objekten med naturvärden en 32 ha stor naturvårdssamfällighet. Området hyser också tre små nyckelbiotopsklassade granskogsområden belägna i fuktsvackor. Skogen mellan de registrerade objekten med naturvärden och nyckelbiotoperna utgörs främst av gallringsskogar med spridda inslag av tallöverståndare. Andelen ungskog inom området är mycket låg. Naturvärdena i varje enskild del av området är inte påfallande höga då det råder en brist på död ved i hällmarspartierna. Däremot skapar helheten av området, där en tredjedel av arealen består av gammal tallskog, goda förutsättningar för gammelskogsarter som exempelvis tjäder (tjäderspel har rapporterats från området). Såväl tjäderbetade tallar som tjäderspillning förekom rikligt i så gott som hela området vid inventeringstillfället. För att upprätthålla konnektiviteten i området vore det därför lämpligt att bilda ett reservat över hela arealen. I dagsläget bedöms hotet mot naturvärdena i området vara låg då området är lågproduktivt, terrängen besvärlig och ägosplittringen stor. En eventuell kommande omarrondering kan dock medföra att dessa områden blir mer attraktiva för skogsbruk. Då de registrerade objekten med naturvärden dessutom är relativt stora medför det en betydande ekonomisk belastning för en ensam markägare att undanta ett sådant område från skogsbruk. Fynd av rödlistade arter i området (från inventeringstillfället och från artportalen): Garnlav, spår av tretåig hackspett, violettgrå tagellav, vitplätt, gulporing, motaggsvamp, tallticka, nordtagging, blanksvart spiklav, doftskinn, ullticka, rynkskinn, granticka, knärot, dvärgbägarlav, rosenticka. 7
6. Framtida tillämpning av resultaten 6.1 Hur resultaten ska förvaltas Leksands kommun avser att arbeta in de nyregistrerade nyckelbiotoperna och objekten med höga naturvärden i kommunens naturvårdsplan och beakta dem i arbetet med kommunens översiktsplan. Detta medför att arbetet kring bevarandet av dessa områden blir långsiktigt och strategiskt. Då områdena är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsdatabas kommer de att uppmärksammas i Skogsstyrelsens arbete med rådgivning och vid tillsyn i samband med avverkningsanmälningar. Skogliga åtgärder i nyckelbiotoper ska samrådas med Skogsstyrelsen och Skogsstyrelsens uppgift är att verka för att hänsyn tas till dem. De områden som föreslagits för reservatsbildning lämnas vidare till Länsstyrelsen. Därefter kommer Länsstyrelsen att utreda huruvida dessa områden kan prioriteras för formellt skydd. 6.2 Behov av fortsatt naturvårdsarbete i kommunen 6.2.1 Landskapsanalys Kommunens mål är att 20 % av den produktiva skogsmarksarealen ska vara undantagen rationellt skogsbruk. Det är viktigt att de högsta naturvärdena uppmärksammas och inkluderas i dessa 20 % så att naturvårdsinsatserna blir effektiva och inriktas mot de högsta naturvärdena. I preciseringarna av miljömålet Levande skogar (26 april 2012) läggs stor vikt vid att ekosystemet ska fungera på landskapsnivå ( skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur ). Inventeringen som presenteras i rapporten är en av pusselbitarna i denna infrastruktur. För att få till stånd en fungerande grön infrastruktur krävs att de befintliga dokumenterade naturvärden som finns analyseras. Sådana analyser har historiskt sett utförts av Länsstyrelsen då de har verktygen för detta. Leksands kommun kan dock verka för att en sådan analys genomförs. Exempelvis är det intressant att få reda på vilka biotoptyper som är representerade, i hur stor omfattning och hur de är fördelade i landskapet. Utifrån ett sådant material finns det möjlighet att analysera brister kring vilka och hur mycket av de skyddsvärda miljöerna som saknas i landskapet för att uppnå en fungerande grön infrastruktur. Det går också att identifiera vilka landskapsavsnitt som har en hög representation av naturvärden och en låg grad av fragmentering för att få en bild av mot var de naturvårdande insatserna i första hand bör kanaliseras. 8
6.2.2 Bevarande av naturvärden vid en eventuell omarrondering i västra Leksand Merparten av de nyregistrerade nyckelbiotoperna och objekten med naturvärden är belägna inom icke omarronderade delar av kommunen och på så vis har kunskapsunderlaget i dessa delar blivit större vad avser naturvård. En ansökan om omarrondering i västra Leksand förväntas inkomma från markägare under våren. Om en omarronderingsprocess inleds kan den ökade kunskapen om de naturvärden som finns i skogen underlätta för skogsägare att framföra underbyggda önskemål kring den mark de vill tillträda. Att mer kunskap kring de skogliga naturvärdena finns underlättar också vid planeringen av hur de nya skiftena ska läggas ut och hur formellt skydd av områden ska prioriteras. Vid tidigare omarronderingar har nya naturvärden dokumenterats i samband med skogsinventeringen som genomförs i ett senare skede av processen. Nya skyddsvärda skogar kommer säkerligen att påträffas även vid denna inventering, men i mindre omfattning. Om planer finns för att planera för en grön infrastruktur ger omarronderingen ett tillfälle för att verka för en sådan. Dels genom att formellt skydd förläggs på lämpliga platser och dels genom riktad information till skogsägare kring hur naturvärden kan bevaras och utvecklas på landskapsnivå. Leksands kommun kan också arbeta för att byta till sig skyddsvärda naturområden mot egen, mer trivial, skogsmark. Omarronderingen ger också ett tillfälle att fördela skyddsvärda områden till de skogsägare som är intresserade av att naturvärdena på deras fastigheter utvecklas. 6.2.3 Skyddsvärda skogar som besöksmål I naturvårdsplanen för Leksands kommun poängteras det att naturturismen och friluftslivet är viktiga punkter att arbeta med då naturturismen kan få en stor ekonomisk betydelse i framtiden och att möjlighet att vistas i naturen främjar folkhälsan och gör att människor vill flytta till kommunen. Det fastställs att kommunens invånare ska ha tillgång till god naturmiljö med rik biologisk mångfald. I arbetet med att göra skogen mer tillgänglig för kommuninvånare och turister ska kommunen enligt naturvårdsplanen bland annat arbeta med att ta fram kartmaterial och sprida information kring intressanta besökspunkter i kommunens natur. För att utveckla besöksnäringen i kommunen kan unika naturvärden lyftas fram i informations- och kartmaterial. Framförallt kan miljöer kring fäbodar med biologiskt kulturarv vara intressanta besöksmål för personer som är bosatta utanför Dalarna och besöker kommunen. Skyddsvärda miljöer som kan göras lättillgängliga för allmänheten kan också övervägas bli föremål för kommunala reservat. 6.2.4 Ytterligare inventeringar I framtiden kommer med all säkerhet behov av ytterligare kompletterande naturvärdesinventeringar i kommunen uppdagas. Tips om skyddsvärda skogsområden där dokumentation krävs inkommer kontinuerligt. I ett eventuellt framtida naturvårdsarbete där utgångspunkten ligger på landskapsnivå kan det också bli intressant att inventera områden som fungerar/kan komma att fungera som spridningskorridorer för arter i landskapet. Riktade inventeringar med fokus på enskilda missgynnade/hotade arter kan också vara av intresse i framtiden. 9