Handledarundersökning på forskarnivå 2017

Transkript

1 Handledarundersökning på forskarnivå 2017 vid Högskolan i Halmstad Av Johannes Sandén, för forskarutbildningsutskottet

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund & syfte Tidigare handledarundersökning Disposition av rapporten Metod Mottagare av enkäten Genomförande Svarsfrekvens Resultatredovisning Resultat Bakgrundsfrågor Mitt handledarskap Forskarutbildningsmiljön Handledningens form och innehåll Krav och förväntningar Kompetensutveckling och stöd i handledarskapet Examensmålen för forskarutbildningen Om doktorandguiden Avslutande frågor Analys Summary and analysis in English Sida 1(30)

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund & syfte För att synliggöra utvecklingsmöjligheter i forskarutbildningen genomförs doktorandbarometern vid Högskolan i Halmstad (HH), den genomfördes senast under våren För att komplettera med ytterligare underlag i syfte att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla forskarutbildningen genomfördes under oktober 2017 en handledarundersökning. Undersökningens syfte är att ge forskarutbildningsutskottet och Högskolan en bild av handledarnas erfarenheter av forskarutbildningen. Resultatet från denna undersökning presenteras och analyseras i denna rapport. Undersökningen genomfördes på initiativ från forskarutbildningsutskottet som är ett utskott under forsknings- och utbildningsnämnden. Förhoppningen med handledarundersökningen är att den ska stimulera till diskussion och kunna bidra med underlag så att åtgärder kan göras för att förbättra forskarutbildningen. 1.2 Tidigare handledarundersökning Handledarundersökning har genomförts en gång tidigare vid Högskolan i Halmstad år Viktigt att notera är att vid tidpunkten av den undersökningen hade forskarutbildningen inom Hälsa och livsstil nyligen startats vilket innebar att det bara var några enstaka handledare från detta område som besvarade enkäten. I handledarundersökningen 2014 fanns det många positiva aspekter av handledarskapet som lyftes fram i enkätsvaren men det identifierades även utvecklingsområden i forskarutbildningen. Det konstaterades att över 70 procent av handledarna inte får tid för handledningen preciserad. Detta kan i sin tur kopplas till att man i resultatet kunde se att handledare upplevde en avsaknad av övergripande ansvar för forskarutbildning, bland annat avseende tilldelad tid för handledning. Eftersom många handledare även uttryckte en upplevelse om för få handledningstimmar kan det också bidra till att man i resultatet kunde se att handledare inte alltid kände att de kan leva upp till forskarstuderandes krav och förväntningar. I enkäten från 2014 kunde man i resultatet se att en splittrad arbetssituation också kan vara en orsak till att handledare inte alltid säger sig kunna möta doktorandernas krav och förväntningar. Ett resultat som jämfördes med doktorandbarometern var påståendet Jag bedömer att mina forskarstuderande har tillgång till tillräckligt många relevanta forskarutbildningskurser vid Högskolan i Halmstad som i undersökningen fick ett lågt värde. Det motsvarande påståendet i doktorandbarometern 2014 fick också ett lågt värde. I svaren från enkätundersökningen fanns också många intressanta förslag på hur Högskolan skulle kunna arbeta för att utöka handledarnas kompetens. Det som föreslogs var bland annat olika former för att på ett mer strukturerat sätt diskutera kring handledarfrågor med kollegor och hur man på ett mer strukturerat sätt kan utbyta erfarenheter. En klar majoritet av handledarna uttryckte ett behov av att diskutera handledarfrågor med sina handledarkollegor. Förslag gavs även på hur man skulle kunna utveckla den nuvarande forskarhandledningskursen. Utifrån resultatet togs det fram några förslag till åtgärder, de bestod bland annat av att: Förbättra informationen om kurser i forskarutbildningen på webben och utvecklandet av nya högskoleövergripande forskarutbildningskurser som skulle bidra till ett större utbud av kurser på forskarnivå vid Sida 2(30)

4 lärosätet och som möjliggör gemensamma teman för Högskolans forskarutbildningsämnen. Forskarutbildningsutskottet skulle göra en omvärldsbevakning som skulle kunna bidra till inspel i frågan huruvida Högskolan ska ha en gemensam modell för resurssättning av handledning av doktorander. Forskarutbildningsutskottet skulle lyfta frågan om att starta en högskoleövergripande handledarseminarieserie och vem som skulle kunna samordna detta. Seminariet skulle kunna bli ett forum för handledare att diskutera kring handledning av doktorander och behandla ämnen såsom progression i utbildningen och konflikthantering. Ett sådant forum skulle även bana väg för erfarenhetsutbyte mellan handledarkollegor. Forskarutbildningsutskottet lyfte även önskemål om att kursledare för Högskolans forskarhandledningskurs inför nästa omgång av kursen skulle gör en utvärdering av kursen och ser vad som kan förbättras i nuvarande upplägg av kursen och specifikt se över möjligheterna att få till en fortsättning av kursen. 1.3 Disposition av rapporten Efter rapportens inledning följer ett metodkapitel som inkluderar information om enkätens mottagare, genomförande, svarsfrekvens och resultatredovisning. Därefter kommer resultatkapitlet och där redovisas resultatet indelat i områden, i den ordning som de var uppställda i enkäten. Områdena är följande: Bakgrundsfrågor, Mitt handledarskap, Forskarutbildningsmiljön, Handledningens form och innehåll, Krav och förväntningar, Utbildning och stöd i handledarskap, Examensmålen för forskarutbildningen, Doktorandguiden samt Avslutande frågor. Efter resultatet kommer ett analyskapitel, sist i rapporten finns en sammanfattning på engelska som inkluderar analyskapitlet. Sida 3(30)

5 2. Metod 2.1 Mottagare av enkäten Enkäten skickades ut till 93 personer som vid tidpunkten var utsedda som handledare för aktiva doktorander inom Högskolan i Halmstads forskarutbildning. Vid Högskolan bedrivs forskarutbildning i ämnen som återfinns i forskarutbildningsområdena Hälsa och livsstil, Informationsteknologi samt Innovationsvetenskap. Handledarna kommer främst från forskningsmiljöerna Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL) samt Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) där forskarutbildningarna i huvudsak bedrivs. En del av handledarna är verksamma vid andra forskningsmiljöer både inom Högskolan och utanför, exempelvis vid annat lärosäte eller vid tillämpningsmiljö inom privat och offentlig sektor. 2.2 Genomförande Enkäten Handledarundersökningen 2017 skickades ut i ett med länk till enkäten den 17 oktober och sista svarsdatum var den 30 oktober, två påminnelser skickades ut. När enkäten stängdes hade 61 personer påbörjat besvara enkäten och 53 personer fullföljt den. 2.3 Svarsfrekvens 53 personer har lämnat fullständiga enkätsvar. Eftersom enkäten skickades ut till 93 personer blir svarsfrekvensen för undersökningen 57 %. Svarsfördelningen fördelat på respektive forskarutbildningsområde: Hälsa och livsstil; 61 %, Informationsteknologi; 53 %, Innovationsvetenskap; 58 %. Svarsfrekvensen för handledarundersökningen 2014 var 68 %, antalet svar var dock färre förra gången då 34 personer besvarade enkäten av 50 möjliga. 2.4 Resultatredovisning Enkäten består av frågor, både flervalsfrågor och fritextsfrågor. Enkäten innehåller även påståenden med en 6-gradig skala där 1 betyder Instämmer inte alls och 6 Instämmer helt, det fanns även möjlighet att uppge Vet ej/ingen uppfattning. De flesta av påståendena redovisas med hjälp av en indexuträkning. Indexuträkningen är densamma som används i doktorandbarometern. Det värde som presenteras är alltså en instämmandegrad på respektive påstående. Se tabell 1 för att se hur detta räknas ut. 1 Alla svar multipliceras med poängen för varje rad. I exemplet har 36 personer svarat Instämmer helt, vilket innebär 36 x 5 = 180. Därefter adderas alla värden under Poäng x antal svar, vilket i det här exemplet blir 1668 (svaren för Vet ej/ingen åsikt räknas inte med i indexet). Totalt antal svar är i det här fallet 546, 2 vilket betyder att högsta möjliga värde blir 5 x 546 = 2730 (eftersom 5 är högsta möjliga poäng). Index beräknas sedan genom att den totala summan för denna fråga divideras med den maximala summan (om alla 1 Källa: Quicksearch 2 Exklusive de som svarat Vet ej/ingen åsikt Sida 4(30)

6 respondenter hade svarat Instämmer helt ), dvs. 1668/2730 = 61 %. Index för frågan i exemplet blir alltså 61 %. Svarsalternativ Poäng per alternativ Antal svar Poäng x antal svar 1. Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej/ingen åsikt Tabell 1 I rapporten grupperas resultatet utifrån i vilket forskarutbildningsområde handledarnas doktorander återfinns; hälsa och livsstil H&L, innovationsvetenskap IV, informationsteknologi IT. Gruppen HU2017 avser samtliga respondenter i undersökningen, det görs även en jämförelse med resultat från föregående handledarundersökning HU2014. Observeras bör att resultatet från vissa påståenden från 2014 har räknats om något jämfört med det resultat som presenterades i rapporten för handledarundersökningen 2014, då ett litet fel uppmärksammats i uträkningen i föregående undersökning. Omräkningen har dock bara gjort en minimal effekt på några av frågorna (det har resulterat i något högre värden än förut). Sida 5(30)

7 3. Resultat 3.1 Bakgrundsfrågor Akademisk titel: Den första frågan i enkäten handlar om vilken akademisk titel handledarna har. Det är en väldigt jämn fördelning mellan de olika grupperna, 36 % uppger att de är professor, 34 % är docent och 30 % är doktor. Könsfördelning: Könsfördelningen är jämn sett till det totala antalet handledare som svarat på enkäten 48 % kvinnor, 52 % män. Detta speglar dock inte könsfördelningen för hela handledargruppen vid Högskolan i Halmstad, där är andelen kvinnor är 39 % och andelen män 61 %. Därmed kan det konstateras att kvinnliga handledare i mycket högre grad än manliga kollegor har besvarat handledarundersökningen. Åldersfördelning: Åldersfördelning på respondenterna återges i tabell 2. Den största åldersgruppen bland handledarna i undersökningen är år med andelen 35 %, nästan lika stor andel finns i åldersspannet år, där 32 % återfinns. Ålder Vilket område handledarnas doktorander tillhör Yngre än 35 år 3 % Hälsa och livsstil 40 % år 32 % Informationsteknologi 32 % år 35 % Innovationsvetenskap 28 % år 20 % Äldre än 65 år 10 % Tabell 3 Tabell 2 Forskarutbildningsområde: På frågan Vilket forskarutbildningsområde vid Högskolan i Halmstad tillhör de forskarstuderande som du handleder? fördelar sig svaren enligt tabell 3. Flest svar kom in från handledare med doktorander inom området Hälsa och livsstil. Om vi skulle titta på hela handledargruppen (även de som inte svarat på enkäten) skulle fördelningen se lite annorlunda ut. Flest handledare återfinns inom området Informationsteknologi (36 st), men det är bara något fler än antalet från hälsa och livsstil (33 st), färre antal handledare finns inom innovationsvetenskap (24 st). Arbetstid: En klar majoritet arbetar heltid, 83 % anger detta. I den efterföljande frågan fick handledarna ange hur många timmar totalt sett de lägger ner på sitt arbete. Sett till de som uppgett att de arbetar heltid så anger tio personer att de lägger ner 40 timmar på sitt arbete per vecka, 5 personer uppgav timmar, och flest personer (17) uppgav att de lägger ner 50 timmar. Fem personer angav att de lägger ner mellan timmar och 6 personer uppgav att de i genomsnitt lägger ner 60 timmar per vecka på sitt arbete. Sida 6(30)

8 3.2 Mitt handledarskap Av de 33 personer som uppger att de är huvudhandledare, anger strax över hälften, att de för nuvarande handleder en doktorand i egenskap som huvudhandledare. Knappt 30 % uppger att de är huvudhandledare för två doktorander. 18 % handleder 3-4 doktorander för närvarande. Det framgår att 18 av huvudhandledarna även är biträdande handledare. 44 personer uppger att de är biträdande handledare och bland dessa uppger 70 % att de handleder en doktorand. 18 % säger sig handleda två doktorander och 9 % är biträdande handledare för tre doktorander. En person uppgav att den är biträdande handledare för sex doktorander. Av de personer som är huvudhandledare har tre angett att de ännu inte har handlett fram någon doktorand till doktorsexamen eller licentiatexamen i egenskap som huvudhandledare. 76 % av huvudhandledarna anger att de handlett en till fem doktorander fram till examen. 9 % har handlett mellan 6-10 doktorander till examen, två av huvudhandledarna har handlett över 11 doktorander fram till examen. Av de personer som är biträdande handledare uppger en majoritet, 66 % att de har handlett en till fem doktorander fram till examen totalt sett. 18 % har handlett mellan 6-10 doktorander till examen. Av de biträdande handledarna är det sju personer som ännu inte har handlett någon doktorand till examen i egenskap som biträdande handledare. På frågan Hur många timmar per forskarstuderande är du som handledare tilldelad vid den akademi där du huvudsakligen handleder? Uppger 25 % eller 15 personer att detta inte är preciserat. 8 personer anger att det inte är aktuellt eftersom de är anställda utanför Högskolan. I enkäten uppmanades respondenterna uppge tiden uttryckt i "timmar/termin", av de som preciserat sin tid är det lika många som anger ett intervall på timmar som intervallet timmar. Sedan förra handledarundersökningen har en miniminivå avseende handledningstid införts vid Högskolan som varje doktorand vid Högskolan i Halmstad har rätt till, det är upp till respektive akademi att sätta upp en annan nivå så länge den överstiger miniminivån. På frågan Hur många timmar per forskarstuderande lägger du ned som handledare? Ange timmar/termin. Flertalet personer svarar att det varierar och beror på vilken fas i utbildningen som doktoranden befinner sig i, eller att det är skillnad beroende på om man är biträdande handledare eller huvudhandledare. Av de personer som uppgett antal timmar är det 15 personer som säger sig lägga ner timmar per termin i egenskap som handledare. Tio personer uppger att de lägger ner timmar per termin. Fjorton personer uppger att de lägger ner mer än 75 timmar per termin. I tabell 4 redovisas svaret på frågan Hur bedömer du din arbetsbelastning? 65 % av respondenterna bedömer sin arbetsbelastning som hög eller mycket hög, vid en jämförelse med undersökningen från 2014 har denna andel minskat med 10 %. Sida 7(30)

9 Hur bedömer du din arbetsbelastning? HU2017 HU Mycket låg 0 % 0 % 2. Låg 2 % 6 % 3. Varken låg eller hög 33 % 20 % 4. Hög 41 % 49 % 5. Mycket hög 24 % 26 % Tabell 4 I tabell 5 redovisas indexvärde på de påståenden som ingår under området Mitt handledarskap. Det påstående som får högst värde totalt sett i detta område är den om att Jag är välinformerad om examensmålen för forskarutbildningen. med en instämmandegrad på 84 %. Högt värde får även Forskarhandledningen berikar min egen forskning. med 83 %, samt Jag och mina forskarstuderande möts i planerade och förberedda handledningssamtal. med värdet 81 %. Lägst värde får Jag och mina forskarstuderande möts inom ramen för det vardagliga forskningsarbetet med värdet 58 %. Jämfört med undersökningen 2014 är den största förändringen i instämmandegrad i det påståendet som handlar om att doktoranderna forskar inom handledarens forskningsområde, där instämmandegraden minskat med nio procent. Vid en jämförelse mellan de olika grupperna av handledare kan vi peka ut de största skillnaderna mellan grupperna och det totala resultatet. Avseende handledare för doktorander inom hälsa och livsstil är den största skillnaden i alternativet att handledaren träffar sina doktorander inom ramen för det vardagliga forskningsarbetet, där instämmandegraden är 45 % jämfört med det totala resultatet 58 %. Avseende handledare för doktorander inom informationsteknologi ser vi på det flesta en högre grad av instämmande i detta område jämfört med det totala resultatet. Den största skillnaden finns i påståendet att forskarhandledningen är viktig för handledarens akademiska meritering där värdet är 93 % jämfört med det totala värdet 79 %. Bland handledare inom innovationsvetenskap kan man inte se lika stora skillnader inom enskilda påståenden, däremot är instämmandegraden något lägre på nästan alla påståendena inom detta område jämfört med det totala resultatet. Påståenden inom området Mitt handledarskap HU2017 HU2014 H&L IT IV Jag och mina forskarstuderande möts inom ramen för det vardagliga forskningsarbetet. Jag och mina forskarstuderande möts i planerade och förberedda handledningssamtal. 58 % 65 % 45 % 71 % 59 % 81 % 76 % 85 % 79 % 78 % Mina forskarstuderande forskar inom mitt eget forskningsområde. 70 % 79 % 64 % 82 % 66 % Forskarhandledningen berikar min egen forskning. 83 % 86 % 79 % 91 % 81 % Forskarhandledningen är viktig för min akademiska meritering. 79 % 82 % 73 % 93 % 73 % Jag är välinformerad om regler och föreskrifter kring forskarutbildningen. 78 % 78 % 83 % 79 % 72 % Jag är välinformerad om examensmålen för forskarutbildningen. 84 % 84 % 88 % 84 % 80 % Totalt för indexområdet. 76 % 79 % 74 % 83 % 72 % Tabell 5 Sida 8(30)

10 3.3 Forskarutbildningsmiljön Det andra indexområdet handlar om forskarutbildningsmiljön. Området inleds med frågan Är ditt arbete utöver handledningen förlagt vid Högskolan i Halmstad? 79 % anger att ja, så är fallet. De respondenter som svarat nej, alltså de som arbetar utanför Högskolan återfinns framförallt på annat lärosäte, 16 %, några enstaka uppger att de arbetar inom offentlig eller privat sektor. Se tabell 6 för att se hur index fördelar sig på respektive påstående under detta område. Påståenden inom området Forskarutbildningsmiljön HU2017 HU2014 H&L IT IV Min forskarutbildningsmiljö har en regelbunden seminarieverksamhet. 79 % 73 % 97 % 65 % 71 % Deltagare från flera personalkategorier deltar i samtal och tankeutbyte i forskarutbildningsmiljön. Inbjudna gästföreläsare medverkar i samtal och tankeutbyte i forskarutbildningsmiljön. Jag bedömer att mina forskarstuderande har tillgång till tillräckligt många relevanta forskarutbildningskurser vid Högskolan i Halmstad Jag bedömer att mina forskarstuderande har tillgång till tillräckligt många seminarier vid Högskolan i Halmstad 71 % 76 % 70 % 74 % 69 % 71 % 71 % 76 % 72 % 64 % 53 % 41 % 50 % 61 % 48 % 67 % 68 % 74 % 66 % 57 % Totalt för indexområdet. 68 % 67 % 74 % 68 % 62 % Totalt sett i detta område får påståendet Min forskarutbildningsmiljö har en regelbunden seminarieverksamhet. högst grad av instämmande, 79 %. Lägst värde både totalt sett och för respektive grupp av handledare får påståendet Jag bedömer att mina forskarstuderande har tillgång till tillräckligt många relevanta forskarutbildningskurser vid Högskolan i Halmstad med en instämmandegrad på 53 %. Instämmandegraden på detta påstående är dock högre jämfört med förra undersökningen från 2014, då var värdet 41 %, det är här vi hittar den största förändringen mellan undersökningarna. Avseende handledare för doktorander inom hälsa och livsstil är den största skillnaden i instämmande att handledarna anger en betydligt högre instämmandegrad på påståendet om regelbunden seminarieverksamhet, där instämmandegraden är 97 % jämfört med totalen 79 %. För hela området ger handledare från hälsa och livsstil en högre grad av instämmande jämfört med totalen. Avseende handledare för doktorander inom informationsteknologi ser vi störst skillnad i påståendet om regelbunden seminarieverksamhet där instämmandegraden är lägre, 65 % jämfört med totalen 79 %. Anmärkningsvärt är också att påståendet om tillräckligt många relevanta kurser får en högre instämmandegrad bland handledarna inom informationsteknologi, 61 % jämfört med totalen på 53 %. Bland handledare för doktorander inom innovationsvetenskap är instämmandegraden något lägre på påståendena inom detta område jämfört med totalen, störst är skillnaden på påståendet om att doktoranderna har tillgång till tillräckligt många seminarier, med en instämmandegrad på 57 % i gruppen jämfört med värdet 67 % totalt sett. Tabell 6 Sida 9(30)

11 I detta frågeområde fanns det även en fråga om hur man bedömer forskarutbildningen vid sin forskarutbildningsmiljö i ett spann från mycket dålig till mycket bra, resultatet på denna fråga återges i tabell 7. Observera att frågan har omformulerats jämfört med 2014 års undersökning vilket gör det svårt att dra slutsatser över tid. 3 Vid en jämförelse mellan de olika handledargrupperna och det totala resultatet kan vi se att handledarna med doktorander inom informationsteknologi anger högst betyg, 89 % anger bra och 5 % mycket bra. Bland handledarna med doktorander inom innovationsvetenskap framstår resultatet mer splittrat då 50 % anger omdömet bra och 19 % anger dålig som omdöme. Bedömning av forskarutbildningen vid forskarutbildningsmiljön HU 2017 HU 2014 H&L IT IV 1. Mycket dålig 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 2. Dålig 5 % 4 % 0 % 0 % 19 % 3. Varken dålig eller bra 19 % 21 % 27 % 5 % 25 % 4. Bra 68 % 57 % 64 % 89 % 50 % 5. Mycket bra 7 % 18 % 9 % 5 % 6 % Tabell 7 I slutet av denna del av enkäten fanns det möjlighet för respondenterna att skriva ner positiva och/eller negativa aspekter avseende sin forskarutbildningsmiljö. Nedan redovisas några av de positiva och negativa aspekterna. Det återges både exakta formuleringar och sammanfattningar från respondenternas svar. Observeras bör att resultatet bäst ses utifrån vilken forskarutbildningsmiljö handledaren/respondenten befinner sig i, med andra ord, vad som lyfts fram i en miljö kan vara mindre aktuellt i en annan. Positivt om forskarutbildningsmiljön: Interaktion mellan handledare och doktorander är mer nära och sker mer regelbundet, särskilt vid seminarier och individuell handledning. Att ha handledarkollegium med jämna mellanrum anses vara mycket positivt, där handledarna lär sig ömsesidigt om hur man genomför doktorandkurser och hur man effektivt handleder. Många handledare har lång erfarenhet och många handledare är hängivna. Studierektorn driver många bra frågor och utvecklar utbildningen. Den är mycket välorganiserad akademiskt och administrativt. En upplevd öppenhet i forskarutbildningsmiljön. Interdisciplinär, finns stor kompetens i gruppen, mångfacetterad, generös attityd till varandra. 3 Frågan var formulerad annorlunda i HU2014: Hur bedömer du forskarutbildningsmiljön vid den forskningsmiljö (miljö/grupp/labb) där du i huvudsak handleder? Sida 10(30)

12 Negativt om forskarutbildningsmiljön: Både en för liten volym av doktorander och en för stor volym av forskarstuderande problematiseras. Antal seminarier anses inte vara tillräckliga och anses inte återkomma regelbundet samt att disputerad personal inte i tillräckligt hög grad prioriterar dessa utifrån exempelvis hård arbetsbelastning. För lite incitament för excellens för doktorander. Högskolan har fortfarande inte förstått vilken tid och vilka resurser som krävs för kvalitativt och kvantitativ tillräckligt bra forskarutbildning. Miljön gör sitt absolut yttersta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt men det sker till stor del på ofinansierad tid. Stort industriberoende, alla doktorander klarar inte att samarbeta med industrin. Svårigheter att involvera doktorander i undervisning. Önskemål om större systematik i den vardagliga seminarieverksamheten samt fler externa inbjudna föreläsare. Hur en mer utvecklad "doktorandkultur kan komma till med mer drivande doktorander och att det är upp till seniora forskare att få det att hända. Högre grad av intern samverkan på Högskolan efterfrågas. Sida 11(30)

13 3.4 Handledningens form och innehåll Den individuella studieplanen Området inleds med påståenden som handlar om den individuella studieplanen (ISP). Se tabell 8 för att se hur resultatet fördelar sig. I denna del av enkäten ställs också en fråga huruvida den individuella studieplanen uppdateras minst en gång per år, vilket 95 % svarar att ja, så är fallet (studieplanen ska enligt Högskolans riktlinjer uppdateras minst en gång om året). Påståenden inom området Handledningens form och innehåll avseende den individuella studieplanen Den individuella studieplanen har en funktion som är klar och tydlig för mig. Den individuella studieplanen är ett adekvat styrinstrument för forskarutbildningen. Den individuella studieplanen avspeglar hur långt mina forskarstuderande har kommit i sina forskarstudier. Den individuella studieplanen innehåller en planering för hur mina forskarstuderande blir klara inom givna tidsramar. Den individuella studieplanen beskriver vilka kurser som den forskarstuderande ska gå. HU2017 HU2014 H&L IT IV 78 % 81 % 82 % 83 % 65 % 74 % 71 % 84 % 76 % 60 % 77 % 73 % 83 % 76 % 71 % 76 % 70 % 85 % 75 % 65 % 80 % 78 % 79 % 88 % 70 % Den individuella studieplanen beskriver min handledarinsats. 61 % 65 % 66 % 61 % 53 % Den individuella studieplanen beskriver finansieringen av mina forskarstuderandes hela forskarutbildning. Den individuella studieplanen diskuteras med studierektorn för forskarutbildningen. 50 % 43 % 67 % 41 % 31 % 87 % 85 % 95 % 91 % 71 % Totalt för (del av) indexområdet. 73 % 63 % 80 % 74 % 62 % Det påstående som får högst grad av instämmande totalt sett bland påståenden om den individuella studieplanen är påståendet om att ISP diskuteras med studierektor för forskarutbildningen med 87 % (studierektor ska alltid vara delaktig i framtagandet av studieplanen). Lägst värde får påståendet om att studieplanen beskriver finansieringen av forskarstudierna under hela utbildningstiden med 50 %. De flesta påståenden får högre värde i denna del av enkäten jämfört med förra undersökningen, totalt sett har instämmandegraden för dessa påståenden ökat med 10 %. Ett påstående som dock får lägre grad av instämmande som bör uppmärksammas är den om att funktionen med ISP är tydlig för handledaren. Avseende de olika grupperna av handledare kan det konstateras att handledare inom hälsa och livsstil ger högst grad av instämmande på påståendena om studieplanen (högre värden på nästan alla påståenden jämfört med totalen). Det som bör noteras avseende handledarna med doktorander inom informationsteknologi är att de ger högre grad av instämmande på de Tabell 8 Sida 12(30)

14 påståenden som handlar om syftet/funktionen med studieplanen jämfört med totalen. Bland handledare med doktorander inom innovationsvetenskap svarar dessa handledare med en betydligt lägre grad av instämmande på påståendena om den individuella studieplanen (både innehållsmässigt och synen på studieplanen) jämfört med totalen. I tabell 9 framgår resultatet på en fråga där respondenterna fått göra en uppskattning om hur ofta, i genomsnitt, huvudhandledarna respektive biträdande handledarna träffar sina doktorander för handledning. Av resultatet framgår det att huvudhandledare i högre grad än biträdande handledare träffar doktorander varje vecka. Jämfört med undersökningen från 2014 så uppger en lägre andel av de biträdande handledarna att de träffar sina doktorander varje vecka, medan det är en högre andel av huvudhandledarna som uppger detta nu jämfört med Skulle man summera resultatet utifrån de som anger att de träffar doktoranderna varje vecka och varannan vecka kan vi konstatera att denna andel minskat både för huvudhandledare och för biträdande handledare. Uppskattning hur ofta handledare i genomsnitt träffar sina forskarstuderande för handledning Som huvudhandledare: Som biträdande handledare: HU 2017 HU 2014 HU 2017 HU 2014 Varje vecka 33 % 21 % 20 % 27 % Varannan vecka 23 % 53 % 17 % 27 % Varje månad 37 % 21 % 49 % 19 % 1-2 gånger per termin 7 % 5 % 15 % 19 % Mer sällan 0 % 0 % 0 % 8 % Tabell 9 Under detta frågeområde fanns det en fråga som lydde Hur är din erfarenhet av att samarbeta huvudhandledare och biträdande handledare? En stor majoritet av respondenterna har en bra eller mycket bra erfarenhet av samarbetet mellan biträdande handledare och huvudhandlare, 87 % anger detta, andelen var 91 % i undersökningen från Sida 13(30)

15 3.4.2 Handledarens fokus på olika moment i forskarutbildningen I tabell 10 visas resultat på påståenden om hur mycket tonvikt i handledningen som läggs på olika moment i forskarutbildningen. Påståenden inom området Handledningens form och innehåll avseende hur mycket tonvikt som läggs på olika moment I min handledning lägger jag stor tonvikt på att ansöka om forskningsmedel för forskarstuderande. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att formulera avhandlingens syfte och frågeställningar. HU2017 HU2014 H&L IT IV 48 % 57 % 52 % 55 % 31 % 74 % 79 % 69 % 78 % 76 % I min handledning lägger jag stor tonvikt på att ge litteraturtips. 72 % 69 % 75 % 72 % 69 % I min handledning lägger jag stor tonvikt på att hjälpa till med att hitta relevanta kurser. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att uppmuntra till att delta i högskolepedagogiska kurser. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att uppmuntra till presentation av delar av avhandlingen på seminarier. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att under forskarutbildningen uppmuntra till publicering. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att ge feedback på forskarstuderandes pågående vetenskapliga arbeten. I min handledning lägger jag stor tonvikt på att diskutera med mina forskarstuderande om deras karriär efter examen. 61 % 59 % 58 % 64 % 60 % 46 % 50 % 47 % 50 % 39 % 78 % 75 % 84 % 74 % 75 % 91 % 95 % 95 % 97 % 80 % 94 % 94 % 98 % 93 % 91 % 61 % 66 % 65 % 70 % 45 % Tabell 10 I handledningen bland Högskolans handledare läggs det allra störst tyngdpunkt på att ge feedback på forskarstuderandes pågående vetenskapliga arbeten och att uppmuntra till publicering under forskarutbildningen. Minst tyngdpunkt (utifrån dessa alternativ) läggs på att uppmuntra doktoranderna till att delta på högskolepedagogiska kurser. Jämfört med den förra handledarundersökningen så är den största förändringen att alternativet som handlar om att ansöka om forskningsmedel för forskarstuderande minskat mest i instämmandegrad. Det finns en del som skiljer åt bland handledargrupperna avseende hur handledarna prioriterar olika moment i forskarutbildningen. Handledare med doktorander inom hälsa och livsstil anger i högre grad att de uppmuntrar till presentation av delar av avhandlingen på seminarier jämfört med de andra handledargrupperna. Handledare med doktorander inom informationsteknologi anger i högre grad att de lägger tonvikt på att diskutera med sina forskarstuderande om deras karriär efter examen jämfört med de andra handledargrupperna. Inom denna handledargrupp är det även en högre grad av instämmande i påståendet om att stor tonvikt läggs på att hjälpa till med att hitta relevanta kurser. Avseende handledare för doktorander inom innovationsvetenskap är det klart högst instämmandegrad i påståendet om att ge feedback på forskarstuderandes pågående vetenskapliga arbeten. Sida 14(30)

16 3.5 Krav och förväntningar Denna del av undersökningen inleds med frågan Upplever du att du kan leva upp till de krav och förväntningar som de forskarstuderande ställer på dig som handledare? Resultatet framgår av tabell % anger att de upplever att de oftast kan leva upp till forskarstuderandes krav och förväntningar. Största skillnaden jämfört med handledarundersökningen 2014 är att det denna gång inte är någon som uppger att de sällan kan leva upp till krav och förväntningar, vilket ett antal handledare uppgav förra gången. Efterföljande del av enkäten går in på vad handledarna anser vara orsaker till att krav och förväntningar inte alltid kan nås, se tabell 12. Observera att de som svarade att de alltid lever upp till de forskarstuderandes krav och förväntningar inte besvarade påståendena om krav och förväntningar. Lever upp till forskarstuderandes krav & förväntningar HU 2017 HU 2014 Aldrig 0 % 0 % Sällan 0 % 9 % Oftast 85 % 71 % Alltid 15 % 21 % Tabell 11 Påståenden inom området Krav och förväntningar: Jag upplever att jag inte alltid kan leva upp till de forskarstuderandes krav och förväntningar och att detta beror på: HU2017 HU2014 H&L IT IV För få tilldelade handledningstimmar. 56 % 66 % 60 % 47 % 60 % För högt ställda krav och förväntningar från de forskarstuderande. 33 % 37 % 35 % 26 % 37 % För stor diskrepans mellan de forskarstuderandes ämnesval och mitt eget forskningsområde. 24 % 17 % 27 % 11 % 35 % För många forskarstuderande att handleda. 10 % 19 % 2 % 10 % 20 % För splittrad arbetssituation. 61 % 66 % 52 % 64 % 70 % De klart främsta anledningarna till att handledare inte upplever sig kunna leva upp till de forskarstuderandes krav och förväntningar beror på en för splittrad arbetssituation och för få tilldelade handledningstimmar. Resultatet skiljer sig åt på flera påståenden jämfört med handledarundersökningen från 2014, de flesta påståendena har fått en mindre grad av instämmande jämfört med tidigare. Störst skillnad där instämmandegraden har minskat återfinns i påståendena att man inte kan nå upp till krav och förväntningar på grund av för få tilldelade handledningstimmar samt på grund av för många forskarstuderande att handleda. Sett till de olika handledargrupperna finns det några saker att notera. Angående handledargruppen inom hälsa och livsstil är det en betydligt lägre instämmandegrad på påståendena att man inte når upp till krav och förväntningar på grund av för många Tabell 12 Sida 15(30)

17 forskarstuderande att handleda samt på grund av en för splittrad arbetssituation jämfört med de andra handledargrupperna. Sett till handledarna inom informationsteknologi anger de på de flesta påståenden en lägre grad av instämmande jämfört med det totala resultatet, undantaget är påståendet om en för splittrad arbetssituation. För handledargruppen inom innovationsvetenskap är det särskilt tre påståenden som får en högre grad av instämmande jämfört med de andra handledargrupperna och det är påståendena om för stor diskrepans mellan de forskarstuderandes ämnesval och eget forskningsområde, påståendet om för många forskarstuderande att handleda samt påståendet om en för splittrad arbetssituation. Sist i detta frågeområde fanns den en fritextsfråga om det fanns något annat som bidrar till att man som handledare inte (alltid) upplever sig leva upp till krav och förväntningar. Det som lyfts fram är doktorandens motivation, för hög arbetsbelastning samt för höga krav från doktoranden om tid för återkoppling av inskickat material. Sida 16(30)

18 3.6 Kompetensutveckling och stöd i handledarskapet Denna del av enkätundersökningen handlar om kompetensutveckling och stöd i handledarskapet. Den första frågan handlar om handledaren har deltagit på den forskarhandledarkurs som anordnas av Högskolan i Halmstad. Resultatet på frågan finns i tabell 12. Där framgår det att det är 58 % sim har gått kursen vid Högskolan. Vid en jämförelse med 2014 års undersökning framgår det att det är en lägre andel som genomgått kursen utifrån årets resultat, sett till antalet personer så är det dock fler som har gått kursen vid denna tidpunkt jämfört med Det är klart högst andel handledare inom informationsteknologi som har genomgått kursen. De som svarat att de genomgått kursen fick en besvara ett påstående som lyder Forskarhandledarkursen vid Högskolan i Halmstad har varit ett stöd för mig i min roll som handledare där blev instämmandegraden 68 %, vid undersökningen 2014 var instämmandegraden 66 %. Andel som genomgått Högskolans forskarhandledarkurs HU 2017 HU 2014 H&L IT IV Ja 58 % 65 % 52 % 74 % 47 % Nej 42 % 35 % 48 % 26 % 53 % Tabell % av respondenterna anger att de deltagit på någon forskarhandledarutbildning utanför Högskolan i Halmstad. Följande lärosäten namnges i den efterföljande fritextfrågan om var handledaren genomfört utbildningen: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Skövde samt ett antal utländska lärosäten. En del respondenter uppger att de genomgått docentkurser. I vissa fall uppger respondenterna en omfattning på utbildningen: 4 dagar, 2+3 hp, ca 4,5 hp. Instämmandegraden på påståendet Jag upplever ett behov av ytterligare kompetensutveckling gällande handledarskap av forskarstuderande är 51 %, i 2014 års undersökning var instämmandegraden något högre på samma fråga, 54 %. 35 % av respondenterna valde att svara på frågan Om du upplever ett behov av ytterligare kompetensutveckling gällande handledarskap av forskarstuderande, ange gärna vilken form av kompetensutveckling. Nedan sammanfattas några av respondenternas förslag på vad kompetensutvecklingen skulle kunna vara: Diskussionsforum/regelbundna träffar för handledare under arrangerade former med uppriktigt utbyte av erfarenheter och tydligare diskussioner kring olika traditioner och förväntningar inom olika discipliner. Skulle kunna ta upp någon form av problematik/utmaningar i handledarsituationen. Att detta skulle kunna ledas av någon som kan hjälpa till att dra slutsatser och föreslå verktyg. En handledargrupp som aktivt jobbar med eventuella "problem" som dyker upp. Sida 17(30)

19 Inget behov av formaliserad kompetensutveckling. Diskussioner med handledarkollegor sker fortlöpande för att utbyta erfarenheter. Behov av fortlöpande och kontinuerlig utveckling inom handledning planeras via kompetensutvecklingsplan, som uppdateras årligen. Mer kunskap om Högskolans styrdokument. Ledarskapsutbildning Önskemål att genomgå Högskolans forskarhandledarkurs. 56 % är instämmandegraden på nästkommande påstående som handlar om respondenternas intresse av att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete i forskarutbildningen, nästan samma värde som i 2014 års undersökning (55 %). Därefter kommer ett påstående huruvida respondenten känner behov av att diskutera handledningsrelaterade frågor med sina handledarkollegor, där är instämmandegraden 70 % ungefär samma instämmandegrad som i 2014 års undersökning (71 %). I tabell 14 presenteras resultatet på frågan huruvida handledarens forskningsmiljö anordnar schemalagda möten där handledarfrågor diskuteras. 49 % svarar ja, i 2014 års undersökning var det 26 % som svarade ja, alltså en betydligt högre andel nu som anger att det finns schemalagda möten. Tilläggas bör att det är stor skillnad på resultatet på denna fråga vid en jämförelse mellan handledargrupperna, där andelen som svarar ja på denna fråga är betydligt högre bland handledare inom Hälsa och livsstil och betydligt lägre bland handledare inom informationsteknologi. Att betydligt fler handledare har tillkommit från hälsa och livsstil jämfört med 2014 års undersökning kan ge svar på varför det är så stor skillnad i det totala resultatet vid jämförelsen över tid. I en fråga som kommer därefter uppger 75 % att de har tillgång till informellt nätverk vid sin forskningsmiljö där de kan diskutera handledarfrågor. Anordnar din forskningsmiljö schemalagda möten där frågor som rör handledning diskuteras? HU 2017 HU 2014 H&L IT IV Ja 49 % 26 % 81 % 11 % 53 % Nej 38 % 59 % 14 % 68 % 33 % Vet ej/ingen uppfattning 13 % 15 % 5 % 21 % 13 % Tabell 14 Sida 18(30)

20 3.7 Examensmålen för forskarutbildningen I denna del av undersökningen fick respondenterna svara på påståenden som handlar om examensmålen för forskarutbildningen som finns i Högskoleförordningens bilaga 2. Till varje examensmål skulle handledarna besvara i vilken grad handledaren instämmer på påståendet Jag anser att de forskarstuderande ges möjlighet att tillägna sig nedanstående kunskaper och färdigheter. I de allra flesta examensmålen instämmer handledarna i hög grad att forskarstuderande ges möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter. Det examensmål som får högst värde är Presentera och diskutera forskningsresultat internationellt som får instämmandegraden 90 %. Näst därefter kommer examenmålet Bidra till kunskapsutvecklingen inom forskningsområdet som får instämmandegraden 88 %. Det examensmål som har lägst instämmandegrad är Stödja andras lärande med värdet 73 %. Det examensmål där flest svarar Vet ej/ingen uppfattning är Planera och genomföra andra kvalificerade arbetsuppgifter, där 18 % av handledarna uppger detta. Sida 19(30)

21 3.8 Om doktorandguiden I enkäten fick också handledarna besvara frågan om de känner till Högskolan i Halmstads doktorandguide (hh.se/doktorandguiden). 77 % av handledarna uppgav att de känner till doktorandguiden. De som uppgav att de känner till guiden fick följdfrågan huruvida man är tillfredsställd med innehållet i doktorandguiden, där blev instämmandegraden 73 %. Dessa respondenter hade även möjlighet att komma med förslag på önskemål om förändringar i guiden, men där framkom inga specifika önskemål. Sida 20(30)

22 3.9 Avslutande frågor Handledarundersökningen avslutas med tre avslutande frågor, Vad anser du vara den främsta utmaningen i handledarskapet? Vad anser du vara de mest positiva aspekterna med handledarskapet? och till sist Vilka övriga erfarenheter av att vara handledare vill du lyfta fram? Nedan presenteras några av svaren på dessa frågor. Främsta utmaningen i handledarskapet? Skapa synergi bland doktorander att få doktorander att hjälpa varandra. Anpassa handledningen för varje doktorand för att uppnå måluppfyllelse i forskarutbildningen utifrån doktorandens förutsättningar, behov, förväntningar och kompetens som kan variera mycket. Att i lämplig takt leda/lotsa doktoranden fram till att bli en självständig och kunnig forskare. För mycket byråkrati/administrativt arbete kring enskild doktorand som tar tid från handledningen. Tidsbrist. Utmaning med tvärvetenskap. Bedöma doktorandens situation och förstå när det är dags för att pusha, hålla tillbaka eller inspirera. Finansieringen av doktoranderna. Att göra en lämplig uppföljning av doktorandens framsteg så att doktoranden kan slutföra examen inom den angivna tiden. Doktorandens kapacitet. De mest positiva aspekterna med handledarskapet? Följa hur doktoranderna utvecklas professionellt och personligen samt hur de utvecklar självständighet. Att ge vägledning i doktorandens intellektuella utveckling för att hjälpa dem att uppnå sin fulla potential. Vara med i processen hur en forskare formas. Hur handledningsrelationen resulterar i insikter och generar kunskaper. Nya lärorika utmaningar. Lärandet, att handledarrelationen med doktoranderna gör att man håller sig uppdaterad inom ett bredare område som man inte haft samma kunskap om annars. Kontakten och samarbetet med doktoranderna. Hur man växer som ledare. Stimulerande. Att arbeta med kreativa och kunskapshungriga individer. Gemensam utveckling i teamet. Hur kritisk utvärdering av doktorandens texter hjälper handledarens vetenskapliga förmåga. Sida 21(30)

23 Övriga erfarenheter av att vara handledare? Det är kul! Bästa sättet att forska! Fantastiskt kul och samtidigt hopplöst krävande. Denna friktion är viktig att utnyttja på rätt sätt. Vikten av att vara lyssnande men också ge skarp och saklig kritik under hela handledningsperioden är centrala punkter för att utveckla självständiga och kritiska forskare. Dela framgång och motgång! Sida 22(30)

24 4. Analys I detta kapitel presenteras några av de mer noterbara resultaten från undersökningen, där det är möjligt ställs resultatet mot resultat från doktorandbarometern samt resultat och åtgärder från handledarundersökningen Omfattningen av handledningen I handledarundersökningen 2017 framkommer det att det är en högre grad av handledarna som har sin handledningstid preciserad nu jämfört med undersökningen Sedan förra handledarundersökningen har en miniminivå avseende handledningstid införts vid Högskolan som varje doktorand vid Högskolan i Halmstad har rätt till, det är upp till respektive akademi att sätta upp en annan nivå så länge den överstiger miniminivån (vilket också gjorts på vissa håll). Frågan om en gemensam modell för handledningstid på Högskolan lyftes av forskarutbildningsutskottet i samband med den förra handledarundersökningen. Utifrån resultatet i handledarundersökningen kan det tolkas att detta har medfört en mer tydlig fördelning av handledartid jämfört med tidigare. I undersökningen ställs också en fråga där respondenterna fått uppskatta hur ofta, i genomsnitt, handledarna träffar sina doktorander för handledning. Av resultatet framgår det att det är en lägre andel handledare som träffar sina doktorander i intervallet varje vecka och varannan vecka nu jämfört med Detta kan ställas mot resultat i doktorandbarometern 2017 där uppskattningen av hur mycket handledningstid man får har gått ner jämfört med doktorandbarometern Det kan finnas behov att ytterligare analysera hur fördelningen av handledningstid ser ut i relation till den miniminivå som finns. Forskarutbildningsutskottet skulle kunna lägga fokus på detta i samband med uppföljning av doktorandernas individuella studieplaner. Kurser på forskarnivå Påståendet Jag bedömer att mina forskarstuderande har tillgång till tillräckligt många relevanta forskarutbildningskurser vid Högskolan i Halmstad får en högre grad av instämmande nu jämfört med Instämmandegraden är ändå relativt låg. Detta resultat kan ses tillsammans med resultat från doktorandbarometern där väldigt få forskarstuderande instämmer i påståendet att det finns tillräckligt med relevanta forskarkurser för respektive forskningsområde vid Högskolan. Detta resultat, med en låg grad av instämmande kunde man även se 2014 när undersökningarna genomfördes senast. Ett insatsförslag som lyftes i både doktorandbarometern och handledarundersökningen var att förbättra informationen om forskarutbildningskurser som ryms inom den egna forskarutbildningen genom att förbättra Högskolan i Halmstads gemensamma webbsida för forskarkurser. En utveckling av webbsidan återstår att genomföras. Forskarutbildningsutskottet har anledning att bevaka att denna fråga kommer framåt. För att kunna vidga doktorandernas möjligheter till få tillgång till relevanta kurser måste även kurser på andra lärosäten inventeras och göras tillgängliga för Högskolans doktorander. Att upprätta samarbetsavtal med andra lärosäten kan strukturera Sida 23(30)

25 och underlätta detta. Sedan förra handledarundersökningen har forskarutbildningsutskottet fortsatt att arbeta med att skapa nya högskoleövergripande kurser på forskarnivå som både bidrar till ett större utbud av kurser och som möjliggör gemensamma teman för Högskolans forskarutbildningsämnen. Den individuella studieplanen De flesta påståenden som handlar om den individuella studieplanen får högre värde i denna enkät jämfört med den förra undersökningen från Sedan den förra handledarundersökningen från 2014 har utformningen av den högskolegemensamma ISP mallen ändrats, den nya mallen för ISP började gälla år Utifrån denna vetskap kan vi konstatera att den nya ISP mallen upplevs tydligare visa den forskarstuderandes progression, planering av studierna med slutmål inom givna tidsramar samt planering av kurser. Ett påstående som dock får lägre grad av instämmande i handledarundersökningen som bör uppmärksammas är den om att funktionen med ISP är tydlig för handledaren. Det finns även förbättringspotential i ISP när vi ser på resultatet från doktorandbarometern där en lägre grad av doktoranderna instämmer i påståendena att studieplanen ger stöd i forskarstudierna och att den individuella studieplanen innehåller tydliga mål för forskarutbildningen. Det finns alltså behov att se över vissa delar i mallen för den individuella studieplanen, speciellt i relation till hur målen återfinns i studieplanen. Forskarutbildningsutskottet har planer på att göra en ny uppdatering av ISP mallen. I samband med detta skulle det vara lägligt att diskutera med handledare och doktorander hur studieplanen på ett bättre sätt kan vara ett stöd för den forskarstuderande och handledarna i utbildningen samt diskutera kring studieplanens funktion och syfte. Positivt att notera är att både i handledarundersökningen och doktorandbarometern 2017 uppger en hög andel av respondenterna att den individuella studieplanen regelbundet följs upp. Kompetensutveckling och stöd i handledarskapet Många handledare har många idéer på hur handledarskapet kan stärkas vid Högskolan, något vi kan se både i årets handledarundersökning liksom i undersökningen från I handledarundersökningen återkom det flera gånger förslag på forum/träffar/seminarier där handledarfrågor skulle kunna diskuteras. Ett annat förslag var att ha en (rådgivande) handledargrupp som aktivt jobbar med eventuella "problem" som dyker upp. I förslagen på diskussionsforum/regelbundna träffar för handledare lyftes vikten av att detta sker under arrangerade former och att de resulterar i uppriktigt utbyte av erfarenheter. Samt att det var ett sammanhang där diskussioner skulle kunna föras kring olika traditioner och förväntningar inom olika discipliner. Dessa träffar skulle också kunna ta upp någon form av problematik/utmaningar i handledarsituationen. Dessa sammanhang föreslås kunna ledas av någon som kan hjälpa till att dra slutsatser och föreslå verktyg. I handledarundersökningen kan vi också se att det finns en hög grad av instämmande i påståendet som handlar om upplevt behov av att diskutera handledningsrelaterade frågor med sina handledarkollegor. I handledarundersökningen 2014 konstaterades även där att det fanns en majoritet av handledarna som känner ett behov av att diskutera handledarfrågor med sina Sida 24(30)

26 handledarkollegor. Resultatet från handledarundersökningen 2014 gjorde också att forskarutbildningsutskottet lyfte frågan om en högskoleövergripande handledarseminarieserie. En sådan handledarseminarieserie blev aldrig verklighet. Med anledning av resultaten från båda handledarundersökningarna finns det argument för att forskarutbildningsutskottet återigen ta upp frågan om sammanhang där handledare kan mötas, utöver ordinarie möten inom doktorandernas handledargrupper. Utskottet bör också bevaka att frågan tas vidare. Vidareutveckling av doktorandguiden I både doktorandbarometern 2017 och i handledarundersökningen 2017 ställdes en fråga om kännedomen om Högskolan i Halmstads doktorandguide (hh.se/doktorandguiden). 77 % av handledarna och 70 % av doktoranderna uppgav att de känner till doktorandguiden. Här finns det alltså mer att göra för att komma ut med information om doktorandguiden. De som uppgav att de känner till guiden fick svara på följdfrågan huruvida man är tillfredsställd med innehållet i doktorandguiden, där blev instämmandegraden 73 % bland handledare och 68 % bland doktorander. Utifrån detta kan det konstateras att det finns behov att se över innehållet i doktorandguiden för att bättre motsvara önskemål om information. Ytterligare analys av resultatet utifrån respektive forskarutbildningsområde Denna rapport presenterar resultatet från handledarundersökningen 2017 på ett övergripande plan med några få kommentarer om respektive forskarutbildningsområde. Respektive forskarutbildningsmiljö bör göra ytterligare analyser av resultatet som hör till respektive forskarutbildning/handledargrupp för att identifiera specifika förbättringsområden. Detta är ett arbete för de berörda forskningsmiljöerna Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS). Forskarutbildningsutskottet bör följa upp vad forskarutbildningsmiljöerna har identifierat för förbättringsområden och hur miljöerna har arbetat med dessa. Sida 25(30)