Staffanstorpsmodellen. Att förebygga bostadsinbrott med stöd av MärkDNA

Relevanta dokument
MärkDNA. Vad Varför Hur. Och Vem

MärkDNA. Vad Varför - Hur

Smartwater. Vad är MärkDNA?

Fokus Sollentuna. Tema bostadsinbrott

Staffanstorpsmodellen

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kyrkoklenoder kom hem med hjälp av märk- DNA

SMARTWATER MÄRKDNA THIEVES BEWARE KAN SPÅRAS AV POLISEN STÖLDSKYDDSMÄRKNING FÖRETAG & OFFENTLIG SEKTOR OBJEKT SKYDDAS AV SMARTWATER MÄRKDNA

Minska risken för stöld märk verktyg, maskiner och bilar med Smart DNA

Prata med dina grannar

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA

SMARTWATER KOPPLAR OBJEKT TILL DESS ÄGARE OCH KRIMINELLA TILL BROTT

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA. Skadeförebyggande arbete i samarbete med SÄKRA Stenstaden AB

Utvärdering av en försöksverksamhet med Märk-DNA

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA. Skadeförebyggande arbete i samarbete med SÄKRA Stenstaden AB och Moderna Försäkringar

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE I SÖDRA LINDÅS VILLAÄGAREFÖRENING När: Söndag 19 april kl. 19:00 Plats: Lindåsskolans matsal

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1

Stöldskyddsmärkning med Smart DNA. Skadeförebyggande arbete i form av: - Säkerhetskonsultation - Skyddsåtgärder - Skalskydd

Grannsamverkansinformation, juni 2017, Område Bromma

ÖKA TRYGGHETEN! Lomma kommun och Polismyndigheten i samverkan mot bostadsinbrott

Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Grannsamverkansinformation, april 2017, Område Bromma

Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun

Grannsamverkansinformation, februari 2017, Område Bromma

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Grannsamverkansinformation, mars 2017, Område Bromma VILLAINBROTTEN I BROMMA HAR MINSKAT UNDER FEBRUARI.

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet

Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA

SSF Stöldskyddsföreningen

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET Arbetet med Polissamordningen

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte för Sölvesborgs kommun åren 2017 och Innehåll och uppföljning

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Grannsamverkansinformation december 2016, Område Bromma

Det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Att förebygga. inbrott

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Varför ska vi ha bosamverkan?

Grannsamverkansinformation, april 2017, Område Vällingby/Hässelby

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

GRANNSAMVERKAN. det gör att uppmärksamheten ökar runt ditt hem. 2. Vara förtrogen med de tips om hur du förebygger brott och skyddar ditt hem som du

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar:

Bostadsin brott. få brott som klaras upp. Det beror bland annat på att det finns få misstänkta

Västerortspolisen informerar:

Upprättad av Datum Diarienr Dokument-id Saknr Version Ulf Malmqvist A /

Grannsamverkansinformation, december 2016, Område Vällingby/Hässelby

Reviderad handlingsplan 2018

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Innehåll

Information från polisen

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar

Skydda din verksamhet, maskiner & verktyg.

Malmö Trygg och säker stad

Resultat av enkätundersökningar

Grannsamverkan Polisen Storgöteborg

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Område Bromma. Av mängdbrotten är det även cyklar som sticker ut. Fortsatt ökning av cykelstölder under våren.

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Samverkansöverenskommelse

Västerortspolisen informerar:

Område Vällingby/Hässelby

Grannsamverkan i Skärholmens Lokalpolisområde

Bilaga 2. Beslut som följs upp i Polismyndighetens förändringsbarometer. Statskontorets rapport 2016:22

Hur för hindrar du inbrott? Du kan göra mycket för att förhindra inbrott i ditt hem.

Område Bromma. Tyvärr ser vi en ökning av bilrelaterade brott under januari och februari.

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Grannsamverkan i Kalmar kommun. Nyhetsbrev. Nr

Internationell utblick gällande stölder

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Brf Imatra

Handlingsplan Trygg och säker

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Till dig som. drabbats av ett bilbrott. För din egen skull läs broschyren!

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Trygghetsmätning Polismyndigheten i Skåne

Grannsamverkan. Samverkan mot brott

Grannsamverkan i Skärholmens Lokalpolisområde

Grannsamverkansinformation, november 2017, Område Bromma. De två senaste veckorna ser vi en ökning av inbrotten i Bromma och Vällingbyområdet.

Handlingsplan

Uppföljning medborgarlöfte 2017 i Lomma kommun

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott (6) Innehållsförteckning

Transkript:

Staffanstorpsmodellen Att förebygga bostadsinbrott med stöd av MärkDNA

Att förebygga bostadsinbrott med MärkDNA Bostadsinbrott är en brottslighet som ökat i stor omfattning under det senaste decenniet och är en betydande källa till otrygghet bland Sveriges befolkning. Bostadsinbrotten blir inte bara fler, utan inbrottstjuvar stjäl också för allt större värden från våra hem. Under år 2015 försvann gods för närmare 800 miljoner kronor från drabbade hushåll. Men kan brottsligheten förebyggas? Denna broschyr riktar sig till kommuner och presenterar en arbetsmodell med modern stöldskyddsmärkning i samverkan mellan kommun och polis. Staffanstorpsmodellen ett samverkansprojekt med stöd av MärkDNA Till följd av det senaste decenniets anmärkningsvärda utveckling utfärdade Polismyndigheten ett nationellt sakkunniguppdrag för att utveckla framgångsrika förebyggande och reaktiva arbetsmetoder mot bostadsinbrott. Valet föll på en modern form av stöldskyddsmärkning som är namnsatt till MärkDNA. Metoden bygger på att märka värdeföremål med syntetiskt DNA eller DNA från växtriket. Märkningen kan sedan detekteras genom UV-ljus. Därmed kan godset spåras, brottsoffret identifieras och godset återlämnas till sin rättmätige ägare. Polisiärt medför tekniken att stöldgods och misstänkta gärningspersoner kan bindas till ett unikt brott. Konceptet har prövats och utvärderats i Staffanstorps kommun under namnet Staffanstorpsmodellen. I försöksverksamhetens avsiktsförklaring ingick att renodla en nationell arbetsmodell med lokal samverkan mellan kommun och polis med stöd av MärkDNA.

Vad är MärkDNA? MärkDNA är ett samlingsnamn på en modern typ av stöldmärkning som kan användas i brottsförebyggande syfte, men även vid brottsutredning. MärkDNA består av en vätska som tillförts en unik kombination av grundämnen, syntetiskt DNA eller DNA från växtriket. Varje behållare med MärkDNA innehåller en unik kod som är exklusiv för varje användare. MärkDNA ger en hittills oöverträffad spårbarhet och detekteras genom belysning med särskilt UV-ljus. MärkDNA avser att avskräcka potentiella inbrottstjuvar genom att öka riskerna med att begå bostadsinbrott. Med märkta ägodelar kan misstänkta gärningspersoner knytas till ett unikt brottstillfälle. MärkDNA är extremt svårt att avlägsna. Dessa omständigheter försvårar försäljning av stöldgods och innebär förlorad ekonomisk vinning. MärkDNA gör värdeföremål möjliga att identifiera som dina ägodelar. Om du trots allt skulle drabbas av bostadsinbrott ökar Märk- DNA chansen att du ska kunna återfå dina stulna ägodelar. En förutsättning för att återfå stulna ägodelar är adekvat registrering av den unika produktkoden som medföljer varje MärkDNA-paket. Koden registreras hos produktleverantören.

Erfarenheter från Staffanstorp Under försöksverksamheten i Staffanstorp utrustades 1 560 av samtliga 8 855 hushåll i kommunen med MärkDNA-paket. I paketen ingick stöldmärkningsvätska och varningsdekaler att fästa på dörrar, fönster, fasader och infarter. Utvärderingen av projektet visade att 99 procent av hushållen fullföljt märkning av ägodelar och monterat dekaler. Det motsvarar en täckningsgrad på 18 procent av kommunens hushåll. Därtill monterades uppemot 200 stora skyltar i det kommunala vägnätet och vid samtliga infarter till ortens bostadsområden, som informerade om förekomsten av MärkDNA. Etableringen genomfördes parallellt med en planlagd och omfattande massmedial rapportering om försöksverksamheten. Polisens volontärer bedrev uppsökande verksamhet gentemot lokalsamhället på kommuntorg, i köpcentrum och vid knutpunkter i kollektivtrafiken. Polisen spred information om MärkDNA i den lokala kriminella miljön med skyltning i arrester och i polisbilar. Medborgarna bjöds in till informationsmöten i sin respektive kommundel. Under dessa publika event informerades de om hur gods bör märkas, hur bostäder bör uppskyltas och hur den nödvändiga registreringen av den unika produktkoden går till. Dessa kommunikativa insatser syftade till att öka kommuninvånarnas säkerhetsmedvetande och ge potentiella inbrottstjuvar kännedom om den förhöjda risken att bindas till brott. Färre anmälda bostadsinbrott Under året efter implementeringen av MärkDNA minskade bostadsinbrotten i försökskommunen med 35,5 procent i jämförelse med föregående år. Utvärderingen av projektet bedömer att etableringen haft en allmänpreventiv effekt. Under året innan Staffanstorpsmodellen initierades uppgick den generella risken att utsättas för bostadsinbrott i kommunen till 1,3 procent; en risk som var nästintill dubbel så stor som riksgenomsnittet. Till efterföljande år minskade risken till 0,7 procent, vilket är precis på par med riksgenomsnittet. Utvärderingen konstaterar att den brottsreducerande effekten inte nödvändigtvis bör tillskrivas

själva uppmärkningen. Det är snarare kombinationen av förekomsten av vägskyltar, mängden hushåll med synliga varningsdekaler och omfattande kommunikativa insatser som informerat kommuninvånarna om tekniken. Det innebär att medborgarna blivit mer observanta och således ökat den informella sociala kontrollen i sina bostadsområden, vilket bidragit till att minska antalet potentiella brottstillfällen. Samverkan mellan kommun och polis Utvärderingen av projektet belyser tre framgångsfaktorer som direkt avgörande för resultatet. Dessa är den externa samverkan mellan kommun och kommunpolis, den interna samverkan och förståelsen mellan kommunpolis, områdespoliser och kommunikatör samt väl genomförda gemensamma kommunikativa insatser där medborgarnas frågor och eget ansvar utgjort fokus. Att åstadkomma en gemensam agenda kräver samsyn, samordning och kontinuitet inför, under och vid uppföljningen av genomförda insatser. De tre begreppen ska vägleda relationen mellan kommun och polis. Det går inte att ta miste på att de lokala förutsättningarna vid framtida etableringar av MärkDNA alltid kommer att skilja sig mellan olika kommuner. Att jobba strategiskt mot bostadsinbrott innebär både att politiskt prioritera frågan och att säkerställa kompetensen i kommunorganisationen. I Staffanstorpsmodellen är kommunen den drivande parten och bör så också vara vid framtida implementeringar av metoden. Kommunen är för närvarande den enda aktören med uthållighet och ekonomiska förutsättningar för aktiviteter riktade till medborgare vid etableringar av MärkDNA. Följaktligen bör kommunen axla rollen som processledare, med polisen som samverkanspartner. Polismyndigheten bör emellertid stå bakom information om tekniken för trovärdighetens skull och svara på frågor i mötet med medborgarna. I detta arbete fyller kommunpolis och områdespoliser en central funktion; kommunpolisen som den yttersta kontaktytan, medan områdespoliserna bistår denne som språkrör gentemot civilsamhället.

Samverkan mellan kommun och polis och leverantörer I Sverige finns för närvarande tre fabrikat av MärkDNA till den privata marknaden med inriktning mot bostadsinbrott. Dessa utgörs av Smart- DNA, SmartWater och SelectaDNA, vilka representeras av olika generalagenturer. SmartDNA saluförs av Safe Solution, SelectaDNA av Vindico Security och Svenska stöldskyddsföreningen medan Eurosafe Security Solutions är svensk agent för SmartWater. Framtida allianser mellan kommuner och leverantörer är en förutsättning för att åstadkomma storskaliga etableringar av MärkDNA bland privathushåll. Den svenska marknaden för MärkDNA-produkter kommer att växa med flera hundra procent från år till år i den närmaste framtiden. Det innebär en konkurrenssituation som ställer krav på förhållningsregler för leverantörerna. Deras delaktighet i samverkan mellan kommun och polis ska förutsätta medansvar. Det är kommunen som har det huvudsakliga ansvaret för sina medborgare och är därmed förpliktade att skydda dem från otillbörlig konkurrens. Erfarenheterna från Staffanstorp visar att kommun och polis kan samverka med näringslivet. En förutsättning är emellertid att leverantörerna ser långsiktigt på den brottsförebyggande agendan och inte till kortsiktiga försäljningsincitament marknadskrafterna får inte slå ut samverkanskrafterna. Kontaktpersoner Patrik Runesson, Staffanstorps kommun, strategisk säkerhets- & trygghetsplanering, projektansvarig, 0709-35 12 15 Christer Stålhandske, Polisen, kommunpolis, projektledare, 0733-75 11 15

Checklista Att tänka på vid uppstart av samverkansprojekt med stöd av MärkDNA. Kommunen är projektägare och kommunpolisen närmaste samverkanspartner. Skapa en samverkansgrupp eller styrgrupp för etableringen av MärkDNA. Utse en styrgruppsordföranden. Utse kommunikatörer hos kommun respektive polis. Kontakta MärkDNA-leverantörer. Kontakta försäkringsbolag. Kontakta Svenska Stöldskyddsföreningens regionala representation. Upprätta en projektplan. Upprätta en tidsplan. Upprätta en kommunikationsplan. Initiera brevledes information till samtliga hushåll i kommunen om möjligheten att införskaffa MärkDNA. Initiera tydlig massmedial information om hur kommuninvånarna inom ramen av projektet kan skaffa sig MärkDNA-paket. Initiera uppsökande verksamhet gentemot lokalsamhället (bostadsrättsföreningar, villaföreningar, samfällighetsföreningar samt kommuntorg, köpcentrum och motsvarande knutpunkter etc.) med hjälp av polisens lokala volontärer. Information vid kommunala arrangemang (lokal marknad, julskyltning, med mera). Arrangera och genomför medborgarmöten (fysiska stormöten) där kommuninvånarna delges information om tekniken och har möjlighet att införskaffa MärkDNA. Ordna bygglov för vägskyltar och montera dem i vägnätet och i anslutning till bostadsområden. Initiera ökad polisiär närvaro genom parallella brottsförebyggande insatser (fordonskontroller inklusive godsspan etc.). Informera polisområdets ingripandeverksamhet (IGV) om projektet. Utvärdera insatsernas utfall: Uppföljning av genomförande och resultat. Initiera polisiär operativ uppföljning med brottsförebyggande insatser ett halvår efter avslutat projekt.

Mars 2017