Doktorand- barometern 2011

Transkript

1 Doktorand- barometern 2011 Fakultetsnämnden och Lärarutbildningsnämnden 80 % av doktoranderna vill arbeta vidare på Högskolan i Halmstad efter avlagd doktorsexamen HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. 1

2 Doktorandbarometern 2011 Högskolan i Halmstad Jämförelse med Doktorandspeglarna 2004, 2006 och 2008 samt HSV:s nationella Doktorandspegel 2008 Doktorandbarometern är genomförd av Fakultetsnämnden och Lärarutbildningsnämnden 2

3 Innehållsförteckning Om doktorandbarometern och tidigare mätningar Resultat Bilaga 1 Bakgrundsfrågor Arbetssituation Forskarutbildningen och handledning Kurserna och avhandlingen Deltagande och presentationer vid konferenser Doktorandens generella syn på sin forskarutbildning och sin situation Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH Könsskillnader Kort sammanfattning och särskilda noteringar

4 DOKTORANDBAROMETERN 2011 Om doktorandbarometern och tidigare mätningar Högskolan i Halmstad (HH) har sedan 2010 egen rätt att utfärda examina i forskarutbildning inom områdena informationsteknologi och innovationsvetenskap. Högskolan har för avsikt att även lämna in en ansökan inom ett tredje område; hälsa och livsstil. Det innebär dock inte att det inte tidigare har funnits doktorander verksamma, eller att det inte bedrivits handledning och givits kurser på forskarutbildningsnivå vid lärosätet. Att erbjuda bra möjligheter till forskarutbildning, och rätt att utfärda examina, är och har varit högt prioriterade mål för högskolan och dess forskningsnämnder. De avtal med Örebro Universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Jönköping som HH har ingått har varit betydelsefulla steg på vägen. Även om sådana avtal är viktiga, är det dock av än större vikt att Högskolan kan erbjuda de doktorander som finns vid HH goda arbetsvillkor och en god kvalitet i forskarutbildningen. Den återkommande undersökningen Doktorandbarometern (tidigare Doktorandspegeln) vid HH är ett led i det kvalitetsarbetet. Den första Doktorandspegeln vid HH genomfördes 2004 av forskningsnämnderna som ett gemensamt projekt. Doktorandspegelns frågor hämtades till stor del från den riksomfattande undersökning av doktorandernas villkor som Högskoleverket genomfört och som de publicerade som Doktorandspegeln Högskoleverket vände sig i sin undersökning till ett urval av alla doktorander i Sverige, men det gick inte att särskilja uppgifter om Högskolan i Halmstads doktorander i den undersökningen. Alla doktorander som var verksamma i Halmstad var inskrivna vid annat lärosäte och redovisades som doktorander vid det lärosätet. De villkor som gäller för doktorander som finns vid lärosäten utan eget vetenskapsområde, som t.ex. HH före 2011, kan antas skilja sig från villkoren för de doktorander som är anställda, inskrivna och bedriver sin forskarutbildning vid samma lärosäte. Det kan gälla frågor som handledning, arbetsvillkor, anställningsförhållanden m.m., som kan få en annan innebörd om forskarutbildningen, åtminstone formellt, sker vid ett annat lärosäte än där man är anställd och där man bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Det var mot den bakgrunden som de två forskningsnämnderna vid HH beslöt att genomföra en gemensam undersökning som vänder sig till de doktorander som finns i Halmstad i syfte att skapa ett underlag för bedömning av doktorandernas situation och om det fanns skäl att genomföra några förbättringsåtgärder. Doktorandspegeln 2004 visade också på ett antal skillnader mellan doktoranders situation inom FNHS och inom FNTN. Det visade sig t.ex. att många doktorander inom FNHS område var adjunkter som bedrev sin forskarutbildning på en mindre del av sin tid, vid sidan av sin huvudgärning som lärare. En stor del av handledning och kurser sköttes av det lärosäte där de var inskrivna och inte i Halmstad. För många doktorander inom FNTNs område var förhållandena de motsatta: de var anställda som doktorander vid HH, arbetade främst med sin forskarutbildning, hade handledaren i Halmstad och bedrev huvuddelen av sin forskarutbildning vid HH. Resultatet av Doktorandspegeln 2004 pekade på att det fanns en del problem, t.ex. med handledningssituationen inom FNTNs område. Det medförde att FNTN genomförde ett antal förändringar; t.ex. beslöt man att inom FNTN bilda ett forskarutbildningsråd som bevakade forskarutbildningen och att alla doktorander ska ha en stödkommitté med disputerade forskare. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet beslöt de två forskningsnämnderna att genomföra en ny gemensam undersökning under hösten Denna följdes sedermera upp av en ny doktorandspegel våren 2009, avseende förhållandena under hösten Den undersökning som presenteras i detta dokument, Doktorandbarometern 2011 (HH11), utgör fortsättningen på arbetet med att belysa doktorandernas situation på Högskolan i Halmstad. Undersökningen har genomförts av Fakultetsnämnden (FN) och Lärarutbildningsnämnden (LN). HH11 genomfördes i 2011 och avser de förhållanden som gällde för doktoranderna på Högskolan i Halmstad under vårterminen Resultaten från HH11 jämförs i första hand 4

5 HÖGSKOLAN I HALMSTAD med den senaste av Högskoleverket genomförda nationella Doktorandspegeln (i denna rapport benämnd HSV07), vilken genomfördes under vårterminen 2007 samt rapporterades Vad gäller vissa frågor görs även jämförelser med de tidigare genomförda doktorandspeglarna på Högskolan i Halmstad (HH04, HH06 och HH08). Ett med en länk till doktorandbarometern HH11 skickades den 15/ ut till de 63 personer på HH som enligt FN var registrerade på forskarutbildningen under VT Den första av tre påminnelser skickades ut den 20/ och den sista skickades ut den 11/ Efter den sista påminnelsen hade 49 doktorander påbörjat besvarandet av enkäten och 44 av dessa (70 %) hade fullföljt den. Undersökningsgruppen kan då konstateras bestå av 63 personer och de 44 personer som har besvarat enkäten utgör 70 %. Av dem som besvarade enkäten angav 5 att de var inskrivna på Lunds universitet, 7 på Göteborgs universitet, 7 på Chalmers Tekniska högskola, 10 på Örebro universitet, 7 på Högskolan i Jönköping, 3 på Karolinska Institutet, och 1 på vardera Högskolan i Halmstad, MTEK, Åbo Vasa Finland, Hamburg, Linköpings universitet, Linnéuniversitet samt Odontologiska fakulteten i Malmö. HH08 HH11 HSV07 Antal svar Svarsfrekvens (%) Totalt antal doktorander (urval) Tabell 1. Svarsfrekvenser i Doktorandspegeln 2008 (HH08), Doktorand-barometern 2011 (HH11) och HSV:s Doktorandspegel 2007 (HSV07). Den relativt låga svarsandelen och det begränsade antalet svar gör att alla resultat måste tolkas med stor försiktighet, särskilt då jämförelser mellan HS- och TN-områdena görs. När svarsandelarna är låga i en totalundersökning, vilket är fallet för HH06, HH08 och HH11, kan man ifrågasätta hur väl de svarande representerar gruppen doktoranderna som helhet. Vi har inte gjort några avancerade bortfallsanalyser för att belysa den frågan. I de tabeller som redovisas har vi valt att använda procent som redovisningsgrund, och vid beräkningen av de procentuella andelarna har internt bortfall inkluderats. Den vanligaste orsaken till eventuellt internbortfall är troligen att de icke svarande doktoranderna inte upplevt frågan som relevant för den egna situationen som forskarstuderande, och att det har saknats ett svarsalternativ där de har kunnat redovisa detta. I den här rapporten kommer vi genomgående att redovisa svaren efter tillhörighet till HS- respektive TN-området. Vi avstår att redovisa svar utifrån andra grupperingar. Eftersom de två forskningsnämnderna, FNHS och FNTN, numera är sammanslagna till Fakultetsnämnden ställdes inte frågan om forskningsnämndstillhörighet i HH11. För att möjliggöra jämförelser med tidigare mätningar vid HH (vilka har varit uppdelade efter nämndtillhörighet) har i denna rapport en indelning i redovisningen av svaren gjorts, baserad på sektionstillhörighet. De doktorander som har angett Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS), Sektionen för Humaniora (HUM) eller Sektionen för Lärarutbildning (LUT) som sin tillhörighet har placerats inom området Humaniora och Samhällsvetenskap (HS), medan de som har angett Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) eller Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET) har placerats inom området Teknik och Naturvetenskap (TN). Även om en sådan indelning inte överensstämmer hundraprocentligt med den tidigare indelningen efter två forskningsnämnder så möjliggör den åtminstone en hyfsat god bild av förändringar mellan HH11, de tidigare mätningarna samt Högskoleverkets Doktorandspegel 2007 (se nedan). I den här rapporten följs också principen från tidigare rapporter av HH:s doktorandundersökningar att de doktorander som tillhör lärarutbildningsnämnden placeras inom HS-området. I Högskoleverkets Doktorandspegel (HSV07) deltog doktorander från många olika fakulteter och ämnen. I vissa tabeller i denna rapport redovisas resultat från HSV07 som gäller för doktorander som tillhör områdena Samhällsvetenskap (16 % av doktoranderna i HSV07) och Teknikvetenskap (23 % av doktoranderna i HSV07), utöver resultat för samtliga doktorander. Resultat från dessa områden används vid jämförelse med resultat från doktorandbarometern på HH där svaren indelats i HS- respektive TN-områdena. Dessvärre går det inte fullt ut att matcha HS- och TN-områdena med resultat som redovisas i HSV07, utan jämförelserna får ses som approximativa. HS-området är bredare än det renodlade samhällsvetenskapliga området i HSV07, t.ex. ingår även humaniora, liksom TN-området i HH11 även inkluderar naturvetenskap. De resultat som redovisas omfattar således fem undersökningar, varav fyra från HH, men fokus för redovisningen är Doktorandbarometern Resultaten från de senare nämnda undersökningarna visar hur situationen såg ut 2004, 2006, HT 2008 samt VT Rapporten är disponerad så att där det är möjligt jämförs resultaten mellan de olika undersökningarna, fördelat på nämndernas områden, för att se om det skett några förändringar mellan mättillfällena. I Bilaga 1 redovisas enkätens frågor och svarsfrekvenser för gruppen doktorander vid HH i sin helhet. Svaren på de två avslutande öppna frågorna redovisas av konfidentialitetsskäl inte i sin helhet. 5

6 DOKTORANDBAROMETERN 2011 Resultat Bakgrundsfrågor 19 % av doktoranderna i HH11 uppgav att de deltar i en nationell forskarskola. I HSV07 var motsvarande andel 17 %. I HH11 uppgav 35 % av doktoranderna att de deltog i forskarutbildning innan de blev formellt antagna ( skuggdoktorander ). I HSV07 var motsvarande andel 40 %. I HH11 svarade 67 % av doktoranderna att ingen av deras föräldrar har en examen från universitet/högskola som omfattar minst 180 hp. Endast 12 % svarade att båda föräldrarna har en sådan examen. Jämfört med doktoranderna i riket generellt finns en skillnad då 47 % i HSV07 uppgav att ingen av föräldrarna hade en examen om minst 120 poäng och 29 % svarade att båda föräldrarna har en sådan examen. Nästan hälften (48 %) av doktoranderna i HH11 uppgav att de inom ramen för sin forskarutbildning tillfälligt studerat vid ett annat lärosäte. Den största andelen (44 %) angav att de huvudsakligen gjort detta i Sverige. I HSV07 var motsvarande andel 33 %, men här hade de flesta (19 %) huvudsakligen studerat utomlands. Svaren från doktoranderna vid HH angående civilstånd och om de har hemmavarande barn skiljer sig inte avsevärt från motsvarande siffror för doktorander i riket generellt (se tabell 2 och 3 nedan). HS TN Totalt Tabell 2. Andel (%) doktorander som är gifta/sammanboende. HS TN Totalt Tabell 3. Andel (%) doktorander med hemmavarande barn. Arbetssituation De två huvudsakliga anställningsformerna för doktoranderna vid HH är anställning som doktorand eller som adjunkt. Doktorandernas typ av anställning vid HH skiljer sig kraftigt från de doktorander som är anställda vid lärosäten med egen rätt till forskarutbildning. Medan bara 5 % av doktoranderna i HSV07 hade tjänst som adjunkter var motsvarande andel bland doktoranderna i HH11 35 %. Många doktorander i riket har, enligt HSV07, utbildningsbidrag (7 %), stipendium (6 %) eller har en anställning utanför högskolan (16 %), vilket är ovanligt vid HH. Tabellerna 4 och 5 visar andelarna som var anställda som doktorand respektive som adjunkt. Övriga doktorander hade annan typ av anställningsform. HH08 HH11 HSV07 HS TN Totalt Tabell 4. Andel (%) doktorander med doktorandtjänst. HH08 HH11 HSV07 HS TN Totalt Tabell 5. Andel (%) doktorander med tjänst som adjunkt. Andelen doktorander i HH11 som har doktorandtjänst skiljer sig inte lika markant från riksgenomsnittet. Tvärtom har andelen blivit än mer likvärdig i HH11 jämfört med HH08, främst genom en betydande ökning av andelen doktorander med doktorandtjänst inom HS-området. På samma sätt har också andelen doktorander med adjunkttjänst minskat inom samma område jämfört med tidigare, även om man i det avseendet fortfarande ligger högt över siffrorna för hela riket. Det gäller även doktoranderna inom TN-området. De väsentliga skillnader som tidigare funnits mellan HSoch TN-områdena vad gäller doktorandernas anställningsformer har alltså minskat mellan mätningarna. Så är också fallet när det gäller i vilken utsträckning doktoranderna är engagerade i undervisning. Medan doktoranderna inom TN-området i större utsträckning haft doktorandtjänster med liten andel undervisning har många doktorander inom HS-området varit adjunkter med undervisning som en viktig del av tjänsten. Andelen doktorander som undervisar högst 20 % av tjänstetiden (se tabell 6) var ännu i HH08 nästan dubbelt så stor inom TN som inom HS (även om skillnaden hade minskat jämfört med tidigare mätningar). Å andra sidan kan vi notera att andelen inom HS som undervisar högst 20 % har ökat i HH11, vilket sannolikt hör samman med ökningen av andelen doktorander inom HS med doktorandtjänst. HS TN Totalt Tabell 6. Andel (%) doktorander som undervisar högst 20 %. Andelen doktorander i HH11 som totalt arbetar minst 40 timmar per vecka är hög (82 %). Inom TN uppgav 41 % av doktoranderna att de arbetade minst 50 timmar i veckan under en normal vecka vårterminen 2011, medan motsvarande siffra inom HS är 38 %. Det är dock något lägre jämfört med HH08, där motsvarande siffror var 59 % respektive 47 %. Andelen doktorander som ägnade en stor del av arbetstiden åt sina forskarstudier skiljde sig markant mellan HS- respektive TN-området i HH06; en skillnad som sedan i HH08 minskade tillbaka mot det som gällde i HH04. 6

7 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Någon förändring har inte skett i HH11 (se tabell 8). Man kan också notera att en stor andel doktorander (40 %) även i HH11 (samma siffra i HH08) uppger att de arbetar sammanlagt mer än 50 timmar per vecka. I HH06 fanns en betydande skillnad mellan HS- och TNområdena vad gäller hur mycket tid doktoranderna arbetade med sina forskarstudier. Andelen doktorander inom HS som arbetade minst 40 timmar per vecka med forskarstudierna var inte särskilt hög 2004 och andelen hade halverats Kombinationen av mycket undervisning och forskarstudier var förmodligen en orsak till de låga andelarna. Andelen doktorander inom HS som arbetar minst 40 timmar per vecka med sina forskarstudier ökade dock 2008 till en nivå som förblivit konstant även i HH11. Även om denna andel fortfarande är mindre inom HS än motsvarande inom TN, är skillnaden mellan områdena ändå inte lika stor som i mätningen från HS TN Totalt Tabell 7. Andel (%) doktorander som arbetar minst 40 timmar i veckan totalt. HS TN Totalt Tabell 8. Andel (%) doktorander som arbetar minst 40 timmar i veckan med sina forskarstudier. En del doktorander som disputerar stannar kvar inom det akademiska systemet. Även om det inte längre är ett lagstadgat krav för att vara behörig för en lektorstjänst, är det en viktig merit att den sökande, utöver doktorsgrad och tillräcklig undervisningserfarenhet, har genomgått högskolepedagogisk utbildning. I tabell 9 redovisas hur stor andel av doktoranderna i HH11 som uppgav att de har gått en pedagogisk utbildning för forskarstuderande/lärare. HS TN Totalt Tabell 9. Andel (%) doktorander som har gått pedagogisk utbildning för forskarstuderande/lärare. I HH11 svarade 98 % av doktoranderna Ja på frågan om de har haft tillgång till arbetsplats på institutionen inklusive dator-, utskrifts- och kopieringsresurser. I HSV07 svarade 90 % Ja på motsvarande fråga. Forskarutbildningen och handledning Följande avsnitt handlar främst om doktorandernas syn på olika aspekter av deras forskarutbildning. Det handlar om doktorandernas uppfattning om de kurser på forskarnivå som de har gått, hur de ser på den handledning som de har fått, men även hur de mer generellt ser på sin forskarutbildning. Avsnittet handlar också om hur aktiva de är i sin forskarutbildning och om olika aktiviteter som de har varit engagerade i under sin forskarutbildning och om hur den avhandling som de arbetar med är utformad. Aktivitetsgraden (se tabell 10) har, generellt sett, varit betydligt högre inom TN än inom HS i undersökningarna HH04 och HH06, vilket förmodligen delvis kan förklaras av att det funnits betydligt fler doktorander med doktorandtjänst inom TN-området. I HH08 var dock andelen doktorander inom HS och TN med en aktivitetsgrad som översteg 60 % relativt likvärdig (55 % respektive 59 %). I HH11 har andelen inom TN åter ökat något, även om gapet mellan de båda områdena inte är lika stort som i HH04 och HH06. HS TN Totalt Tabell 10. Andel (%) doktorander med en aktivitetsgrad som överstiger 60 %. När man ska bedöma hur doktorander som är verksamma vid HH ser på sin forskarutbildning är det naturligtvis viktigt att veta var denna utbildning genomförs. Fortfarande är den överväldigande majoriteten av de doktorander som finns vid HH inskrivna vid något annat lärosäte. Det innebär att medan vissa doktorander bedriver en stor del av sin forskarutbildning vid HH, så är det andra som bedriver merparten av sin forskarutbildning vid det lärosäte där de är inskrivna. Att så är fallet, och att det fortfarande finns en betydande skillnad mellan HS- och TN-området, framgår av tabell 11. HH04 HH06 HH08 HH11 HS TN Totalt Tabell 11. Andel (%) doktorander som bedriver merparten av forskarutbildningen vid HH. Medan en stor andel doktorander inom TN har sin huvudhandledare, och även en biträdande handledare, vid HH, så har detta varit mindre vanligt inom HS, även om andelen doktorander inom HS som har en biträdande handledare vid HH har ökat. Som framgår av tabell 12 har dock andelen doktorander inom HS som har huvudhandledaren i Halmstad ökat markant i HH11 jämfört med de 7

8 DOKTORANDBAROMETERN 2011 tidigare mätningarna. En förklaring till att fler och fler även inom HS har huvud- respektive bihandledare i Halmstad kan vara de samverkansavtal som Högskolan har tecknat med andra lärosäten. HH04 HH06 HH08 HH11 Huvud Huvud Huvud Huvud HS TN Totalt HH04 HH06 HH08 HH11 Biträd Biträd Biträd Biträd HS TN Totalt Tabell 12. Andel (%) doktorander som har sin huvudhandledare respektive biträdande handledare i Halmstad. Efter att resultat från HH04 visat tecken på problem med handledningen inom TN inrättade FNTN en stödkommitté knutna till varje doktorand inom området. I HH08 svarade 75 % av TN-doktoranderna att de hade en stödkommitté och 78 % att de var nöjda med den. I HH11 var motsvarande siffror 41 % respektive 86 %. Doktoranderna vid HH får ungefär lika mycket handledning som doktorander i snitt vid andra lärosäten. Andelen som har fått minst 16 timmar handledning är, som framgår av tabell 13, i genomsnitt 30 % vid HH (avser VT 2011), medan motsvarande andel i HSV07 är 38 % (avser VT 2007). Skillnaden är stor mellan HS- och TN-områdena. Medan 44 % av doktoranderna inom TN har fått handledning minst 16 timmar under VT 2011, är motsvarande andel inom HS bara 19 %. Det kan även noteras att den tid som doktoranderna får handledning minskar igen, efter att, jämfört med tidigare mätningar, ha ökat i HH08. HS TN Totalt Tabell 13. Andel (%) doktorander som fått minst 16 timmar handledning vårterminen Man bör dock komma ihåg att det kan vara svårt för doktoranden att ange antalet handledningstimmar om handledare och doktorand arbetar tillsammans i ett gemensamt projekt, vilket säkert är vanligare förekommande inom TN än inom HS. Om handledaren finns i Halmstad, vilket, som har visats ovan, är vanligare inom TN än inom HS, så borde även det bidra till skillnaden i antalet timmar handledning mellan doktorander från HS- respektive TN-området. Genom en serie frågor har doktoranderna fått lämna information om vad relationen mellan handledare och doktoranden innebär. Flertalet doktorander menar att handledaren har visat intresse för doktorandens forskarstudier. Särskilt inom TN har en ökning skett på vissa områden, vilket framgår av tabell 14. I vilken grad har din/dina handledare HS TN HH11 HSV07 Visat intresse för dina forskarstudier 81 (86) 89 (83) Givit konstruktiv kritik på ditt forskningsarbete 85 (74) 89 (75) Diskuterat teori med dig 54 (68) 72 (42) Diskuterat metodfrågor med dig 69 (72) 67 (42) Påverkat valet av dina frivilliga kurser 19 (10) 50 (41) 32 Diskuterat dina framtidsplaner med dig 54 (41) 67 (50) Tabell 14. Andel (%) doktorander som angav hög grad eller i mycket hög grad (på en 4-gradig skala). Frågan om valet av frivilliga kurser ställdes inte i HSV07, men var 15 % i HSV03. Siffror inom parentes avser HS och TN i HH06. Vad gäller de frågor (tabell 14) som handlar om handledarnas intresse, konstruktiv kritik samt att diskutera framtidsplaner och teori och metod, så ansåg doktoranderna i HH11 generellt sett i högre grad att handledarna gjort detta, än doktoranderna i HSV07. När det gäller frågan Hur upplever du kraven inom forskarutbildningen? så fördelar den sig på liknande sätt i HSV07 och HH11. Det vanligaste svaret i de båda undersökningarna är att kraven är varken för låga eller för höga (72 % i HSV07 och 91 % i HH11). Samma sak gällde i HH08 (85 %), och varken då eller i HH11 förelåg några skillnader mellan HS och TN. Kurserna och avhandlingen Enligt högskoleförordningen ska en doktorsexamen omfatta 240 högskolepoäng, varav doktorsavhandling ska omfatta minst 120 hp. Fördelningen mellan hur stor del av de 240 högskolepoängen som avhandlingen ska omfatta och hur stor del som ska vara kurspoäng varierar mellan olika ämnen och lärosäten. I tabell 15 framgår att andelen doktorander inom HS som har minst 60 kurspoäng (hp) i sin avhandlingsplan har minskat sedan HH08, medan motsvarande andel inom TN har ökat. Det innebär att andelen doktorander inom TN som har minst 60 hp i sin avhandlingsplan, tvärtemot tidigare, är större än inom HS. HS TN Totalt Tabell 15. Andel (%) doktorander som har minst 60 kurspoäng (hp) i doktorsplanen. 8

9 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Den bedömning av kursernas kvalitet som doktoranderna har gjort i HH11 är genomgående positiv, och omdömena har (i synnerhet) inom TN:s område avsevärt förbättrats för varje mättillfälle sedan HH04. Andelen doktorander på HH som menar att kurserna genomgående varit av hög eller mycket hög kvalitet överträffar även 2011 något den andel som redovisades i HSV07 (tabell 16). HS TN Totalt Tabell 16. Andel (%) doktorander som angav kvaliteten på kurserna bra I mycket hög grad och I hög grad. Vilka forskningsfrågor som avhandlingen ska behandla är i vissa ämnen, och i en del vetenskapliga miljöer, en fråga som främst doktoranden har att ta ställning till, men det finns även situationer där valet av avhandlingsämne främst är en fråga för handledaren och den vetenskapliga miljö där såväl handledare som doktorand ingår. Båda dessa modeller finns inom samhällsvetenskap och teknik, även om det troligen är vanligare att doktorander inom samhällsvetenskap och humaniora själva väljer sitt eget avhandlingsämne, vilket framgår av tabell 17. Som framgår av tabellen skiljer sig andelen doktorander inom HS respektive TN som själva väljer sitt avhandlingsämne inte nämnvärt från motsvarande andelar doktorander inom samhällsvetenskap och teknikvetenskap i landet i stort. Inom HS är det i första hand doktoranderna själva som väljer sitt avhandlingsämne, medan ämnesvalet ofta styrs av handledaren eller av sektionen inom TN. HS TN Totalt Tabell 17. Andel (%) doktorander som själv valt avhandlingsämne. Det finns stora skillnader mellan hur avhandlingen utformas (se tabell 18 och 19). Inom humaniora och samhällsvetenskap är en avhandling ofta skriven på svenska i form av en samlad monografi, medan det inom teknik- och naturvetenskap är vanligare att avhandlingen skrivs på engelska och i form av en sammanläggningsavhandling. Det finns dock stora variationer inom ämnen. Det blir allt vanligare att även doktorander inom samhällsvetenskap publicerar sig i internationella vetenskapliga tidskrifter, och det blir då naturligt att man överväger att använda dessa artiklar som delar i en sammanläggningsavhandling. HS TN Totalt Tabell 18. Andel (%) doktorander som skriver sin avhandling på svenska. HS TN Totalt Tabell 19. Andel (%) doktorander som skriver sammanläggningsavhandling. Deltagande och presentationer vid konferenser En viktig del av forskarutbildningen är att ge doktoranden möjlighet att bygga upp ett eget nätverk, och bli en del av redan existerande nationella och internationella forskarnätverk. Deltagande i nationella och internationella vetenskapliga konferenser ger möjligheter att träffa andra forskare inom ämnet. Om doktoranden presenterar sitt arbete vid sådana konferenser får doktoranden dessutom en möjlighet att pröva kvaliteten i det egna arbetet. Även deltagande i populärvetenskapliga konferenser är betydelsefulla, bl.a. för att sprida forskningsresultat till en vidare krets, som inte bara består av kollegor. I tabell 20 har uppgifter om doktorandernas konferensaktiviteter samlats. Deltagit i nationell konferens med HS TN HH11 HSV07 relevans för din forskarutbildning Deltagit i internationell konferens med relevans för din forskarutbildning Presenterat din forskning i populärvetenskapligt sammanhang Presenterat din forskning i publikationer och konferenser Lagt fram din forskning vid seminarium vid din institution Utfört forskningsuppdrag för andra än universitet eller högskola Tabell 20. Andel (%) doktorander som har deltagit i de listade aktiviteterna. Doktoranderna vid HH förefaller generellt sett ha deltagit i konferensverksamhet, samt presenterat sin forskning i publikationer, konferenser och seminarier i samma utsträckning som doktorander i riket som helhet. Skillnaderna mellan HS och TN fortsätter dock, i likhet med vad som var fallet i HH08, att vara betydande. Inom TN är deltagandet i nämnda aktiviteter betydligt högre än inom HS. Det har vid tidigare mättillfällen skett en minskning av andelen doktorander inom HS som deltagit i konferenser. 9

10 DOKTORANDBAROMETERN 2011 Andelen doktorander som hade deltagit i nationella konferenser gick från 64 % 2004 till 54 % 2006 till 41 % Motsvarande förändring för internationella konferenser var från 32 % till 42 % till 24 %. En motsatt trend kunde märkas inom TN där andelen doktorander som deltagit i nationell konferens ökade från 32 % till 52 % till 58 %. För internationella konferenser var motsvarande förändring från 54 % till 64 % till 83 %. Därefter (se tabell 20 för HH11:s siffror) har inga större förändringar skett. Doktorandens generella syn på sin forskarutbildning och sin situation I Doktorandbarometern ställs ett antal frågor som syftar till att fånga doktorandens generella syn på sin forskarutbildning. I den ena frågan ombads doktoranden ge ett sammanfattande betyg på forskarutbildningen. Av tabell 21 kan man utläsa att andelen doktorander vid HH som ger forskarutbildningen betyget bra eller mycket bra fortfarande är något högre än i den nationella doktorandspegeln från I den andra frågan ombads doktoranden ta ställning till (den hypotetiska) frågan om han eller hon, mot bakgrund av sin nuvarande erfarenhet av forskarstudier, skulle välja att påbörja forskarutbildning idag. Andelen doktorander som uppgav att de definitivt skulle göra valet att påbörja forskarutbildning har ökat sedan HH08. Från att tidigare, i likhet med riket generellt, ha legat under 50 % har siffran i HH11 ökat till 58 %. Noterbart är också att andelen inom TN som definitivt skulle påbörja en forskarutbildning idag, från att ha minskat sedan HH04 nu har ökat till 65 % och därmed t.o.m. har passerat motsvarande andel inom HS, vilken tidigare har varit den avsevärt större. HS TN Totalt Tabell 21. Andel (%) doktorander som ger forskarutbildningen betyget bra eller mycket bra. HS TN Totalt Tabell 22. Andel (%) doktorander som definitivt skulle påbörja en forskarutbildning om valet skulle ske nu. I en serie frågor, i såväl HSV07 som HH11, undersöktes i vilken utsträckning doktoranderna erfarit och upplevt olika aspekter av sin forskarutbildning. I en första jämförelse mellan HH11 generellt och HSV07 så förefaller doktoranderna på HH ha en mer välfungerande situation än doktoranderna i riket som helhet. Vad gäller de delar av tabellen som formulerar positiva kriterier, t.ex. att uppleva seminarieverksamheten som givande och stimulerande, och att ha upplevt sin forskarutbildning som positiv och stimulerande, så anger en större andel i HH11 I hög grad eller I mycket hög grad jämfört med HSV07. Vid en övergripande jämförelse med svaren från HH08 kan noteras att andelen doktorander som beskriver sina erfarenheter och upplevelser som positiva, i allmänhet och särskilt inom TN, tycks ha ökat i HH sade sig t.ex. 66 % inom TN, i hög eller mycket hög grad, ha upplevt forskarutbildning som positiv och stimulerande, medan motsvarande siffra 2011 hade ökat till 94 %. (Tabell 23). I en annan serie frågor (tabell 24) undersöktes vad doktoranderna menade att deras forskarutbildning har inneburit för lärande och utveckling. Resultaten är, liksom i HH08, positiva för HH i det att doktoranderna i HH11 överlag menade att de uppnått olika kvaliteter i högre utsträckning än vad doktoranderna i riket generellt sett angav. Jämfört med HH08 är siffrorna i HH11 betydligt mer likvärdiga mellan HS- och TN-området. Framförallt beror detta på att doktoranderna inom TN den här gången förefaller betydligt mer positiva i sina svar i förhållande till vad som var fallet i HH08. Noterbart är dock att en betydligt större andel (47 %) inom TN uppgav att de har upplevt press/stress pga. krav på resultat från externa aktörer. Motsvarande siffra inom HS är 4 %. I ett antal frågor ombads doktoranderna ange huruvida de efter sin doktorsexamen vill arbeta inom olika verksamheter och hos olika arbetsgivare. Andelen doktorander som svarade Förmodligen eller Definitivt (4-gradig skala) på dessa frågor redovisas i tabell 25. Värt att uppmärksamma är att en mycket stor andel (80 %) av doktoranderna vid HH säger sig vilja arbeta vidare på Högskolan i Halmstad efter avlagd doktorsexamen, samt att en påfallande liten andel (11 %) säger sig oroa sig över att bli arbetslös efter forskarutbildningen. Det är siffror som ligger högre respektive lägre jämfört med hela riket. (Tabell 25). Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH I HH11 ställdes avslutningsvis två öppna frågor med möjlighet för doktoranderna själva att formulera synpunkter och idéer. Den första frågan löd: Vad tycker du fakultetsnämnden och lärarutbildningsnämnden bör göra för att förbättra forskarutbildningen och villkoren för doktorander vid HH? Den andra frågan löd: Vilka övriga erfarenheter av att vara doktorand tycker du att det är viktigt att lyfta fram? Den första frågan besvarades av 19 och den andra av 14 doktorander. I det följande presenteras en kort analys av svaren. Då liknande teman har tagits upp under de två olika frågorna presenteras endast en gemensam analys. De utdrag från svaren som presenteras nedan har, vid behov, underkastats vissa justeringar för att undvika möjligheten att identifiera de svarande. 10

11 HS TN HH11 HSV-S HSV-T HSV07 Deltagit i högre seminarier/forskningsseminarier utanför dina kurser Arbetat så självständigt som du önskat Fått handledning i den omfattning du önskat Träffat dina handledare utanför handlednings-situationen Befunnit dig i beroendesituation i relation till din handledare som känts besvärande Upplevt brister i handledningen som varit till hinder i ditt forskningsarbete Upplevt att seminarieverksamheten varit givande/stimulerande Allvarligt övervägt att byta handledare Upplevt forskarutbildning som positiv och stimulerande Haft tillfälle till allmänna diskussioner inom området med handledare och övriga forskare Upplevt press/stress som gett negativa erfarenheter Upplevt miljön på institutionen som kreativ Känt dig som en accepterad medlem av forskarkollektivet Haft medinflytande på institutionen Upplevt att kraven på dig som doktorand varit tydliga Tabell 23. Andel (%) doktorander som har svarat hög grad eller mycket hög grad på frågor om erfarenheter och upplevelser i forskarutbildningen. HS TN HH11 HSV-S HSV-T HSV07 Att du uppnått en breddad allmänbildning Att du uppnått en ökad förståelse för människor med annan kulturell/etnisk bakgrund Att du reflekterat över egna värderingar Att du engagerat dig i samhällsutvecklingen Att du fått ökad förståelse för sociala och kulturella skillnader mellan könen Att du förvärvat kunskaper i vetenskaplig metod Att du förvärvat kunskaper i vetenskapliga teorier Att du förvärvat förmåga att självständigt bedriva forskning Att du förvärvat kunskaper i metoder och teorier som används inom andra områden Att du fördjupat dina insikter i forskningsetik Att du ökat din förmåga att skriva klart och begripligt Att du ökat din förmåga att presentera ditt material klart och begripligt muntligt Att du kritiskt reflekterat över teorier och metoder inom din egen forskning Att du upplevt press/stress pga. krav på resultat från externa aktörer Att du upplevt att din forskning använts utan att du angetts som författare/upphovsman Tabell 24. I vilken utsträckning har dina forskarstudier inneburit? ( Hög grad eller mycket hög grad ). HS TN HH11 HSV-S HSV-T HSV07 Vill du arbeta vid ditt nuvarande universitet/högskola (HH) efter din doktorsexamen Vill du arbeta vid ett annat universitet/högskola efter din doktorsexamen Vill du arbeta inom offentlig sektor (utanför universitet/ högskola) efter doktorsexamen Vill du starta eget företag efter din doktorsexamen Oroar du dig för att bli arbetslös efter forskarutbildningen Tabell 25. Arbete efter forskarutbildningen. 11

12 DOKTORANDBAROMETERN 2011 De teman som tas upp i svaren från HH11 liknar till stor del vad som framkom då samma frågor ställdes till doktoranderna i HH08. Svaren handlar nästan uteslutande, antagligen beroende på den första frågans formulering, om de ramvillkor som kringgärdar doktoranderna på HH. Synpunkter på själva forskarutbildningens kvalitet och innehåll kommenteras nästan inte alls. En återkommande synpunkt är upplevelsen av brist på sammanhang, känslan av att inte bli sedd eller uppskattad av organisationen, samt intrycket av att doktoranderna allt som oftast marginaliseras/osynliggörs inom högskolans verksamhet: Att börja se att det faktiskt finns doktorander och undersöka vad de faktiskt har för synpunkter och önskemål. Vi lämnas bara därhän Se till att man tar doktorander på allvar och inte som personer med säranställningar man inte behöver ta hänsyn till. Vad jag skrivit om positivt stöd kommer från den institution där jag är inskriven. Högskolan i Halmstad har gjort mycket klart att min forskarutbildning är min angelägenhet, inte högskolans. Att högskolan i hög grad överlämnar forskarutbildningen till den enskilde varken ekonomiskt, administrativt eller moraliskt stöd erbjuds. Ett annat tema är känslan av brist på tid, samt upplevda förväntningar från omgivningen på att man som doktorand ska vara beredd att arbeta även på fritiden: Att vara doktorand i första hand ett arbete inte ett kall. Universitetsvärlden i stort präglas av en kultur bestående av en uppsjö outtalade normer och förväntningar, bl.a. på att man som doktorand skall brinna för sitt jobb och därför arbeta kvällar och helger, mer eller mindre året om. Att det faktiskt finns ett liv bredvid doktorandstudierna! Många har familj och det måste till en förståelse att doktorandstudier inte ska behöva bedrivas på obetald tid! Hälsan är en viktig del och den får under inga omständigheter äventyras! Ett tredje tema rör förväntningarna som finns på doktorander att bedriva undervisning parallellt med sin forskarutbildning. Å ena sidan handlar kommentarerna om arbetsbelastning och svårigheten att kombinera två helt olika typer av verksamhet. Å andra sidan menar flera av doktoranderna att de behöver mer stöd och kunskap för att kunna undervisa på ett bra sätt: Fundera över vilken doktorandernas roll i undervisningen egentligen ska vara. 20% är bara en siffra på pappret. I verkligheten är 40-50% inte ovanligt. Och var tar man den tiden ifrån jo från forskningen. Implicit har och är fortfarande kulturen att grundutbildningen prioriteras, vilket gör att forskning ses som en sekundär arbetsuppgift. Med en doktorandanställning kastas man in i undervisning och förväntas kunna fixa det och själv ta reda på vad som gäller. Är det något man behövt handledning kring i början hade det varit just detta och kanske inte behövt uppfinna hjulet själv utan få del av kollegors beprövade erfarenheter istället. Se till att doktorander bara har undervisning i en läsperiod för det är jobbigt för doktorander med context switch och avhandlingsarbetet blir lidande (speciellt kvalitetsmässigt). Vad kan då, enligt doktoranderna, göras för att förbättra situationen för doktorander som är verksamma vid HH? Nedan följer några förslag från de svarande: Mer gemensamma doktorandträffar, dels för att socialiseras in i akademin och för utbyte av ämnen och diskussioner. Diskutera och försöka skapa en kultur där det är prioriterat att bedriva forskarstudier och forskning (för disputerade) vid sektionen. Förbättra möjligheterna att läsa forskarkurser i Halmstad. Det skulle leda till effektivare studietid genom minskad tid på resor. Levande, kreativ och meningsfull seminarieverksamhet. Könsskillnader I en särskild analys har studerats om det finns några väsentliga skillnader mellan kvinnliga och manliga doktorander med avseendet på de förhållanden som har beskrivits tidigare. Det finns ganska få sådana skillnader. En noterbar skillnad är dock att det fortfarande är större andel kvinnor bland doktoranderna inom HS-området (72 %) jämfört med TNområdet (40 %), även om andelen kvinnor har ökat något inom TN (motsvarande siffror i HH08 var 74 % respektive 26 %). Däremot är tidigare markanta skillnader, t.ex. ifråga om anställningsform och grad av undervisning i tjänsten, betydligt mindre i HH11 jämfört med HH08. En skillnad som består är att en avsevärt större andel (83 %) av männen har sin huvudhandlare i Halmstad jämfört med de kvinnliga doktoranderna (48 %), trots att andelen ökat inom båda grupperna. Det är också en större andel av de manliga doktoranderna (75 %) som har en aktivitetsgrad som överstiger 60 % jämfört med kvinnorna (50 %). När det gäller deltagande i konferenser och forskarseminarier finns det också tämligen få skillnader. Undantagen gäller dels deltagande (i hög eller mycket hög grad) i natio- 12

13 HÖGSKOLAN I HALMSTAD nella konferenser (54 % av kvinnorna respektive 28 % av männen) och dels medverkan (som ovan) i högre seminarier/forskningsseminarier utanför de egna kurserna (31 % av kvinnorna respektive 71 % av männen). Kort sammanfattning och särskilda noteringar Sammanfattningsvis visar HH11, i likhet med förra mättillfället 2008, att villkoren för doktoranderna på Högskolan i Halmstad, och deras syn på forskarutbildningen, står sig väl i jämförelse med situationen för doktorander i riket som helhet (HSV07). Inom flera områden beskriver doktoranderna på HH sin situation på ett mer fördelaktigt sätt än vad doktoranderna i hela riket gör. Noterbart är också ökningen inom TN-området av andelen positiva omdömen över olika aspekter av forskarutbildningen den här gången. Det är dock värt att ännu en gång påpeka att alla jämförelser och tolkningar av resultaten måste betraktas med försiktighet; dels med tanke på att det är frågan om en till antalet liten undersökningsgrupp där varje svarande får stor betydelse när svaren redovisas i procent, och dels med tanke på att grunden för indelningen i HS- respektive TN-området (vilket nämndes inledningsvis i rapporten) inte helt överensstämmer med tidigare indelningsgrund och därför endast möjliggör approximativa jämförelser med resultat från tidigare mätningar. En preliminär version av föreliggande rapport diskuterades vid möte i Fakultetsnämnden den 26 april FN noterade de överlag positiva resultaten och diskussionen handlade i stor utsträckning om vad som kan göras för att bibehålla och ytterligare förbättra den, enligt resultaten från HH11, överlag goda situation som råder för doktorander verksamma vid HH. Bland det som eventuellt borde bli föremål för framtida åtgärder noterades att nästan hälften av doktoranderna angav att de upplevt press/stress som gett negativa erfarenheter. Å andra sidan framhölls att en så stor andel som 80 % av doktoranderna i HH11 faktiskt säger sig vilja arbeta vidare på Högskolan i Halmstad efter avlagd doktorsexamen. Den stora utmaningen för HH framöver blir att skapa och upprätthålla god kvalitet i den egna forskarutbildningen, inom de två (förhoppningsvis så småningom tre) vetenskapsområdena. Detta gäller självfallet såväl forskarutbildningens innehåll som doktorandernas situation och villkor. Förhoppningsvis kan Doktorandbarometern och föreliggande rapport fungera som en utgångspunkt för detta. FN diskuterade även hur framtida doktorandundersökningar kan och bör genomföras. Idéer som framfördes rörde bl.a. alumnuppföljning och återkoppling till doktorander som har deltagit i undersökningen. Slutligen diskuterades även behovet av en annan (och mer aktuell) indelning av doktoranderna vid nästa doktorandbarometer. 13

14 DOKTORANDBAROMETERN 2011 Bilaga 1 14

15 15

16 DOKTORANDBAROMETERN 2011 Vid vilket lärosäte var du inskriven på forskarutbildning VT 2011 Örebro Universitet MTEK Lunds Universitet Halmstad University Karolinska institutet University of Gothenburg Odontologiska fakulteten Malmö Jönköping Göteborgs Universitet Göteborgs universitet Göteborg/Chalmers Örebro Linköpings universitet Chalmers Örebro Högskolan i Jönköping University of Göteborg Göteborg Åbo Vasa Finland Örebro Chalmers tekniska högskola Chalmers Lunds universitet Linnéuniversitetet Örebro Universitet Karolinska institutet Örebro universitet hälsohögskolan i Jönköping Örebro hälsohögskolan Jönköping Lund Jönköping Hamburg Örebro Universitet Lund Göteborgs Universitet Chalmers Lunds universitet Chalmers Örebro universitet Karolinska Institutet Stockholm Göteborgs universitet, psykologiska institutionen Högskolan i Jönköping Örebro Högskolan i Jönköping Chalmers Tekniska Högskola Respondenter: 46 16

17 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 17

18 DOKTORANDBAROMETERN

19 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 19

20 DOKTORANDBAROMETERN

21 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 21

22 DOKTORANDBAROMETERN

23 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 23

24 DOKTORANDBAROMETERN

25 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 25

26 DOKTORANDBAROMETERN

27 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 27

28 HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: VERKSAMHET PRODUKTER LIVSKVALITET HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: Telefax: E-post: registrator@hh.se 28