Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider Klimatforum 2017 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate Change Leadership Deputy Director CEMUS & CSD CCL Coordinator CEMUS & CSD CEMUS & CSD, Uppsala University
Källa: IPCC (2014) & Anderson (2017) Den globala koldioxidbudgeten Om vi ska hålla oss väl under 2 C är den resterande globala koldioxidbudgeten 2017 ca. 800GtCO 2 3 C to 4 C 2017 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 K
En rapport på uppdrag av Järfälla Kommun Koldioxidbudget för Järfälla Kommun Årliga utsläppsminskningar som därmed krävs Vägar till en fossilfri framtid i linje med åtaganden i Parisavtalet Rapporten kan laddas ner på: www.cemus.uu.se
Frågeställningar 1. Går det att arbeta med 1.5 C målet? 2. Om inte, varför? 3. Finns det konkreta exempel på hur en kommun kan arbeta med 2-gradersmålet? Rapporten kan laddas ner på: www.cemus.uu.se
Huvudsakliga resultat Med befintliga globala CO 2 utsläpp överskrids Paris 2 C inom ~18 år Sverige och Järfälla behöver ~15% CO 2 minskningar per år för trolig chans av 2 C och stödja fattigare länder i sin utveckling mot fossilfria samhällen Järfälla och Sverige kan leda omställningen till ett fossilfritt samhälle Rapporten kan laddas ner på: www.cemus.uu.se
Koldioxidbudget & utsläpp för Sverige C0 2 -Budget: ~ 300 till 600 MtCO 2 Källa: Historiska utsläpp tagna från miljöräkenskaperna (SCB).
Är Sveriges klimatlag och etappmål i linje med Paris?
Sveriges territoriella utsläpp från olika sektorer Sveriges CO2 utsläpp (i ktco2) 2015 fördelade på sektorer Uppvärmning av hus Produktanvändning Jordbruk Internationell transport Nationell transport Industri Electrictet och fjärrvärme Avfall och avlopp Arbetsmaskiner 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 20000 Källa: Naturvårdsverket (beräknat av SMED)
En rättvis och transparent fördelningsmodell? Fyra olika fördelningsprinciper för beräkning av regionala koldioxidbudgetar: Befolkning den s.k. egalitära principen Historiska utsläpp definierar framtida utsläpp s.k. Grandfathering Möjlighet att finansiera utsläppsminskningarna - betalningsförmåga Högre utsläpp ger högre krav på utsläppsminskningar s.k. 'polluter pays'.
Koldioxidbudget och utsläpp för Järfälla 120000 Järfällas utsläppsminskningar 2017-2100 för att möta 2 C målet (ktco2) 100000 80000 60000 40000 20000 0 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 2042 2044 2046 2048 2050 2052 2054 2056 2058 2060 2062 2064 2066 2068 2070 2072 2074 2076 2078 2080 2082 2084 2086 2088 2090 2092 2094 2096 2098 2100 Historiska utsläpp 15% / år 10% / år C0 2 -Budget: ~ 423 till 900 ktco 2 Källa: Historiska utsläpp tagna från emmisionsdatabasen (RUS).
Järfällas territoriella utsläpp Källa: Emmisionsdatabasen (RUS)
Vad kan vi då göra? Källa: Naturvårdsverket (beräknat av SMED)
Vad vi kan göra gällande EFTERFRÅGAN på Energi Se till att alla nya byggnationer är av passivhus-standard Ombyggnation (retrofitting) av befintliga byggnader Max CO2-standard på alla nya bilar/lastbilar samt elektrifiering av fordonsflottan (t.ex.100g CO2/km, minska 8 % per år) Styrmedel och policyer som driver beteendeförändring, särskilt hos högenergi-användare (progressiva tariffer på energianvändning, Frequent flyer skatt, personliga CO 2 tilldelning etc.) kan dra ner efterfrågan på energi med 40-70% på 10-15 år
Vad vi kan göra gällande TILLGÅNG på Energi Ett omfattande elektrifieringsprogram (kraftnät, transport) Stöd utbyggnaden av smarta nät, mätare och lokal förnyelsebar energiproduktion Hållbar utbyggnad av förnyelsebara/mkt låg CO 2 energikällor Utveckla lokal biomassa/biogas/p2g för produktionsvariationer
Andra Policy-åtgärder Omedelbar divestering och snabb avveckling av fossila tillgångar Investering i CCS för utsläpp från cement- och stålproduktion Ett moratorium på flygplatsutbyggnad En omfattande utbyggnad och investering i kollektivtrafiken (snabbtåg - inklusive nattåg i Sverige och till Europa, tunnelbanor, spårväg m.m.) Möjliggör långsiktiga investeringsmiljöer och investeringscykler (med hjälp av låga räntesatser, klimat- och miljöredovisningar m.m.)
Kommuner och den globala klimatomställningen Oerhörda utmaningar Undvik det otänkbara m.a.o business as usual Verkligt behov av djärva visioner and ledarskap Exempel att inspireras och bygga vidare på: - Oslo - C40 - Uppsala klimatprotokoll - Transition Towns and Transition Network - Sveriges Ekokommuner och klimatkommunerna - Järfälla
Klimatledarskap
Gräv där du står
Regioner som drivkrafter för snabb omställning? Ett växande antal kommuner, regioner och länder vill beräkna sin koldioxidbudget Förhållandet mellan nationella & regionala policyer, ramverk & strategier? Hur engagera medborgare, organisationer och företag + ta konsumptionsbaserade utsläpp i beaktande? Mekanismer för att stödja fattigare länder och regioner att utveckla fossilfria samhällen?
Tack för uppmärksamheten! isak.stoddard@cemus.uu.se web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate Change Leadership Deputy Director CEMUS & CSD CCL Coordinator CEMUS & CSD CEMUS & CSD, Uppsala University