Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson
Rapport över arkeologisk förundersökning av påträffad stolpanläggning vid Norderstrand, Visby Bakgrund och sammanfattning I samband med att en del av den gamla campingplatsen vid Norderstrand, Visby socken, Gotlands kommun och län, ska bebyggas med stugor har en omfattande arkeologisk utredning genomförts av ArkeoDok. Undersökningen har inneburit omfattande kartstudier, fältinventering och schaktningsarbeten (se tidigare rapporter från ArkeoDok, 2007.5 och 2007.12). Schaktningsövervakningarna gav vid handen att det längs den forna stranden finns en markant anläggning bestående av ett stort antal mycket kraftiga stolphål, belägna längs en svag linje och som följer en äldre strandvall. Som ett led i att bedöma fornlämningens omfattning, konstruktion och datering, genomfördes under juni månad en arkeologisk förundersökning av nämnda fornlämning, enligt beslut från länsstyrelsen. Undersökningen syftade till att belysa fornlämningens omfattning och utbredning samt datering och att ge riktlinjer för den fortsatta markanvändningen inom området. Raden av stolphål följer en sträcka på ca 150 meter och här finns identifierat 20 stolphål. De följer en äldre strandlinje och kan inte beläggas via äldre kartor. de torde höra till tiden före 1700- talet. Ett träprov från en av stolparna har skickats för C14 bestämning. Stolphålen kvarligger intakta under påfört grus- och jordlager och under förutsättning att inga ingrepp i marken sker, bör området kunna användas för att ställa upp bodar eller liknande.
Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes med hjälp av hjulburen grävmaskin försedd med plan skopa. Skopans bredd var 1,8 meter. I samband med den utredningen av Norderstrands campingplats så påträffades en rad med stolphål i ett av schakten (schakt 22). I schakt 21 fanns en fortsättning söderut och i schakt 23 fortsatte raden av stolphål norrut. Stolphålen låg på krönet av en strandvall bestående av klappersten. Idag är området utplanat till en jämn yta, men vid schaktningsarbetet kunde man se hur strandvallar funnits här. Utanför, såväl som innanför den strandvall varpå stolparna stått, fanns det svackor i marken. När vatten gått innanför eller utanför vallarna är svårt att avgöra. Strandvallarnas form och läge förändras genom åren. Stolphålen är inte numrerade i en löpande följd. Delvis beror detta på att de påträffats vid först utredningen och sedan har det gått vidare med en förundersökning av stolphålen. Vid förundersökningen har då också stolphål schaktats fram och sedan har schaktningen kompletterats. Fig. 1. Stolpraden markerad av röda pilar i schakt 22, här sett från norr. Mellan varje stolphål är det 5 meter.
Schaktbeskrivningar I följande schaktbeskrivningar kommer det att redogöras för de schakt var i stolphålen påträffats samt de schakt som grävdes för att söka fler eller definiera gränser inom förundersökningen. Schakt 21 Schakt 21 drogs i öst- västlig riktning från en utplanad yta till den strandvall som går längs med vägen. Det grävdes ned till 0,7 meters djup. Torvlagret var 0,10 meter och under det tog ett 0,15 meter tjockt lager strandgrus vid. Därefter följde klappersten. I schaktets västra del påträffades ett kraftigt stolphål som fick anläggningsnummer 1, se mer under rubriken anläggningsbeskrivningar. Schakt 22 Schakt 22 grävdes från VSV mot ÖNÖ på höjdryggen av en naturlig strandvall. Direkt under torven fanns strandgrus och längre ned klappersten. I detta påträffades anläggningarna 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Samtliga var stolphål, avsedda att stödja kraftiga stolpar och av samma typ som anläggning 1, belägen 45 meter från anläggning 2. Anläggningarna 2 till 6 var belägna regelbundet på 5 meters avstånd från varandra. Fig. 2. Stolphålet med anläggningsnummer 1. Ett typiskt stolphål för Norderstrand visade det sig. Väster om, eller utanför, den strandvall som stolparna står i finns en naturlig svacka som numera är utplanad till en jämn yta. Mer information om anläggningarna 2 till 7 finns under rubriken anläggningsbeskrivningar. Schakt 23 Schaktet med nummer 23 grävdes från en väst mot öst. I den västra delen tar schaktet sin början i en grusvall och slutar också i en sådan, även om den inte syntes innan schaktningen började med anledning av att marken beretts. Under torven kan man se att marken öster om vallen är utplanad, bitvis så mycket som med 0,35 meter av påförda massor. I östra delen av schaktet, alltså också det i en strandvall, påträffades två stolphål. Det första, kallat 8 såg man bara spår av i den grusiga botten av schaktet medan anläggning nummer 9 hade ett antal stenar kvar. De låg dock redan i mark som arbetats och låg endast i löst grus. Mer information om anläggningarna 8 och 9 finns under rubriken anläggningsbeskrivningar. Schaktet drogs i den del av området som varit minigolfbana tidigare. Här var marken också kringschaktad och inga spår efter någon tidigare verksamhet kunde ses. Schaktet drogs i minigolfområdets tidigare östsydöstra del, i en sluttning mot väst även om sluttningen här planerats ut mer än vid platsen för schakt 25. Schaktet gick från sydsydöst mot nordnordväst. Djupet var 0,6 meter.
Schakt 28 Fig. 3. Schakt 28 grävdes kring stolphålen 3 och 4. Framförallt var syftet att se om det fanns något i anslutning till de påträffades stolphålen, framförallt någon eventuell parallell stolphålsrad. Här ser man hur marken jämnats ut till en plan yta trots att strandvallarna böljar ett par decimeter under gräset. På den högra strandvallen i bilden ligger den rad med stolphål som rapporten handlar om.
Anläggningsbeskrivningar Fig. 4. Karta över området på Norderstrand med de planerade stugorna utsatta. Schakten syns och de är också markerade med namn (s för schakt och siffra för respektive schakt som det refereras till i texten. Stolphålen finns också de markerade med fyllda cirklar i bildens övre del. De är kallade St följt av respektive anläggningsnummer.
Anläggning 1 Anläggning 1, vidare kallad A1, påträffades i utredningens schakt 21. Det var ett kraftigt stolphål som anlagts på en svag höjd, sannolikt en strandvall som senare förstärkts med påfört grus i samband med vägarbeten. Stolphålet var skott med ett tiotal kraftiga kalkstenar på högkant, omkring 0,1 meter tjocka och upp till 0,4 meter breda. Till det kom ett antal mindre kilstenar. Anläggningen var kvadratisk och 0,6 meter i sidorna. A1 har inte undersökts utan ligger kvar som den påträffades. Den finns på bild i figur 2. Anläggning 2 A2 påträffades i schakt 22. Det införlivades i den här beskrivna undersökningen även i schakt 28. Det var ett kraftigt stolphål som anlagts på en strandvall. Stolphålet var skott med ett fyra kraftiga kalkstenar på högkant, omkring 0,1 meter tjocka och upp till 0,45 meter breda. Till det kom ett antal mindre kilstenar. Anläggningen var kvadratisk och 0,55 meter i sidorna. A2 har undersökts genom en profilundersökning där södra sidan tagits bort för att komma åt konstruktion och djup. Tre sidor ligger kvar som den påträffades. Trä påträffades i botten och det kommer sannolikt från en trästolpe. Anläggningens totala djup var 0,65 meter under markytan, men stolpen bör ha stått ca 0,45 meter under markytan. Fig. 6. Anläggning 2 på krönet av en strandvall. I bakgrunden syns dagen vattenlinje. Bilden är tagen från östsydöst. meter tjocka. A4 har inte undersökts utan ligger kvar som den påträffades. Fig. 5. Anläggning 2 när den grävts ut från söder. I botten syns bottenstenar. Anläggningen var 0,4 meter djup dit där stolpen stått. Anläggning 3 A3 påträffades i schakt 22. Även A3 var ett kraftigt stolphål som anlagts på samma strandvall. Stolphålet var skott med ett fem kraftiga kalkstenar på högkant, omkring 0,08 meter tjocka och mellan 0,1 till 0,45 meter breda. Till det kom ett antal mindre kil-, eller sko-, stenar. Anläggningen var något rektangulär och var 0, 65 x 0,55 meter i sidorna. A3 har undersökts genom en profilundersökning där ena sidan tagits bort för att komma åt konstruktion och djup. Tre sidor ligger kvar som den påträffades. Anläggning 4 A4 låg i linje med A2 och A3 i samma schakt. Det var 0,6 meter i sidorna och kvadratiskt. Det var uppbyggt av nio stycken kantställda kalkstenar och två vanliga stenar. Stenarna var mellan 0,13 och 0,35 meter breda och omkring 0,08
Anläggning 5 A5 var också det ett stolphål av samma karaktär som de andra redovisade. A5 var något skadat och därför 0,6 x 0,1 meter i sin omfattning. Med all sannolikhet har det ursprungligen varit kring 0,6 meter och närmast kvadratiskt. A5 har inte undersökts utan ligger kvar som den påträffades. Anläggning 6 A6 var också det ett stolphål av samma karaktär som de andra. Det fanns ett något kraftigare jordtäcke på den här delen av området varför stenarna omgavs av en tydlig mörkfärgning i marken. Mörkfärgningen var 1 meter i diameter och är sannolikt synonym med den grop som grävdes när stolphålet ursprungligen anlades. A6 var något skadat och därför svårt att beskriva i detalj. Som det låg var det 0,6 x 0,6 meter i sidorna. Det är troligt att det också är det ursprungliga måtten. De synliga stenarna var 5 till antalet, upp till 0,27 meter breda och mellan 0,05 och 0,12 meter tjocka. A6 har inte undersökts utan ligger kvar som den påträffades. Fig. 7. Anläggning 3 under utgrävning. Fotot är taget från söder. I botten syns också här en bottensten. Anläggning 7 A7 var också det ett stolphål av samma karaktär som de andra, men lite större i sin utbredning. Stolphålets sidor var 0,75 meter och det utrymme som givits stolpen var 0,45 meter i sidorna Anläggningen bestod av 6 kantställda kalkstenshällar mellan 0,15 och 0,35 meter breda och mellan 0,10-0,12 meter tjocka. A7 har inte undersökts utan ligger kvar som den påträffades. Anläggning 8 A8 påträffades bara som en mörkfärgning i schaktets botten vid 0,6 meters djup. Den mörka färgningen var 0,3 x 0,4 meter stor. Inget hittades i den mörkfärgade gropen och anläggningens djup under markytan var 0,65 meter. Anläggning 9 A9 var ett stolphål som förstörts vid ett tidigare tillfälle och som blev mer förstört vid schaktningen. En sten tycktes vara ännu kvar som den ställts, medan flera andra stod löst eller låg välta. I schaktbotten vid 0,6 meter kunde man se en tydlig mörkfärgning där stolpen grävts ned. Den tydliga mörkfärgningen var något ovan och 0,5 x 0,6 meter i omfattning. Här påträffades en spets från en stolpe som kan komma från stolphålet, men eftersom det var raserat så känns det för osäkert för att det ska vara värt att datera den. Fig. 8. Anläggning 11 fotograferad i plan.
Anläggning 10 Anläggning 10 låg mellan stolphålen 13 och 14. Det var av samma karaktär som de andra hittills påträffade. Denna anläggning togs bara fram så att den kunde bekräftas som ytterligare ett stolphål. Anläggning 11 Det näst nordligaste stolphålet heter anläggning 11. Det var ett stolphål med tre stenar på västra respektive östra sidan. Måtten var 1,2 meter i östvästlig riktning och 0,6 meter i nordsydlig. Fig. 9. Anläggning nummer 12 vars västra del förstörts av den asfalterade gångväg som syns överst i bild. Anläggning 12 Av anläggning 12 kvarstår bara den västra sidan då den östra förstörts av en asfalterad gång som leder genom campingplatsen. Anläggning 13 Nummer 13 var ett stolphål som bestod av dubbla hällar som kanter och där stolpen stått fanns också stenar som varit för att sko stolpen. Det var 0,5 meter i diameter. Anläggning 14 Anläggning 14 var ett stolphål som bestod av 5 stora kantställda stenar som utgjorde kanter och där stolpen stått fanns också stenar som varit för att sko stolpen. Det var 0,5 meter i diameter. Anläggning 15 Anläggning 15 var ett stolphål som bestod av 5 stora kantställda stenar som utgjorde kanter och där stolpen stått fanns också stenar som varit för att sko stolpen. Det var 0,5 meter i diameter. Fig. 10. Anläggning 13. Ett mycket typiskt och representativt stolphål för Norderstrandsvallen. Anläggning 16 Anläggningen med nummer 16 ligger i en infart som gjorts för transporter till och från lekparken och minigolfområdet. Med tanke på att alla stolphålen ligger precis under torven har detta stolphålet förstörts av trafiken som gått över det. Anläggning 17
17 var ett stolphål som förstörts, sannolikt genom anläggningsarbeten vid minigolfbanan. Det kunde ses endast i schaktkanten och vidare efterforskningar gjordes inte utan det konstaterades att det fanns där och att det var av samma karaktär som de övriga stolphålen. Mellan 16 och 17 var det femton meter. Följaktligen bör det ligga kvar två stolphål under markytan. Anläggning 18 Anläggning 18 var ett stolphål av samma karaktär som de övriga. Det kunde ses endast i schaktkanten och vidare efterforskningar gjordes inte utan det konstaterades att det fanns där. Anläggning 19 Mellan anläggningarna 18 och 19 är det tio meter. Här saknas sannolikt ett stolphål som legat mellan de två. Nu står det ett elskåp där. Anläggning 19 var ett stolphål som bestod av 5 st. kantställda kalkstenar. Den var 0,45 meter i diameter. Anläggning 19 undersöktes och 0,37 meter under markytan påträffades en rödaktig sten som utgjort en bottenplatta. Anläggning 20 Anläggning 20 bestod av kantställda kalkstenar med en omgivande mörkfärgning. Den var 0,4 meter i diameter. Mellan anläggning 19 och 20 var det bara tre meter. De båda anläggningarna är också av en klenare karaktär än de övriga. Fig. 11. Anläggning 19 var ett atypiskt stolphål och det näst sista i raden mot söder.
Resultat av undersökningen Resultatet blev en rad med stolphål som löper på krönet av en strandvall bestående av klappersten och strandgrus. Idag är marken intill utplanad, men strandvallen har utgjort en tydligt markerad höjd. Såväl utanför som innanför den har det funnits sänkor. Tre av stolphålen är undersökta. Ett av dem innehöll trä som skickats för en analys i daterande syfte ( 14 C). Analysresultatet kommer att införlivas i rapporten så fort det är känt. Stolphålsraden tar slut i norr vid en asfalterad yta där bland annat en parkering och campingplatsens reception placerats. Sökningen av fler stolphål gjordes även på andra sidan (norr) om detta område men utan resultat. I söder, eller snarare sydväst, tog raden slut i och med de stolpar som i rapporten kallas för anläggningsnummer 19 och 20. Även om de var av en klenare karaktär så bör de räknas till samma anläggning som de övriga. Anläggningens totala utbredning omfattar en sträcka på ca 150 meter vilket torde innebära 31 enskilda stolphål. Stolphålen upphör här i höjd med att marken höjer sig kraftigt. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-1854-07 ArkeoDok dnr: 2007.13 Landskap: Gotland Kommun: Gotland Socken: Visby Fastighet: Norderstrand 1:21 och Gustavsvik 1:1 Typ av fornlämning: Okänt Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Orsak till undersökningen: Ny bebyggelse ArkeoDoks personal i fält: Per Widerström Rapportens text och bearbetning: Per Widerström & Dan Carlsson Analys av träprover i daterande syfte: Lunds Universitet