RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:1 Mätning av PM 1, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under april-juni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 21
Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID HORNSGATAN 18 UNDER APRIL-JUNI 2 SAMT UNDER MOTSVARANDE PERIOD 1994-1999... 3 INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 3 Meteorologi... 3 Trafik... 3 PM 1 och PM 2.5... 3 Flyktiga kolväten, VOC... 3 Polycykliska aromatiska kolväten, PAH... 4 MÄTPLATSER... 4 METEOROLOGI... 5 Temperatur... 5 Vindhastighet... 6 Vindfält... 6 Vindriktningsfördelning... 7 Solinstrålning (globalstrålning)... 8 TRAFIK... 9 PARTIKLAR, PM 1 OCH PM 2.5... 9 PM1... 1 PM2.5... 11 BENSEN OCH TOLUEN... 12 POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN, PAH... 14 JÄMFÖRANDE MÄTNINGAR... 16 Rosenlundsgatan 6, taknivå... 16 PM 1... 16 Bensen och toluen... 17 PAH... 18 Kväveoxider NO x, kvävedioxid NO 2 och kolmonoxid CO... 19 SLB-analys 2
April 21 Mätning av PM 1, PM 2.5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under apriljuni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 Inledning I denna rapport redovisas resultatet från mätningar av partiklar, PM 1 och PM 2.5, flyktiga kolväten, VOC, och polycykliska aromatiska kolväten, PAH, under perioden 46-69 vid Hornsgatan 18. Mätresultaten jämförs med motsvarande mätningar av partiklar och kolväten vid Rosenlundsgatan 6, taknivå, samt kväveoxider och kolmonoxid vid Hornsgatan 18. Resultaten ställs i relation till meteorologiska parametrar i taknivå vid Södermalm och trafikflöden vid Hornsgatan 18. Mätningarna har gjorts för sjätte året i rad i en mätsekvens som är årligt återkommande. Syftet är att öka kunskapen om luftföroreningar i trafikmiljö och studera haltförändringar över tiden. Sammanfattning Meteorologi Medeltemperaturen under perioden var 1.5 o C, vilket är högre än medelvärdet under mätperioderna de senaste fem åren. Vindhastigheten var 3.5 m/s i genomsnitt som är i nivå med de föregående fem årens resultat. Andelen sydliga och sydostliga vindar var större under 2 än medelvärdet under 1994 till 1999 vilket innebär något mer gynnsamma förhållanden för lägre luftföroreningshalter än de föregående fem åren. Sammantaget gav de meteorologiska förhållandena förutsättningar för lägre luftföroreningshalter under mätperioden 2 jämfört med medelperioden under de senaste fem åren. Trafik Det totala trafikflödet räknat som dygnsmedelvärde var under perioden 2 ca 34 vilket var ungefär som medelvärdet de senaste sex åren. PM 1 och PM 2.5 En pågående fastighetsrenovering vid Hornsgatan 112 under mätperioden innebar att byggdamm från renoveringsarbetet påverkade PM 1 -mätningen på sådant sätt att högre halter uppmättes, 47 µg/m 3 som periodmedelvärde, jämfört med tidigare år. Hur stor påverkan var på PM 1 -halterna går ej att fastställa. Någon relevant trendanalys kan inte göras p. g. a. dessa störningar. Den finare partikelfraktionen, PM 2.5, påverkas i mindre grad då denna i stor utsträckning utgörs av långdistanstransporterade partiklar. Halterna i denna fraktion bedöms därför var i det närmaste opåverkade av renoveringsarbetet. PM 2.5 -halterna vid Hornsgatan 18 var 15 µg/m 3 i genomsnitt vilket är ungefär samma nivå som de föregående två åren. Medelvärdet av PM 1 för årets mätperiod var 47 µg/m 3. EU-gränsvärdet för dygnsmedelvärden under helår är 5 µg/m 3 och får ej överskridas mer än 35 dygn per år. Vid Hornsgatan var antalet dygnsmedelvärden som överskrider 5 µg/m 3 under mätperioden 27 st. Flyktiga kolväten, VOC Bensenhalten vid Hornsgatan 18 visar ingen tydlig trend under de sex år som mätningarna har pågått. Medelvärdet för perioden 2 var 5 µg/m 3 vilket är högre än Naturvårdsverkets förslag till miljökvalitetsnorm, 2,5 µg/m 3. Periodmedelvärdet för toluen under 1999, 17 µg/m 3, var det lägsta sedan mätningarna startade 1994 och trenden av årliga haltminskningar fortsätter. Minskningen är 3
dock liten från 1998 till 1999. Periodmedelvärdet för toluen var klart lägre än IMM:s, Institutet för miljömedicin, förslag till lågrisknivå, 37 µg/m 3. Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Periodmedelvärdet för summan av 14 st polycykliska aromatiska kolväten för 2, 19 µg/m 3, var något högre än året innan. Även genomsnittshalten av bens(a)pyren,,76 ng/m 3, var högre än året innan och klart högre än IMM:s lågrisknivåvärde,,1 ng/m 3. Mätplatser Mätningarna i trafikmiljö av VOC, PAH, PM 1 och PM 2.5 görs 3.5m ovan körbana intill vägkant vid Hornsgatan 18. Gatuavsnittet är starkt trafikerat med ett trafikflöde enligt gatukontorets uppgifter på ca 38 fordon per årsmedeldygn, varav 6 % tung trafik. De meteorologiska mätningarna genomfördes vid Maria Pol medan de parallella mätningarna av PM 1, PM 2.5 och flyktiga kolväten gjordes vid Rosenlundsgatan 6, taknivå. Avståndet mellan Hornsgatan 18 och Maria Pol är ca 5 m och mellan Hornsgatan 18 och Rosenlundsgatan ca 95 m, bild 1. Hornsgatan 18 Maria Pol Bild 1 Rosenlundsgatan 6 Vid gatumätningen var provluftintagen till partikelmätaren för PM 1 - och PM 2.5 placerade ca 3.5 m ovan körbanan. Även provtagaren för VOC placerades ca 3.5 meter över gatan medan provtagaren för PAH var belägen ca 2 meter ovan körbanan. 4
Meteorologi Meteorologiska data, temperatur, vindstyrka, vindriktning och relativ luftfuktighet inhämtades från Södermalm. Temperatur Diagrammet visar temperaturen som periodmedelvärden under 1994 till 2 vid Maria Pol. C O 12 Temperatur Maria Pol, periodmedelvärden 1 1.5 8 9.5 9. 8.8 7.8 8.4 9.4 6 4 2 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Medeltemperaturen under 2 var 1.5 o C vilket var det högsta medeltemperaturen under de år mätningarna pågått. En högre medeltemperatur under denna del av året innebär mindre utsläpp vid 5
kallstarter vilket ger förutsättningar för mindre utsläpp av luftföroreningar jämfört med om mätperioden skulle ha haft lägre medeltemperatur. Vindhastighet Diagrammet visar vindhastigheten som periodmedelvärden under 1994 till 2 vid Maria Pol. m/s 5 Vindhastighet Maria Pol, periodmedelvärden 4,5 4 3,5 3 3.2 3.4 3.7 3.7 3.3 3.5 3.5 2,5 2 1,5 1,5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Medelvindhastigheten under 2 var 3.5 m/s. Detta var i nivå med medelvärdet för de sex senaste åren. Vindfält När en gata kantas av höga byggnader på båda sidor, som vid Hornsgatan 18, uppkommer virvelbildningar som påverkar haltfördelningen i gaturummet. Blåser vinden däremot längs med gatan fördelar sig luftföroreningarna relativt jämt i gaturummet. Om vinden däremot blåser tvärs mot gatans längdriktning uppkommer ett vindfält enligt bilden nedan. Luftföroreningar från körbanorna transporteras till gaturummets läsida där halterna blir förhöjda. 6
Hornsgatan är orienterad i ostnordostlig riktning. Vid nordliga vindar kommer förorenad luft från gatans båda körbanor att föras mot mätplatsen och ge förhöjda halter. Det omvända förhållandet inträffar vid sydliga vindar då mätplatsen exponeras för renare luft som förs ner från taknivå. Vindriktningsfördelning Diagrammet visar vindriktningsfördelningen i procent i respektive vindsektor på Södermalm under mätperioden 2 samt medelvärde under motsvarande period 1994 till 1999. % per sektor 2 18 16 17 Vindriktningsfördelning Maria Pol, periodmedelvärden 17 18 17 2(46-69) 1994-99(46-69) 14 12 14 14 14 14 1 12 1 1 1 1 8 9 6 7 7 4 2 Nord Nordost Ost Sydost Syd Sydväst Väst Nordväst Andelen sydliga vindar var större under 2 jämfört med medelvärdet under 1994 till 1999 vilket innebar att en större andel takluft fördes förbi mätplatsen under 2 jämfört med flerårsvärdet. Andelen nordliga vindar var som flerårsvärdet medan andelen nordvästliga vindar var något större. En större andel sydliga vindar än normalt innebar att perioden 2 var ett något mer gynnsamt år för lägre luftföroreningshalter jämfört med normalåret. 7
Solinstrålning (globalstrålning) Diagrammet visar solinstrålningen på Södermalm under mätperioderna 1994-2 W/m 252 Solinstråling (globalstrålning) Maria Pol 231 2 22 24 197 199 184 176 15 1 5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Solinstrålningen påverkar luftmassans rörelse i vertikalled och har därmed betydelse för utspädningen av luftföroreningar. Solinstrålningen under 2 var som medelvärdet under de föregående sex årens. 8
Trafik I diagrammet framgår uppmätta trafikflöden räknat som dygnsmedelvärde för respektive period under 1994-2. Antal fordon 4 Trafikflöde periodmedeldygn Hornsgatan 18 35 3 34 431 32 787 33 985 38 251 33 883 35 544 34 3 25 2 15 1 5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Det totala trafikflödet räknat som dygnsmedelvärde under perioden 2 var ca 34 vilket var i nivå med medelvärdet för de föregående sex åren. Partiklar, PM 1 och PM 2.5 PM 1 och PM 2.5 definieras som inandningsbara partiklar med en genomsnittlig aerodynamisk diameter på 1 µm respektive 2,5 µm. PM 1 -fraktionen utgörs av partiklar från såväl förbränning som mekaniska processer medan PM 2.5 domineras av partiklar från förbränning, bl.a. energiproduktion och bilavgaser. Både PM 1 - och PM 2.5 -mätningarna genomfördes med TEOM-instrument, modell 14a. 9
PM1 Det första diagrammet visar timvariationen för PM1 under mätperioden medan det andra diagrammet visar dygnsmedelvärden. Det tredje diagrammet visar periodmedelvärden för 1994 till 2. µg/m 3 5 PM 1 timmedlvärden Hornsgatan 45 4 35 3 25 2 15 1 5-4-6-4-14-4-22-5-1-5-9-5-17-5-26-6-3 µg/m³ 14 PM 1 dygnsmedelvärden Hornsgatan 12 1 Hornsgatan PM-1 EU-gränsvärde, 5 µg/m³ 8 6 4 2-4-6-4-16-4-26-5-6-5-16-5-26-6-5 1
µg/m 3 5 PM 1 Hornsgatan 18, periodmedelvärden 45 4 45 47 35 3 37 35 39 35 4 25 2 15 1 5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Periodmedelvärdena för PM 1 vid Hornsgatan 18 visar en årligt ökande trend sedan 1998. Medelvärdet för årets mätperiod var 47 µg/m 3. EU-gränsvärdet för dygnsmedelvärden under helår är 5 µg/m 3 och får ej överskridas mer än 35 dygn per år. Vid Hornsgatan var antalet dygnsmedelvärden som överskrider 5 µg/m 3 under mätperioden 22 st. PM2.5 Det första diagrammet visar timvariationen för PM2.5 under mätperioden och det andra diagrammet visar periodmedelvärden för 1994 till 2. µg/m 3 6 PM 2.5 Hornsgatan 18 5 4 3 2 1-4-6-4-14-4-22-5-1-5-9-5-17-5-26-6-3 11
µg/m 3 2 PM 2.5 Hornsgatan 18, periodmedelvärden 18 16 14 12 16 14 14 15 1 8 6 4 2 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 Halterna av PM 2.5 visar inte en motsvarande ökande trend som PM 1 och är ungefär på samma nivå under 2 som föregående år. Bensen och toluen Nedan redovisas halter av toluen och bensen, två av totalt åtta flyktiga kolväten som analyserats vid Hornsgatan 18. Mätningarna gjordes med diffusionsprovtagare, s k ATD-provtagare, vilka exponerades veckovis. Analyserna av ATD-provtagarna gjordes av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL. 12
Diagrammet visar halterna av bensen och toluen som veckomedelvärden under mätperioden 2 i µg/m 3 vid Hornsgatan 18. µg/m³ 25 Bensen och toluen Hornsgatan 18, veckomedelvärden 2 Bensen Toluen 15 1 5 v14 v15 v16 v17 v18 v19 v2 v21 v22 v23 I diagrammet nedan framgår periodmedelvärden av bensen och toluen under 1994 till 2. µg/m 3 5 Bensen och toluen Hornsgatan, periodmedelvärden 45 4 44 Bensen Toluen 35 3 37 35 25 26 2 21 2 15 17 1 5 9 6 11 8 7 8 5 1994 (411-613) 1995 (41-612) 1996 (41-61) 1997 (47-69) 1998 (47-629) 1999 (46-66) 2 (46-69) Bensenhalten för perioden 2 var den lägsta som uppmätts sedan 1994 och man kan se tendens till en minskande trend. En förklaring till lägre halter kan vara att benseninnehållet har minskats ytterliggare i bensin genom införandet av miljöklass 1. Periodmedelvärdet för toluen var även det det lägsta sedan mätningarna startade 1994 och trenden av årliga haltminskningar fortsätter. 13
Naturvårdsverket har gett förslag på nationell miljökvalitetsnorm för bensen. Föreslagen miljökvalitatsnorm för bensen i µg/m 3 Medelvärdestid Anmärkning Hornsgatan, gatunivå april-maj 2 i µg/m 3 2.5 1 år Aritmetiskt medelvärde 5.4 Mätningarna under april-maj 2 indikerar att föreslagen miljökvalitetsnorm för bensen har överskridits. IMM (Institutet för miljömedicin) har föreslagit omgivningshygieniska gränsvärden för toluen och xylen. VOC Omgivningshygieniskt gränsvärde i µg/m 3 Hornsgatan, gatunivå april-maj 2 i µg/m 3 Toluen 37 17 Xylen (m+p+o) 43 12 Oktan - Butylacetat - Etylenbensen - Nonan - Mätresultaten indikerar att föreslagna omgivningshygieniska gränsvärden för toluen och xylen klarats. För övriga flyktiga kolväten finns inga föreslagna gränsvärden. Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Provtagning gjordes med en högvolymprovtagare vilken avskiljer partiklar större än PM 1. Partikelbundna PAH avsätts på filter medan den halvflyktiga fasen avsätts på polyuretankuddar. Provtagningen gjordes under 14 tvådygnsperioder jämnt fördelade under vardagar. Vecka ett pågick mätningarna under måndag-tisdag samt torsdag-fredag och vecka två under tisdag-onsdag o.s.v.. IVL svarade för preparering och analys av filter och polyuretankuddar. I tabellen visas 14 ämnen i PAHgruppen där halterna för varje ämne avser summan av partikel- och halvflyktig fas samt IMM:s föreslagna omgivningshygieniska gränsvärde för bens(a)pyren. PAH Föreslaget omgivningshygieniskt gränsvärde i ng/m 3 Hornsgatan, gatunivå april-maj 2 i ng/m 3 Bens(a)pyren.1.8 Bens(e)pyren - 1.1 Perylen -.1 Ideno(cd)pyren -.9 Bens(gih)perylen - 2.6 Coronen - 1.2 Fluoranten - 18.5 Fenantren - 45.3 Antracen - 9.1 1-metylfenantren - 3.1 Pyren - 22.9 Bens(a)antracen -.6 Crysen -.6 Bensofluorantener - 1.7 Summa PAH - 18.7 14
Diagrammet nedan visar summan av de 14 analyserade ämnena i PAH-gruppen i partikel- och halvflyktig fas vid Hornsgatan 18 under 1994 till 2. Halten av summa PAH under 2 ökar jämfört med de två senaste åren. En förklaring kan vara att årets provtagningar gjordes med en ny typ av utrustning som avskiljer partiklar större än PM 1. Föregående år användes LIB-provtagare vilken tar samtliga partikelfraktioner. Bytet av provtagningsutrustning kan vara orsak och förklaring till högre halter. ng/m 3 25 Summa PAH i partikel- och halvflyktig fas Hornsgatan 2 PAH-partikelfas PAH-halvflyktig fas 33 15 163 29 31 22 14 1 5 117 16 23 74 11 67 18 91 1994 (411-613) 1995 (41-612) 1996 (41-61) 1997 (47-69) 1998 (47-68) 1999 (46-66) 2 (46-69) Diagrammet nedan visar halterna av bens(a)pyren vid Hornsgatan 18 under 1994 till 2. ng/m 3 2 Bens(a)pyren Hornsgatan 18 1,8 1.84 1,6 1,4 1.55 1.65 1,2 1.35 1 1.5,8,6.76,4,2.37 1994 (411-613) 1995 (41-612) 1996 (41-61) 1997 (47-69) 1998 (47-68) 1999 (46-66) 2 (46-69) Även för bens(a)pyren ökar halten jämfört med året innan. Den föreslagna omgivningshygieniska gränsvärdet på.1 ng/m 3 överskreds. 15
Jämförande mätningar Jämförande mätningar gjordes både vid Hornsgatan 18 och vid Rosenlundsgatan 6 i taknivå. Vid Rosenlundgatan 6 belägen ca 4 m sydost om mätplatsen vid Hornsgatan 18 mättes PM 1 med TEOM-instrument, PAH med högvolym-provtagare och VOC med passiva provtagare. Vid Hornsgatan 18 mättes också kväveoxider och kolmonoxid. Rosenlundsgatan 6, taknivå PM 1 Diagrammet nedan visar periodmedelvärden av PM 1 vid Rosenlundsgatan 6,taknivå 1994-2. µg/m 3 25 PM 1 Rosenlundsgatan 6 tak, periodmedelvärden 2 19 19 18 15 17 16 17 15 1 5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 PM 1 -medelvärdet vid Rosenlundsgatan 6, taknivå, visar ingen tydlig trend under de år som mätningar pågått. De tre senaste åren har halterna varit i stort sett oförändrade. 16
Bensen och toluen Mätningen av bensen och toluen vid Rosenlundsgatan 6 gjordes med passiva provtagare och veckoexponering. Halterna framgår i diagrammet nedan. µg/m 3 3,5 Bensen och toluen veckomedelvärden, Rosenlundsgatan 6 3 Bensen Toluen 2,5 2 1,5 1,5 v14 v15 v16 v17 v18 v19 v2 v21 v22 v23 Periodmedelvärden av bensen och toluen 1996 till 2 vid Rosenlundsgatan 6 visas i nedanstående diagram. µg/m 3 4 Bensen och toluen Rosenlundsgatan, periodmedelvärden 3,5 Bensen Toluen 3.4 3 2,5 2.6 2.6 2.7 2.5 2 1,5 1.5 1.6 1 1.2 1.2 1.1,5 1996 (41-61) 1997 (47-69) 1998 (47-629) 1999 (46-66) 2 (46-69) Toluenhalten ovan tak var på ungefär samma nivå under 2 som under 1997 till 1999 och långtidsriktvärdet klarades med god marginal. Trenden för toluen vid Rosenlundsgatan 6 är svårbestämd. Bensenhalten under 2 sjönk kraftigt jämfört med året före men var på ungefär samma nivå som under 1997 och 1998. Även trenden för bensen är svårbestämd. 17
PAH Mätning av PAH vid Rosenlundsgatan 6 gjordes under mån-fre. Halterna av summa PAH i halvflyktig- och partikelfas vid Hornsgatan 18 och Rosenlundsgatan 6 visas i diagrammet nedan. ng/m 3 12 Summa PAH i halvflyktig- och partikelfas vid Hornsgatan och Rosenlundsgatan 1 18 PAH-partikelfas PAH-halvflyktig fas 8 91 11 6 67 4 1.4 2 1. 28 7.6 Hornsgatan 1999 (46-66) Rosenlundsgatan 1999 (46-66) Hornsgatan 2 (46-69) Rosenlundsgatan 2 (46-69) Halterna av bens(a)pyren i gas- och partikelfas vid Hornsgatan 18 och Rosenlundsgatan 6 visas i nedanstående diagram. ng/m 3,8 Bens(a)pyren Hornsgatan och Rosenlundsgatan,7.76,6,5,4,3.37,2,1,.38 Hornsgatan 1999 (46-66) Rosenlundsgatan 1999 (46-66) Hornsgatan 2 (46-69) Rosenlundsgatan 2 (46-69).5 Halten av bens(a)pyren under 2 var ca 15 ggr högre vid Hornsgatan 18 jämfört med taknivå vid Rosenlundsgatan 6. För summa PAH i partikel- och gasfas var halterna ca 4 ggr högre vid Hornsgatan. 18
Kväveoxider NO x, kvävedioxid NO 2 och kolmonoxid CO Vid Hornsgatan 18 har det under flera år bedrivits kontinuerliga mätningar av NO x och CO. I diagrammen nedan visas periodmedelvärden av NO x, NO 2 och CO under april-juni 1994 till 2. µg/m 1 Kvävedioxid Hornsgatan 18, periodmedelvärden 9 8 7 6 5 64 59 65 58 51 64 61 4 3 2 1 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 µg/m 3 3 Kväveoxider Hornsgatan 18, periodmedelvärden 25 275 262 229 224 2 194 197 195 15 1 5 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 19
mg/m 2 Kolmonoxid Hornsgatan 18, periodmedelvärden 1,8 1,6 1,4 1.8 1.7 1.7 1.6 1.4 1,2 1 1.2 1.2,8,6,4,2 412-69 1994 41-612 1995 41-61 1996 47-69 1997 46-68 1998 46-66 1999 46-69 2 För NO 2 finns ingen tydlig trend. För NO x ses en minskande trend som förefaller ha avstannat de senaste åren. När det gäller CO är trenden också minskande halter med viss avmattning de senaste två åren. 2