MVIF M7782-123401 Sida 1 av 5 TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT Avgränsningar Riktlinjerna omfattar endast trä, inte bruksenheter av trä. Dessa senare upptas i MVSCHF under de olika materielslagen. Teknisk orientering Trädstammens uppbyggnad Bild 1. Tvärsnitt av trädstam Ytter- och innerbarken skyddar trädet mot åverkan och torkning. Savhinnan (Kambiet) transporterar näring från kronan. Den bildar nya celler varigenom trädet ökar i tjocklek. Årsringarna utgör trädets tillväxt under ett år. Hos barrträd är den ljusa delen vårvedsringen tunnväggig och porös, medan den mörka ringen, höstvedsringen, är hård. Hos lövträd är denna skillnad mindre tydlig och svår att iakttaga. Ytveden transporterar vatten och salter från roten till kronan. Kärnveden håller trädet upprättstående. Den är hårdare och mer hartsig än ytveden. Cellerna i kärnveden har förlorat förmågan att leda näringsämnen. Märgstrålarna transporterar näring i trädet. Märgen har endast betydelse för trädet under dess första år. Den förlorar sin funktion och skrumpnar.
MVIF M7782-123401 Sida 2 av 5 Abnorma vedbildningar Tjuvved Tjuvved uppstår genom att trädet under uppväxten utsätts för ett ensidigt tryck, t ex av vind. Trädet böjer sig och växer krokigt. Tvärsnitt visar att kärnan sitter excentriskt och trädstammen har oval form. Tjuvved får inte förekomma i kvistrent virke. Masurbildning Masur bildas företrädesvis i björk, och då i stammen eller som knölar på denna. Masurbildningen är en oregelbundenhet i vedbildningen. Virket är svårkluvet och spricker inte. Det är mycket motståndskraftigt och används därför för speciella ändamål, t ex till verktygshandtag. Växtvridenhet Växtvridenhet kallas även vresighet. Alla träd vrider sig något. Konsekvensen är att bräder blir skeva efter sågningen. Växtvridenhet kan iakttas vid undersökning av virkets kanter. Rötangrepp Kådutgjutningar Röta uppkommer på grund av svampar, som i regel angriper trädet redan i dess växt i samband med någon skada på stammen, såsom barkskada eller grenbrott. Rötsvamparna är i allmänhet träförstörande, därför att de hämtar sin näring från cellväggarna, vilka så småningom helt förstörs. Blånadssvampen förstör inte virket, men förorsakar en missfärgning. Trädet skyddar sig själv mot röta genom att harts och tjärämnen koncentreras mot det skadade partiet - kåda. Kärnröta kan gå ända ner i roten. Trästammar med tickor är rötskadade. Tickorna utgör rötsvamparnas fruktknoppar. Husröta uppstår i fällt virke. Orsaken är instängd fuktighet. Kådlåpor bildas ofta i barrträd på grund av solstrålarnas inverkan på vissa delar av stammen. Kvistar Vattnets inverkan De vanligaste felen på virke hänför sig till kvistar, bl a genom att torra kvistar faller ur virket. Även fasta kvistar försämrar virkets kvalitet. Blött virke nöts snabbare än torrt. Virkets täthet och styrka står i ett visst förhållande till varandra. Ju torrare virket är, desto starkare och mera böjhållfast är det. Förhållandet är olika för skilda träslag.
MVIF M7782-123401 Sida 3 av 5 Löst virke upptar vatten lättare än hårt, rötskadat virke lättare än friskt. Olika träslag har olika beständighet mot röta. Ek har störst beständighet, angrips inte av röta och är bästa virke för användning såväl ute som inne. Lösare och lättare virke är mindre beständigt. Kärnvirke är alltid mest beständigt, genom att det innehåller hartsämnen som förhindrar rötbildning. Virkets hårdhet Kärnutbildning och växtvridenhet förhöjer hårdheten. Tvärsnittet är hårdast. Virkets seghet tilltar med fuktighet och värme. I kyla blir virket sprödare. Tyngden är beroende av torrhetsgraden träslaget årsringarnas beskaffenhet växtplatsen (jordmån och klimatoptimum) träddelen varifrån virket hämtats. Av stammen är den nedre delen den tyngsta och bästa. Rötterna är lättare och minst värdefulla. Grenarna är allra tyngst. Lövträd har kärnan tyngst. Barrträd är tyngst mitt emellan kärnan och barken. Harts och tjära ökar vikten. Abnorma vedbildningar (masur, tjuvved, växtvridenhet) ökar vikten. Insektsangrepp Impregnering Såväl det växande trädet som virke kan angripas av skadeinsekter. Angreppen sker antingen på ytan, mellan barken och savhinnan eller inne i trädet/virket. Insektsangripet virke får inte användas som material vid tillverkning av materiel. För att skydda virke mot röta och insektsangrepp används olika medel och metoder. Bestrykning Kopparnaftenol - kopparit, grön Pentaklorfenol - Santobrite Kreosotolja
MVIF M7782-123401 Sida 4 av 5 Tryckimpregnering Behandlingen utförs i särskilda impregneringsanläggningar med vattenlösliga giftsalter. Dessa impregneringsmedel är vanligen en blandning av arsenik och metalloxider eller metallsalter. Exempel på sådana impregneringsmedel är Bolidensalt K 33 Bolidensalt S 25 Celcure KP-cuprinol Tryckimpregnering ger betydligt bättre skydd än bestrykningsimpregnering. Förädlade träprodukter Kryssfaner Materialet framställs genom hoplimning av fanerskivor med fibrerna riktade korsvis. Träfiberplattor Plattorna framställs av träflis, som genom olika förfaringssätt sönderdelas så att träfibererna skiljs åt och sedan åter pressas samman till plattor. Träfiberplattor finns i olika kvalitet eller hårdhetsgrader, t ex härdade, hårda, halvhårda, porösa och högporösa. Härdade plattor är hårda plattor som särskilt impregnerats. Träfiberplattor är liksom trä hygroskopiska. Träullplattor Materialet tillverkas av impregnerad träull och cement, som pressas ihop i formar. Plattorna är relativt motståndskraftiga mot eld, vatten, frost och röta. Spånskivor Skivorna tillverkas av träspån som torkas, varefter de pressas tillsammans med bindemedel, konsthartsmassa. Spånens beskaffenhet, bindemedlets art och kvalitet, spånens förtätningsgrad och bindemedlets fördelning medger variationer, så att man kan framställa trämaterial som är anpassat till mycket varierande användningsändamål. Referenser Litteraturanvisningar Svenskt trä, Thunell - Perem (325 sidor) 1952 Svensk furuplywood, Noren (187 sidor) 1964 Byggträ, Träinformation AB (260 sidor) 1970 Tryckimpregnering av virke,träskyddskommitténs meddelande nr 23 (31 sidor) 1962
MVIF M7782-123401 Sida 5 av 5 ÅTGÄRDER FÖRE FÖRVARING Tillsyn Rengöring och torkning Rengör virket från främmande partiklar, t ex grus, sand. Kontrollera att obehandlat virke inte företer några spår av insektsangrepp eller rotsvampar. Uppläggning och torkning Icke torkat virke bör förvaras utomhus endast under torkningsperioden. Beroende av virkets framtida användning förvaras virke utomhus under täckning i oisolerat kallförråd inomhus med en luftfuktighet inte överstigande 50 % låt ytfuktigt virke torka innan det läggs in i inomhuslokal. Utomhus Inomhus Stapla virke på fast, icke fuktig, mark. Röj undan all vegetation minst 2 m från avsedd uppläggningsplats. Stapla det understa lagret på lämpligt staplingsunderlag, såsom syllar, betong eller sten, minst 30 cm ovan markytan. Lägg noggrant upp virket så att det håller sig rakt. Stapla virket så att luftcirkulation kan äga rum. Täck stapeln med tjärpapp, presenning eller dylikt om tak inte finns. Lägg noggrant upp virket så att virket håller sig rakt. Lägg virket så att luftcirkulation kan äga rum. Lägg alltid upp virket i lokal med så konstant temperatur och luftfuktighet som möjligt. ÅTGÄRDER UNDER FÖRVARING Tillsyn Ingen central riktlinje ÅTGÄRDER VID UTLÄMNING Åtgärder i fredstid och vid mobilisering Ingen central riktlinje.