Doktorand- barometern 2014

Doktorandbarometern 2014

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Innehåll sid. 5 5 5 6 7 7 7 7 9 9 9 14 15 15 15 17 1. Inledning Bakgrund Tidigare undersökningar Rapportens syfte och uppläggning 2. Metod Genomförande Undersökningsgruppen Resultatredovisning 3. Resultat Bakgrundsfrågor Nöjd Doktorand Index Forskarutbildningen i sin helhet 4. Analyser och jämförelser Tidigare års mätningar Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH Könsskillnader Bilaga 1 Redovisning av enkätens frågor (exklusive fritext) Bilaga 2 Åtgärdsplan Doktorandbarometern 2014 3

DOKTORANDBAROMETERN 2014 4

DOKTORANDBAROMETERN 2014 1. Inledning Bakgrund Högskolan i Halmstad (HH) har sedan 2010 rätt att utfärda doktorsexamen inom två områden: informationsteknologi och innovationsvetenskap. 2013 utökades rättigheterna till att även gälla forskarutbildning inom ett tredje område: hälsa och livsstil. Det innebär att HH numera har egna doktorander 1 som bedriver sina forskarstudier helt inom ramen för högskolans egen verksamhet. Att erbjuda bra möjligheter till forskarutbildning, och rätt att utfärda examina, är och har varit högt prioriterade mål för högskolan och dess forskningsnämnder. Men även dessförinnan har pågående forskarutbildning varit en betydande angelägenhet inom högskolans verksamhet. HH har haft (och har naturligtvis fortfarande) doktorander som är verksamma i Halmstad, men inskrivna som forskarstuderande vid andra lärosäten. Sedan tidigare finns samverkansavtal ingångna med Örebro Universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Jönköping avseende forskarutbildning i olika ämnen. Därtill har det även tidigare bedrivits handledning och givits kurser på forskarutbildningsnivå vid HH. Mot ovanstående bakgrund är det naturligtvis av stor vikt att högskolan kan erbjuda de doktorander som finns vid HH goda arbetsvillkor och en god kvalitet i forskarutbildningen. Den återkommande undersökningen Doktorandbarometern (tidigare Doktorandspegeln) vid HH är ett led i det kvalitetsarbetet. Den senaste doktorandbarometern har genomförts i februari 2014. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga upplevelser och erfarenheter av utbildningen, doktorandinflytande och delaktighet, rekrytering och antagning, samt studiemiljö. Resultatet från denna undersökning är det som presenteras och analyseras i föreliggande rapport. Tidigare undersökningar Den första Doktorandspegeln vid HH genomfördes 2004 av forskningsnämnderna som ett gemensamt projekt. Doktorandspegelns frågor hämtades till stor del från den riksomfattande undersökning av doktorandernas villkor som Högskoleverket genomfört och publicerade som Doktorandspegeln 2003 2. Högskoleverket vände sig i sin undersökning till ett urval av alla doktorander i Sverige, men det gick inte att särskilja uppgifter om Högskolan i Halmstads doktorander i den undersökningen. Alla doktorander som var verksamma i Halmstad var inskrivna vid annat lärosäte och redovisades som doktorander vid det lärosätet. De villkor som gäller för doktorander som finns vid lärosäten utan eget vetenskapsområde, som t.ex. HH före 2011, kan antas skilja sig från villkoren för de doktorander som är anställda, inskrivna och bedriver sin forskarutbildning vid samma lärosäte. Det kan gälla frågor som handledning, arbetsvillkor, anställningsförhållanden m.m., som kan få en annan innebörd om forskarutbildningen, åtminstone formellt, sker vid ett annat lärosäte än där man är anställd och där man bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Det var mot den bakgrunden som de två forskningsnämnderna 3 vid HH beslöt att genomföra en gemensam undersökning som vänder sig till de doktorander som finns i Halmstad i syfte att skapa ett underlag för bedömning av doktorandernas situation och om det fanns skäl att genomföra några förbättringsåtgärder. Doktorandspegeln 2004 visade också på ett antal skillnader mellan doktoranders situation inom FNHS och inom FNTN. Det visade sig t.ex. att många doktorander inom FNHS område var adjunkter som bedrev sin forskarutbildning på en mindre del av sin tid, vid sidan av sin huvudgärning som lärare. En stor del av handledning och kurser sköttes av det lärosäte där de var inskrivna och inte i Halmstad. För många doktorander inom FNTNs område var förhållandena de motsatta: de var anställda som dokto- 1 Med doktorander avses här, i enlighet med högskoleförordningens terminologi, alla de som är antagna till forskarutbildning, oavsett om de är anställda på doktorandtjänst eller på någon annan typ av tjänst. 2 Högskoleverket (2003). Doktorandspegeln 2003, Högskoleverkets rapportserie 2003:28 R. 3 Forskningsnämnden för Humaniora och samhällsvetenskap (FNHS) och Forskningsnämnden för Teknik och naturvetenskap (FNTN) slogs den 1 januari 2011 samman till en nämnd; Fakultetsnämnden (FN). Den senare har därefter, genom en sammanslagning med tidigare Utbildningsnämnden (UN) och Lärarutbildningsnämnden (LN), bildat nuvarande Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). 5

DOKTORANDBAROMETERN 2014 rander vid HH, arbetade främst med sin forskarutbildning, hade handledaren i Halmstad och bedrev huvuddelen av sin forskarutbildning vid HH. Resultatet av Doktorandspegeln 2004 pekade på att det fanns en del problem, t.ex. med handledningssituationen inom FNTNs område. Det medförde att FNTN genomförde ett antal förändringar; t.ex. beslöt man att inom FNTN bilda ett forskarutbildningsråd som bevakade forskarutbildningen och att alla doktorander ska ha en stödkommitté med disputerade forskare. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet beslöt de två forskningsnämnderna att genomföra en ny gemensam undersökning under hösten 2006. Denna följdes sedermera upp av en ny doktorandspegel våren 2009, avseende förhållandena under hösten 2008. På samma sätt gjordes en ny uppföljning av dåvarande Fakultetsnämnden och Lärarutbildningsnämnden under vintern 2011-12, vilken kom att benämnas Doktorandbarometern 2011. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera resultatet från HH14, samt där det är möjligt göra jämförelser med tidigare års undersökningar. Eftersom upplägget för undersökningen 2014 skiljer sig avsevärt från Doktorandbarometern 2011 är det dock en mycket liten del av materialet som möjliggör exakta jämförelser. Rapporten har följande uppläggning: Efter denna inledning görs en kort metodgenomgång, främst redovisning av undersökningens genomförande, svarsfrekvens etc., samt principer för rapportens resultatredovisning. Därefter presenteras resultatet av årets doktorandbarometer, HH14, varpå resultatet analyseras och i någon mån jämförs med tidigare års undersökningar. I Bilaga 1 redovisas enkätens frågor och svarsfrekvenser för gruppen doktorander vid HH i sin helhet. Svaren på de två avslutande öppna frågorna redovisas av konfidentialitetsskäl inte i sin helhet. Rapportens syfte och uppläggning Den undersökning som presenteras i denna rapport, Doktorandbarometern 2014 (HH14), utgör fortsättningen på arbetet med att belysa doktorandernas situation på Högskolan i Halmstad. Undersökningen har genomförts av Forskningsoch utbildningsnämnden (FUN) och avser de förhållanden som gällde för doktoranderna på HH under 2013. 6

DOKTORANDBAROMETERN 2014 2. Metod Genomförande Doktorandbarometern 2014 genomfördes under perioden 6/2 20/2 2014. Ett e-mail med en länk till doktorandbarometern HH14 skickades den 6/2 2014 ut till de 92 personer på HH som enligt FUN var registrerade på forskarutbildning under 2013. Den första av tre påminnelser skickades ut den 13/2, den andra den 17/2 och den sista skickades ut den 19/2 2014. Efter den sista påminnelsen hade 63 doktorander påbörjat besvarandet av enkäten och 59 av dessa (64 %) hade fullföljt den. Undersökningsgruppen kan då konstateras bestå av 92 personer och de 59 personer som har besvarat enkäten utgör 64 %. Undersökningsgruppen Av dem som besvarade enkäten angav 23 att de var inskrivna på Högskolan i Halmstad, 7 på Göteborgs universitet, 6 på Örebro universitet, 5 på Chalmers tekniska högskola, 5 på Lunds universitet, 4 på Högskolan i Jönköping, 3 på Karolinska institutet, 2 på Linnéuniversitet och 1 på vardera Linköpings universitet, Malmö högskola, Uppsala universitet samt Åbo Vasa (Finland). Därutöver har 1 doktorand angett Annat lärosäte i Sverige. Av naturliga skäl (HH:s nyförvärvade forskarutbildningsrättigheter) är andelen egna doktorander väsentligt mycket större i HH14 än vid tidigare doktorandbarometrar. Bland HH:s egna doktorander som deltagit i undersökningen tillhör 13 forskarutbildningsområdet Informationsteknologi och 10 Innovationsvetenskap. 1 doktorand har angivit tillhörighet till forskarutbildningsområdet Hälsa och livsstil. På frågan om tillhörighet till forskningsmiljö svarade 21 doktorander att de tillhör Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), 19 Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), 13 Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), 3 Bio- och miljösystemforskning (BLESS), 3 Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), samt 2 Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). 41 doktorander svarade att de har bedrivit merparten av sin forskarutbildning vid HH, medan 13 angivit annat lärosäte. 6 doktorander säger sig ha bedrivit merparten av forskarutbildningen vid tillämpningsmiljö (exempelvis industri, sjukhus, skola och offentlig förvaltning). Resultatredovisning HH08 HH11 HH14 Antal svar 50 44 59 Svarsfrekvens (%) 63 70 64 Totalt antal doktorander 80 63 92 TABELL 2.1. SVARSFREKVENSER I DOKTORANDSPEGELN 2008 (HH08), DOKTORAND- BAROMETERN 2011 (HH11) OCH DOKTORANDBAROMETERN 2014 (HH14). Den relativt låga svarsandelen och det begränsade antalet svar gör att alla resultat måste tolkas med stor försiktighet. När svarsandelarna är låga i en totalundersökning, vilket är fallet för HH08, HH11 och HH14, kan man ifrågasätta hur väl de svarande representerar gruppen doktoranderna som helhet. Några avancerade bortfallsanalyser för att belysa den frågan har inte gjorts. I de tabeller som redovisas används procent som redovisningsgrund, och vid beräkningen av de procentuella andelarna har internt bortfall inkluderats. En möjlig orsak till eventuellt internbortfall kan vara att de icke svarande doktoranderna inte har upplevt frågan som relevant för den egna situationen som forskarstuderande, och att det har saknats ett svarsalternativ där de har kunnat redovisa detta. Eftersom procent används som redovisningsgrund i den här rapporten bör det påpekas att det finns en skillnad mellan svaren på undersökningens mer allmänna frågor och de frågor (egentligen påståenden) som utgör grunden för beräkningen av ett s.k. Nöjd Doktorand Index (NDI). I det första fallet syftar procenttalen på hur stor andel av doktoranderna som har angett respektive svarsalternativ på den specifika frågan. I det senare fallet har doktoranderna i undersökningen ombetts att ta ställning till ett antal påståenden utifrån en 6-gradig skala, där 1 står för Instämmer inte alls och 6 för Instämmer helt. Nöjdhetsindexet (%) baseras på en uträkning av samtliga svar. Principen för beräkning av indexvärden för varje NDI-fråga/-påstående åskådliggörs i Tabell 2.2 nedan. Alla svar multipliceras med poängen för varje rad. I exemplet har 36 personer svarat Instämmer helt, vilket innebär 36 x 5 = 180 7

DOKTORANDBAROMETERN 2014 (svaren för Vet ej/ingen åsikt räknas inte med i indexet). Därefter adderas alla värden under Poäng x antal svar, vilket i det här exemplet blir 1668. Totalt antal svar är i det här fallet 546, vilket betyder att högsta möjliga värde blir 5 x 546 = 2730 (eftersom 5 är högsta möjliga poäng). Index beräknas sedan genom att den totala summan för denna fråga divideras med den maximala summan (om alla respondenter hade svarat Instämmer helt ), dvs. 1668/2730 = 61 %. Index för frågan i det här exemplet blir således 61 %. Svarsalternativ Poäng per alternativ Antal svar Poäng x antal svar 1. Instämmer inte alls 0 12 0 2. 1 43 43 3. 2 99 198 4. 3 177 531 5. 4 179 716 6. Instämmer helt 5 36 180 Vet ej/ingen åsikt 19-546 1668 TABELL 2.2. PRINCIPEN FÖR UTRÄKNING AV NÖJD DOKTORAND INDEX (NDI). KÄLLA: QUICKSEARCH. Resultatredovisningen, som görs i nästa kapitel, utgår från följande princip: Dels grupperas doktoranderna efter om de är inskrivna på HH:s egen forskarutbildning ( HHD ) eller vid ett annat lärosäte ( Annat ). Dels görs en gruppering efter huruvida doktoranderna har angivit att de bedriver merparten av sin forskarutbildning vid en tillämpningsmiljö ( Tillämp ) eller vid HH alternativt annat lärosäte ( Övriga ). Dels redovisas även siffrorna för två av HH:s egna forskarutbildningsområden: innovationsvetenskap ( IV ) respektive informationsteknologi ( IT ). 4 Gruppen HH14, slutligen, avser samtliga doktorander i undersökningen. 4 Då endast en doktorand i undersökningen har angett tillhörighet till det tredje (och ännu relativt nystartade) forskarutbildningsområdet, hälsa och livsstil, redovisas inte resultatet för detta område för sig självt på samma sätt som för de två andra. 8

DOKTORANDBAROMETERN 2014 3. Resultat Bakgrundsfrågor Doktorandbarometern 2014 (HH14) inleddes med ett antal bakgrundsfrågor. Några av dessa (tillhörighet till forskningsmiljö etc.) har redan redovisats i föregående kapitel. I detta avsnitt ges en översikt, för att ge en bild av doktoranderna i undersökningen. Av doktoranderna i HH14 är 43 % kvinnor och 57 % män. 16 % är 29 år eller yngre, 32 % mellan 30 och 39 år, 29 % mellan 40 och 49 år, och 23 % 50 år eller äldre. 75 % av doktoranderna i undersökningen svarade att de är gifta eller sambo. 46 % uppgav att de har barn under 18 år. I undersökningen svarade 57 % av doktoranderna att ingen av deras föräldrar har en examen från universitet/högskola eller högskoleutbildning på kandidatnivå. 27 % svarade att båda föräldrarna har en sådan examen. 12 % av doktoranderna i undersökningen uppgav att de deltagit i forskarutbildning innan de blev formellt antagna (s.k. skuggdoktorander ). De huvudsakliga anställningsformerna för doktoranderna i undersökningen är anställning som doktorand (43 %) eller som adjunkt (27 %). 15 % svarade, på frågan om försörjningsform, att de har anställning utanför högskolan, med tid för egen forskning. Övriga doktorander hade annan typ av anställningsform eller finansiering. Aktivitetsgrad på forskarutbildning och omfattning av undervisning/institutionstjänstgöring redovisas i Tabell 3.1 och 3.2. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 0 40 % 0 11 0 8 0 0 7 41 60 % 17 38 50 28 30 8 30 61 80 % 30 32 33 31 20 33 32 81 100 % 52 19 17 33 50 58 32 TABELL 3.1. AKTIVITETSGRAD, HUR STOR DEL AV HELTID SOM ÄGNAS ÅT FORSKARUTBILDNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 0 % 35 8 50 15 50 23 18 1 20 % 57 43 33 50 30 77 49 Mer än 20 % 4 49 17 35 20 0 33 TABELL 3.2. UNDERVISNING ELLER ANNAN INSTITUTIONSTJÄNSTGÖRING. Nöjd Doktorand Index En stor del av Doktorandbarometern 2014 utgörs av en serie frågor som tillsammans utgör grunden för ett Nöjd Doktorand Index (NDI). Doktoranderna i undersökningen har ombetts att ta ställning till ett antal påståenden utifrån en 6-gradig skala, där 1 står för Instämmer inte alls och 6 för Instämmer helt. Nöjdhetsindexet (%) baseras på en uträkning av samtliga svar. Alla frågor har även haft alternativet Vet ej/ingen åsikt, men detta räknas inte med i nöjdhetsindexet. Ett medelvärde på 0-59 markerar lågt resultat, 60-69 förbättringspotential, och 70-100 godkänt resultat. NDI är uppdelat på följande fem indexområden: 1) Rekrytering och antagning, 2) Uppföljning, 3) Handledning, 4) Forskarutbildningens innehåll, samt 5) Studiemiljö. Dessa områden redovisas i varsitt avsnitt nedan, varefter en sammanfattning av nöjdhetsindexet som helhet görs. Indexområde 1: Rekrytering och antagning Det första indexområdet rör rekrytering och antagning till forskarutbildningen. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om tillgång på information innan antagningen, förhandsinformation om forskarutbildningen etc. Resultaten redovisas i Tabell 3.3. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det första indexområdet ställdes också frågan hur doktoranderna fick sin information om möjligheten att bli antagen till forskarutbildning. Som framgår av Tabell 3.4 är det ingen större skillnad mellan grupperna, utom i det avseendet att de doktorander som bedriver merparten av sin forskarutbildning vid en tillämpningsmiljö framför allt har fått sin information genom sin arbetsgivare eller sin yrkesutövning 5. 5 Den relativt stora andel som svarat annat på frågan anger huvudsakligen att de själva sökte information: jag frågade, var själv pådrivande, letade efter passande forskningsmiljö, egna kontakter etc. 9

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Information hur gå tillväga för att bli antagen Information om målen innan forskarutbildningens start Bild av vad som förväntades redan vid antagning Stöd och stimulans från lärare på grundutbildningen Förhandsinformation om forskarutbildningen Inblick i rättigheter och skyldigheter före start Totalt för indexområde 1 Informerad av lärare på grundutbildningen Annons om doktorandanst. eller forskarutb. Informationsmaterial om forskarutb. vid lärosätet Information genom arbetsgivares kontakt med lärosätet Information genom yrkesutövning HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 79 59 77 65 78 74 66 62 65 47 66 75 54 63 64 60 56 62 76 55 61 52 59 40 58 54 47 56 55 56 35 57 60 49 55 55 53 32 56 62 53 54 61 59 48 61 68 55 59 TABELL 3.3. INDEXOMRÅDE 1: REKRYTERING OCH ANTAGNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 14 22 0 21 0 25 19 18 24 0 25 11 17 22 14 3 0 8 11 17 7 18 8 50 8 22 17 12 14 19 17 17 22 8 17 Annat 23 24 33 23 33 17 24 TABELL 3.4. INFORMATION OM MÖJLIGHET ATT BLI ANTAGEN TILL FORSKARUTBILDNING. Indexområde 2: Uppföljning Det andra indexområdet rör uppföljning av forskarstudierna. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om upprättande och uppföljning av den individuella studieplanen. Resultaten (som inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika grupperna) redovisas i Tabell 3.5 nedan. I samband med påståendena som utgör grund för det andra indexområdet ställdes också frågan om den individuella studieplanen hade följts upp eller upprättats under de senaste 12 månaderna, vilket 91 % av doktoranderna svarade ja på. Delaktighet i upprättandet av individuell studieplan Uppföljning av individuell studieplan Studieplanen innehåller klara, tydliga mål Studieplanen ger stöd i forskarutbildningen Totalt för indexområde 2 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 84 83 93 82 80 90 84 74 71 67 72 80 62 71 63 68 64 66 65 64 66 58 59 52 60 65 53 59 70 70 69 70 72 67 70 TABELL 3.5. INDEXOMRÅDE 2: UPPFÖLJNING. Indexområde 3: Handledning Det tredje indexområdet rör handledningen. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om doktorandernas upplevelser av stöd, engagemang och intresse från handledarnas sida, möjlighet att arbeta självständigt etc. Resultaten redovisas i Tabell 3.6. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det tredje indexområdet ställdes också frågor om handledningen. Resultatet av detta redovisas i nedanstående tre tabeller. Som framgår av dessa har en större andel av HH:s egna doktorander sina handledare i Halmstad än de som är inskrivna vid ett annat lärosäte. De förra säger sig också ha fått mer handledningstid under en månad än de senare, medan en större andel av doktoranderna vid andra lärosäten har upplevt brister i handledningen än doktoranderna vid HH:s egen forskarutbildning. Samtliga doktorander vid tillämpningsmiljö har sin huvudhandledare i Halmstad. 10

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Handledaren/-na skapar engagemang och motivation Handledaren/-na visar intresse för forskarstudierna Nöjd med stöd från handledare Har kunnat arbeta självständigt Omfattningen av handledning motsvarar behovet Handledaren/-na ger klara besked om vad som förväntas Totalt för indexområde 3 Huvudhandledare vid HH Biträdande handledare vid HH Beroendesituation till handledare som känts besvärande Brister i handledning Övervägt att byta handledare HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 86 79 80 82 92 82 82 87 80 67 84 92 82 82 81 79 90 79 85 72 79 85 72 63 78 92 75 76 79 73 73 76 90 67 75 78 72 73 74 85 68 73 83 76 74 79 89 74 78 TABELL 3.6. INDEXOMRÅDE 3: HANDLEDNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 95 51 100 64 100 92 67 72 54 50 62 62 75 60 TABELL 3.7. ANDEL (%) DOKTORANDER SOM HAR HUVUDHANDLEDARE RESPEKTIVE BITRÄDANDE HANDLEDARE VID HH. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 1 5 timmar 43 76 67 63 62 33 64 38 16 33 23 25 42 24 11 timmar 19 8 0 13 12 25 12 TABELL 3.8. UPPSKATTAT ANTAL TIMMARS HANDLEDNING UNDER EN MÅNAD. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 10 16 17 13 12 8 14 14 35 33 27 12 23 29 10 19 17 15 12 15 17 TABELL 3.9. ANDEL (%) DOKTORANDER SOM SVARAT JA PÅ OVANSTÅENDE FRÅGOR. Indexområde 4: Forskarutbildningens innehåll Det fjärde indexområdet rör forskarutbildningens innehåll. Påståendena som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om möjligheter till deltagande i vetenskapliga konferenser och seminarier, kontakter med det omgivande samhället, stöd i avhandlingsarbetet och utbudet av forskarutbildningskurser vid HH. Resultaten redovisas i Tabell 3.10 nedan. Värt att notera är det jämförelsevis mycket låga värdet (28 %) på frågan om man instämmer i påståendet att det finns tillräckligt med relevanta forskarkurser vid HH. När det gäller skillnader mellan HH:s egna doktorander och de inskrivna vid annat lärosäte kan noteras att de förra i högre grad instämmer på flera av påståendena (särskilt ifråga om kontakter med det omgivande samhället). 6 10 timmar Möjlighet att presentera forskning vid konferenser Möjlighet att presentera forskning vid seminarier Samlat stöd i arbetet med licentiatuppsats/ avhandling Kontakter med det omgivande samhället Kvaliteten på seminarieverksamheten Kvaliteten på forskarutbildningskurserna Tillräckligt med relevanta forskarkurser vid HH Totalt för indexområde 4 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 89 71 75 77 87 89 76 81 70 80 74 72 85 74 82 70 93 72 82 78 73 81 64 72 70 86 73 69 71 63 65 66 63 73 66 58 68 44 67 56 60 65 44 17 20 29 53 34 28 72 60 64 65 71 70 64 TABELL 3.10. INDEXOMRÅDE 4: FORSKARUTBILDNINGENS INNEHÅLL. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det fjärde indexområdet ställdes också frågor om doktorandernas deltagande i konferenser, publicering av egen forskning samt presentation av egen forskning vid seminarium, inom ramen för forskarutbildningen. Detta redovisas i nedanstående tre tabeller. Som framgår av tabellerna säger sig en ganska stor 11

DOKTORANDBAROMETERN 2014 andel av doktoranderna i HH14 ha deltagit i nationella och/ eller internationella konferenser, samt presenterat egen forskning vid seminarium. Som synes i Tabell 3.10 ovan instämde också doktoranderna, i synnerhet HH:s egna, i stor utsträckning att möjlighet finns till dessa aktiviteter. 63 % av doktoranderna i HH14 säger sig även ha publicerat egen forskning i nationella och/eller internationella sammanhang. Här bör framhållas de ganska låga siffrorna när det gäller doktorandernas uppfattning om sina möjligheter att kombinera privatliv och forskarstudier samt undervisning och forskarstudier. Det går även att se en viss skillnad mellan HH:s egna doktorander och de inskrivna vid annat lärosäte, där de senare i lägre grad än de förra instämmer i att det fungerar väl att kombinera privatliv respektive undervisning med forskarstudier. Ja, nationell Ja, internationell Ja, både nationell och internationell HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 9 8 0 9 11 8 8 36 30 33 32 44 25 32 32 54 17 49 33 33 46 Nej 23 8 50 9 11 33 14 Ja, i nationella sammanhang Ja, i internationella sammanhang Ja, både nationella och internationella sammanhang TABELL 3.11. DELTAGANDE I VETENSKAPLIGA KONFERENSER INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 5 3 0 4 11 0 3 23 38 33 32 22 17 32 27 27 0 30 33 25 27 Nej 45 32 67 34 33 58 37 TABELL 3.12. PUBLICERING AV EGEN FORSKNING INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Ja 77 86 67 85 78 77 83 Nej 23 14 33 15 22 23 17 TABELL 3.13. PRESENTATION AV EGEN FORSKNING VID SEMINARIUM INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. Indexområde 5: Studiemiljö Det femte indexområdet rör studiemiljön. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om arbets- och utbildningsmiljön, upplevelsen av tillhörighet, kombinationen av privatliv och forskarstudier etc. Resultaten redovisas i Tabell 3.14. Möjlighet att träffa andra doktorander vid HH Tillfreds med den fysiska arbetsmiljön Upplevt stöd från doktorandkollegor Känna sig som accepterad medlem av forskarkollektivet Utbildningsmiljön kreativ och innovationsdrivande Tillfreds med stödet från studierektor Egen forskning uppmärksammas i forskningsmiljön Förmåga att hantera stress i forskarutbildningen Kombinationen av privatliv och forskarstudier Kombinationen av undervisning och forskarstudier Totalt för indexområde 5 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 81 77 80 78 89 82 79 76 61 75 65 75 77 79 74 77 63 78 80 68 76 76 74 68 75 83 68 74 74 68 65 70 86 63 70 66 79 83 73 65 68 69 68 56 47 62 75 60 64 70 59 73 62 78 65 62 56 47 39 51 62 49 56 60 45 36 51 63 51 49 70 64 63 66 76 65 68 TABELL 3.14. INDEXOMRÅDE 5: STUDIEMILJÖ. 12

DOKTORANDBAROMETERN 2014 I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det femte indexområdet ställdes också ytterligare frågor om studiemiljön- och situationen. 58 % av doktoranderna svarade att de under forskarutbildningen har upplevt press/ stress som gett negativa erfarenheter. 86 % anger att de har erbjudits att delta i nätverk för doktorander vid HH. 63 % säger att de känner till studierektorns roll och funktion inom forskarutbildningen. 61 % svarar att de vet vart de ska vända sig angående konflikter och andra studiesociala problem. På frågan om man någon gång under forskarutbildning har upplevt sig bli diskriminerad svarar 86 % av doktoranderna nej. Bland de som säger sig ha upplevt diskriminering anges som orsaken kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller religion/trosuppfattning. På frågan om vem eller vilka man upplevt sig diskriminerad av svarar 75 % (av de som säger sig ha upplevt diskriminering) andra anställda vid högskolan. 12 % uppger andra doktorander vid högskolan och 12 % den egna handledaren vid högskolan. 38 % anger att den upplevda diskrimineringen skett i situationer utanför högskolan, men i rollen som doktorand 6. Nöjd Doktorand Index totalt NDI beräknas utifrån en sammanslagning av samtliga indexfrågor. Det totala indexvärdet för alla fem indexområdena ligger för HH14 på 68 %. Det betyder att totalt NDI för HH14 ligger på förbättringspotential, på gränsen till godkänt resultat. Totalt NDI för HH:s egna doktorander ligger något högre (71 %) än för doktorander inskrivna vid annat lärosäte (65 %). Uppdelat på HH:s egna forskarutbildningsområden ligger totalt NDI för innovationsvetenskap något högre (75 %) än för informationsteknologi (66 %). Varje indexområde har därefter sitt eget värde, vilket redovisas i Tabell 3.15 nedan. Som framgår får, i HH14, indexområdet Handledning högst medelvärde (78 %), medan området Rekrytering och antagning får lägst värde (59 %). HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 61 59 48 61 68 55 59 Uppföljning 70 70 69 70 72 67 70 Rekrytering och antagning Handledning Forskarutbildningens innehåll 83 76 74 79 89 74 78 72 60 64 65 71 70 64 Studiemiljö 70 64 63 66 76 65 68 Totalt Index 71 65 63 68 75 66 68 TABELL 3.15. NDI - FÖRDELAT PÅ DE FEM DELOMRÅDENA. 6 Med tanke på redovisningen i procenttal bör det dock betonas att det rör sig om totalt 8 doktorander som säger sig ha upplevt sig diskriminerade. Det innebär att 12 % motsvarar 1 doktorand. Detta sagt utan att för den skull på något sätt nonchalera graden av allvar i de enskilda upplevelserna. 13

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Forskarutbildningen i sin helhet I undersökningen ställdes även ett antal frågor om doktorandernas upplevelser av och inställning till forskarutbildningen i sin helhet. Doktoranderna ombads att på den 6-gradiga skalan ta ställning till påståendet Jag är tillfreds med min forskarutbildning så här långt. Medelvärdet för doktoranderna i undersökningen som helhet (HH14) blev 71 %. På frågan om kraven inom forskarutbildningen svarade 59 % av doktoranderna att de anser att kraven varken är för låga eller för höga. 17 % anser kraven vara för höga och 2 % alldeles för höga. 5 % menade att kraven var något för låga, medan 17 % sade sig inte ha någon uppfattning. Därutöver ställdes fyra frågor som handlar om samlade erfarenheter av forskarutbildningen, sett i backspegeln och i relation till framtiden. Resultatet för dessa frågor redovisas i de fyra tabellerna nedan. Sammantaget ger doktorandernas svar på frågorna intrycket av en överlag tämligen positiv erfarenhet av och inställning till forskarutbildningen. En stor andel (90 %) skulle definitivt eller förmodligen rekommendera sin forskarutbildning till andra. 89 % skulle definitivt eller förmodligen vilja fortsätta forska efter sin doktorsexamen och 73 % vilja arbeta vid HH. Det är också en stor andel (85 %) som säger att de definitivt eller förmodligen skulle ha påbörjat forskarutbildningen om valet hade skett nu. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt 48 54 17 56 62 46 53 Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte 43 32 50 35 25 46 36 10 14 33 10 12 8 12 0 0 0 0 0 0 0 TABELL 3.18. FORTSÄTTA FORSKA EFTER DOKTORSEXAMEN? HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt 67 38 33 50 62 69 49 Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte 24 43 50 35 25 23 36 10 19 17 15 12 8 15 0 0 0 0 0 0 0 TABELL 3.19. OM VALET SKULLE SKE NU SKULLE DU DÅ VÄLJA ATT PÅBÖRJA FORSKARUTBILDNINGEN? HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt 67 49 33 58 75 62 56 Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte 24 41 50 33 12 31 34 5 11 0 10 12 0 8 5 0 17 0 0 8 2 TABELL 3.16. JAG SKULLE REKOMMENDERA MIN FORSKARUTBILDNING TILL ANDRA. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt 24 35 0 35 38 15 31 Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte 48 41 50 42 50 38 42 24 22 33 21 12 38 24 5 3 17 2 0 8 3 TABELL 3.17. ARBETA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD EFTER DOKTORSEXAMEN? 14

DOKTORANDBAROMETERN 2014 4. Analyser och jämförelser Tidigare års mätningar Vad som särskilt noterades när undersökningsresultatet från Doktorandbarometern 2011 (HH11) presenterades var dels att nästan hälften av doktoranderna i undersökningen sade sig ha upplevt press/stress i sin forskarutbildning som har gett negativa erfarenheter, och dels att en så pass stor andel som 80 % av doktoranderna i HH11 sade sig vilja arbeta vidare på HH efter avlagd doktorsexamen. Medan det förstnämnda av dåvarande Fakultetsnämnden sågs som något att förbättra, uppfattades det senare som ett tecken på att HH trots allt kan sägas erbjuda en tämligen god miljö för doktorander verksamma vid lärosätet. Dessa båda frågor tillhör de få som återkommer även i HH14. Vi kan konstatera att det även den här gången är en hög andel (73 %) som säger sig definitivt eller förmodligen vilja arbeta på HH efter doktorsexamen. Samtidigt fortsätter även andelen doktorander som säger sig ha upplevt press/stress som gett negativa erfarenheter att vara hög: 58 % i HH14 mot 47 % i HH11. Mot det senare kan sägas att en stor andel (85 %) även i HH14 säger att de definitivt eller förmodligen skulle ha påbörjat forskarutbildningen om valet hade skett nu (siffran i HH11 var 84 %). Det är svårt att göra några rättvisande jämförelser mellan HH14:s Nöjd Doktorand Index och frågorna i HH11 och tidigare mätningar. Vi kan åter notera att totalt NDI i HH14 hamnade på 68 %, vilket ligger på gränsen mellan förbättringspotential och godkänt resultat. I HH11 fick doktoranderna i undersökningen sätta ett sammanfattande betyg på sin forskarutbildning, där 9 % gav betyget Dåligt, 56 % Bra och 35 % Mycket bra. Det skulle kunna uppfattas som att doktoranderna som är verksamma vid HH, i stort och överlag, fortsätter att ha en övervägande positiv upplevelse och erfarenhet av sin situation även om det på vissa områden fortfarande finns sådant som behöver förbättras, vilket vi ska återkomma till i närmast följande avsnitt. Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH För att ge en något fördjupad bild till de kvantitativa resultat som har redovisats i föregående kapitel ska i detta avsnitt några undersökningsresultat av mer kvalitativ karaktär presenteras och diskuteras. I HH14 ställdes avslutningsvis två öppna frågor med möjlighet för doktoranderna själva att formulera synpunkter och idéer. Den första frågan löd: Vad tycker du utifrån dina erfarenheter att HH kan göra för att förbättra forskarutbildningen och villkoren för doktorander vid HH? Den andra frågan löd: Vilka övriga erfarenheter av att vara doktorand vill du lyfta fram? Den första frågan besvarades av 30 och den andra av 14 doktorander. I det följande presenteras en kort analys av svaren. Då liknande teman har tagits upp under de två olika frågorna presenteras endast en gemensam analys. De utdrag från svaren som presenteras nedan har, vid behov, underkastats vissa justeringar för att undvika möjligheten att identifiera de svarande. De teman som tas upp i svaren från HH14 liknar till stor del vad som framkom då (i princip) samma frågor ställdes till doktoranderna i HH08 och HH11. Svaren handlar också den här gången nästan uteslutande, antagligen beroende på den första frågans formulering, om de ramvillkor som kringgärdar doktoranderna på HH. Synpunkter på själva forskarutbildningens kvalitet och innehåll kommenteras nästan inte alls. En återkommande synpunkt, även den här gången, är upplevelsen av brist på sammanhang, känslan av att inte bli sedd eller uppskattad av organisationen, samt intrycket av att doktoranderna allt som oftast marginaliseras/osynliggörs inom högskolans verksamhet: Tjänsteplanerarna, studierektorer och verksamhetschefer måste få mer tid och kunskap känns som det bara är en pappersprodukt nu och pengar, pengar. Mer kreativitet, dynamik, träffar, mer verbal kommunikation, mer VI-känsla på HH. 15

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Lagt mycket tid på att försöka hitta pengar (ansökningar) till det ena och det andra. Är väl under uppbyggnad i Halmstad kan bara bli bättre här. Ha bättre chefer som visar ngt intresse (menar ej sekt.chefer) som nu finns knappt ngn energi i luften TUNGT!!!!! En del kommentarer som ännu mer specifikt berör doktorandernas arbetssituation handlar om svårigheten att kombinera sina forskarstudier med undervisningsuppdrag: Svårt att kombinera med arbete som adjunkt eftersom detta arbete alltid går före. Man ska inte behöva jobba dag och natt för att göra ett gott jobb som doktorand. Ska vi undervisa är det bra med en gradvis övergång vi bör jobba i kluster! Minska undervisningstiden till förmån för forskning under åtminstone en kortare period för att få mer sammanhållen tid till reflektion. För att kunna producera ett material måste det finnas tid att få vara i tänkande utan att behöva avbryta med undervisning samtidigt, förödande för forskningsprocessen... Liksom i tidigare undersökningar (t.ex. HH11) påtalas behovet av att skapa sammanhang, gärna högskoleövergripande, för doktoranderna och forskarutbildningen på HH: Mer gemensamma aktiviteter för doktorander på alla sektioner skapa forum för att hjälpa/stötta och forska ihop trots olika sektionstillhörighet. Det behövs en spark i baken för att ta sig tid. Samla regelbundet alla doktorander oberoende av forskarmiljö. Skapa tvärprofessionella forskarutbildningskurser och doktorandseminarier. We need colleagues (other PhD students in the same area) around us to be able to discuss. I believe interaction increases the productivity. And definitely, the salary can be improved. Skulle önska att alla forskarmiljöerna träffades under gemensamma former men dock med parallella agendor. Varför ska någon stängas ute på en liten skola som denna? Kan man inte lära av varandra ändå? Mycket är gemensamt som metod och liknande. Även att kunna utbyta erfarenheter i rollen som doktorand. Det är inte doktoranderna som stänger ute, utan de forskare (docenter) som ansvarar för det övergripande projektet. Förutom behovet av sammanhang efterlyser några av doktoranderna i HH14 ett tydligare klargörande (för alla berörda parter) om doktorandernas rättigheter och skyldigheter, samt information om forskarutbildningens mål, innehåll och framtidsperspektiv: Vid antagning av nya doktorander så rekommenderar jag att ge dem tydliga punkter som beskriver vad som förväntas av dem. En arbetsbeskrivning hade varit väldigt bra att ha för doktorander, jag minns inte att jag fick en sådan när jag startade. Att organisationen (sektionschef, verksamhetschef, studierektor, forskningsmiljö mm) vet vad som gäller. Jag var tvungen att under lång tid själv betala resor till och från mina kurser pga att INGEN ville ta ansvar...detta har satt mig i en mkt besvärlig ekonomisk situation där jag behövt låna pengar av min familj för att ha råd att bedriva min forskarutbildning. Detta har lett till mkt stress som i sin tur har påverkat min hälsa! Okunskap om vad som gäller och doktoranders rättigheter är stora brister! The information in the website about the doctoral programs is very difficult to find, the process is not very clear. On the other hand, we don t have an annual report or information about the available courses for next term. Jag måste söka information och lägga mkt tid på att ge kunskap om hur saker bör fungera till ansvariga vilket tar tid från det jag borde fokusera på dvs forskningen och mina kurser. Det finns väldigt lite information om hur man tar sig vidare när doktorandutbildningen tar sig mot sitt slut. Givetvis är det upp till doktoranden att söka sig om efter arbete men jag tror att ge doktorander information om hur man kan ta sig vidare hade varit bra (vilket också ligger i HHs intresse för marknadsföring). Samtidigt lyfts även fram positiva erfarenheter av doktorandskapet och forskarutbildningen: Det är tufft att vara doktorand men också KUL och stimulerande. Roligt, utmanande och lärorikt!!! Samarbete med extern part och att få ynnesten att arbeta med mysterier riktiga problem, är ytterst engagerande. Svaren på de öppna frågorna måste naturligtvis bedömas efter sin egenart; de är uttryck för enskilda personers uppfattningar. Likväl tycks svaren harmoniera tämligen väl med det övriga (övergripande) resultatet från HH14. Överlag är doktoranderna som är verksamma vid HH positiva till forskarutbildningen och doktorandskapet i sig, men upplever ett behov av mer och bättre information, en ökad känsla av samhörighet och större möjligheter till kunskapsoch erfarenhetsutbyte, samt en arbetssituation som minskar risken för stress och svårigheter att kombinera forskarstudierna med andra åtaganden. Därtill framhålls även här behovet av fler forskarkurser vid HH. 16

DOKTORANDBAROMETERN 2014 Könsskillnader I en särskild analys har studerats huruvida det finns några väsentliga skillnader mellan de kvinnliga och manliga doktoranderna i undersökningen, avseende de förhållanden som har beskrivits tidigare. I likhet med tidigare års mätningar finns det i HH14 ganska få sådana skillnader. En av de skillnader som ändå kan noteras är att en avsevärt större andel av de manliga doktoranderna (55 %) är inskrivna på HH:s egen forskarutbildning jämfört med de kvinnliga doktoranderna i undersökningen (19 %). En lika stor andel av kvinnorna (19 %) är inskrivna vid Örebro universitet, och en nästan lika stor andel (15 %) vid Högskolan i Jönköping, dvs. vid lärosäten med vilka HH har samverkansavtal. En skillnad som fortfarande består (från bl.a. HH11) är att en större andel av männen (73 %) har sin huvudhandledare i Halmstad jämfört med de kvinnliga doktoranderna (60 %), även om det tidigare ganska stora gapet mellan grupperna, i det här avseendet, har minskat i HH14. Vad gäller biträdande handledare är skillnaden ännu större. Medan 70 % av de manliga doktoranderna har minst en biträdande handledare i Halmstad är motsvarande siffror för kvinnorna 48 %. De manliga doktoranderna säger sig också ha fått något mer handledningstid än de kvinnliga doktoranderna. När det gäller konflikter och studiesociala problem finns det några påtagliga skillnader i HH14. Bland de kvinnliga doktoranderna säger sig 25 % ha upplevt sig diskriminerade under forskarutbildningen, jämfört med 6 % bland männen. 32 % av kvinnorna säger sig även ha blivit särbehandlade eller kränkta under forskarutbildningen. Motsvarande siffror bland de manliga doktoranderna är 9 %. Angående press/stress under forskarutbildningen som har gett negativa erfarenheter säger sig 72 % av de kvinnliga doktoranderna ha upplevt detta, medan siffran bland de manliga doktoranderna är 47 %. På de avslutande frågorna som rör doktorandernas erfarenheter av forskarutbildningen i sin helhet (om man vill fortsätta forska efter doktorsexamen, skulle påbörja forskarutbildningen om valet hade skett nu, etc.) svarar de manliga doktoranderna något mer positivt än de kvinnliga. Det ska dock sägas att dessa skillnader likväl är relativt små. 17

Bilaga 1 Redovisning av enkätens frågor

Bilaga 2 Åtgärdsplan doktorandbarometern 2014 Antalet relevanta kurser på forskarnivå Frågan om man instämmer i påståendet att det finns tillräckligt med relevanta forskarkurser vid HH fick ett mycket lågt värde i doktorandbarometern. Högskolan i Halmstad behöver arbeta för att öka tillgången till relevanta kurser på forskarnivå samt arbeta för att förbättra information om kurser som kan ingå i forskarutbildningen både vid HH samt vid andra lärosäten. För att förbättra informationen föreslås att Högskolan i Halmstads gemensamma webbsida om forskarutbildningskurser som ryms inom den egna forskarutbildningen förtydligas. Information om doktorandernas rättigheter och skyldigheter Resultatet från doktorandbarometern 2014 visar på att det finns en klar förbättringspotential kring att informera doktorander om deras rättigheter och skyldigheter. Forskarutbildningsutskottet har initierat ett arbete med att ta fram en högskolegemensam doktorandhandbok som ämnar till att förbättra information riktad till doktorander. En sak för utskottet att särskilt beakta i deras arbete är hur information kan göras mer lättillgänglig för doktorander som bedriver merparten av sin forskarutbildning vid en tillämpningsmiljö. En annan sak att ta hänsyn till är att samla information som är nyttig att ha för doktorander med internationell bakgrund. Doktorandernas syn på undervisning Resultatet från doktorandbarometern 2014 visar på att många doktorander anser sig ha svårt med att kombinera undervisning och sina forskarstudier. En del i detta kan bero på att doktoranderna på förhand inte vet vad undervisning kräver av en doktorand och hur man kan relatera undervisning till sin forskarutbildning. En arbetsbeskrivning för doktorander har också efterfrågats. Detta är något som också ska vara en del i den högskolegemensamma doktorandhandbok som tas fram. I detta är HR-avdelningen en nödvändig resurs för att informera om arbetsrelaterade frågor för doktoranderna. Kvalitativa analyser avseende riktade insatser för kvinnliga doktorander Bland de kvinnliga doktoranderna säger sig en fjärdedel ha upplevt sig diskriminerade under forskarutbildningen, jämfört med 6 procent bland männen. En tredjedel av kvinnorna säger sig även ha blivit särbehandlade eller kränkta under forskarutbildningen. Motsvarande siffror bland de manliga doktoranderna är 9 procent. Angående press/stress under forskarutbildningen som har gett negativa erfarenheter säger sig 72 procent av de kvinnliga doktoranderna ha upplevt detta, medan siffran bland de manliga doktoranderna är 47 procent. Detta är anmärkningsvärda resultat som inte är acceptabla. För att kunna identifiera och göra åtgärder här behövs kvalitativa analyser av dialoger med kvinnliga doktorander. Kvalitetsrådet uppdrar åt utskottet för lika villkor att genomföra dialoger med kvinnliga doktorander och återkomma till kvalitetsrådet med åtgärder som syftar till att motverka särbehandling och diskriminering av kvinnliga doktorander samt undersöka varför stress är ett större problem hos kvinnliga doktorander. Fortsatt analys för respektive forskarutbildningsområde Kvalitetsrådet rekommenderar rektor att ge uppdrag åt forskningsmiljöerna Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) och Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) att analysera resultatet utifrån deras forskarutbildningsområde innovationsvetenskap respektive informationsteknologi. Utifrån analysen ska miljöerna presentera eventuella åtgärder som har identifieras utifrån resultatet från doktorandbarometern 2014 för kvalitetsrådet. Doktorandombudsman I doktorandbarometern svarade 39 procent att de inte vet vart de ska vända sig angående konflikter och andra studiesociala problem. Sett utifrån detta resultat tillsammans med det låga värdet avseende vetskap om rättigheter och skyldigheter för doktorander bör Högskolan i Halmstad överväga om det behövs en samordning för doktoranderna i frågor kring rättsäkerhet. Sedan 2012 har Högskolan haft två arvoderade studentombudsmän på vardera 25 procent som arbetar med studentärenden. Kvalitetsrådet rekommenderar rektor att ge uppdrag till förvaltningschef att i samråd med Halmstad Studentkår utreda om det finns behov av en doktorandombudsman vid Högskolan i Halmstad och rapportera till kvalitetsrådet om resultatet av utredningen.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-post: registrator@hh.se www.hh.se Enheten för strategiskt stöd, Högskolan i Halmstad, december 2014.