Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Relevanta dokument
Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Min bok om Rymden. Börja läsa

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Modern Astronomi. Lektion 2.

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

Grundläggande fakta om stjärnor

Min bok om Rymden. Börja läsa

UTMANING 4 Stjärnklart

Min bok om Rymden. Börja läsa

Lokal pedagogisk plan

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Planetrörelser. Lektion 4

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Solen, månen och den röda planeten

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Bli klok på himlen och stjärnorna

Min bok om Rymden. börja läsa

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Pedagogisk planering Målkort

Min bok om Rymden. Börja läsa

Kosmologi. Programkurs 6 hp Cosmology TFYA71 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

Astronomi, kraft och rörelse

Sociologi I, Grundläggande sociologi, 7,5 hp., GN VT-15 Senast uppdaterad

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läsa

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Förklaringar till kalendariet

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Min bok om Rymden. Börja läsa

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.

Min bok om Rymden. Börja läsa

Mål och betygskriterier i Fysik

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Min bok om Rymden. Börja läsa

Lärarfortbildningar 2010

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Somatisk bildning: Finmotorik, samordning öga-hand, visuell varseblivning vid sammanfogande av pusselbitarna

Tycho Brahe. Om personen Tycho Brahe

Min bok om Rymden. Börja läsa

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

Stjärnors födslar och död

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Astronomiövningar som kräver observationer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

En rundvandring i rymden

Delkursplan för kvantitativ analys, 4.5 hp, GN (Quantitative Analysis, FC, 4.5. ECTS)

Aktuella mål: F-3. År 1: Tema Året

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Rymdpromenad med fakta och grubbel. Vilken raket kommer först till Jupiter? Räkna ihop. Högst summa vinner!

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

PROTOKOLL

Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)

Transkript:

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp

Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen: Magnus NäslundN 08-5537 8527 magnus@astro.su.se

Formell information II Kurshemsida (grundläggande ggande information): http://www.astro.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13034&a=64140 Eller: www.astro.su.se > Utbildning > Aktuella kurser > Hösten 2009 > Översiktskurs...

Formell information III Kurshemsida II (detaljerad kursinformation): http://mondo.su.se För att logga in i Mondo behöver du använda ditt universitetskonto (användarnamn och lösenord). Information om universitetskontot får du genom att klicka på länken Datorkonton och IT-support som finns på sidan med grundläggande kursinformation. (www.astro.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13034&a=64140) Se till att du kan logga in i Mondo om du vill ha föreläsningsanteckningar m.m. En demonstration av funktionerna i Mondo sker under föreläsning 2

Kurslitteratur: Formell information IV Discovering the Universe,, 8th edition Comins & Kaufmann ISBN 1429205199 Ca 450:- Den svenska almanackan 2009 Almanacksförlaget Ca 110:- (?) Båda kursböckerna kan köpas k påp Akademibokhandeln i city, Mäster M Samuelsgatan 32, Stockholm. Utöver böckerna b tillkommer även kursmaterial som säljes s vid första f kurstillfället. llet.

Formell information V Innehåll i den uppkopierade luntan: Läsanvisningar Stjärnkarta + Laborationsinstruktion: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Häftet Hitta rätt r i den svenska almanackan

Formell information VI Examination: Skriftlig salstenta 7/12 18:00-20:45, FR4 Tid och sal för f r omtenta meddelas senare Gamla tentor brukar delas ut senare Resultatet påp tentan avgör r betyget

Formell information VII Laboration: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Utförs påp egen hand (t.ex. hemma) Kräver egna observationer av natthimlen! Introduktion till laborationen ges föreläsning 2 eller 3 Svarsark och stjärnkarta skall lämnas l in enskilt. Att diskutera lösningen l med andra studenter är r naturligtvis OK.

Formell information VIII Laboration: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Laborationen måste m vara godkänd för f r att man ska kunna fåf ett betyg för f r kursen Men: Rättningen R kommer att vara snäll allt behöver inte vara helt korrekt Innehåller lösningen l alltför r många m fel får f r man lämna in påp nytt

Formell information IX Föreläsningar Måndagar 18:00-19:45 19:45 t.o.m. v. 49 Undantag: Ingen förelf reläsning v. 38 (14/9) och v. 44 (26/10)

Vår r plats i Universum

Grundläggande astronomiska Astronomi Solen Stjärna Planet Måne Nebulosa Vintergatan Galax begrepp Dag och natt Årstider Ekliptikan Stjärnbild Stjärntecken Månens faser Sol/månf nförmörkelserkelse

Astronomi (kontra astrologi) Vad är r skillnaden mellan astronomi och astrologi? Astronomi: Den naturvetenskapliga läran l om rymden Astrologi: Läran L om hur aspekter av människornas m liv kan förutspf rutspås s av himlakropparnas positioner. Obs! Inte en accepterad vetenskap!

Solen, stjärna, planet Vad är r det för f r skillnad mellan solen och en stjärna, vilken som helst? Ingen, annat än n avståndet från n jorden. Vad är r det för f r skillnad mellan en stjärna och en planet? Stjärnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av reflekterat stjärnljus.

Del av Merkurius, fotograferad av rymdsonden Mariner 10 Merkurius, som planeten ser ut med blotta ögat

Stjärnors lyskraft Vad får f r en stjärna att lysa? Fusionsprocesser i stjärnans inre (kapitel 10). Varför r uppvisar stjärnor olika färger? f De har olika yttemperaturer (kapitel 11).

Månar Vad är en måne? En mindre kropp i omloppsbana kring en planet (kapitel 6, 7, 8 & 9) Jordens måne

Månar II Jupiter och några av dess månar

Vad är r en nebulosa? Nebulosa Ett av stjärnljus upplyst gasmoln (kapitel 12 & 13).

Vintergatan Vad är Vintergatsbandet man ser en mörk m och stjärnklar natt? En stor förtf rtätning tning av stjärnor som beror påp att man tittar i vår r egen galax, Vintergatans, plan (kapitel 15).

Vad är r en galax? Galaxer En mycket stor ansamling av stjärnor, gas, stoft och mörk materia (kapitel 16).

Big Bang Vad innebär r Big Bang? Den tidiga ursmällen ur vilken universum skapades (kapitel 18).

Dag och Natt Varför r har vi dag och natt? Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten 1670 km/h vid ekvatorn. Den sida som riktas mot solen har dag, den andra natt. Norr Natt Dag Söder Jorden Solen

Årstider och ekliptikan Varför r har vi årstider? Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel lutar 23,5 o mot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordens hastighet i banan är 108 000 km/h.

Stjärnbilder Vad är r en stjärnbild? En grupp stjärnor som ser ut att bilda en figur påp natthimlen. Totalt finns 88 stjärnbilder definierade.

Stjärnbilder II Varför r ser man olika stjärnbilder olika tider påp året? Jorden befinner i olika lägen l i sin bana kring solen.

Stjärntecken Vad är r stjärntecken? Tolv stjärnbilder längsl ekliptikan som utgör r den s.k. zodiaken (djurkretsen). Dessa tillmäts ts särskilds vikt i astrologin, men inte inom astronomin.

Fullmåne och nymåne ne Hur uppkommer Månens M faser? Genom att Månen M snurrar runt jorden (hastighet 3600 km/h).

Sol- och månfm nförmörkelserrkelser Vad är r sol- och månfm nförmörkelser? rkelser? Uppstår r dåd Solen-Jorden Jorden-Månen nen befinner sig i samma synlinje och i samma plan. Av en händelse h är r Solen och Månen skenbart lika stora påp himlen.

Sol- och månfm nförmörkelser rkelser II Total solförm rmörkelserkelse sker endast i ett begränsat område påp Jorden. Totala månfm nförmörkelserrkelser varar längre. l MånenM lyser dåd kopparröd.