Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:40:f Skjutsväsen (malmforor och borgarlass) i lappmarken Maskinskrivet manuskript till arbete med rubrik: Malmforor och borgarlass. Dokumentarisk framställning om lapparnas skjutsning i äldre tid vid bergverken, om deras transporter av borgarnas varor (borgarskjutsen), om deras skjutsning av domare, fogde m m (kronoskjutsen) samt om prästskjuts särskilt i Pite lappmark. f) Borgarskjuts. (Excerpter 1718-1832) Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
213 C r / ^
j Zl l t TingjLprotokoll i Enontekis den 7-8 februari 1718 - - 11 o Borgaren ifrån Tårneå stadh Ilindrieh Curtelius beswärade 3ig öfv/er Lappmannen Nils Olsson Ludwijk ifrån Kounulla by,som sistls onsdag 14 dagar sedan skall med honom contraherat utj Borgaren Erik Dawidzsons närwaro om 3sne sts lass hivillka lass Ludwik försäkrade att straxt emottaga och skaffa utföre til öfwertårneå Sochn och Kuifwa Kangas by,och dett för det här i Lappmarken gångbare prijset nemblsn 6 dsr Ksmt,hwarpå Curtelii dräng v/äntat ifrån Torsdagen och alt till söndags middagen uthan at någon kommit ifrån Nils Olsson med de uthfästade Reenar,så att drängen för den orsaken skull har nödgatz lemna de twänne lassen här på platsen qwar,och med de öfriga b eg i f v/a sig uthföre till i-lonuaniska by goda 15 rnihl här ifrån belägen, hwarigiennom Curtelius andrager sig blifwit brackter på omkåstnad att han sielf nödgatz resaflixpscflfåifrån berörde by och hijt opföre igien att wijdare giöra anstalt om sina lass. Lappmannen Nils Olsson Ludv/ik hade här emot intet att förebära annat än skulle detta aftahl fallit honom utur minnet,effter som han skall warit nog drucken då dera emillan här öfwer blifwit slutit, v/il fördenskull intet undandraga sig att skaffa de omrörde lassen uth före: Fördenskull som Borgaren Ilindrieh Curtelius påstod utj Expenser för denna dess Xorssreesa 3 dsr Ty kunde och IläradsRätten honom de samma icke förwägra uthan bör Nils Olsson till Curtelius berörde 3 dsr Ksrnt gottgiöra,och blifwa de sålunda utj denne Saken åthskilde,3edan han bersde lassen till förenämde ordt Kuifwa Kangas uthföre skaffaro
V (T Tingsprotokoll i Utsjoki den 4 och 6 februari 1760 Den 6 Februarii - - So Do Instälte sig Handelsmannen Johan Enberg,Hans Abraham Hellander samt Gulikt Bucht,och beklagade sig deröf\ver,at ehuru de af Lapp Allmogen här i Utsjoki, sorn på Renar mästa t i Igång hafvva skola genom Herr Directeurens Ädel och Högacktad Anders Hellandts föranstaltande blifwit i god tid tilsagde,at til sidstled.no tisdags afton förskaffa Borgerskapet så många skiuts Renar som af nöden warit, skal likwäl af bemelte Allmoge ej flere welat sig dertil beqwäma än allenast kyrkiowärden Anders Jonsson^ Och emedan Sökanderne med de flere härvarande handlande skola derigenom aldeles oppstälte blifwit, sä anhöllo de om Härads Rättens handräkning til nödig skiuts undfående för sig och sine ivahror, samt at förbemelte lappar för en sådan v/i st motwilja lagligen anses måtte Krono Länsman Wälacktad Anders Ilellander berättade, det han efter den af Herr Directeuren Ilellandt erhållne befallning fördelt skiutsen uppå dem af Lapp Allmogen har i Socknen som på Renar bästa tilgång hafwa«, hwarorn ock Länsmannen ingaf en af honom författad Förtekning,som uplästes och sedan Länsman Hellander äfwen tilkiänna gifwit,det ej allenast alla pi samrna Förteckning upförde lappar blifwit i god tid antydde,at til förledne tisdags afton anskaffa det dem ålagdc antal Renar,undantagandes Anders Aslacksson, sorn härwid Tinget icke tilstädes v/arit, utan ock at fördelningen af skiutsen skiedt efter hwars och ens tilgång på Renar, som honom nogsamt kunnig wore,så anförde Nämdemannen Aslack Rassmusson,Elias Tomasson,Nils Jonsson Niski och Pär Rass musson,glo Länsmannen Klement Pärsson,Länsmannen Clement Jonsson, Jon Jonsson i Theno, lians Nilsson Paut, Anders Olof sson, Olof Guttorms- 3on,Pär Andersson,Jon Nilsson,Hans Jonsson Paut,Jon Olofsson,Nils Jonsson Niles,Aslack Aslacksson,Anders Nilsson,Aslack Jonsson,01of
Pulsson,O lof Pärsson, Ml a Kairi och Anders Aslacksson Rauna dät de / aldrig undan dragit sig,at gå Borgerskapet med skiuts tilhanda så långt deras förmögenhet warit,men beklagade sig deröfwer a t de nu mera och sedan större delen af deras Kenar blifivit döde omöijeliten kunde anskaffa sä många som för Borgerskapet nödige v/oro hvvarföre ock Swaranderne anhöllo,at i från Borgerskapets tiltal uti detta måhl warda befriade Och Afsades Althenstund förbemelte Lappar blifwit i god tid tilsagde,at til förledne tisdags afton anskaffa nödige skiuts Renar til Borgerskapets bchof,men,ehuru Krono Länsman Hellander intygade at fördelningen af skiutsen blifwit inrättad efter den tiigång på Renar som hwnr och en af dem nu för tiden äger,hafwa lickwäl desse lappar egenwilligt undandragit sig at någre skiuts Renar til Borgerskapet aflämnas Fördenskull,och i anledning af Herr Landshöfdingens och Riddarens Ilögwälborne Baron Johan Funcks Utslag af den 6 December förledit åhr,pröfwar Härads Rätten rätwist,det skola Nämdemännen Aslack Rassmusson,Elias Tomasson,Nils Jonsson Kicki,Pär Rasmusson, gl. Länsman Clement Pärsson,Länsman Klement Jonsson,Jon Jonsson, Hans Nilsson Paut,Anders Olofsson,Olof Guttorrnsson, Pär /tndersson, Jon Nilsson,Hans Jonsson Paut,Jon Olofoson,Nils Jonsson Niles,Aslack Aslacksson,Anders Nilsson,Aslack Jonsson,Olof Pålsson,Olof Pärsson, Nils Kairi och Anders Aslacksson Rauna For en sådan v/i st motwilja hivar för sig bota Twå daler Silfsr mynt; Hwarjemte dem åligger at til nästkommande Torsdags afton ofelbart anskaffa nemlo II b Nämdemannen Aslack Rassmusson 3 Renar Elias Tomasson 1 Ds o Nils Jonsson Nicki Pär Rasmusson G-l. Länsman Klement Pärsson Länsman Klement Jonsson 1 Dg o 5 Dso 2 Ds o 10 Ds o
Jon Jonsson i 1 Hans Nilsson Paut Anders f Olofsson ^ Olof G-uttormsson Pär Andersson Jon Nilsson Hans Jonsson Paut Jon Olofsson Nils Jonsson Niles A sia c k A sia clcs son Anders Nilsson Paut Aslack Jonsson Olof Pålsson Olof Pärsson Nils Kairi Anders Aslaeksson Rauna "7 Dg o 2 D:o 2 Dso 1 Dso 1 Ds o 2 Dso 3 Dso 1 Dso 1 Dso 10 Dso 3 Dso 3 Dso 1 Dso 1 Dso 1 Dso 2 Dso XV och det wid Fem daler Sjrmt wite,utom skade ersatning,för hwar och en af dem som sådant icke efterkommer. Dombok,Norrbottens län nr 40 mans Handlingar och uppsatser del I s.504 RA Tryckt i Isak Fell-
no i Tingsprotokoll i Enontekis den 19 februari 1759 S»D* I närwaro af Herr Directeuren Adel och Högacktad Anders Ilellandt Instälte sig Herr Rådmannen Hindric Lytraeus samt Handelsmännen i xorneå Mickel Kroger och Olof Hiulberg,då dessc 2tnc senare, å egne och sine medborgares wagnar, b eswärade sig deröfwer: lso» at de af Lappallmogen ickc skola få tilräckelig renskiuts för sig och sine wahror,så wäl til och ifrån Junges fiords marknads Plats i Uorige,som sedermera härifrån till Pello by,ehuru Lapp Allmogen ej mera än andre Rikets inwånare v;ore frikallade,at emot betalning v/ara de resande med skiuts beforderlig» 2so. at Lapp Allmogen beswärat Borgerskapet med alt för dryg renlega,emedan de til och ifrån Junges fiords marknadsplats skola för hwarje ren taga dels? JD:r 16 Öre dels 'j D:r,dels 3 daler 8 öre Kotmt,oansedt de för hwar och en lien til ber:de marknadsplats förut ickc fådt mera än 1: 16 öre,högst 2 Dir,som de ock härifrån och till Polio Dy skola en de hl taga 3 D sr, andra åter 4 D:r för hwar Ren«3:o. ;kola Lapp allmogen til skiuts åtli Borgerskapet esomoftast lenmat sådane Kenar,som med siukdom warit behäftade,och när Renarne sederrnehra dödt under wägen,har Borgerskapet utom skiuts legan, som de förut er lagd t, äf v/en samma Renar måst betala, i fall de ett annat åhr skola någon befordran med skiuts af dem undfå; Hwa.rförutan Lapparne nu mera icke lämna kior tömmar med sine Renar som de likwäl tilforene giordt 4: o. När Borgerskapet för mycket Snö och owäder icke kunna genom Lappmarken framkomma,skola de til dem af Lappallmogen som wägen med en enda ron opkiört,måst betala 24 öre för hwarje mihl ibland åter mera,och ibland mindre och, [3: o o Beklagade sig Borgerskapet deröfwer, at Lapp allmogen icke skola utstaka winterwägen,i synnerhet öfwer älfwar och Träsk,hwar-
\ m igenom de resande kunna råka i osäkerhet både om Lif och egendoms AnhållJndes de Deputerade af Borgerskapet,det Härads Hatten v/ille häröfwer höra Lappallmogen; på det de sedermera måtte kunna sig hos Herr Landshövdingen Högwälborne Grefwe Olof Leijonstedt om änteligifc slut här u. b iii nan anmäla 0 Sedan Hor Directeuren Kellandt gifwit tilkiänna,det han i sidstledne Januari! månadh skrifteligen anbefalt Krono Länsman Nils Månsson,at föranstalta,det Lapp Allmogen owägerligen skulle Borgerskåpet emot betalning med nödig skiuts betienas Så berättade bemelte Länsman,det han sedan Hr Directeurens ordres honom tillhanda kom,genast kundgiordt Lapp Allmogen derom,nom utlåtit sig skola anskaffa nödiga Renar till Borg or skåpets behof, om de fii? hwarje Ken til»tunges fiords marknads plats fingo 1 lispund miöhl,skohlandes Jo rg er skåpet äfwen fådt Renar och som Länsmannen hört sägas för något bättre kiöp,och nar Länsmannen skulle resa åstad att än widaro förskaffa dem de resterande Renar,hade Borgerskapet ifrån J u casjerfwi fådt så många de behöfft,.de Deputerade af Borgerskapet sv; ar a de at de i 8 dagar måst har vänta på skiuts,men ändå icke fådt så många Renar de af nöden haft, samt derföre sedt sig nödsakade,at med egen kostnad förskaffa flere Renar ifrån Jucasjerfwi,dock hade Länsmannen giordt sin flit,men af Lapparne fådt det swar,at de icke släpte någon Ren om de icke uti lega for hwar och en finge 1 lispund miöhl,samt at ingen ägde makt a t dem någre Renar emot deras v/il ja fråntaga. Uppå de af Borgerskapet härofwanföre anförde besvär yttrade sig Lappallmogen som följer«12 o, at de aldrig wägrat eller skulle vägra Borgerskapet så många skiuts Renar som allmogen &XM åstadkomma kundej men sedan Borgerskapet yttradt sig at de til «Tunges fiord ibland behöfde 3 till 400 Renar och ibland mindre utlät sig allmogen, at de ornöijeligen kunde så många renar prestera, eller v;ore i tillstånd at nämna
något vrist antal som Borgerskapet af dem åhrligen få skulle, omedan de som nu ägde Renar,torde för den gångbara Hen siukan,.icke kunna de följande åhren en enda Ren praestera. Länsmannen Nils Månsson sade sig icke weta huru många Renar här i jjinonteckis v/oro, do c k hade ren siukan förorsakat Lappar no härstäde3 mycken minskning derpå. Widkömmande Borgerskåpets anförande}, som skulle de i åhr måst skaffa sig Renar ifrån Jucasjerfv/i: Så berättade Guttorm Hindricksson (inga,att Jucasjerfwi boornc trängt sig in,som oi-den lydde,och borttagit fortiensten för de Enonteckis boer, som gierna skiutsa v;elatj men de Öfrige af Lapp allmogen sade sig hafwa hulpit Borgerskapet med Renar så långt de förmått och skola de i åhr icke kunnat flere än de redan giordt anskaffa,det ock Lapp Länsmannen Kausari intygade? men Rådmannen Lytraeus sade sig kunna wisa? att Lappallmogen här i Enonteckis hade 3 til 4 gånger flere Renar än Borgerskapet af dem i åhr bekommit,samt åberopade sig til bewis dororn lapp Länsmannen Johan Hansson,hwilken ock,på tilfrågan härom berättade a t i Sunda v/ar a By hade Lapparne i åhr icke kunnat flere Renar anskaffa än skiedt v/ore,men i Råunala By förmente han det någon större til gång på Renar skal warit,och narangaf i synnerhet (ruttonn Iiindrickason,at hafwa haft långt flere renar än han til Borgerskapet skal öfwerlåtit; men Guttorm Hindricksson påstod,at han in allés icke ägt mera än 13 til 6 Ox Renar,af hwilka han til Borgerskapet legt 3:ne,och dessutom sålt en Ox Renj Dock intygade Kärndömannen Pehr Nilsson Sockia,at Guttorm Hendricksson ägde 20 Ox Renar de yngre eller 3 åhrs gl. inberäknade* 2io. Ang5de Renlegan,så berättade Lapp allmogen,at de tillförene al tid fådt af Borger skåpet 1 lispund rniöhl i lega för hwarje Ren och emedan miölet nu blifwit dyrare,och Borgerskapet stegrat största delen af sine wahror långt öfwer v/anligheten, Så v/ore äfwen
Lapparne å sin sida nödsakade,at förhöja Renlegan,i.fall de i desse sv/ara tider skola sin utkomst hafwa,i anseende hv;ar till Lapp Allmogen sade sig icke kunna Börderskåpet med skiuts tilhandagå? så fira m t de icke härifrån och til Juntas f i ords marknads plats finge för hwarje 5 renar 4 lispund miöhl,samt härifrån och til Pello för hv/arje Ren 1 lispund miöhl,men Borgerskapet v/ille der til icke samtycka,utan påstodo,det en wiss Taxa utsättas måtte huru mycket de i penningar för hwar ren skola betala, emedan de i annor händelse och när misswäxt tillstöter oj någon betiening af Lapparne med skiuts få kunde,dock försäkrade Borgerskapet,at hit föra så mycket Spanmål som någonsin skie kan, så a t I»apparnc för penningar skola få kiöpa hwad de deraf behöfwa; men desoe senare b omstridde högeligen,at Kenlegan i penningar utsättas måtte,efter som de för penningar ej något miöl af Borgerskåpet få kunde$ men der de emot förmodan skulle v/arda pålagde at lämna Borg er skåpet skiuts för contant betalning, Så påstodo en del Fem Sex styfrar en del Tre daler för hwar Ren til J unges f i ord, härifrån åter och till Pello 0 ex säxstyfrar för hwarie Ren,hv;artil Borgerskapet sig likwäl icke begifwa wille. ;>so. Nekade Lapp Allmogen,at de til Borgerskapets betiening någonsin lämnat sådane Renar som med deras ivetskap warit siuke,och om sä skiedt hade Borgerskapet,som nogsamt lärt sig urskilja en siuk och frisk Ren,dem icke emottagit,och påstodo de enhälligt det Borgerskapet så hädanefter som hit tills måtte ej allenast erlägga legan för hwarje Ren så snart de den undfå,utan ock betala Rens wärde,i fall den uti deras tienst dö ökulle,emedan Lapp allmogen, 1 annor händelse,och der answaret icke stadnade på Borgerskapet för de Renar som under wägen dö,ganska få af sine Renar åter bekomma skulle. Allmogen förestältes,at då någon Ren under wägen dör kunde han gienast upskiäras,och om då befinnas skulle,at Ren af siukdom blif- 11 /
Ill wit död,syntes Borgerskåpet för dess betalning böra befrias,men i annor händelse lär-a Börder skåpet sig betalningen icke undandraga; men Lapp Allmogen sade sig dertil för ingen del kunna samtyckia särdeles som de icke hade tilfälle at wara tilstädes när de döda Renar besiktigas, ej eller kunde de derutinnan lämna Borg er skåpet eller de Lappar witsord som föra Rajden,och i Borgerskapets betiening är oj Och hv/ad kiör Tömarne ang ing o, så skola de icke hafwa någre at til Borgerskapets tienst aflåta,och i fall de för flere åhr beticnt Borgerskapet med Törnar hade miölet och alt annat då warit i lindrigare pris. 4jo et 5$o* Yttrade sig Lapp Allmogen,at de icke tagit så mycket för v/ägens oplciörande som Borgerskapet nu berättade ej eller kunde de något ansv/ar for wägens opkiörande sig åtaga; men om W&ffi. v/äga stickningen sade de sig för nästkommande och de följande ähron skola besörja; af hwilket alt Borgerskapet uppå begäran Extradition bevvil ja de s. Dombok, Noi^rbottens län nr 3G och uppsatser,del I sid-!500. RA Tryckt i Isak Fellman* Han dl ingår
Tingsprotokoll i Arvidsjaur den 3 januari 1755 o*x>. Sodan rådmännerne väl b: ue Anders Höjer och Carl Sterner samt handelsmannen och välaktade lians V.arg å Piteå stads Borgerskaps vagnar sig inställt jämte kronobefallningsman väl'o j de Zacharias Renhorn och det wällovlige landshövdingeämbetets till denne Hatt avlåtne Remiss den 2.2 juni nästitt år var uppläst rörande att allmogen måtte höras vad i skjuts för en kör- och lassron slcäligen bör bestås med mera,förhördea allmogen däröver,då efter något överläggande av de handlande och allmogen med god sämja fastställdes att hädanefter bör bestås ifrån Arvidsjaur till Piteå stad för en korren 3 daler och för en lassren 2 daler kopparmynt samt ifrån Arvidsjaur till Arjeplogs marknadsplats för en lassren 1 daler 16 öre och fram och tillbaka för en korren 5 daler berörde mynt då ock de handlandes åliggande wara skall att bestå lassföraren mat och underhall på resan,och vidarek,att läns- och närandemännerne må utnämna vilken av allmogen bör och kan skjutsen förrätta,vilket allt,jämte det allmogen var villig att låta lcronobefallningsmannen undfå utom don fria skjutsen lassrenar ifrån Arvidsjaur till Lycksele kyrka när för en var betalas 3 daler kopparmynt,! protokollet intogs och varav vederbörande komma att uppå begäran få dol igenom utdrag där av* Tingsprotokoll i Arjeplog den 27 januari 1755 3.[) I närvaro av kronobcfallningsmannen wälbide Zacharias Renhorn samt handelsmännerna högvvälaktade Hans V/arg och Johan Sterner å det handlande Borgerskåpets i Piteå vägnar förhördes allmogen till skyldigt följe av det vällovliga landshövdingeämbetets hit remitterade ärende under den 22 juni nästlit åhr rörande at föreslås måtte,huru och å vad sätt samt efter vad tur och ordning allmogen
må kunna förbindas att till och ifrån lappmarken skjutsa de handlande och forsla deras varor samt huru mycket i skjuts bestås börf utlåtande sig häröver allmogen,att Mi wäl sådan skjuts eg kan annorlunda utgå än genom fördelning av läns- och nämndemännerna uti kronobefallningsmannens K3ÖHCKK övervaro; men bymännerna uti Ar je~ plog, iumisjaur och Hörvästerbyn, ehuru både av domhavanden och kronobefallningsmannen obilligheten där av föreställd blev,att få njuta i betalning för en korren till Arvidsjaur 3i dagsresa härifrån 3 däler och för en lassren 2 daler 8 Öre jämte underhåll för lassförarna och vidare ifrån denna marknadsplats till Piteå stad för viivcn fri förtäring för la.s.sf.5.rax.qaen kör- 6 dal or och lä en lassren. 4 dal er 16 Öre allt kopparmynt.; viljande fast hellre byamännen uti Norrvästerbyn och Lokteå,såsom vistande ifrån marknadsplatsen,årligen avlåta till salu åt de handlande visst antal av lassrenar emot 12 daler kopparmynt för varje giltig ren,än at-jga sig skjutsande,där med ock de handlandes förbemjte fullmäktige förklarade sig vara nöjde,dock icke att betala den fordrade dryga skjutsen högre än överenskommelsen emellan de handlande och Arvidsjaur-borna utsättes för on kör- eller lassren ifrån Arvidsjaur till Arjeplog; erbjudandes i övrigt för en lassren ifrån Arjeplog till Piteå stad 14 högst 15 riksdaler tillika underhåll lassförarna på fram och hemresan och för korren 5 daler kopparmynt i^wiaaa^öt,varandcs av ålder räknaae 20 nya milar ifrån Arjeplog till Piteå och 2 renlass för ett hästlass«av vilket allt,si vida intet mera var att andraga vederbörande komma att uppå begäran få del igenom utdrag av protokollet till ansökningens vidare befordran å behörig ort«
Ut slag uppå dot handlande Borgerskåpets i Piteå stad genom lofl Magistratens skrifteligen gjorda ansökning,det lappallmogen i Arvidsjaur församling och Piteå lappmark måge förpliktas at emot skälig forlön forsla de handlandes varor till och ifrån lappmarken sant nödiga skjuts- och körrenar för de handlande och deras betjäntc avlämna,vartill de flesta av lappallmogen under senare åren skola visat sig nog ovilliga och dymedelst desto hellre kunnat avtvinga do handlande större forlön och mera så kallad näst eller förtäring under fram och återfärden än förr vanligt varit som do handlande eljest kommit att i sina rosor hindras samt sett sig föranlåtna att låta sina dyrt uppköpta varor liggande bliva,i anseende vartill och så framt rättelse däri ej ernås,borgerskåpet fruktar,att lappallmogen torde taga sig anledning till ännu mera tröghet och ovillighet samt forlönens vidare stegrande de handlande till olägenhet och kännbar kostnad vid. deras handels drivande i lappmarken,varöver vid Arvidsjaurs lovl. Häradsrätt undersökt är: Givet Västerbottens landskansli i Umeå den 15 januari 1756. Wid den undersökning som i kronobefallningsmannens valbetrodde Zachria Renhorn samt Piteå Borgerskaps fullmäktiges vice borgmästarens herr Anders Höjers,rådmannen Carl Sterners och handelsmannens Hans '.'orgs närvaro hållit den 23 januari nästlidet år,hava Borgerskapet och lappallmogen enligt benälte Häradsrätts protokoll med var annan i god sämja såleds överenskommit,att läns- och nämndemännen måge utnämna vilka av lappallmogen böra och kunna varje år skjutsen förrätta samt at av de handlande betalas is skjutsx ifrån Arvidsjaur till Piteå stad for en korren tre daler och för en lassren två daler sarnt ifrån Arvidsjaur till Arjeplogs marknadsplats för en lassren en daler "16 öre och fram och tillbaka för en
no korren fem daler kopparmynt utom det att lassföraren även kommer att under bestås mat och underhåll,varjämte lappallmogen sig ock åtagit att åt kronobofallningsmanncn undfå utom den fria skjutsen erforderliga lassvaror emot tre daler dito mynts betalning för varje ren ifrån Arvidsjaur till Lycksele kyrka Och som denna Oorgerskapot och lappallmogen emellan träffade och ingångna överenskommelse prövas vara å ömse sidor skälig och billig,det jämväl lappallmogens skyldighet är att med nödig skjuts de handlande biträda,helst marknaderna i lappmarken förnämligast blivit inrättade för lappallmogens bekvämlighet som därvid hava tillfälle att sina varor försälja samt behövliga och oumgängliga persedlar sig ti11handia. Altså bor samma överenskommelse,som jag för gott finner att härmedelst fastställa,framgent tjäna det handlande Borgerskapet av lappallmogen till behörig efterrättelse; varå, samt att skjuts ning en rnå ske efter viss tur och varv samt vars och ens större och mindre renmakt och således ej den ena mera än den andre emot dess vilja betungas,kronobefallningsmannen välbetrodde ftachria Renhorn åligger att hava noga tillsyn och inseende Ar och dag som förr skrivet står Under Högvälborne Herr grevens och landshövdingens Olof Leijonstedts XXfrånvaro Nils Bergström Olof Biur C ' C s VVaf*
no v År 1768 förrättade prosten Pehr Högström från Skellefteå visitation i Arjeplog«,.Direktionen över Lappmarkons Ecklesiastikverk hade 1749 på vetenskapsakademins förslag utfärdat en instrukde tion för lappmarksprästerna,enligt vilken xkäskkshx skulle rapportera iakttagelser rörande natur,näringai#2 K$äiXM,levnadssätt mom. Med stöd av denna förordning fann prosten Högström lämpligt att anteckna i protokollet de klagomål sorn vié visitationon framställdes rörande borgarskjutsen«visitationsprotokoll i Arjeplog den 1 januari 1768 - -.Då Visitator ville efter Höglovl. Konglo.Direktionens förordnande göra sig underrättad,huru vida lapparne uti talrikhet,tillväxt, näringsfång och levnadssätt samt allmänna hushållningen gjort synnerliga framsteg,hördes en allmän klagan över någon svår borgarskjuts, som menigheten desse senare åren blivit underkastad och varför de befara sin totala undergång om därmed ej sker någon ändring. Denna angelägenhet blev dern ansedd för så betydande, att församlingen utsett deputerade som efter sluten visitation i kyrkan skulle särskilt anhålla orn föreskrift till befrielse ifrån en sådan den ålagd skyldighet,då de utan avseende på förmåga måste efter rekvisition tillsätta ofta sina endaste renar som understundom efter deras berättelse skola dem med våld bliva ifråntagne under hugg och slag emot en ringa skjutslega,och dem de sedan undertiden aldrig få se, varför de gernenligen skola nödgas genast avlåta dem emot ett ganska lindrigt pris; då det skall hänt,att de och deras hustrur hava måst själva draga sina ackjor och små barn flera rnil till sina kojor» Detta med vad mera som större delen av församlingen sedermera med klagande röster uti visitators logement androgo,med förmälan att de ej visste vart de skulle vända sig uti en så tryckande nöd,kunde väl ej upptagas men icke heller församlingen vägras,att vid denna givna anledning låta detsamma här inflyta, Härnösands domkap. arkiv: Visitationer i Lappmarken:Arjeplog IILA
I Härnösands domkapitel föredrogs prosten Högströms visitationsakt den 12 oktober samma år - - Konsistorium kan härvid icke dölja sig hava hört och i synnerhet av herr Praesulis inhämtade kunskap under dess visitationer i Lappmarken vara underrättad,att renskjutssfi på flere ställen och hålst i Ge11ivare,där de utom borgarskjuts även betungas med en lång järnmalmsforsel,skall vara för lapparne mycket tryckande och plågsam. Visst är ock enligt det i 11 anföres att lapparne råkade i fattigdom och förminskades den tid silverbruket drevs och de med mycken skjutsning odrägeligen blevo tvingade* Att det ock därför vore högst angeläget och ländande till deras tillstånds förbättring orn de häruti kunde vinna någon lindring,håller Konsistorium vara otvivelaktigt men kan icke se vad utvägar därtill skola tagas,så framt icke borgerskåpet skulle påläggas att hålla egna korrenar till skjuts för sig när de fara till och ifrån Lappmarkerna,vilka 2tt ock somliga i norra lappmarkerna skola hava; och vad de så kallade lassrenar angår som draga deras varor finge ankomma på betingning. Eljest hemställes i djupaste ödmjukhet om höglovl. Kongl. Direktion skulle täckas låta brev avgå till Landshövdingen och Riddaren Välborne herr Olof Malmerfeldt att utse medel och foga anstalt till lindring för lapparna härutinnan«ärendet behandlades i lappmarksdirektionen den 26 november 1768. Föredragande var kyrkoherden Hauswolf,en man som visat ett varmt intresse för lappmarksfrågorna och nu ersatte ärkebiskopen som var förhindrad att närvara. Direktionen beslöt att vända sig till landshövdingen i Västerbottens län för att få saken utredd Landshövding Malmerfelt hade tidigare tillhört direktionen«
no Välborne Herr Landshövdinge och Riddare av Kongl. Majjts Nord st j ärneorden - - (efter referat av visitationsakten i Arjeplog) - - Kongl. Direktion,som icke vill förmoda att berörde lappar verkeligen övergått en sådan hård medfart varöver nu klagas och icke heller har sig bekant om någon författning ålägger lappallmogen en slik borgareskjuts,överlämnar detta angelägna mål till herr landshövdingens benägna försorg i den säkra förmodan att herr Kandshövdingen vidtager de kraftiga mått och steg,varigenom slik klagan hädanefter må, upphöra och att medel måge utses som kunna leda till lindring uti denne överklagade svåra borgar sk j ut skli..förväntandes Konglo Direktion herr Landshövdingens benägna svar,så väl om sammanhanget av den överklagade oredan som de utvägar herr Landshövdingen finner nödigt att vidtaga till förekommande härav framdeles. Kongl. Direktion befaller herr Landshövdingen och Riddaren av Kongl. Majjts Nordstjärneorden ud allsmäktig. Stockholm den 26 november 1768 På - -vägnar (5 namn) Landshövdingen översände en avskrift av direktionens brev till befallningsman Zach. Renhorn - - Och emedan jag anser nödigt att bliva fullkomligen underrättad om rätta beskaffenheten av samt på vad grund och av vilken en slik skjutsning förenämde lappallmoge blivit ålagd; Ty åligger Eder att med fullständig berättelse därom till mig fordersamt inkomma. Gudi befälland Västerbottens landskansli i Umeå den 17 december 1768 O. Malmerfeldt -n. ^ t t - Bror Dan. Jerls"crom P.3. om allt detta hålles rannsakning vid häradstinget. Kungl«resolutioner och andra dokurnenter
\ i'ingsprotokoll i Arjeplog den 1 i'eoruari 1769 - - í;«j), kl;t ade länsman Anders llsson Tjonk över nämndeman Pal P?ilsson JUika i Ij o r r vä o t er by n med anmälan att han,som blivit stämd att sistljne andersraässotid vara förlcörare och lämna en ren åt H. kyrkoherde örling vid dess resa nederåt landet,en sådan skjuts av tredsko försummat,så att kyrkoherdens resa i brist av renar och skjutslapp måst uppskjutas; och alldenstund Pål Pilsson tillstod att han fått bud om skjutsen samt till sitt ute ;livandes ej hade anöra förfall att Iberopa än att vargar skola den tiden gjort skada på hans renar och hans hustru fallit i barnsäng några veckor förut samt att han har omyndige barns renar att vårda. XVarå så mycket mindre kunde avseende göras,som över Pål Pilsson och hans olydna av länsman förr detta flera gånger blivit klagat och dessutom skjutsför summelse i Lappmarken kan för resande hava betydande och svåra följder fördenskull fällde häradsrätten denne Pål Poisson att för vist motvilja och olydnad i detta fall Tio daler silver ynts böter erlägga,son vederbörande antyddes»
23/ Tingsprotokoll i Arjeplog den 1 februari 1769 - - ivd. förekallades lappmännen Thore Andersson och Thomas Andersson i Läkte, vilka likmätigt bylänsmannens 11 o Bengtssons tillsägelse förlidet år lämnat 21 ne korrenar till häradshövdingen vid hans avresa härifrån till Jokkmokks tingsställe,och föreständigades dem,att samma renar varit så late och oduglige,att häradshövdingen, om han icke av skjutslappen Anders Hinriksson fått en något bättre tilllcörd ren,ej kunnat framkomma; Tore Andersson och Tomas Andersson anförde,att de ej skola på Platsen haft bättre renar samt att de ej annat vetat än att de i skjuts satte renarne varit dugeligej Men son vad det förra angår eller att de icke haft bättre renar här på tingsplatsen s dant så mycket mindre desse till un&skyllan kunde tjäna som de på länsmans iiils *e ngt s sons erinran måste vidgå,att han samma i byn långt förr deras avresa till tinget dem om skjutsen tillsagt och antytt,samt det senare*eller att do icke annat vetat än renarne skola varit duglige,ej kan hava :\N.gon grund, emedan Thore ndersson och fornas ndersson själva med dem hit till platsen ifrån deras hemvister kört samt således haft tillfälle dem XX försöka; alltså och emedan allmogen i L/\kte by,då före detta flere gånger odugliga renar i skjuts satte blivit, Iro förmante att för sådant sig till vara taga,det även i anseende till faran att i köld och oväder lida till hälsan för resande är ganska nödigt att \ sådane skjutsrenar sorn emellan de utsatte onbytesställen uthärdas ty aktade Häradsrätten i anledning av 28 Kap. 7 i B BL. Tore och Thomas Anderssöner till var sina tio daler silvermynts böter
no 1'in :sprotokoll i Arjeplog den 4 februari 1769 I Ö.D. Lv/pviöfcekr o nob efa 11 ni ng s ma n val betrodde /»ach: Renhorn herr landshövdingens och riddarens av Kungl. Ta;j:ts nordstjärneorden högvälborne Olof ialmerfelts honom don 17 december förlidet \r givne skriftoliga befallning att låta vid häradsrätten undersöka om beskaffenheten av den klagan som allmogen här i Arjeplog vid en :\r 1768 hållen pro st vi si tat ion fört över 13 oreare skjut sen nom do i senare aren blivit underkastade,i ty att de efter rekvisition utan avseende på förmåga oftast skola måst tillsätta sina endasto renar som söundom skola blivit dem med v ild fr intagne emot en ringa och undertiden ingen skjutsiega och vilka renar allmogen frukta a it sedan aldrig fl se,och skola d.-rför gemenligen nödgats avlita renarne emot ett ganska lindrigt pris,varigenom skall hänt att så väl lapparna som deras hustrur måst själva draga sina ackror och små barn flera mit till deras kojor. Häradsrätten lat alltså förekalla allmogen,därvid å det i Lappmarkon handlande Pite stads r>or,':erskap värmar förekommo handelsmännen Kils Clausen och Mils Degerman,ingivande kronobei'allnin-sman Konungens Be fal 1 ni ng sha va nd e s den 15 hanuari 1756 oå, Borgerskåpets lordo ansökning givne utslag,varav befanns att sedan efter landshövdingens förordnande "ir 1755 vid Härad sr ät o en blivit undersökt, å vad sätt 3orgar skj ut sen bäst och tjänligast av laopallmogen måtte utgöras samt vad i skjuts för en kör- och las sr en skalisen borde bestås s i har Im Landahövdingen ålagt och förklarat Arjeplogs allmoge skyldige att så vida 3 renlass räkna3 emot ett hästlass emot fora daler 15 öre för en korren mellan Arjeplogs marknadsplats och Piteå stad ungefär 20 mil samt tre daler 24 öre rnerberördo mynt för en lassren utom vanlig näst eller underhåll för lassföraren under fram och återresan skjutsa de handlande samt forsla deras varor,till vil-
kon ända en s.o.an s^jutsning skulle enellan lappallmogen utav läns- -och iiämndemännen i kro no befall Ingeman Renhorns närvaro ärligen ^'oor tur samt i proportion av vars och ens större och mindre ren-.:iakt fördelas 'ned noga tillsyn, det den ena o;] emot dess vilja mera än den andra betungades,varjämte till allmogens eget val lämnat blivit om de hellre villo sälja lassrenar emot tolv d kopparmynt stycket: Och anförde nu bär hos kr ofto j of a 11 ni ng sman Renhorn,a ut han i följe av detta utslag,när do handlande icke kunnat själva betinga sig skjutsrenar utan begcirt handräckning,låtit läns- och nämndeman, vilka bäst känna lappallmog< ns föri:iögenhet,ut lämna av var och en visst antal renar emot utsatte betalningen samt undorrättat allmogen att de ej borde avlämna ren förrän betalningen erhållits,och h-i iassrenar ifrin ir jonlog aldrig längre blifwit betingade än oill vr~ Vidsjaur la dagsresa eller vid pass 8 all,då i jä.uf ; 'rolse uv vä. längd emot vad för en lassren ifrån Arjeplog till Pite stad borde betalas en ÄX da ler IG öre ifrån. kr j oplog till Arvidsjaur utom mat for lassföraren blivit er lag t, sota ock på befallningsmans föreställning de ireri härforut när varor voro högt i pris.^orgorskapet '.'.tagit sig att något Öka skjutslegan,och s lleues förmente Renhorn tydeligt vara att han vad Jorgareskjutsen angår icke gjort annat än vad son ofter befallning bort göra,och om n gon handlande skulle sig emob lappallmogen förbrutit eller ock lans samt nämndemän i renurnas utnämnande vist egennytta eller n ;on förfördelat, Jet likväl kr o no b ef a 11 rii ngsma n icke hört, så hade varje år tillfälle varit att sådant hos <häradsrätten anmäla och la.a rättelse söka. På föreställning om detta allt till allmogen svarades,att en uel av L Ucte,^orrvästerbyn och Simisjaur byar skola efter det visitation i kyrkan var hällen uti skolgården där II* Frosten "lögström haft kvarter beklagat sig däröver att borgareskjutson vore dera tryckande och utsatte betalningen ringa, det allmogen nu även yrkade -ied
v 237 anhållan att uad }. den den «Uagd o skjut aning åt Viorgerskapet. Häradsrätten efterfrågade härpå, vilka som de tförflutne åren måst skjutsa utan Detaining 't de handlande,vilka som alldeles mistat deras renar och vilka som bär ifrån marknadsplatsen måst gå hem samt draga deras aclcrar och vilka sotr utgjort fler?, renar än efter förmögenheten nå dem belupit? Då av Arjeplogs och rinrvästerbyar svarades,att do icke klagat eller hava oron k att klaga, och i de andre 3 5 no byarna, lorrvästerbyn, Låkte och Simisjaur,var ej heller n ;on som kunde säga att honom i förutnämnde nåtto på något sätt för när äxxx skett ehuru häradsrätten tydoli^on flore rosor lät allmogen förstå,att de som hade olika klagomål kunde och borde var och en händelse nu uppgiva,allenast berättade 1 fös o unders íiiloson i Simisjaur, att handelsman Kils Deg er man / skall \r.1767 här på platsen av Anders Kilsson tagit eller som denne det kallade rövat en lasaren sant for densamma Icke skjutsiega betalt,doc-' hade Anders Kiloson häröver icke hos prosten klagat. Handelsman Degernan erbjöd nu att med ed styrka det han aldrig tagit nå^on sk jut oren mod rind.ro han antingen den samma själv i godo betingat eller ock länsman ren utnämnt samt i bägge fallen alltid levererat betalning till renens ägare eller o/n han ej tillstädes varit till länsman; och härpå yttrade sig Anders Mlsson att han ej kan så noga minnas sammanhanget,återkallade sin klagan«2so Per i'julssons hustru i Simiajaur,att för 4 år sedan skall under det hon legat drucken i sin kåta numera avsatte expeditionslänsman Olof Mårtensson hava i borgareskjuts tagit en ren ifrån henne, men tillika vidgick denne hustru,att Olof Mårtensson straxt därpå lejde en annan ren åt henne varned hon körde hem. 3?o Per Anundoson i r.imisjaur klagade nu däröver att do som bort och varit nämnde att förlidot år skjutsa H. prosten Högström ifrån
i Storbodan i ok o ko.mit dit utan Var mundsson blivit tagen och månt I sätta en ren Iför betalte H. nrostens lass samt gå och loda det samma hit till ir joplog utan betalning,och antyddes bylänsman Hans Persson att för denna skjuts lindra Per Amundsson i arman skjuts, därjämte allmogen underrättades,att prostarna å resor till och i- frän visitationer äro till fri skjuts berättigade. 4?o Lars P.ilssons i Läkte änka ' Ila Olofsdotter anmält o att när r.«rr prosten Högström sistl Ar 1768 reste i frän Arjeplog skall en hennes ren blivit satt för prostens lass,och som hon ej haft mera än 25 ne renar med sig pä platsen,så skall hon den gången måst g/l hem?..en härvid underrättade bylänsman Nils Bengtsson,att han hemma 1 byn tillsagt denna hustru så väl som andra att de skulle taga renar med sig till Herr prostens förnödenhet,och som bem:te hustru däri treuskats så torde hänt att hon fått gå hem och för övrigt hade Arjeplogs renarna icke gått längre än till Arvidsjaur. Flero eller andre av allmogen hade icke att klaga vidare än att de begärte si i ppa o 'j rgar e sk j u t sen Kronobofallningsman Renhorn erinrade härvid slut eligen, att när klagomål uoptaga«och inberättas utan att efterhöra sammanhanget vär kar sådant olydna och studsighet hos allmogen,varav det vore ett tyd ligt vederrnäle att Uorrvästerbyn i höstas, ehuru visso voro an sagde, lämnade skjutsronar åt deras egen kyrkoherde utan uteblevo alldeles, så att han måste vara hemma särat den brottslige nu vid tinget därför >Öta och på samma sätt hava vissa i Låkte by detta år försummat sätta skjutsrenar it skolmästaren. Slutligen anförde Borgerskåpets full mäktige att det torde kunna visas det en stor del av allmogen ehuru ior&erskapet icke voro närvarande varit druckne och rusige när Herr prosten Högström nyårstiden förlidet år var.i. Arjeplog,därvid av Lars Olsson i Läkte och Anders Hansson i Norrväst erbyn svarades att 2 a 3 lappar torde varit druckne,men ej floro$ och förbehöllo sig
x% Borgerskapcts fullmäktige att nom cle före bräkte klagomålen nu funnits ogrundade,det måtte därför^ II«Landshövdingens år 1756 givne utslag i sin fulla verkan nu och framgent förbliva,helst orgerska pe t utan bruklige skjutsen ej kunna deras och lappallmogens varor varken fram- eller äter forslas Vilket med det mera skulle genom utdrag av domboken till nödig underrättelse kronobefallningsman Kenhorn meddelas.
IV J / / / f - ci. ; vi : 1 borne Herr Landehövdinge samt Kiddare av Kungl«'ajsts ordetjärneorden - 'dire Herre J i Den under den 17 sepoenher förlidet \r nådigt anbefallda undersökningen över de klagomal som Arjeplogs lappallmoge inför herr prosten Högström år 1768 däröver anfört,att de i senare åren blivit betungade ned en svår borgareskjuts,insinueras härjämte allergo. jukast; varav Eders Höga Håde nådigt täcktes ärse,utt allt vad som allmogen blivit ålagt förut varit ej allenast vanligt utan ock för deras egen angelägenhet (och till och avför sel av nödige varor för allnogen ) blivit reglerat,«i att jag av egot bov.v,som av anivelson byeks vilja slutas,ingenting företagit utan fastmora har jag efter tidernas och penni nge pri s en s omskiftelse sökt och även förmått öor'/erskåpet att giva större renloga i senare tider än förre resolutioner och överenskommelser innehöll:) och förmådde : Skulle lappallmoj;ons skyldighet att skjuts borgarelass upphävas,infalla de förre ölägenheter att borgaren dels icke uopför nödiga varor till Lappmarken dels ock dem högt stegrar under praetext av svår skjuts ävensom han under samma titul iar tillfälle att yttermera missbjuda Igttff lappallmogen för deras varor, sådant allt hemställes uti Höga överhetens rv.idiga beprövande och reglerande för framtiden,mer det tyckes Eders Höga äåde av närgående undersökning ärse,att när denna allmoge löslig^n och utan undersökning av grunderna fått i tillfälle att sig besvära och ingen däremot kunnat sig förklara,har samma enfaldiga allmoge strax tagit sig anledning att tro och även sin förtröstan verkställa f det de oj vore skyldiga att skjutsa varken prost, kyrkoherde eller skolmästare, vilket att i tic! förekomma lo vi. Häradsrätten nödgats de felande med rättelse anse. Om höga överheten av" denna händelse och nymäre i nåder täcktes finna nyttigt att när herrar prostar upptaga och i sina visifcationsakter införn all-
raogens klagomål uti politiska och ekonomiska ärender de ch ock böra på nätt ooe -J.crr justitiekanslern till mogen underrättelses undfående höra vederbörande som därom kunna och böra giva besked,så synes av sådan ställning klarliften skulle följa,att ingen kronobetjänt eller någon annan Riksens undersåte ohemult och misstänktvis bleve hos sina höga förmän graverad som ock den enfaldiga lappallmogen såmedolst icke kunde få tillfälle att sig irra och bliva gensträvige uti de skyldigheter som i sig själva äro och varit för deras egen välfärd och utkomst de angelägnaste. Allt detta har jag skolat allraödmjukast uti Eders Höga nåden eget höga beprövande hopställa i den fasta förtröstan och säkerhet att jag i allt vad klagat blivit ej gjort något annat än vad mig ålegat göra efter undfångne oefallningar och resolutioner. Framhärdar nod djunaste vördnad Eders Höga Nåden rjllerödmjukaste tjänare 'Å Zach; Renhorn Ingivet i Västerbottens landskansli d. 31 oktober 1769
Hogvalborne - - - : samt!iögl ovl. Kungl. Direktionens hi t a vlat ne J ödmjukt följe av Edre Excell ene ers/liögguns tiga skrivelse under den 26 november förlidet år har man igenom utfärdade ordres under den 17 december samma år anbefallt kronobefallningsmannen Zacbris Renhorn att vid näst skeende häradsting uti Arjeplogs lappmark låta behörigen undersöka om den stränga medfart och de olägenheter med en allt för svår och kännbar borgarskjuts m.m.,varöver Arjeplogs lappallmoge klagan anfört vid en förlidet år därstädes av prosten Högström hållen prostvisitationj och emedan ej mindre av bemälte kronobefallningsmans avgivne relation än besagde tingsrätts den 4 febr: innevarande år däröver hållne undersökningsprotokoll,vilka 2:ne dokumenter härhos Ödmjukligen vidfogas,är att intaga,det lappallmogens i ty anförde klagan är alldeles ogrundad,hälst deras skyldighet efter vidtagne och uti berörde protokoll anförde författningar är,att i brist av annan möjlig skjuts med deras renar fortskaffa borgerskåpets avlåtande och uppköpande varor,varför de alltid njuta skälig vedergällning^ Ty har man sådant till ödmjukt svar bort avlämna,med vördsam förmälan det landsh^vdingeämbetet emot laga kraft vunna författningar icke kan göra någon ändring uti den av lappallmogen ansökte befrielse ifrån vidare borgareskjutsnings presterande. Med all vördnad framhärda - - - - Under välb landshövdingens och riddarens von Kothens frånvaro allerödmjukaste tjänare Västerbottens landskansli i Umeå den 6 november 1769 Nils Bergström Bror Dan: erlström Handlingarna lades i Direktionen "ad acta" Direktionens över Lappmarkens ecklesiastikverks arkivs Handlingar 1769-1771, HA
I 2% Tingaprotokoll i Arjeplog den 30 januari 177? S..D. Sodan ä Pite stads i Lappmarken handlande Borgerskaps vägnar handelsmännen Hans arg och Nils Clausen sig inställt,upplästes riksdagsfullmäktigens för Lule stad handelsmannens Claes Govenii hos hans Kl, Maj st gjorde underdånige ansökning att ting och markn; oea i de under södra domsagan hörande lappmarker mitte vart annat år begynnas norr ifrån och ej vart är i Umc lappmark som hittills skett; varövor oem:tc handlande sig utläto,att de ej kunna firma någon orsak som Lule stad till sådan ansökning föranlåtit,än om icke de handlande såmedelst vilja få tillfälle att handla med allmogen från Pite laoprnark, som torde då ock om marknaden förut höll es i Jokklikväl mokk mera besöka den aiarknn d splat sen än nu sker, vilket ej kan sägas hända med Lule lappar fast än marknaden i Pite lappmark av garnmalt hållits förut,i ty aldrig någon av Lule lappmark hitkommer,nämnande härhoo att Jukkasjarvi lappar som annars handla med Torne borgerskap även torde komma till Gellivare marl^0dsplats,om där tin;:; skulle börjae strax efter nyåret,helst marknaden i Jukkasjärvi nu för tiden icke hålles förrän i februari månad och som oskäligt samt emot städernas privilegier vore att de handlaxx i vars annars gebiet,så bestridde förenämnde Pite stads fullmäktige att ting och marknad vartannat år må begynnas norrut eller i Gellivare,åstundande att efter förra vanligheten förbliva måtte och marknaderna härstädes således hållas kring om pålsmässotiden,och i dylika yttrande instämde även Arvidsjaurs och Arjeplogs allmoge som Häradsrätten till vördsamste följe av högvälborne Ho Baron och Landshövdingens den 14 december sistlidet år till häradshövdingen avlåtna skrivelse i domboken intog och skulle genom behörigt utdrag insända.
zw Tingsprotokoll i Arjeplog den 2 februari 1775 - - S.D«Utom thet att IläradsRsn i anledning af Scholaemästarens Fiellströms anförde beswär,före thetta antydt Allmogen,att wid fem d:r ssmts v/ite sig infinna andersmässotiden med skiutsrenar och lassförare til Scholacspannmålens upförande,så hade ock länsmännen i Lokte och Norrwästerby byar sidstl, är wårtiden långt förut skiussen utnämdt,hwarföre och som icke thesto mindre Thore Andersoon i Lokte Hinrik Andersson i s:a by sarnt Per Hansson eller hans moder afl. Hans Anundssons enka i Norrwästerbyn med Renar uteblifwit och nämdeman Nils Andersson i Norrwästerbyn skickat odugeltt hion til skiutsbonde,neml en liten flicka,till thess han,sedan flickan blifwit tilbaka wist,8 dagar efter sielf kommit,tå skiuts Renarne warit borta,så fäldes thesse att hwarthera fem dsr ssmts witet utgifwa eller tilsammans Tiugu daler silfst. Arjeplogs och Arvidsjaurs häradsrätts arkiv: Dombok 1775 HL A
no I sin berättelse till domkapitlet den 4 mars 1786 skildrar kyrkoherde Nils Sundelin i Arjeplog lapparnas beklagansvärda tillstånd i församlingen? "In inedio Septembris sistledne föll så här som up vid Fiellet undan noibrostvind en så ovanlig snö, både till myckenhet och diuplek,at des like,vid den tiden på året,skal ei varit i mannaminne» Härpå fölgde sedan et långvarigt regn och tö-väder,som,vid upklarnandet och tillfrysandet,förordsakade en skare så starck a t alla Ren Creatur då kunde och än kunna fritt och obehindrat springa dit de hälst ville och vilja för at beta sig födan så at en del af allmogen som då låg närmast Fiel-ryggen nödgades på sätt 30m de kunde med deras hushåll draga sig deröfver till norrska botn,der de o inbränt till 12 hushåll än ligga; En del utan at äga något Renlif stadna qvar vid sina höststationer på denna sidan af förbemälte rygg och der,ehuru bland de förmögnare,föda sig och de sina med snöxripori desse utgöra ungefärligen 3 a 4 hushåll. Men den öfrige delen åter,som bibehöllo så många Renar med hvilka de hielpte sig hit utföre och gör änteligen största antalet,har måst oförryckt fortsätta sin boflyttning ända ner till de så kallade allmänningarna både i Piteå och Skellefteå landssocknar,hvarest de altsedan så många som förmådt och kunna gå på skidben hafva,hvar på sit håll dageligen sysselsatt sig med at upsöka sina bortlupna och skingrade Rerihiordar,aldeles glade då de under alt sit åkande kunnat, ibland fyra Församlingars, dennes, Arvids jaurs, sarnt åtminstone Södra delen af Jockmoclcs och den norra af Lyckseles,hvarorn 3CM an blandade Renmakter komma öfver någon sig tillhörig Ren Creatur,till sit och de sinas lifs bärgning." Följden av denna renskingring Hade blivit en bedrövlig brist på mat och dragare,"mindre tala om,at deras hvaror,bestående mästa-
delen i Renshudar,dem de skola tillbyta sig nu sina tarfvor nu skattpenningar före,kommit desse åren i et ovanligit underpris^ hvartill har detta år i synnerhet mycket bidragit den dryga skiutslegan,de handlande måst kännas vid för at få sina hit up,så vida Lapparna efter vanligheten icke förmådt göra dem hågon handräckning dervid." I berättelsen den 24 mars 1787 meddelar Sundelin,att den lapska allmogen i församlingen "alt här in till" varit sysselsatt mod att samla ihop sina kringströdda och blandade renar som undgått svältdöden. G^X; < - l ^ ^ y < y fr / t/c fc. 2V3 Härnösands domkap. arkivs Vi sitationer i Lappmarken,Arjeplog I-ILA
no Tingsprotoko.il i Arvidsjaur den 22 januari 1787 - - Upplästes en af sarntelige Arfwidsjaurs lappallmoge genom sokneskrifwaren wälbetrodde Kric Schalen till Konungens Befallningshafwande i orten ingifwen och till ytterligare undersökning wid härads- Rätten förv/ist skrift,hwarmedelst the sig beswära thäröfv/er,att theras förmåga i the sednare sv/åra åren skall öfwerstiga att skiutsa Piteå stads handlande och thoras foror ifrån Arfv/idsjaur till Argie- Plougs Lappmark,! synnerhet tå thärtill kommer häradshöfdinge,kronofogde och Bruksskiutsen,anhållande thärföre om ändring thärutinnan, således att the få skiutsa Borgerskåpet ifrån Piteå soknerå till Arfwidsjaur wid uppresan,och v/id återfärden ifrån denne sochn till Piteå igen sarnt häradshöfdingen och lcronobefallningsmannen ifrån ena rået af Sochn till det andra,där lappar ifrån nästgräntsande lappmark kunna beqwämligen wara them till mötes,anförande såsom skiäl thärtill,att the nästlsa winter skola bortmistat ansenlige renmakter, och att the handlande enligit Kongl Majsts nådiga Resolution på Allmogens Beswär af d. 25 Maji 1720 jemförd med Kongl. Resolution på Ständernas Beswär af ds 16 october 1723 skola böra sig skiuts för kiöpmans godset i godo betinga, och icke tv/inga them fattige lappmän att emot en efter theras godtycko lämpad ringa belöning handelswarorne lappmarkerna emellan forsla. Hwarwid sedan herr handelsmannen Nils Degerman å Piteå stads handlandes v/ägnar sig instält och närwarande Tings lappallmogen hörd blifwit samt nämnden sig yttrat,att the om ändring i lapp icke någon ansökning för sin dehl giordt utan att omförrnälte Beswärsskrift endast å någre Arfwidsjaurs nybyggares wägnar igenom Kronoländsman Kiäck föranstaltande torde wara uppsatt,förklarade sig sarntelige närwarande af Lappallmogen nögde med fullgiörande af then skiuts både för Borger skåpet, Iläradshöfdingen,Kronofogden och Bruket,som the härförut efter wanligheten dels efter beting med Borgerskapet dels ock annorledes efter förr
no utsatt skiutslcga utgjordt,andragande nu icke någre klagomål att the thäruti i någor måtto af Borgerskapet betungade blifwit utan att the altid fådt theras fulla förnöjelse efter som the thärom med handlande öfv/erenskornmit, hwarom the ock hädanefter icke twiflade lemnande dock till ArgiePlougs Lappallmoges utlåtande om och huruwida the hädanefter wille till Arfwidsjaurs lappallmoges lindring emottaga Borgare och then Öfriga renskiutsen i rået soknarna emellan, hv/ilket the om sådant skie kunde gierna önskade o Handelsmannen Nils Degerman å Piteå stads handlandes wägnar anhölt,att med lapprenskiutsen i Piteå lappmarker hädanefter måtte förblifwa på sätt och i then ordning som tillförene wanligit warit efter then öfwerenskommelse redan år 1756 them och lappallmogen emellan i then dehlen träffad och af Konungens höga Befallningshafwande i orten tå till behörig och framtida efterrättelse fastställd bl if v/i t, under åberopande af högvvälbemälte Konungens Befallning shafv/ande do 15 Januarii 1756 i samma ämne meddelta Resolution, som upplästes,innehållande,thet enligit häradsbättcns ds 23 januarii året förut i samtelige wederbörandes närv/aro hållne undersökningsprotokoll Borgerskapet och lappallmogen i Arfvidsjaur med hwar annan i god sämjo således öfwerenskommit att länds och nämdemännerne måge utnämna,hwilka af Lappallrnogen böra och kunna hivarje år slciutsen förrätta samt att af de handlande betalas i skiuts ifrån Arfwidsjaur till Piteå stad för en kiörren tre dahler och för en lassren tv/å dahler samt ifrån Arfwidsjaur till Argieplougs marknadsplats för en lassren en dahler 16 / och fram och tillhakas en kiörren fem dahler kopparmynt,utom det att lassföraren äfwon kommer att under resan bestås mat och underhåll och att Konungens Befa 11 ning shaf wande som ingångno öfv/erenskomrnelsen å ömse sidor skiälig och billig profv/at, samt att Lappallmogens skylldighet är att med nödig skiuts de handlande biträda,hälst marknaderne i Lappmarken