Svarsmall avseende omtentamen 2016 12 05 Observera att denna svarsmall inte ger fullständiga rättsutredningar på området utan endast kortfattat återger vad som krävts av ett svar för att ge full poäng på respektive fråga, d.v.s. vilken kunskapsnivå studenter som genomgått kursen kan förväntas ha. Givetvis förutsätts att studenten återgett ett korrekt och sammanhängande resonemang och argumenterat för sina slutsatser. Fråga 1 (WMK, 6 p.) (a) (i) Det är konfidentiellt förutom att parterna inte har någon tystnadsplikt. (ii) Det går snabbt eftersom det är ett eninstansförfarande. (iii) Parterna har möjlighet att välja en skiljeman med spetskompetens inom ett visst område. (iv) Det erbjuder en neutral tvistelösningsmetod i internationella förhållandena (v) En skiljedom är enklare att verkställa utomlands än en vanlig domstolsdom. (vi) En skiljedom utgör en exekutionstitel till skillnad från t.ex. en medlares beslut. (2-3 fördelar =0.5p, 4 fördelar =1p) (b) Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras genom skiljeförfarande. (En tydlig hänvisning till skiljeförfarande (0,5p) samt en precisering av vilka tvister som skall omfattas av skiljeklausulen (0,5p)). (c) En skiljeklausul för internationella förhållanden bör ange landet där förfarandet skall äga rum, vilket språk som skall användas i förfarandet samt eventuellt tillämplig lag på förfarandet. (2 utav 3 = 0,5p)
(d) Påkallelseskriften. (0,5p) Generalagenten har 30 dagar på sig att utse sin skiljeman. (0,5p) Volvo kan ansöka om att tingsrätten utser skiljeman åt generalagenten. (0,5p) (e) Volvo kan antingen (i) betala generalagentens andel av förskottet och då fortsätter skiljeförfarandet, eller (ii) låta bli att betala generalagentens andel och istället vända sig till tingsrätten med sin talan. (0,5p) (f) Dispositiva tvister, dvs tvister i fråga som parterna kan träffa förlikning om, så som avtalsrättsliga tvister, får vara föremål för ett skiljeförfarande (0.5p). Indispositiva tvister, dvs tvister där parterna inte får träffa en förlikning, som t.ex. straffrättsliga tvister, får inte avgöras genom skiljeförfarande (0.5p). Tvist mellan en näringsidkare och en konsument gällande en vara eller tjänst som tillhandahållits för enskilt bruk får inte heller vara föremål för ett skiljeförfarande (0.5p). Fråga 2 (AB, 6 p.) a) Invändningen om att skuldebrev inte gäller för näringsidkare utan endast privatpersoner är helt irrelevant. Vidare gäller att föra ett resonemang kring 1, 5 SkbrL och att därvid tydligt framhålla att invändningar mot en ursprunglig borgenär kan alltid göras gällande om inte annat avtalats. Att skuldebrevet är enkelt enligt 27 är därför irrelevant. (0,5 p) b) Samma svar som i a) frågan men här gäller det att konstatera att det är irrelevant att skuldebrevet är löpande enligt 11 1 st. (0,5 p) c) Den sammanhängande orderkedjan indikerar att det rör sig om ett löpande skuldebrev, 13 2 st. SkbrL och frågan om aktiv betalningslegitimation för den nya borgenären/factory. Frågan aktualiserar främst gäldenärens/primus invändningsrätt mot den nya borgenären/factory. Enligt huvudregeln är invänding om att betalning skett exstingibel enligt 15 1 st. 3e att satsen. Detta lräver dock att överlåtelse skett, vilket det har samt att god tro föreligger
hos förvärvaren/factory. Bankutdrag eller kvitton, jfr 21, har ingen betydelse utan Primus måste betala hela beloppet, inklusive ytterligare en betalning om 350 000 kr igen. (1 p) d) Ja absolut, en gäldenär har en bestående invändningsrätt, trots förvärvarens goda tro, ifråga om betalningar som har skett enligt en amorterings/avbetalningsplan intagen i skuldebrevet, 16 SkbrL. Detta förutsätter dock att rekvisitet om att beloppet/beloppen förfallit till betalning infriats. I vårt fall har samtliga månatliga belopp förfallit till betalning. 350 000 kr behöver alltså inte gäldenären/primus erlägga igen. Gäldenären primus betalningar fram till och med den 1 augusti har gjorts med befriande verkan. Det framgår inte till vem Primus destinerat betalningen till för augusti samt resterande månadsbetalningar och om Primus betalat till Hedmans gäller även dessa betalningar mot den nya förvärvaren/factory under förutsättning att Primus var dels i god tro samt att förfallodatum passerat för avbetalningarna, passiv betalningslegitimation, 20. (2 p) e) Ja, rättsläget har ändrats efter det principiellt viktiga rättsfallet NJA 2010 s. 467 där det av gäldenärerna undertecknade orderskuldebrevet överlåtits i flera led inom kreditväsendet varvid överlåtare gentemot förvärvare garanterat att det ursprungliga kapitalbeloppet var obetalt. Eftersom låntagarna inte inför överlåtelserna tillfrågats och bekräftat att det av överlåtaren angivna beloppet var obetalt fann Högsta domstolen att förvärvarna vid tillämpning av 15 2 st. SkbrL inte var i god tro om betalningen utan stod risken för denna. (2 p) Fråga 3 (ALK, 6 p.) Resonemang om acceptfrist o (Gränsdragning utbud/accept 0,5 poäng). o Avtalad acceptfrist till 2 januari 2 st 2 AvtL 1 poäng. o Sen accept 4 AvtL 1 poäng. o Diskussion utifrån 4 st 2 2 poäng.
o Rättslig innebörd av Stinas brev från den 8 januari 2 poäng. Den här frågan har krävt att studenten ska ha berört olika problemområden som kan uppkomma i samband med avtalsingåendet. För poäng har krävts att studenten ska ha visat förståelse för hur rättsreglerna avseende acceptfrister och sena respektive orena accepter hanteras samt vilka konsekvenser de kan få. För full poäng på frågan har det inte bara krävts att studenten ska redogjort för relevanta rättsregler, utan även att den rättsliga analysen ska ha varit på hög nivå. Det har sålunda inte räckt med att enbart hänvisa till och tillämpa en relevant rättsregel eller att dra en korrekt slutsats, dessa moment behöver ha kombinerats. För poäng på frågan har det krävts, som ovan angivits, att studenten ska ha redogjort för reglerna om acceptfrist samt identifierat att det rör sig om en avtalad acceptfrist samt vilken dag acceptfristen löper ut. Hänvisning ska ha skett till relevant lagrum och särskild notering ska ha gjorts om att utgångspunkten för beräknandet av acceptfristen är den dag brevet är dagtecknat. Studenten ska vidare ha identifierat att Stens svar utgör en sen accept samt redogöra för under vilka omständigheter det kan medföra att avtalet blir bindande ifall Stina förhåller sig passiv. Oavsett om studenten angett att Sten trott att han svarat i rätt tid eller inte, bör man ha nämnt att Stinas brev kan ses som en reklamation från Stinas sida. Vidare har det krävts att studenten ska ha genomfört en korrekt analys beträffande vem som bär risken för brevet 40 AvtL. Fråga 4 (NBM, 6 p.) a) 1 kap. 2 KonkL.Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Ordet insolvens = 0,5 p och definitionen = 0,5 p.
b) 2 kap. 7 9 KonkL. Gäldenärens egen uppgift om obestånd = 0,5 p. Betalningsinställelse = 0,5 p. Misslyckat utmätningsförsök = 0,5 p. Betalningsuppmaning = 0,5 p. c) 2 kap. 4 KonkL. Uppgift om sin fordran = 0,5 p. Uppgift om omständigheterna i övrigt på vilka sökanden grundar sitt yrkande (dvs. vilken presumtionsgrund som sökanden åberopar) = 0,5 p. d) 2 kap. 6 FrekL. En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. = 1 p. - Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. = 0,5 p. - En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har medgett ansökan = 0,5 p. Fråga 5 (ANK, 6 p.) a) Fördelar: Inga okända skulder eller tvister medföljer i överlåtelsen, köpeskillingen kan bli lägre, då den inte omfattar eget kapital samt avskrivningsmöjligheter för goodwill finns. (1 p) Nackdelar: Olika avtal som är kopplade till verksamheten kan behöva omförhandlas samt överlåtelseavtalet avser ofta komplicerade och omfattande bestämmelser. (1 p) b) Fördelar: säljaren kan behålla den juridiska personen med organisationsnummer och kapital som är upparbetat i bolaget samt köpeskillingen blir lägre eftersom att eget kapital inte omfattas, vilket kan resultera i förenklade förhandlingar. (0,5 p) Nackdelar: Köpeskillingen kan vara momspliktig. (0,5 p)
c) Mindre bolag är förknippade med högre risk, då de är känsligare för olika typer av störningar. Bolagets framgång är ofta kopplad till ägaren eller annan nyckelperson. Bolaget är inte genomlyst på samma sätt som större bolag (jfr t.ex. revisorskravet). (1 p) d) Uppgiften kräver att studenterna kan identifiera riskerna i det uppskissade händelseförloppet. Här ska noteras att riskerna avser hyresgästens eventuella skadeståndsanspråk med stöd av 12 kap. jordabalken samt underhållsskyldighet för fastighetsägaren. Studenterna ska vidare identifiera att föroreningarna kan innebära att ny ägare är ansvarig för dessa enligt miljöbalken. I och med att fråga är om en andelsöverlåtelse ändras inte hyresgästens part, istället måste frågorna om ansvar enligt jordabalken och miljöbalken särskilt regleras i överlåtelseavtalet. I denna del av frågan ska studenterna ange att parterna kan ange en skadestånds- eller ersättningsklausul med innehållet att eventuella krav från hyresgästen eller annan i dessa frågor ska kompenseras alternativt åtgärdas av säljaren. (2 p)