S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

ÅRE KOMMUN Vattenskyddsområde Handöl UPPDRAGSNUMMER 1654920110 FÖRSLAG TILL MED MOTIVERINGAR SUNDSVALL 2013-05-07 SWECO ENVIRONMENT AB SUNDSVALL VATTEN ELODIE BENAC HANS FRIDHOLM 1 (23) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE-851 04 Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0)60 169900 Fax +46 (0)60 613007 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm E l o di e Be na c Sundsvall Vatten Telefon direkt +46 (0)60 169062 Mobil +46 (0)72 5345752 elodie.benac@sweco.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vattenskyddsområdets syfte 3 2 Definitioner 3 3 Vattentäktszon 6 4 Petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor 6 5 Bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, djurhållning och vattenbruk 8 6 Avloppsanläggningar 11 7 Upplag och deponier 12 8 Vägar, väghållning m.m. 14 9 Täktverksamheter och andra markarbeten 16 10 Energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten 18 11 Genomgående transport 20 12 Övrig verksamhet 21 13 Allmänt 23 2 (23)

1 VATTENSKYDDSOMRÅDETS SYFTE Syftet med vattenskyddsområdet och tillhörande föreskrifter är att säkerställa att vattentillgången i Handöl kan användas som dricksvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv. Detta syfte uppnås genom att vattentillgången skyddas mot föroreningar eller verksamheter som kan medföra negativ inverkan på ytvattnets kvalitet och kvantitet. Vid prövning av tillstånd ska den sökta verksamheten prövas individuellt gentemot detta syfte. Tillstånd enligt dessa föreskrifter krävs inte om åtgärden eller verksamheten ska tillståndsprövas enligt bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, vattenverksamhet eller jordbruk och annan verksamhet i miljöbalken eller med stöd av enligt balken utfärdad förordning. Frågan om verksamheten är förenlig med behovet av skydd för vattnet, villkorsfrågor etc. prövas då i stället i det ärendet. 2 DEFINITIONER I dessa föreskrifter avses med: Arbetsfordon: fordon som är avsedda att användas vid verksamhetsutövning, undantaget fordon som är avsedda enbart för personbefordran och är försedda med 9 sittplatser eller färre. Arbetsfordon kan vara traktorer, lastbilar, bussar, transportbilar, grävmaskin, vält m.m. Även arbetsfordon uppställda för reparation inkluderas. Arbetsmaskin: alla maskiner som inte är ett fordon och som drivs med flytande bränsle eller oljor. Arbetsmaskiner kan vara stationära förbränningsmotorer, transformatorer, elverk m.m. Avfall: varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, dagvatten eller vatten som avleds för avvattning av begravningsplats. Dagvatten: regn- eller smältvatten som rinner från gator, vägar, tak och andra hårdgjorda ytor och som inte tränger ned i marken. Deponi: plats för uppläggning och förvaring av avfall på marken, där avfall förvaras under längre tid än ett år. Djurenhet: definieras enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Med en djurenhet avses t.ex. en häst eller 10 får. Djurhållning: sådan typ av djurhållning som regleras i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, t.ex. hållande av nötkreatur, häst, svin, får, fjäderfä. Till djurhållning räknas i dessa föreskrifter inte hållande av hund eller katt. Farligt avfall: det avfall som definieras i 4 avfallsförordningen. 3 (23)

Farligt gods: sådant gods som avses i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och terräng (MSBFS 2011:1). Som farligt gods räknas inte gods som är avsett för personligt bruk, hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att det hanteras, och vid transport lastsäkras, så att inte skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. Fordon: varje motordrivet transportmedel som kan framföras på mark, vatten eller is. Förorenade massor: massor från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Hantering: en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt: sådant uttag av material som skall användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. En husbehovstäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas ej som husbehovstäkt. Hushållsspillvatten: bad-, disk-, tvätt- och klosettvatten. Infiltrationsanläggning: anläggning där avloppsvatten avleds till grundvattenmagasin. Exempel på infiltrationsanläggning är stenkista, förstärkt infiltration och infiltrationsbrunn. Kemiska bekämpningsmedel: en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Det omfattar växtskyddsmedel som används i huvudsak för att skydda växter, och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Begreppet inkluderar således även träskyddsmedel. Materialtäkt: täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. Miljöfarlig verksamhet: utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom annat utsläpp än ovanstående, genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten samt genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller liknande. Mindre grävarbete: markarbete av mindre omfattning som sker inom fastighet. Mindre grävarbete kan vara grävning för fundament för staket, flaggstång eller friggebod, markberedning för garageuppfart, plattsättning, stubbrytning av enstaka träd som ej ingår i skogsbruk, uppgrävning av block eller liknande. Strandbete: möjlighet för boskap att gå ut i naturliga vattendrag eller obeväxt strandzon. Bete i anslutning till dike eller dikesanvisning är ej strandbete. 4 (23)

Växtnäringsämnen: naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam och liknande med syfte att höja växtproduktionen. Yrkesmässig verksamhet: verksamhet som har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Samtliga av dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att något ska kunna betraktas som yrkesmässigt. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte markerar gränsdragningen mot hobbyverksamhet. 5 (23)

3 VATTENTÄKTSZON I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att endast vattentäktsverksamhet får bedrivas i vattentäktszonen och att detta område bör vara inhägnat eller, om det omfattar ytvatten, vara synligt avgränsat. I föreskrifterna bör anges att vattentäktszonen och mark som nyttjas för infiltration (för konstgjord grundvattenbildning) enbart får disponeras av vattentäktsinnehavaren och för vattentäktsverksamhet. 3.1 Föreslagen föreskrift för vattentäktszon I vattentäktszonen är varje annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. Vattentäktszonen ska vara inhägnad eller brunnen vara så utformad att obehöriga inte har tillträde. Vattentäktszonen får endast disponeras av huvudmannen för dricksvattenförsörjningen. 3.2 Motiv till föreslagen föreskrift för vattentäktszon Föreslagen reglering är motiverad då området närmast vattentäkten är särskilt känsligt för störningar och ingen annan verksamhet bör därför förekomma inom detta område. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 4 PETROLEUMPRODUKTER OCH ANDRA BRANDFARLIGA VÄTSKOR I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i sådana fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. 6 (23)

4.1 Föreslagen föreskrift avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor 4.1.1 Primär skyddszon petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor Lagringsplatser för petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte etableras. Lagring av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor på befintlig lagringsplats kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Tillfälliga lagringsplatser för petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i samband med maskinella arbeten såsom schaktning, skogsavverkning eller liknande kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostads- och jordbruksfastigheter får inte förvaras, transporteras eller användas utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. All övrig hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större mängd än sammanlagt 250 liter, dock maximalt 50 liter per behållare, är förbjuden, med undantag för tankning av fordon och transportmedel, transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor, drift av den kommunala vattenförsörjningen samt drivmedel i fordon, transportmedel och arbetsmaskiner. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller liknande produkt på andra platser än som speciellt anordnats för detta ändamål är förbjuden. 4.1.2 Sekundär skyddszon petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större mängd än sammanlagt 250 liter, dock maximalt 50 liter per behållare, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor, med undantag för tankning av fordon och transportmedel, transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor, drift av den kommunala vattenförsörjningen samt drivmedel i fordon, transportmedel och arbetsmaskiner. Fordonstvätt med avfettningsmedel eller liknande produkt på andra platser än som speciellt anordnats för detta ändamål är förbjuden. 4.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor 4.2.1 Primär skyddszon Hantering av petroleumprodukter i mängder över 250 liter i närheten av vattentäkten (d.v.s. i den primära skyddszonen) bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattenförsörjningen och hanteringen bör därför regleras. Mängden, 250 liter, har valts för att samstämma med NFS 2003:24, kap 10. Förvaring i mindre behållare som kan förvara maximalt 50 liter minskar risken för påverkan. 7 (23)

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon är något lägre än nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden, eftersom tillfälliga och befintliga lagringsplatser blir tillståndspliktiga och inte förbjudna. Nyetablering av permanenta lagringsplatser i primär skyddszon bedöms vara olämpligt med tanke på vattentäktens sårbarhet, varför sådan förbjuds. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor gäller i vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd för cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Undantaget är befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar. Genom krav på tillstånd för befintliga lagringsplatser för petroleumprodukter ges tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa krav på relevanta skyddsåtgärder, som exempelvis sekundärt skydd. Gällande fordonstvätt är det inte bara avfettningsmedlet i sig som utgör en risk för försämrad vattenkvalitet utan också de ämnen som fettas av från fordon. Om fordonstvätt med avfettningsmedel ska bedrivas inom primär skyddszon för en vattentäkt bör det göras på en plats där föroreningarna förhindras att nå vattentäkten. 4.2.2 Sekundär skyddszon Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Hantering av petroleumprodukter i mängder över 250 liter bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattentäkten. Förvaring i mindre behållare som kan förvara maximalt 50 liter minskar risken för påverkan. Med tillståndsplikt i sekundär skyddszon kan denna hantering regleras och villkor föreskrivas så att miljöaspekter beaktas och att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Om fordonstvätt med avfettningsmedel ska bedrivas inom sekundär skyddszon för en vattentäkt bör det göras på en plats där föroreningarna förhindras att nå vattentäkten. 5 BEKÄMPNINGSMEDEL, VÄXTNÄRINGSÄMNEN, DJURHÅLLNING OCH VATTENBRUK I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. 8 (23)

5.1 Föreslagen föreskrift avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, djurhållning och vattenbruk 5.1.1 Primär skyddszon bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, djurhållning och vattenbruk Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantaget från förbudet är genomgående transport samt, när det gäller normalt hushållsbruk, transport utomhus och hantering inomhus. Spridning av slam eller urin från reningsverk eller enskild reningsanläggning är förbjuden. Spridning av flytgödsel är förbjuden på frusen eller tjälad mark eller varaktigt snötäcke. Strandbete vid sjö eller vattendrag är förbjuden. Undantaget från förbud är renskötsel. Yrkesmässig spridning av gödsel eller andra växtnäringsämnen kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagring av naturgödsel kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Djurhållning av en (1) djurenhet eller mer kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor, till den del djurhållningen inte omfattas av tillståndsplikt enligt annan lagstiftning. Renskötsel är undantaget från kravet på tillstånd men kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Vattenbruk är förbjudet i de vattendrag som ingår i primär skyddszon. Spridning av veterinärmedicinska preparat i vatten och användning av dessa som tillsats i foder vid odling av fisk eller skaldjur kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 5.1.2 Sekundär skyddszon bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, djurhållning och vattenbruk Spridning av urin eller flytgödsel är förbjuden på frusen eller tjälad mark eller varaktigt snötäcke. Hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från krav på tillstånd är genomgående transport samt, när det gäller normalt hushållsbruk, transport utomhus och hantering inomhus. Spridning av slam eller urin från reningsverk eller enskild reningsanläggning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Yrkesmässig spridning av gödsel eller andra växtnäringsämnen kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagring av naturgödsel kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Djurhållning av en (1) djurenhet eller mer kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor, till den del djurhållningen inte omfattas av tillståndsplikt enligt annan 9 (23)

10 (23) lagstiftning. Renskötsel är undantaget från kravet på tillstånd men kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. 5.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, djurhållning och vattenbruk 5.2.1 Primär skyddszon Hantering av bekämpningsmedel inom primär skyddszon bedöms utgöra så stor risk för vattentäkten att den ska vara förbjuden. Restriktionsnivån för hantering av bekämpningsmedel i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Normalt hushållsbruk med transport till hushåll och tillhörande hantering inomhus är undantagen från förbudet. Spridning av urin och slam nära vattentäkten bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen. Det är främst risken med spridning av patogener som föranleder regleringen, men även läckaget av närsalter. Därför är det rimligt med förbud inom primär skyddszon mot spridning av urin och slam. Spridning på tjälad mark innebär en direkt avrinning mot vattentäkter, vilket motiverar ett förbud. Naturgödsel, hållning av djur och odling av fisk och skaldjur kan vara källor för vattenburen smitta. Mot denna bakgrund är det rimligt med tillståndskrav för lagring av naturgödsel, djurhållning och vattenbruk. För djurhållning, se definition i dessa föreskrifter. Den renskötsel som bedrivs innebär att renar vistas i området endast mycket korta perioder. Mot denna bakgrund undantas renskötsel från tillståndskravet. För att ändå ge möjlighet till tillsyn av renskötselns bedrivande bedöms det vara rimligt med anmälningsplikt. Syftet med anmälan är att ge tillsynsmyndigheten kännedom och kunskap om renskötselns omfattning i det aktuella området. Förslagsvis omfattar anmälan hela samebyn under en flerårsperiod. Strandbete nära vattentäkten medför en stor risk för vattenkvalitet ur en mikrobiologisk synpunkt. Därför är det rimligt att förbjuda strandbete inom den primära skyddszonen. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon bedöms följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 5.2.2 Sekundär skyddszon Bekämpningsmedel är långlivat och även låga halter kan skada en dricksvattenresurs. I sekundär skyddszon bör det därmed ställas höga krav på tillståndsansökningar från verksamhetsutövare som tänker använda bekämpningsmedel. Normalt hushållsbruk med transport till hushåll och tillhörande hantering inomhus är undantagen från tillståndsplikten. Djurhållning, spridning av urin och slam samt lagring och spridning av växtnäringsämnen bedöms vara en risk för dricksvattenförsörjningen. Det är såväl risken med spridning av patogener som läckaget av närsalter som föranleder regleringen. Därför är det rimligt

med krav på tillstånd för dessa verksamheter inom sekundär skyddszon. För djurhållning, se definition i dessa föreskrifter. Den renskötsel som bedrivs innebär att renar vistas i området endast mycket korta perioder. Mot denna bakgrund undantas renskötsel från tillståndskravet. För att ändå ge möjlighet till tillsyn av renskötselns bedrivande bedöms det vara rimligt med anmälningsplikt. Syftet med anmälan är att ge tillsynsmyndigheten kännedom och kunskap om renskötselns omfattning i det aktuella området. Förslagsvis omfattar anmälan hela samebyn under en flerårsperiod. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 6 AVLOPPSANLÄGGNINGAR I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar. 6.1 Föreslagen föreskrift avseende avloppsanläggningar 6.1.1 Primär skyddszon avloppsanläggningar Infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten får inte etableras. Utsläpp av annat avloppsvatten är förbjudet. Utsläpp eller avledning av dagvatten är undantaget förbudet men kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 6.1.2 Sekundär skyddszon avloppsanläggningar Etablering av infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 6.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende avloppsanläggningar Inom Åre kommun gäller generellt att det för anläggande av enskilt avlopp krävs tillstånd från den kommunala nämnden enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 13 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 6.2.1 Primär skyddszon Infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten medför risk för mikrobiell förorening och påverkan av närsalter. Det är därför viktigt att nyanläggning av dessa anläggningar är förbjuden inom den primära skyddszonen. 11 (23)

Delar av den primära skyddszonen utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde får inga enskilda avloppsanläggningar förekomma enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 6.2.2 Sekundär skyddszon Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar kan Miljökontoret vid bedömning av avloppsanordning vid tillsyn och tillståndsprövning i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälso- och miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar i området. Andra förutsättningar bör kunna vara att anordningen är inom ett vattenskyddsområde. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Det är därför lämpligt att införa krav på tillstånd gällande etablering av infiltrationsanläggningar i sekundär skyddszon, så kommunen får möjlighet att i varje enskilt fall bedöma vilken skyddsnivå som krävs. Delar av den sekundära skyddszonen utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde får inga enskilda avloppsanläggningar förekomma enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 7 UPPLAG OCH DEPONIER I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att föreskrivas att i primär och sekundär skyddszon permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att upplag av avfall eller av snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär och sekundär skyddszon upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudna. 12 (23)

7.1 Föreslagen föreskrift avseende upplag och deponier 7.1.1 Primär skyddszon upplag och deponier Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudet. Upplag med en varaktighet om maximalt ett år är undantaget förbudet men kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagring av brännved för husbehov är undantagen från förbudet och tillståndsplikten. Upplag av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet. Deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjuden. Upplag och mellanlagring av trädgårdsavfall, rena jordmassor eller motsvarande är undantaget från förbudet. Upplag av snö som härrör från trafikerade ytor utanför den primära skyddszonen är förbjudet. Plogkanter och snöhögar uppkomna av plogning är undantaget från förbudet. Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Upplag av vägsalt, saltinblandad sand och saltinblandat grus är förbjudet. 7.1.2 Sekundär skyddszon upplag och deponier Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudet. Upplag med en varaktighet om maximalt ett år är undantaget från förbudet. Lagring av brännved för husbehov är undantaget från förbudet. Upplag av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjudet. Deponering av avfall, förorenade massor eller massor med okänd miljöstatus är förbjuden. Upplag och mellanlagring av trädgårdsavfall, rena jordmassor eller motsvarande är undantaget från förbudet. Upplag av snö som härrör från trafikerade ytor utanför primär eller sekundär skyddszon är förbjudet. Plogkanter och snöhögar uppkomna av plogning är undantaget förbudet. Upplag av asfalt och oljegrus är förbjudet. Upplag av vägsalt är förbjudet. Upplag av saltinblandad sand och saltinblandat grus med maximalt 2 % salt är undantaget från förbudet men kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 7.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende upplag och deponier 7.2.1 Primär skyddszon Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därför bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna. Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens 13 (23)

eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd miljöstatus föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd. Med massor med okänd miljöstatus avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas. Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Mot denna bakgrund förbjuds sådana upplag i den primära skyddszonen. Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 7.2.2 Sekundär skyddszon Vattenförsörjning kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis, spån och bark, t.ex. genom utlakning av fenoler. Därav bör permanenta upplag av bark, flis, spån och timmer utan tät täckning vara förbjudna. Kortare upplag av bark, flis, spån och timmer är inte reglerade då upplagstiden är normalt sett kort. Enligt Miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd miljöstatus föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd. Med massor med okänd miljöstatus avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas. Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt innebär stora risker för spridning av föroreningar till ytvattnet. Sådana upplag förbjuds därför i den sekundära skyddszonen. Upplag av saltinblandad sand och saltinblandat grus med maximalt 2 % salt är undantaget tillståndsplikten då det inte bedöms medföra en lika stor risk. Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 8 VÄGAR, VÄGHÅLLNING M.M. I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt. 14 (23)

8.1 Föreslagen föreskrift avseende väghållning 8.1.1 Primär skyddszon vägar, väghållning m.m. Nyanläggning av väg eller järnväg är förbjuden om inte nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av ytvatten. Spridning av vägsalt för halkbekämpning eller dammbindning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av saltinblandad sand och saltinblandat grus med maximalt 2 % salt är undantaget tillståndsplikten. 8.1.2 Sekundär skyddszon vägar, väghållning m.m. Nyanläggning av väg eller järnväg är förbjuden om inte nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att hindra förorening av ytvatten. Spridning av vägsalt för halkbekämpning eller dammbindning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Spridning av saltinblandad sand och saltinblandat grus med maximalt 2 % salt är undantaget tillståndsplikten. 8.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende väghållning 8.2.1 Primär skyddszon Nyanläggning av väg eller järnväg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund krävs att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Stora problem kan uppstå på vattentäkter på grund av vägsalt eftersom kloridjonen är mycket lättrörlig och transporteras med vägdagvattnet till ytvattnet. Förhöjda kloridhalter i dricksvattnet kan ge ökad korrosion och vid höga halter risk för smakförändringar. För att undvika påverkan på vattentäkter från användning av vägsalt krävs tillstånd inom primär skyddszon. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 8.2.2 Sekundär skyddszon Nyanläggning av väg eller järnväg innebär stora risker för påverkan på vattentäkten genom risk för spridning av föroreningar under såväl byggskede som driftskede. Mot denna bakgrund krävs att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 15 (23)

9 TÄKTVERKSAMHETER OCH ANDRA MARKARBETEN I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att materialtäkt är förbjuden [ ]i primär skyddszon för ytvattentäkt [ ]. För husbehovstäkter i ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd. Oljespill får ej förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt som möjligt skall vara avspärrade. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd [ ] i primär skyddszon för en ytvattentäkt. 9.1 Föreslagen föreskrift avseende täktverksamheter och andra markarbeten 9.1.1 Primär skyddszon täktverksamheter och andra markarbeten Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkter är undantagna från förbudet men kräver tillstånd av Miljöprövningsdelegationen i Västernorrlands län. Återfyllning med massor som medför risk för förorening av yt- eller grundvatten är förbjudet. Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning, muddring och andra liknande arbeten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. VA-huvudmannens reparation och underhåll av ledningar samt mindre grävarbeten är undantaget från tillståndsplikten. 9.1.2 Sekundär skyddszon täktverksamheter och andra markarbeten Återfyllning med massor som medför risk för förorening av yt- ellergrundvatten är förbjudet. Materialtäkt kräver tillstånd av Miljöprövningsdelegationen i Västernorrlands län. Husbehovstäkter är undantagna från tillståndsplikten men kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Maskinella schaktnings- och grävningsarbeten samt sprängning, borrning, pålning, spontning, muddring och liknande arbeten kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. VA-huvudmannens reparation och underhåll av ledningar samt mindre grävarbeten är undantaget från anmälningsplikten. 9.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende täktverksamheter och andra markarbeten 16 (23) Generellt gäller tillståndsplikt för täkter enligt 9 kap. 6a-d miljöbalken. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) gäller tillståndsplikt för all täktverksamhet med undantag för husbehovstäkter.

9.2.1 Primär skyddszon Täkter är en beaktansvärd risk för vattentäkten. Mycket små täkter kan emellertid eventuellt accepteras, därav finns möjlighet att söka tillstånd för t.ex. husbehovstäkter. Genom tillståndsplikt i primära skyddszonen för husbehovstäkter ger det möjlighet för Länsstyrelsen att sätta upp villkor för verksamheten, t.ex. avseende uppställning av fordon, som får ses som en av större riskerna för vattenförorening med täktverksamhet. Dikning regleras inte i dessa föreskrifter. Dikning av t.ex. åkermark och öppen mark regleras i annan lagstiftning. Miljöbalken anger i 13 11 kapitlet att det i utgångsläget är tillståndsplikt för avledande av markvatten. För vissa verksamheter räcker det dock med anmälan enligt SFS 1998:1388. Diken för avledande av vatten från en väg eller pist (anläggning) kan under vissa förutsättningar betraktas som avledande av dagvatten i stället för markvatten. Avseende markarbete såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning, muddring och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor har skyddsföreskrifterna samma restriktionsnivå som Naturvårdsverkets allmänna råd. VAhuvudmannens undantag från tillståndsplikten vid ledningsarbeten gäller ej vid schaktning under grundvattennivån då detta utgör vattenverksamhet, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. För mindre schaktningsarbeten, t.ex. reparationer eller arbeten inom ramen för löpande underhåll, bör tillståndsärendet kunna hanteras genom att verksamhetsutövaren söker tillstånd för en specificerad tid (ett antal år) och att ansökan då beskriver de typer av arbeten som kan vara aktuella. Mindre grävarbete är undantaget tillståndsplikten då de inte medför en så stor risk, För mindre grävarbete, se definition i dessa föreskrifter. 9.2.2 Sekundär skyddszon Täkter är en beaktansvärd risk för vattentäkten. Vissa täkter kan emellertid eventuellt accepteras, därav finns möjlighet att söka tillstånd för materialtäkter. Genom tillståndsplikt i sekundära skyddszonen för materialtäkter ger det möjlighet för Länsstyrelsen att sätta upp villkor för verksamheten, t.ex. avseende uppställning av fordon, som får ses som en av större riskerna för vattenförorening med täktverksamhet. Husbehovstäkter är en mindre risk för vattentäkten. Därav bedöms anmälan vara en tillräcklig restriktionsnivå. Dikning regleras inte i dessa föreskrifter. Dikning av t.ex. åkermark och öppen mark regleras i annan lagstiftning. Miljöbalken anger i 13 11 kapitlet att det i utgångsläget är tillståndsplikt för avledande av markvatten. För vissa verksamheter räcker det dock med anmälan enligt SFS 1998:1388. Diken för avledande av vatten från en väg eller pist (anläggning) kan under vissa förutsättningar betraktas som avledande av dagvatten i stället för markvatten. 17 (23)

Avseende markarbete såsom schaktning, grävning, sprängning, borrning, pålning, spontning, muddring och liknande arbeten samt återfyllning med förorenade massor har skyddsföreskrifterna samma restriktionsnivå som Naturvårdsverkets allmänna råd. VAhuvudmannens undantag från anmälningsplikten vid ledningsarbeten gäller ej vid schaktning under grundvattennivån då detta utgör vattenverksamhet, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. För mindre schaktningsarbeten, t.ex. reparationer eller arbeten inom ramen för löpande underhåll, bör tillståndsärendet kunna hanteras genom att verksamhetsutövaren söker tillstånd för en specificerad tid (ett antal år) och att ansökan då beskriver de typer av arbeten som kan vara aktuella. Mindre grävarbete är undantaget tillståndsplikten då de inte medför en så stor risk, För mindre grävarbete, se definition i dessa föreskrifter. 10 ENERGIANLÄGGNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR FÖR UTVINNING AV VATTEN I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att [ ]anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord [ ] i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd. 10.1 Föreslagen föreskrift avseende energianläggningar och anläggningar för utvinning av vatten 10.1.1 Primär skyddszon energianläggningar och utvinning av vatten Ny anläggning för lagring av och utvinning av värmeenergi eller kyla från berg och mark kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Ny anläggning för uttag av vatten från berg och jord kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten är ny sådan anläggning för den allmänna vattenförsörjningen. 10.1.2 Sekundär skyddszon energianläggningar och utvinning av vatten Ny anläggning för uttag av vatten från berg och jord kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från anmälningsplikten är ny sådan anläggning för den allmänna vattenförsörjningen. 18 (23)

10.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende energianläggningar och utvinning av vatten 10.2.1 Primär skyddszon Genom tillståndsplikt i primära skyddszonen för nya energianläggningar och enskilda anläggningar för utvinning av vatten ger det möjlighet för den kommunala nämnden för miljöfrågor att sätta upp villkor för anläggandet av energianläggning eller vid uttag av vatten från berg och jord. I hanteringen av tillståndsärenden måste vattentäktens framtida utveckling beaktas, t.ex. kan en övergång till grundvattentäkt påverka möjligheterna att erhålla tillstånd i närområdet. Inom den primära skyddszonen finns ett fåtal befintliga anläggningar för uttag av grundvatten eller för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och grundvatten. Lagstiftning får dock inte vara bakåtsyftande och det kan därför inte ställas krav på anmälan för anläggningar som installerades före miljöbalkens ikraftträdande. Genom aktiv tillsyn bör det vara möjligt att säkerställa att befintliga anläggningar inte innebär risk för påverkan på vattentäkten. Delar av den primära skyddszonen utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde får inga enskilda dricksvattenanläggningar förekomma enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 10.2.2 Sekundär skyddszon Inom den sekundära skyddszonen finns ett fåtal befintliga anläggningar för uttag av grundvatten eller för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och grundvatten. Lagstiftning får dock inte vara bakåtsyftande och det kan därför inte ställas krav på anmälan för anläggningar som installerades före miljöbalkens ikraftträdande. Genom aktiv tillsyn bör det vara möjligt att säkerställa att befintliga anläggningar inte innebär risk för påverkan på vattentäkten. I hanteringen av anmälningsärenden måste vattentäktens framtida utveckling beaktas. Delar av den sekundära skyddszonen utgörs av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Inom de delar som utgör sådant verksamhetsområde får inga enskilda dricksvattenanläggningar förekomma enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. 19 (23)

11 GENOMGÅENDE TRANSPORT I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon transport av farligt gods får ske endast på anvisade transportleder. 11.1 Föreslagen föreskrift avseende genomgående transport 11.1.1 Primär skyddszon genomgående transport Genomgående transport av farligt gods får endast ske på anvisade transportleder. 11.1.2 Sekundär skyddszon genomgående transport Genomgående transport av farligt gods får endast ske på anvisade transportleder. 11.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende genomgående transport 11.2.1 Primär skyddszon Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade leder. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet. 11.2.2 Sekundär skyddszon Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen, det är därför olämpligt att fordon med farligt gods trafikerar utanför anvisade leder. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. Hantering av farligt gods inom skyddsområdet regleras i andra föreskrifter tillhörande vattenskyddsområdet. 20 (23)

12 ÖVRIG VERKSAMHET I Naturvårdsverkets Allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden till 7 kap. 22 miljöbalken står: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. 12.1 Föreslagen föreskrift avseende övrig verksamhet 12.1.1 Primär skyddszon övrig verksamhet Etablering av sådan miljöfarlig verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller miljöprövningsförordningen (2013:251) och som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten, få inte ske. Etablering av sådan miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken eller någon av de förordningarna och som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Förvaring eller bortskaffande av outnyttjade eller på annat sätt kasserade eller överblivna läkemedel på sätt som kan förorena yt- eller grundvatten är förbjudet. Hantering av impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra kemiska produkter än kemiska bekämpningsmedel eller andra för yt- eller grundvattnet skadliga varor, som inte redan omfattas av tillståndsplikt enligt dessa vattenskyddsföreskrifter eller lagstiftning eller annan föreskrift, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Undantaget från tillståndsplikten är hantering därav för normalt hushållsbruk. Skogsavverkning kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Markberedning inom skogsbruk såsom harvning, stubbrytning och andra liknande arbeten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Kemisk behandling av sjö eller vattendrag är förbjuden. Kalkning av sjö, vattendrag eller våtmark är undantaget från förbudet men kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. 12.1.2 Sekundär skyddszon övrig verksamhet Förvaring eller bortskaffande av outnyttjade eller på annat sätt kasserade eller överblivna läkemedel på sätt som kan förorena yt- eller grundvatten är förbjudet. Etablering av miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller miljöprövningsförordningen (2013:251) och som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 21 (23)

Kemisk behandling av sjö eller vattendrag är förbjuden. Kalkning av sjö, vattendrag eller våtmark är undantaget från förbudet men kräver anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. 12.1.3 Tertiär skyddszon övrig verksamhet Etablering av miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller miljöprövningsförordningen (2013:251) och som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten, kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. 12.2 Motiv till föreslagna föreskrifter avseende övrig verksamhet 12.2.1 Primär skyddszon Miljöfarliga verksamheter regleras även i andra föreskrifter under Miljöbalken. Skyddsföreskrifter föreslås i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd som ett komplement till de andra föreskrifterna under miljöbalken. På så sätt bedöms ett fullgott skydd uppnås. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska enligt Skogsvårdslagen (1979:429) anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. Föreslagen föreskrift ger med tillståndsplikten möjlighet att styra hur avverkning ska utföras. Vid markberedning används skogsmaskiner som river undan humuslagret så att mineraljorden blottläggs. Markberedning kan innebära risk för förorening vid eventuella läckage av exempelvis oljor eller drivmedel och skador kan även uppstå på skyddande vegetationsskikt. Vidare finns även risk att erosionsskador uppstår. Föreslagen föreskrift ger med tillståndsplikten möjlighet att styra hur markberedning ska utföras. Kalkning av vattendrag, sjö eller våtmark kan påverka vattenkvaliteten. Genom anmälningsplikt för kalkning i den primära skyddszonen får den kommunala nämnden för miljöfrågorkännedom om vilka kalkningsinsatser som pågår och kan följa upp hur vattenkvaliteten påverkas ur dricksvattensynpunkt. Kalkning av vissa sjöar och vattendrag pågår nu i samband med förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt, därför bedöms krav på tillstånd för strängt. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 12.2.2 Sekundär skyddszon Kalkning av vattendrag, sjö eller våtmark kan påverka vattenkvaliteten. Genom anmälningsplikt för kalkning i den sekundära skyddszonen får den kommunala nämnden för miljöfrågorkännedom om vilka kalkningsinsatser som pågår och kan följa upp hur vattenkvaliteten påverkas ur dricksvattensynpunkt. 22 (23)

Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden. 12.2.3 Tertiär skyddszon Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) om vattenskyddsområden kan visa verksamheter regleras vid behov inom den tertiära skyddszonen. Miljöfarliga verksamheter kan medföra ett hot mot vattentäkter. Genom krav på tillstånd för miljöfarliga verksamheter ges tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa krav på relevanta skyddsåtgärder. 13 ALLMÄNT 13.1 Övergångsregler För befintlig verksamhet som är tillståndspliktig enligt dessa föreskrifter ska senast två år efter det att föreskrifterna har vunnit laga kraft lämnas in ansökan om tillstånd enligt dessa föreskrifter. Ny tillståndspliktig verksamhet får påbörjas endast om tillstånd erhållits. 13.2 Dispensmöjlighet Om särskilda skäl föreligger och det är förenligt med vattenskyddets syfte, kan länsstyrelsen medge dispens från ovan meddelade föreskrifter. Länsstyrelsen kan då föreskriva särskilda villkor som behövs för att undvika vattenförorening. 23 (23)