Rapport C 1998:4 Olycka med flygplanet LN-AKE den 21 oktober 1997 på Mora flygplats, W län L-90/97



Relevanta dokument
Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Rapport C 1997:52 Olycka med flygplanet LN-DRF den 1 juni 1997 vid Avelsäter, Säffle, S län L-34/97

Rapport C 1997:47 Olycka med flygplanet SE-YSG den 12 mars 1997 på Vängsö flygplats, D län L-17/97

Rapport C 1998:15 Olycka med flygplanet SE-YKV den 23 augusti 1997 i Broddarp ca 4 km NO om Forserum, F län L-74/97

Rapport C 1999:19 Olycka med flygplanet SE-XKG den 5 augusti 1998 öster om Eskilstuna/Kjula flygplats, D län L-74/98

ISSN Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98

Rapport C 1997:17 Olycka med flygplanet SE-EUH den 1 augusti 1996 i vattnet utanför Blockhusudden, Stockholm, AB län L-62/96

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Rapport EAA 2005:002

Rapport C 1999:22 Olycka med flygplanet SE-YKX den 29 augusti 1998 vid Strömsnäsbruk, G län L-83/98

Rapport C 1994:10. Olycka med ballongen SE-ZCT den 30 april 1993 på Gröna Lund i Stockholm, AB län L-27/93

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport C 1999:46 Olycka med flygplanet SE-FHA den 6 maj 1999 på Göteborg/Säve flygplats, O län L-37/99

Rapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Rapport C 1994:12. Olycka med helikoptern SE-JAZ den 20 december 1993 vid Kebnekaise fjällstation, BD län L-91/93

Rapport RL 2005:28. Olycka med helikopter N2098N i Vissmarlöv, Skåne, M län, den 21 augusti 2005

ISSN Rapport C 1995:35. Olycka med flygplanet OY-GAS den 7 maj 1995 utanför Höganäs flygplats, M län L-16/95

Olycka med flygplanet SE-XRY vid Sorunda, D län, den 5 augusti 2000

Olycka med flygplanet SE-KFT på Borås/Viared flygplats, O län, den 13 juni 1999

Olycka med flygplanet SE-IVM Ca 2 km söder om Motala/Skärstad flygplats, E län, den 19 augusti 2000

Rapport RL 2002:02. Tillbud med flygplanet OY-MUG på Ronneby flygplats, K län, den 8 december 2000

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Rapport RL 2005:16. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport C 1993:72. Luftfartshändelse den 27 december 1992 vid Ridön, Mälaren, AB län Ärende L-100/92

Rapport RL 2001:01. Olycka med flygplanet SE-GPR vid Svenskär/Röhålsmalen, Y län den 2 september Dnr L-091/00 ISSN

Rapport C 1998:21 L-73/97 Rapporten färdigställd

Rapport C 1998:1 Olycka med segelflygplanet SE-TNY den 12 juli km väster om Hemavans flygplats, AC län L-44/97

Olycka med flygplanet Air China B2442 den 14 juni 1996 på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län L-44/96

Rapport C 1999:9 Olycka med ett ultralätt flygplan SE-YKK den 5 maj 1998 på Jönköpings flygplats, F län L-34/98

Rapport RL 2004:35. Olycka med flygplanet SE-CXE vid Skokloster, Uppsala län, den 11 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

ISSN Olycka med flygplanet SE-KIE den 6 maj 1998 på Alsensjön NV om Östersund, Z län L-35/98

Rapport C 1997:4 Olycka med flygplanet SE-GAV den 5 maj 1996 vid Eskilstorp 5,5 km N Jönköpings flygplats, F län L-22/96

Rapport RL 2001:24. Olycka med helikopter SE-HPO vid Kåsjön, Partille, O län den 17 januari Dnr L-012/01 ISSN

ISSN Rapport RL 2009:13. Tillbud med flygplanet LN-RPW i luftrummet mellan Oslo och Stockholm, den 24 oktober 2008

ISSN Rapport RL 2008:03. Olycka med flygplanet SE-FRP på sjön Långhalsen, Vrena, NV Nyköping D län, den 11 juli 2007

Rapport C 1998:25 Olycka med flygplanet SE-DRZ den 11 oktober 1997 på Jönköping flygplats, F län L-86/97

Rapport RL 2007:14. Olycka med helikopter SE-HMO i Rappestad, väster Linköping, E län, den 28 augusti 2006

Rapport RL 2000:47. Tillbud med flygplanet SE-EHO över Såssjön, ca 10 km öster om Åre, Z län den 8 april Dnr L-022/00 ISSN

Rapport RL 2010:02. Olycka med flygplanet SE-KPZ vid Kolstorp, F län, den 17 oktober 2008

Olycka med flygplanet OY-DMZ vid Lövskär ca 4 km sydost om Söderhamn flygplats, X län, den 2 oktober 2000

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

Rapport RL 2004:01. Olycka med flygplanet OH-BBX på Stockholm/Bromma flygplats, AB län, den 19 december 2002

Rapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001

Rapport RL 2002:05. Tillbud med flygplanet SE-KUT I luftrummet vid Umeå, AC län, den 6 mars 2001

Rapport C 1996:41 Olycka med flygplanet SE-IXR den 6 juni 1996 nordost om Norra Ljusterö, AB län L-27/96

Rapport RL 2001:18. Olycka med flygplanet SE-LIR på Gällivare flygplats, BD län, den 10 november Dnr L-113/00 ISSN

Rapport C 1996:15 Olycka med flygplanet SE-CTC den 11 augusti 1995 NV Pajala, BD län L-63/95

Rapport C 1994:18. Olycka med flygplanet SE-IRS den 31 mars 1994, ca 3 km V Sveg flygplats, Z län L-17/94

Olycka med flygplanet SE-XPO på sjön Patsajaure, ca 40 km norr om Kiruna flygplats, BD län den 8 september 2000

Rapport RL 2009:07. Olycka med motorsegelflygplanet SE-UAP vid Lycksele flygplats AC län, den 25 juli 2008

Rapport C 1999:16 Olycka med flygplanet SE-IGP den 28 augusti 1998 på Karlskoga flygplats, T län L-82/98

Rapport C 1998:29 Olycka med flygplanet D-EEKL den 7 september 1997 på sjön Bolmen, G län L-81/97

Rapport RL 2005:08. Olycka med helikopter SE-HLK vid Joesjö, Tärnafjällen, AC län, den 7 juli 2004

Rapport C 1997:7 Olycka med flygplanet SE-CUR den 12 juli 1996 vid Siljansnäs flygplats, W län L-53/96

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Rapport C 1991:64 Luftfartshändelse Åresjön, Z län Ärende L-18/91

Rapport RL 2003:28. Olycka med flygplanet OY-DRS vid Vråka, H län, den 12 juli 2002

Rapport C 1991:55 Luftfartshändelse Fornebu, Norge Ärende L-27/91

Rapport RL 2003:25. Tillbud ombord på flygplanet SE-RAC i luftrummet mellan Stockholm och Helsingfors den 2 december 2002

Rapport C 1996:42 Olycka med helikoptern SE-HGC den 4 december 1995 i Rödösundet, Östersund, Z län L-106/95

Rapport C 1995:43 Olycka med gyroplanet SE-HYH den 2 juli 1995 på Eslövs flygplats, M län L-38/95

Slutrapport RL 2012:17

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

Slutrapport RL 2011:13

Rapport RL 2000:38. Tillbud vid landning med flygplanet LN-RLF den 23 juni 1999 på Växjö/ Kronoberg flygplats, G län

Rapport RL 2001:43. Olycka med flygplanet SE-GBR vid Norrtälje/Mellingeholm flygplats, AB län, den 29 juli Dnr L-051/01 ISSN

Rapport C 1994:29. Olycka med flygplanet SE-XHA den 19 juni 1994 ca 5 km V Lönsboda, L län L-48/94

Tillbud med flygplanet SE-KFP i luftrummet mellan Sundsvall, Y län och Gävle, X län, den 3 februari 2000

Olycka med flygplanet SE-GPF på sjön Girjasjaure, BD län, den 16 juli 2000

ISSN Rapport RL 2006:13. Olycka med flygplanet SE-ITB på Umeå flygplats, AC län, den 15 september 2005

Slutrapport RL 2013:15 Olycka den 1 juni vid Ängaholm, Alvesta, Kronobergs län.

ISSN Rapport RL 2007:19. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport C 1994:13. Olycka med helikoptern SE-HIT den 2 februari 1994 i Mittådalen, Z län L-02/94

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

ISSN Rapport RL 2009:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2003:32. Tillbud mellan flygplanen HB-JAY och SE-ISR på Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 16 december 2002

ISSN Rapport RL 2006:04. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2006:03. Olycka med flygplanet SE-VAM, söder om Smålanda flygplats, Alvesta, G län, den 23 april 2005

Rapport RL 2005:14. Tillbud med flygplanet SE-DNU på Ängelholms flygplats, M län, den 15 april 2004

Rapport C 1998:17 Olycka med helikopter SE-HSB den 8 juni 1997 vid Norredatorp, Funbo, C län L-37/97

Rapport EAA 2006:001

Rapport RL 2001:25. Olycka med helikoptern SE-HPL ca 5 km norr om Ockelbo, X län den 21 februari Dnr L-006/01 ISSN

Rapport RL 2000:36. Olycka med flygplanet SE-INI på Gällivare flygplats, BD län den 22 november Dnr L-104/99 ISSN

ISSN Rapport RL 2003:48. Rapporten finns även på vår webbplats:

Rapport RL 2000:41. Tillbud med flygplanet SE-LEX på Jönköping flygplats, F län den 9 mars Dnr L-016/00 ISSN

Rapport C 1999:26. Tillbud mellan flygplanen SE-LDA och SE-YRR den 13 mars 1999 i luftrummet vid Stockholm/Bromma flygplats, AB län L-19/99

Rapport RL 2000:06. Olycka med flygplanet SE-YRK på Piteå flygplats, BD län den 12 juni 1999 Dnr L-46/99

Rapport RL 2003:05. Olycka med helikopter SE-JUV på Stockholm/Bromma flygplats, AB län,den 28 augusti 2002

ISSN Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

Rapport RL 2003:03. Olycka med flygplanet SE-EEU i luftrummet ca 20 km söder om Linköping, E län, den 23 juli 2001

Slutrapport RL 2011:09

Rapport C 1998:38 Olycka med en varmluftsballong SE-ZEH den 2 november 1997 i Grillby, C län L-96/97

ISSN Rapport C 1998:27

ISSN Rapport RL 2007:11. Tillbud med flygplanet SE-LNX på Luleå/Kallax flygplats, BD län, den 13 oktober 2006

Olycksförlopp med varmluftsballongen SE-ZHI den 5 juli 1997 i kustområdet vid och i södra Östersjön utanför Bingsmarken, M län L-42/97

ISSN Rapport RL 2009:20. Olycka med flygplanet SE-CYL på Eslövs flygplats, M län, den 6 oktober 2009

Transkript:

ISSN 1400-5719 Rapport C 1998:4 Olycka med flygplanet LN-AKE den 21 oktober 1997 på Mora flygplats, W län L-90/97

1998-03-03 L-90/97 Luftfartsverket 601 79 NORRKÖPING Rapport C 1998:4 Statens haverikommission (SHK) har undersökt en olycka som inträffade den 21 oktober 1997 på Mora flygplats, W län, med ett flygplan med registreringsbeteckningen LN-AKE. SHK överlämnar härmed enligt 14 förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor en rapport över undersökningen. Ann-Louise Eksborg Monica J Wismar Henrik Elinder

3 Innehåll SAMMANFATTNING 4 1 FAKTAREDOVISNING 6 1.1 Redogörelse för händelseförloppet 6 1.2 Personskador 6 1.3 Skador på luftfartyget 6 1.4 Andra skador 7 1.5 Besättningen 7 1.6 Luftfartyget 7 1.6.1 Allmänt 7 1.6.2 Landställsystem 8 1.7 Meteorologisk information 8 1.8 Navigationshjälpmedel 8 1.9 Radiokommunikationer 8 1.10 Flygfältsdata 8 1.11 Färd- och ljudregistratorer 8 1.12 Olycksplats och luftfartygsvrak 9 1.12.1 Olycksplatsen 9 1.12.2 Luftfartygsvraket 9 1.13 Medicinsk information 9 1.14 Brand 9 1.15 Överlevnadsaspekter 9 1.16 Särskilda prov och undersökningar 9 1.17 Företagets organisation och ledning 10 1.17.1 Operativa instruktioner 10 1.17.2 Tekniskt underhåll 10 1.18 Övrigt 10 2 ANALYS 10 3 UTLÅTANDE 11 3.1 Undersökningsresultat 11 3.2 Orsaker till olyckan 11 4 REKOMMENDATIONER 11

4 Rapport C 1998:4 L-90/97 Rapporten färdigställd 1998-03-03 Luftfartyg: registrering och typ LN-AKE, Beech Baron 58 Ägare/innehavare Auticon Air A/S, Fjordgatan 72, N-7010 Trondheim/Heli Trans A/S, Trondheim Lufthavn, Vaernes, N-7500 STJ RDAL, NORGE Tidpunkt för händelsen 1997-10-21 kl. 10.50 i dagsljus Anm: All tidsangivelse avser svensk sommartid (SST) = UTC + 2 timmar Plats Mora flygplats, W län, (pos 6058N 1431E, 193 m över havet) Typ av flygning Väder Bruksflygning Vind 270 /8 knop, sikt >10 km med lite dis på höjd, moln 8/8 med bas 6 000 fot, temp. +2 C, QNH 1012 hpa Antal ombord: besättning 1 passagerare 2 Personskador Inga Skador på luftfartyget Betydande Andra skador Inga Förarens ålder, certifikat 29 år, Commercial Pilots Licence Aeroplane (CPL-A) Förarens totala flygtid 2 488 timmar, varav 111 timmar på typen Förarens flygtid/antal landningar senaste 90 dagar 60,5 timmar varav 19,5 timmar/ 12 landningar på typen Statens haverikommission (SHK) underrättades den 21 oktober 1997 om att en olycka med ett flygplan med registreringsbeteckningen LN-AKE inträffat på Mora flygplats, W län, samma dag kl. 10.50. Olyckan har undersökts av SHK som företrätts av Ann-Louise Eksborg, ordförande, Monica J Wismar, operativ utredningschef och Henrik Elinder, teknisk utredningschef. Undersökningen har följts av Luftfartsverket genom Klas-Göran Bask. Syftet med SHK:s undersökningar är uteslutande att förebygga framtida olyckor och tillbud. SAMMANFATTNING Föraren tillsammans med två passagerare startade från Trondheim/Vaernes i Norge för att flyga till Mora flygplats. Inför landningen på Mora flygplats valde föraren

att först göra en fullständig precisionsinflygning (ILS) till bana 16 och avbryta vid visuell kontakt med banan för att därefter göra en visuell inflygning i vänstervarv till bana 34. Under inflygningen tog han ut klaff och landställ samt gjorde de sedvanliga kontrollerna enligt checklistan. Under inflygningen uppfattade han inte något onormalt med avseende på flygplanets fart eller attityd. Före sättningen av flygplanet på banan drog han av motoreffekten och gjorde en normal utflytning. Sättningen skedde med landstället infällt och flygplanet kanade på banan ca 320 meter innan det stannade. Ingen i flygplanet hörde någon landställsvarning. Vid funktionsprov efter olyckan fungerade landstället utan anmärkning och de tre gröna indikatorlamporna fungerade normalt. Olyckan orsakades antingen av att passageraren ofrivilligt kommit åt landställsreglaget eller av att föraren glömt att fälla ut landstället. Bidragande till olyckan har varit att varningssystemet för landning med infällt ställ inte var i funktion och att information härom saknades i flygplanets tekniska dokumentation. 5 Rekommendationer Inga.

6 1 FAKTAREDOVISNING 1.1 Redogörelse för händelseförloppet Föraren startade med flygplanet den 21 oktober 1997 kl. 09.50 från Trondheim/Vaernes i Norge för att flyga till Mora i Sverige. Med ombord fanns två passagerare från det flygföretag där föraren var anställd. Föraren har berättat följande: Flygningen till Sverige, som gjordes enligt instrumentflygregler (IFR), gick utan problem. Inför landningen på Mora flygplats, där bana 34 var i användning, valde han - på grund av att flygplatsen var okänd för honom och det var dis på hög höjd - att först göra en fullständig precisionsinflygning (ILS) till bana 16 och därefter en cirkling till bana 34 (se 1.18). När flygplanet var etablerat på glidbanan och befann sig på omkring 3 000 fots höjd förde han ned reglaget för landstället. Han har ett minne av att han såg de tre gröna landställslamporna tändas vilket bekräftade att landstället var utfällt och låst. På ungefär 2 000 fots höjd fick han visuell kontakt med landningsbanan. Han avbröt då ILS-inflygningen och svängde till höger för att i ett vänstervarv göra en visuell landning på bana 34. På medvindslinjen minskade han höjden och i höjd med bantröskeln svängde han in på finalen. Under inflygningen uppfattade han inte något onormalt med avseende på flygplanets fart eller attityd. Båda dessa faktorer skulle ha påverkats om landstället inte varit ute. På finalen gick han igenom de sista punkterna på checklistan men om han då kontrollerade att de tre gröna landställslamporna var tända vet han inte med säkerhet. Före sättningen av flygplanet på banan drog han av motoreffekten och gjorde en normal utflytning. Sättningen skedde med landstället infällt och flygplanet kanade på banan ca 320 meter innan det stannade. Ingen i flygplanet hörde någon landställsvarning. Efter det att flygplanet hade stannat uppstod rökutveckling i kabinen och de ombordvarande evakuerade flygplanet skyndsamt. Flygledaren i Moratornet noterade inget onormalt förrän alldeles före flygplanets sättning på banan. Han såg då att det låg mycket lågt. Efter sättningen såg han att rökutveckling uppstod. Han drog då haverilarm enligt checklistan. Flygplatsens räddningstjänst var på plats efter några minuter. Räddningstjänsten från Mora anlände senare. Olyckan inträffade i position 6058N 1431E; 193 m över havet. 1.2 Personskador Besättning Passagerare Övriga Totalt Omkomna - - - - Allvarligt skadade - - - - Lindrigt skadade - - - - Inga skador 1 2-3 Totalt 1 2-3 1.3 Skador på luftfartyget Betydande.

7 1.4 Andra skador Inga. 1.5 Besättningen Föraren var vid tillfället 29 år och hade gällande Commercial Pilots Licence Aeroplane certifikat. Flygtid (timmar), senaste 24 timmar 90 dagar Totalt Alla typer - 60,5 2 488 Denna typ - 19,5 111 Antal landningar på aktuell typ de senaste 90 dagarna: 12. Inflygning på typen gjordes den 23 oktober 1993. Senaste PFT (periodisk flygträning) genomfördes den 21 september 1997 på Beech Baron 58. 1.6 Luftfartyget 1.6.1 Allmänt Ägare/innehavare: Auticon Air A/S, Fjordgatan 72, N-7010 Trondheim/Heli Trans A/S, Trondheim Lufthavn, Vaernes, N-7500 STJ RDAL, NORGE Typ: Beech Baron 58 Serienummer: TH 967 Tillverkningsår: 1978 Flygvikt: Max tillåten 2 430 kg, aktuell 2 363 kg Tyngdpunktsläge: Inom tillåtna gränser Motorfabrikat: Continental Motormodell: IO-520C Antal motorer: 2 Bränsle som tankats före händelsen: AVGAS 100LL Total gångtid: 2 331 timmar Gångtid efter senaste periodiska tillsyn: 16 timmar Motorgångtid efter grundöversyn: 297 timmar på varje motor Propellergångtid efter grundöversyn: 334 timmar på varje propeller Propeller fabrikat: Hartzell Luftfartyget hade gällande luftvärdighetsbevis.

8 1.6.2 Landställsystem Flygplanstypen har infällbart landställ. Landstället drivs med en elektrisk motor och manövreras med ett reglage på konsolen mellan förarplatserna. Reglaget har en mekanisk spärr som skall förhindra ofrivillig manövrering av landstället. Tre gröna indikatorlampor på instrumentbrädan lyser när de tre landställen är utfällda och låsta. När något eller flera av landställen befinner sig mellan utfällt och infällt läge - in transit - lyser en röd varningslampa på instrumentbrädan. När stället är helt infällt lyser ingen av indikatorlamporna. Landstället är utrustat med ett varningssystem som skall förhindra att flygplanet landas med infällt landställ. Om motoreffekten på båda motorerna reduceras så att ingastrycket underskrider 12-14 in.hg samtidigt som landstället är infällt, ljuder ett varningshorn i förarkabinen. Varningssystemet är elektromekaniskt och styrs genom två strömbrytare, microswitchar, som aktiveras av två kammar när gasreglagens inställningsvinkel minskas till ett visst värde. Kammarnas lägen kan justeras så att systemet aktiveras vid rätt motoreffekt. Beroende på när flygplansindividen är tillverkad är microswitcharna och respektive kammar antingen placerade i anslutning till gasreglagen i kabinen eller i anslutning till motorreglagens koppling till respektive motor i motorgondolerna. Den aktuella flygplansindividen levererades under en period när båda varianterna kunde förekomma. 1.7 Meteorologisk information Vind 270 /8 knop, sikt >10 km med lite dis på höjd, moln 8/8 med bas 6 000 fot, temp. +2 C, QNH 1012 hpa. 1.8 Navigationshjälpmedel Mora flygplats bana 16 var utrustad för precisionsinflygning (ILS) medan bana 34 endast var utrustad för icke precisionsinflygning (NDB). Flygplanet var utrustat med ILS. 1.9 Radiokommunikationer Normal radiokommunikation förekom med berörda stationer. 1.10 Flygfältsdata Flygplatsen hade status enligt AIP- Sverige. 1.11 Färd- och ljudregistratorer Fanns inte. Erfordrades inte.

9 1.12 Olycksplats och luftfartygsvrak 1.12.1 Olycksplatsen Flygplanet buklandade ungefär 500 meter in på den asfalterade banan och stannade på banan efter att ha kanat ca 320 meter. 1.12.2 Luftfartygsvraket Efter sättningen låg flygplanet på underredet. Landstället var infällt. Skador hade uppstått på kabinens undersida, på klaffar och på propellerbladen. Motorreglagen stod i lägen för landning, klaffreglaget i läge för full klaff och landställsreglaget i läge för utfällt landställ. 1.13 Medicinsk information Ingenting har framkommit som tyder på att förarens psykiska eller fysiska kondition varit nedsatt före eller under flygningen. 1.14 Brand Brand uppstod inte. 1.15 Överlevnadsaspekter Sättningen på banan var relativt mjukt och nödsändaren av typ NARCO ELT10 aktiverades inte. 1.16 Särskilda prov och undersökningar Efter olyckan placerades flygplanet på domkrafter och en fullständig funktionskontroll utfördes på landstället och dess varningssystem. Vid manövrering av landställsreglaget fungerade landstället utan anmärkning. När stället var utfällt var de tre gröna indikatorlamporna tända. Speciellt kontrollerades om glappkontakt förekom i kontakter och kablage, vilket inte var fallet. Transitlampan, som skall lysa när landstället befinner sig i mellanläge, lyste till en början inte men fungerade normalt efter det att landställskontakterna hade motionerats manuellt några gånger (kärvhet i ett relä för transitlampan ). Spärrmekanismen i landställsreglaget var glapp och reglaget kunde med viss kraft manövreras utan att spärren först frigjorts. Varningshornet, som skall förhindra att flygplanet landas med infällt landställ, ljöd inte när gasreglagen fördes till tomgångsläge och samtidigt landstället var infällt. Vid kontroll visade det sig att systemets microswitchar med tillhörande elkablage var placerade i anslutning till motorerna men att kammarna som skall vara monterade på spjällaxlarna på motorerna saknades. Kammarna skall vara

monterade med rörstift genom hål i axlarna men hålen saknades. När switcharna påverkades för hand ljöd varningshornet normalt. I anslutning till gasreglaget i kabinen fanns ingen installation tillhörande landställsvarningssystemet. I dokumentationen från den senaste tillsynen som gjordes den 2 oktober 1997 har noterats att systemet fungerade utan anmärkning. SHK har inte funnit någon notering om att systemet inte var i funktion. 10 1.17 Företagets organisation och ledning Företaget Heli Trans A/S som opererar flygplanet bedriver charter-, taxi- och annat bruksflyg med flygplan och helikopter och har sitt säte i Vaernes i Norge. Företaget har en egen operativ och teknisk avdelning. 1.17.1 Operativa instruktioner SHK har tagit del av företagets drifthandbok när det gäller instruktion för cirklingprocedur. Proceduren skall utföras med landställ utfällt efter etablering på glidbanan och behållas utfällt under hela varvet utom vid en-motorflygning eller om det är problem med att bibehålla höjden. 1.17.2 Tekniskt underhåll Ansvarig flygtekniker har muntligen meddelat att kammarna som ingår i landställsvarningssystemet har saknats sedan nya motorer installerades den 17 februari 1995. Vid de funktionskontroller av varningssystemet som gjorts därefter har systemet befunnits fungera utan anmärkning. 1.18 Cirkling Cirkling är ett flygförfarande med visuella referenser som tillämpas efter instrumentinflygning för att föra luftfartyg i läge för landning på annan bana än den till vilken instrumentinflygning skett. Förfaringssättet med landstället i samband med cirkling kan vara olika från operatör till operatör och beroende på flygplanstyp. Det förekommer att landstället fälls ut redan på den första finalen och bibehålles ute under hela landningsvarvet. Alternativt behålls det inne tills man når insvängningspunkten till den bana som skall användas för landning; detta för att minska luftmotståndet vid planflygningen på medvindslinjen. En tredje metod är att landstället fälls ut på första finalen men fälls in vid flygningen på medvindslinjen för att åter fällas ut på insvängningspunkten. 2 ANALYS Vid funktionsprov fungerade landstället utan anmärkning och de tre gröna indikatorlamporna fungerade normalt. Dock tändes inte transitlampan under själva in- och utfällningsmanövern till en början. Något tecken på att elektrisk glappkontakt förekommit i landställssystemen har inte hittats. En möjlig förklaring till att landstället var infällt vid landningen, trots att föraren minns att han fällde ut det och såg de tre gröna indikatorlamporna, kan vara att passageraren i den högra förarsitsen omedvetet kommit åt landställsreglaget med

sitt knä efter det att landstället fällts ut. Spärrmekanismen var sliten och reglaget kunde med viss kraft flyttas utan att spärren först frigjorts. Mot detta talar att en ofrivillig infällning av landstället borde ha uppmärksammats av föraren genom att infällning av stället normalt hörs, och såväl fart som attityd förändras. En annan förklaring kan vara att föraren under cirkling-proceduren glömde bort att fälla ut stället. Mot detta talar dock att han upplevde att flygplanet betedde sig som det brukar göra med utfällt landställ under inflygningen och landningsvarvet. Efter landningen stod dessutom landställsreglaget i läge för utfällt landställ. Det kan dock vara så att föraren reflexmässigt fällde ned reglaget först när flygplanet fick markkänning. SHK anser att båda dessa alternativ är fullt möjliga men avstår från att ta ställning till vilket som är mest sannolikt. I och med att landstället var infällt i landningen borde varningssystemet ha varnat föraren genom en hornsignal i kabinen. Så skedde inte i detta fall beroende på att systemet inte var i funktion. De två kammar som skall vara monterade på motorernas spjällaxlar och påverka systemets microswitchar vid motoravdrag saknades. Dessutom saknades de hål på spjällaxlarna i vilka kammarna skall förankras. Detta talar för att varningssystemet hade varit ur funktion en längre tid. SHK ser det som en omöjlighet att varningssystemet skulle kunna fungera utan kammar och betraktar noteringen i tillsynsprotokollet om att varningssystemet befunnits vara utan anmärkning i samband med den senast utförda tillsynen på flygplanet ca 16 flygtimmar före olyckan som oriktig. En förklaring till att motorerna inte var förberedda för montering av kammar kan vara att de ursprungligen hade preparerats för att installeras i en flygplansindivid där microswitchar och kammar inte är placerade i motorrummet utan i förarkabinen. 11 3 UTLÅTANDE 3.1 Undersökningsresultat a) Föraren hade behörighet att utföra flygningen. b) Flygplanet hade gällande luftvärdighetsbevis. c) Landstället och dess tre gröna indikatorlampor fungerade utan anmärkning. d) Landställets transitlampa fungerade först efter flera manövreringar av landstället. e) Landställsreglagets spärrmekanism var sliten. f) Varningssystemet för landning med infällt landställ var inte i funktion. g) Information om att varningssystemet inte var i funktion saknades. 3.2 Orsaker till olyckan Olyckan orsakades antingen av att passageraren ofrivilligt kommit åt landställsreglaget eller av att föraren glömt att fälla ut landstället. Bidragande till olyckan har varit att varningssystemet för landning med infällt ställ inte var i funktion och att information härom saknades i flygplanets tekniska dokumentation.

12 4 REKOMMENDATIONER Inga.