Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post:

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-01-23 Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post: marie2.eklund@vasteras.se Kopia till Information om ingående resultatredovisning för gymnasiet Ärendebeskrivning Information om resultaten (ingående) i gymnasieskolan 2012. Skickad av: Carin Miehling - an979

2013-01-23 Dnr: 2011/182-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se ID:

2 (18) Innehåll Sammanfattning 3 1 Inledning 4 2 Resultat totalt alla gymnasieskolor 5 2.1 Betygspoäng 5 2.2 Slutbetyg 7 2.3 Behörighet till högskolestudier 9 2.4 Andel elever som fått minst betyget G per ämne 11 2.5 Kunskapsutveckling prognos 12 2.6 Normer och värden 14 2.7 Frånvaro 17

3 (18) Sammanfattning Betygspoängen ligger relativt stabilt över åren totalt sett och ligger på 13,9 poäng. Betygspoängen är högre i de fristående skolorna. Betygspoängen för de kommunala skolorna sjönk något mellan 2011 och 2012 medan betygspoängen är densamma för de fristående skolorna. Det finns en stor variation mellan skolorna, både inom de kommunala gymnasieskolorna och inom de fristående gymnasieskolorna. Även mellan programmen finns det stora variationer. Andelen elever som fått ett slutbetyg inom fyra år har totalt sett ökat succesivt från 2008, men det varierar mellan skolorna. Andelen elever som fått slutbetyg inom 4 år var 2012 76,4 procent jämfört med 75,7 procent år 2011. Det finns en variation mellan skolorna och mellan de olika programmen. Andelen behöriga elever till högskolan har ökat sedan 2011 vilket är tvärtemot utvecklingen i riket. Andel behöriga elever uppgår till 87 procent. Det finns en stor variation mellan skolorna och mellan programmen. Fler nådde målet minst G i flera av ämnena jämfört med 2011. Det finns en variation huruvida utvecklingen varit positiv eller negativ. Några av ämnena har en mer tydlig negativ utveckling än övriga och de är; svenska som andra språk och projektarbete. I den prognos som getts hösten 2012 för elever i årskurs 1 så är det i matematik 1c som andelen elever som väntas nå kunskapskravet ser ut att bli lägre. Eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 2012 gett ett något högre betyg på merparten av de frågor som finns med i den årliga skolenkäten. De frågor som fått lägst betyg är om skolan väcker elevens nyfikenhet så det skapar lust att lära mer, elevens möjligheter att påverka hur arbetet bedrivs och arbetsron. De fristående gymnasieskolorna har genomgående ett något högre betyg än de kommunala gymnasieskolorna. Den ogiltiga frånvaron har minskat tydligt från hösten 2011 till hösten 2012 i alla årskurser. Den har också minskat bland både pojkar och flickor.

4 (18) 1 Inledning I denna redovisning, redovisas till största delen årskurs 3 och deras kunskapsresultat men även kunskapsutveckling för årskurs 1 i vissa utvalda ämnen (utifrån prognosbedömningen) redovisas. Det redovisas också hur elever i årskurs 2 upplever sin skola, hur de kan påverka den mm utifrån de svar de lämnat i pedagogiska nämndernas skolenkät (PN-enkäten). De studieresultat som mäts är betygspoäng, andelen elever med slutbetyg, andelen elever med behörighet till högskola och andelen icke godkända elever per ämne. Resultaten baseras både på de kommunala skolorna och fristående skolorna. Även frånvarostatistik redovisas. Statistik är alltid behäftad med viss osäkerhet. I denna statistik finns osäkerhet kring speciellt frånvaron och kunskapsutvecklingen dvs prognosen då dessa registreras manuellt i systemet och alla skolor inte registrerat data. Resultatet bör därför läsas med viss försiktighet.

5 (18) 2 Resultat totalt alla gymnasieskolor 2.1 Betygspoäng Tabell 1.1: Betygspoäng per skola Kommunala skolor 2008 2009 2010 2011 2012 Carlforsska gymnasium 13,4 13,3 13,9 13,6 13,6 Edströmska gymnasiet 11,0 12,5 11,1 11,2 11,1 Hahrska gymnasiet 12,0 12,1 Hässlö gymnasiet 15,5 14,8 14,8 14,1 14,5 Rudbeckianska gymnasiet 15,3 14,9 15,3 15,8 15,3 Tranellska gymnasiet 12,3 12,4 Widénska 14,6 14,1 Wijkmanska 12,5 11,7 Totalt kommunala skolor 13,7 13,7 13,8 13,8 13,6 Fristående skolor ABB-gymnasiet 16,6 17,8 16,6 17,5 17,5 Framtidsgymnasiet 11,3 IT-gymnasiet 12,5 12,2 10,8 10,5 10,5 Jensen gymnasium 15,2 John Bauer gymnasiet 12,7 13,2 14,1 14,6 14,3 Klara gymnasium 12,9 12,4 13,0 13,6 14,4 Kopparlundsgymnasiet 13,4 14,6 12,6 14,1 14,1 Kunskapsgymnasiet 13,8 14,7 14,9 15,0 Västerås Citygymnasium.... Västerås Fria gymnasium 13,5 15,7 14,6 14,4 14,2 Västerås Idrottsgymnasium 11,5 12,6 13,1 Västerås Praktiska gymnasium 11,1 13,1 12,8 13,0 13,7 Västerås Ridgymnasiet 14,8 13,6 13,9 Totalt fristående skolor 13,6 14,1 13,8 14,3 14,3 Totalt samtliga skolor 13,8 13,9 13,8 13,9 13,9 Riket, samtliga skolor 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Källa: Skolverket OBS! Exklusive de individuella och specialutformade programmen Betygspoängen ligger ganska stabilt över åren och 2012 låg den på 13,9. Däremot finns det en stor variation mellan skolorna, både inom de kommunala och de fristående skolorna samt emellan dem. Betygspoängen varierar mellan 10,5 och 17,5 i de olika skolorna vilket är samma som 2011. De fristående skolorna har något högre betygspoäng jämfört med de kommunala skolorna. Den högsta betygspoängen finns i en fristående skola (ABB-gymnasiet) medan den som kommer som nummer två (Rudbeckianska gymnasieskolan) återfinns bland de kommunala skolorna vilket också är detsamma som 2011.

6 (18) Tabell 1.2: Betygspoäng per program Program vid de kommunala skolorna 2008 2009 2010 2011 2012 Barn- och fritidsprogrammet 13,0 12,7 13,7 13,7 12,8 Byggprogrammet 12,5 13,0 12,1 12,3 12,1 Elprogrammet 11,8 11,5 12,0 11,3 12,3 Energiprogrammet 11,0 11,2 12,3 11,4 12,0 Estetiska programmet 13,9 13,5 14,3 14,0 15,1 Fordonsprogrammet 11,6 12,0 11,6 11,2 11,5 Handels- och administrationsprogrammet 11,5 11,7 12,1 11,8 11,7 Hantverksprogrammet 14,8 14,5 15,3 14,6 14,3 Hotell- och restaurangprogrammet 13,0 11,6 11,5 11,3 11,8 Industriprogrammet.... 11,5 12,1 10,6 Livsmedelsprogrammet.. 13,8 12,8 15,4 14,0 Medieprogrammet 11,6 12,4. 12,4 9,9 Naturvetenskapsprogrammet 16,3 16,0 16,2 16,0 16,6 Omvårdnadsprogrammet 12,6 13,1 12,7 12,8 11,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,1 14,0 14,3 14,9 14,3 Teknikprogrammet 13,7 14,0 14,0 13,5 11,8 Totalt nationella program vid kommunala skolor 13,7 13,7 13,8 13,8 13,6 Individuellt program..... 5,4.. Specialutformat program 14,5 14,5 14,0 14,2 14,2 Program vid de fristående skolorna Elprogrammet 12,2 12,2 11,4 11,7 11,9 Energiprogrammet 11,3 Handels- och administrationsprogrammet 13,6 14,0 15,6 15,6 15,2 Hantverksprogrammet 15,0 Industriprogrammet 16,4 17,2 16,1 17,5 17,5 Medieprogrammet 13,3 14,1 13,5 14,4 14,6 Naturbruksprogrammet.. 14,8 13,6 13,9 Naturvetenskapsprogrammet.. 16,2 15,7 15,4 16,5 Omvårdnadsprogrammet 12,5 15,3 14,3 13,4 12,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,0 13,3 13,6 14,1 14,4 Totalt program vid de fristående skolorna 13,6 14,1 13,8 14,3 14,3 Gymnasieskolan totalt 13,8 13,9 13,8 13,9 13,9 Riket totalt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte.. = Data saknas Betygspoängen ligger ganska stabilt över åren när det gäller flera av programmen men det varierar mellan skolorna, både inom de kommunala och de fristående skolorna samt emellan dem. Betygspoängen varierar mellan 9,9 och 17,5 mellan de olika programmen. Den högsta betygspoängen finns på industriprogrammet hos de fristående skolorna medan den lägsta betygspoängen finns på medieprogrammet hos de kommunala skolorna.

7 (18) 2.2 Slutbetyg Tabell 1.3: Andel elever med slutbetyg inom 4 år per skola Kommunala skolor 2008 2009 2010 2011 2012 Carlforsska gymnasium 77,8 78,7 81,7 83,3 79,0 Edströmska gymnasiet 67,1 81,6 90,8 68,0 73,0 Hahrska gymnasiet.. Hässlö gymnasiet... 92,3 76,9 Rudbeckianska gymnasiet 83,4 81,7 85,1 88,6 90,4 Tranellska gymnasiet.. Widénska.. Wijkmanska.. Totalt kommunala skolor 74,9 75,3 78,8 82,1 82,1 Fristående skolor ABB-gymnasiet 95,2 100 100 98,8 96,6 IT-gymnasiet 51,9 57,5 63,7 75,3 74,3 John Bauer gymnasiet 73,3 86,0 98,3 96,1 93,5 Klara gymnasium 63,6 76,5 95,7 77,0 63,0 Kopparlundsgymnasiet 93,0 82,1 84,5 91,5 90,2 Kunskapsgymnasiet.. 81,8 88,0 89,6 Västerås Citygymnasium... Västerås Fria gymnasium 79,2 76,5 45,0 45,7 73,2 Västerås Idrottsgymnasium. 82,9 75,8 Västerås Praktiska gymnasium.. 81,8 71,4 82,6 75,4 Västerås Ridgymnasiet.. 90,9 Totalt fristående skolor 73,2 80,1 77,5 82,4 82,9 Totalt samtliga skolor 71,3 72,8 74,2 75,7 76,4 Riket, samtliga skolor 76,4 75,9 76,0 76,0 76,7 Källa: Skolverket OBS! Exklusive de individuella och specialutformade programmen Andelen elever som fått ett slutbetyg inom fyra år har successivt ökat under åren och låg 2012 på 76,4 procent vilket är strax under riksgenomsnittet. Andelen som fått slutbetyg inom fyra år varierar mellan skolorna. Andelen elever med slutbetyg ligger något högre hos de fristående skolorna jämfört med hos de kommunala skolorna 2012. Högst andel elever med slutbetyg inom fyra år (96,6 %) finns på ABB-gymnasiet.

8 (18) Tabell 1.4: Andel elever med slutbetyg inom 4 år per program Program vid de kommunala 2008 2009 2010 2011 2012 skolorna Barn- och fritidsprogrammet 60,9 65,2 67,6 78,2 68,2 Byggprogrammet 63,9 77,8 87,5 79,1 79,2 Elprogrammet 41,2 40,6 69,7 66,7 77,8 Energiprogrammet 75,8 80,0 85,7 95,5 88,9 Estetiska programmet 78,9 78,6 88,0 86,7 82,8 Fordonsprogrammet 67,1 81,6 90,8 74,5 73,3 Handels- och administrationsprogrammet 61,2 72,0 66,7 71,4 65,6 Hantverksprogrammet 82,7 67,4 85,1 88,0 84,7 Hotell- och restaurangprogrammet 49,1 63,8 60,0 79,5 85,3 Industriprogrammet.. 25,0 52,9 58,3 69,2 Livsmedelsprogrammet 81,0 64,3 80,0 93,3 76,9 Medieprogrammet 63,8 45,0 43,9 62,8 64,9 Naturvetenskapsprogrammet 94,7 93,6 83,1 90,3 94,6 Omvårdnadsprogrammet 69,7 76,1 79,4 71,8 76,7 Samhällsvetenskapsprogrammet 80,9 80,8 82,0 84,2 87,1 Teknikprogrammet 68,3 81,3 85,3 100 78,6 Totalt nationella program vid kommunala skolor 74,9 75,3 78,8 82,1 82,1 Individuellt program 10,9 12,8 16,5 14,3 17,1 Specialutformat program 81,6 87,8 90,5 81,9 83,2 Program vid de fristående skolorna Byggprogrammet.. Elprogrammet 56,0 64,9 73,7 81,3 80,0 Energiprogrammet 80,0 Fordonsprogrammet.. Handels- och administrationsprogrammet 93,3 100,0 100 85,1 87,5 Hantverksprogrammet.. 85,7 82,4 91,7 Hotell- och restaurangprogrammet.. Industriprogrammet 95,4 98,6 98,6 98,9 94,4 Individuellt program. Medieprogrammet 85,9 85,4 90,6 95,6 91,8 Naturbruksprogrammet... 100 90,9 Naturvetenskapsprogrammet.. 71,1 78,6 86,3 Omvårdnadsprogrammet 83,9 88,2 41,3 43,2 79,2 Samhällsvetenskapsprogrammet 62,9 68,6 72,4 74,5 74,3 Totalt program vid de fristående skolorna 73,2 80,1 77,5 82,4 82,9 Gymnasieskolan totalt 71,3 72,8 74,2 75,7 76,4 Riket totalt 76,4 75,9 76,0 76,0 76,7.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte,. = Data saknas Andelen elever som fått ett slutbetyg inom fyra år har, som sagts tidigare, successivt ökat under åren, men det varierar mellan de olika programmen. Högst andel elever med slutbetyg inom fyra år (94,6 %) finns på naturvetenskapsprogrammet bland de kommunala gymnasieskolorna.

9 (18) 2.3 Behörighet till högskolestudier Tabell 1.5: Andel elever med behörighet till högskola per skola Kommunala skolor 2008 2009 2010 2011 2012 Carlforsska gymnasium 84,7 85,8 87,1 81,8 86,9 Edströmska gymnasiet 80,7 91,5 70,4 74,7 68,6 Hahrska gymnasiet 63,4 81,8 Hässlö gymnasiet 91,9 81,8 84,3 72,4 85,2 Rudbeckianska gymnasiet 96,7 96,5 94,3 97,2 96,1 Tranellska gymnasiet 59,6 68,5 Widénska 98,3 88,5 Wijkmanska 82,5 79,0 Totalt kommunala skolor 88,0 90,1 83,8 82,4 85,4 Fristående skolor ABB-gymnasiet 98,5 98,4 97,5 98,9 100 Framtidsgymnasiet 96,4 IT-gymnasiet 84,1 74,2 62,7 46,2 58,2 Jensen gymnasium 93,3 John Bauer gymnasiet 91,8 97,3 93,0 98,3 97,0 Klara gymnasium 78,6 84,0 73,8 75,9 71,4 Kopparlundsgymnasiet 79,3 88,9 66,7 84,4 96,2 Kunskapsgymnasiet. 88,0 92,9 87,3 88,1 Västerås Citygymnasium.... Västerås Fria gymnasium 90,7 97,4 100 91,0 94,1 Västerås Idrottsgymnasium 63,6 80,5 82,5 Västerås Praktiska gymnasium 100 97,6 95,2 85,1 84,0 Västerås Ridgymnasiet 94,1 87,5 89,5 Totalt fristående skolor 89,6 91,2 85,9 87,0 89,1 Totalt samtliga skolor 88,5 90,8 84,6 84,6 87,0 Riket, samtliga skolor 88,9 90,3 86,8 87,1 86,7 Källa: Skolverket OBS! Exklusive de individuella och specialutformade programmen Andelen behöriga till högskolan har ökat sedan 2011 vilket är tvärtemot utvecklingen i riket. Andelen behöriga till högskolan ligger på 87 procent vilket är strax över riksnivån. Andelen behöriga i Västerås har ökat både bland de kommunala- och fristående gymnasieskolorna. Högst andel elever som nått behörighet till högskola har ABB-gymnasiet, John Bauer gymnasiet, Framtidsgymnasiet och Rudbeckianska gymnasiet. Även när det gäller andelen behöriga elever till högskolan finns en stor variation mellan skolorna, se tabell 1.6 på nästa sida. Högst andel elever som nått behörighet till högskola har industriprogrammet (100 %) vid de fristående gymnasie-skolorna följt av naturvetenskapliga programmet (98,1 %) vid de kommunala gymnasieskolorna.

10 (18) Tabell 1.6: Andel elever med behörighet till högskola per program Program vid de kommunala skolorna 2008 2009 2010 2011 2012 Barn- och fritidsprogrammet 90,0 95,7 85,3 100 88,0 Byggprogrammet 94,5 96,5 76,1 63,8 80,3 Elprogrammet 100 93,3 100 66,7 92,6 Energiprogrammet 87,5 100 78,9 86,7 84,6 Estetiska programmet 87,7 87,4 94,7 87,3 93,2 Fordonsprogrammet 82,8 80,4 70,8 63,0 70,3 Handels- och administrationsprogrammet 60,0 75,6 71,9 66,7 80,0 Hantverksprogrammet 94,1 92,2 87,1 84,6 92,9 Hotell- och restaurangprogrammet 84,1 71,0 35,0 52,8 63,4 Industriprogrammet...... 92,3.. Livsmedelsprogrammet.. 87,5.... 84,6 Medieprogrammet 65,4... 67,9.. Naturvetenskapsprogrammet 94,0 96,8 95,7 94,3 98,1 Omvårdnadsprogrammet 94,7 90,9 72,2 75,0 73,7 Samhällsvetenskapsprogrammet 89,9 91,7 92,9 92,5 94,2 Teknikprogrammet 87,5 83,3 95,8 88,5 75,0 Totalt nationella program vid kommunala skolor 88,0 90,1 83,8 82,4 85,4 Individuellt program..... Specialutformat program 92,5 94,3 88,2 95,2 87,8 Program vid de fristående skolorna Byggprogrammet. Elprogrammet 85,4 83,0 75,0 71,7 78,0 Energiprogrammet 86,8 Fordonsprogrammet. Handels- och administrationsprogrammet 96,4 100 92,5 90,6 87,2 Hantverksprogrammet. 100 100 96,2 91,2 Hotell- och restaurangprogrammet.. Individuellt program. Industriprogrammet 98,5 98,5 97,7 98,9 100 Medieprogrammet 84,0 94,3 79,6 90,6 97,5 Naturbruksprogrammet.. 94,1 87,5 89,5 Naturvetenskapsprogrammet.. 95,8 88,9 88,4 93,6 Omvårdnadsprogrammet 90,9 100 100 90,7 90,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 83,9 86,5 85,4 86,7 87,9 Totalt program vid de fristående skolorna 89,6 91,2 85,9 87,0 89,1 Gymnasieskolan totalt 88,5 90,8 84,6 84,6 87,0 Riket totalt 88,9 90,3 86,8 87,1 86,7.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte,. = Data saknas

11 (18) 2.4 Andel elever som fått minst betyget G per ämne Tabell 1.7. Andel elever med minst G i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser samt projektarbete Ämnen 2009 2010 2011 Totalt kommunala skolor 2012* Totalt fristående skolor 2012* Totalt alla skolor i Västerås 2012 Engelska A 98,6 97,9 98,0 99,0 98,9 99,1 97,9 Estetisk verksamhet 97,3 99,4 98,6 98,1 97,7 98,0 98,3 Idrott och hälsa A 97,1 94,0 95,6 93,9 97,3 95,9 95,9 Matematik A 96,5 92,8 93,5 94,2 97,3 95,8 96,4 Naturkunskap A 95,1 94,7 95,0 93,7 94,7 94,8 95,1 Religion A 92,5 93,3 93,8 95,4 95,7 95,1 94,7 Samhällskunskap A 95,5 94,8 95,3 96,3 97,1 96,8 95,8 Svenska A 99,6 98,0 98,6 99,1 97,7 98,7 98,8 Svenska B 94,6 93,3 90,4 92,8 95,8 95,6 95,4 Svenska som andra språk A 100 100 100 100.. 100 98,0 Svenska som andra språk B 100 95,2 94,1 85,0.. 88,5 92,9 Karaktärsämne 1 98,4 97,9 97,6 98,2. 98,2 98,5 Karaktärsämne 2 96,3 97,1 96,4 97,4. 97,4 96,4 Projektarbete 94,5 93,7 91,9 91,6 93,1 92,7 93,5 Källa: Skolverket * Exklusive de individuella- och specialutformade programmen dvs enbart de nationella programmen Totalt Riket 2012 I tabellen ovan framgår det att allt fler elever nått minst godkänt i fler av ämnena 2012 jämfört med 2011 och att andelen ligger över riksnivån på fler än hälften av ämnena. Det varierar huruvida utvecklingen varit positiv eller negativ mellan ämnena och mellan åren i respektive ämne. Det ämne som har en tydlig negativ utveckling är svenska som andra språk B och projektarbete där resultaten minskat årligen sedan 2009. Religion A har haft motsatt utveckling och andelen elever som nått minst godkänt har ökat successivt under samma period. Svenska som andra språk A är det ämne där alla elever nått minst godkänt under alla år som redovisas ovan.

12 (18) 2.5 Kunskapsutveckling prognos Tabell: Andelen elever i åk 1 som förväntas nå kunskapskraven i svenska 1 Skola 2011 2012 Carlforsska gymnasiet 88,7 Edströmska 76,6 Hahrska gymnasiet 76,8 81,2 Hässlögymnasiet 92,0 93,8 Rudbeckianska gymnasiet 92,7 92,8 Tranellska gymnasiet 78,6 83,3 Widénska gymnasiet 94,5 90,7 Wijkmanska gymnasiet 81,0 91,3 Totalt 87,8 89,1 I tabellen ovan framgår det att fler elever förväntas nå kunskapskravet i svenska 1 i gymnasiets årskurs 1 år utifrån prognosen hösten 2012 jämfört med prognosen hösten 2011. Andelen som förväntas nå kunskapskraven beräknas ligga på 89 procent. Alla skolor med undantag för Widénska gymnasiet ser ut att få en ökad andel elever som når kunskapskraven. Tabell: Andelen elever i åk 1 som förväntas nå kunskapskraven i engelska 5 Skola 2011 2012 Carlforsska gymnasiet 88,9 94,6 Edströmska 100,0 Hahrska gymnasiet 90,6 81,0 Hässlögymnasiet 100,0 96,9 Rudbeckianska gymnasiet 91,5 93,7 Tranellska gymnasiet 65,2 71,1 Widénska gymnasiet 100,0 Wijkmanska gymnasiet 90,4 Totalt 90,0 90,5 Även i engelska 5 förväntas något fler elever nå kunskapskravet i gymnasiets årskurs 1 utifrån prognosen hösten 2012 jämfört med prognosen hösten 2011. Andelen som förväntas nå kunskapskraven beräknas ligga på drygt 91 procent. Alla skolor med undantag för Hässlögymnasiet ser ut att få en ökad andel elever som når kunskapskraven.

13 (18) Tabell: Andelen elever i åk 1 som förväntas nå kunskapskraven i matematik 1a Skola 2011 2012 Carlforsska gymnasiet 92,2 Edströmska 69,0 Hahrska gymnasiet 83,3 84,5 Hässlögymnasiet 88,0 90,9 Rudbeckianska gymnasiet 78,1 Tranellska gymnasiet 63,2 52,9 Widénska gymnasiet 100,0 86,7 Wijkmanska Totalt 77,2 77,5 I matematik 1a förväntas ungefär lika många elever nå kunskapskravet i gymnasiets årskurs 1 utifrån prognosen hösten 2012 jämfört med prognosen hösten 2011. Andelen som förväntas nå kunskapskraven beräknas ligga kvar på drygt 77 procent. Hälften av de skolor som går att jämföra tillbaka med 2011 ser ut att få en ökad andel elever som når kunskapskraven. Tabell: Andelen elever i åk 1 som förväntas nå kunskapskraven i matematik 1b Skola 2011 2012 Carlforsska gymnasiet 72,5 76,7 Edströmska Hahrska gymnasiet Hässlögymnasiet Rudbeckianska gymnasiet 82,9 81,3 Tranellska gymnasiet Widénska gymnasiet 79,8 100 Wijkmanska Totalt 78,9 81,0 I matematik 1b förväntas fler elever nå kunskapskravet i gymnasiets årskurs 1 utifrån prognosen hösten 2012 jämfört med prognosen hösten 2011. Andelen som förväntas nå kunskapskraven beräknas ligga på 81 procent. Alla skolor med undantag för Rudbeckianska gymnasiet ser ut att få en ökad andel elever som når kunskapskraven. Tabell: Andelen elever i åk 1 som förväntas nå kunskapskraven i matematik 1c Skola 2011 2012 Carlforsska gymnasiet Edströmska Hahrska gymnasiet Hässlögymnasiet Rudbeckianska gymnasiet 95,1 96,7 Tranellska gymnasiet Widénska gymnasiet 100 90,9 Wijkmanska 89,6 Totalt 95,8 92,9 I matematik 1c däremot beräknas andelen elever som når kunskapskravet i gymnasiets årskurs 1 bli lägre utifrån prognosen hösten 2012 jämfört med prognosen hösten 2011. Andelen som förväntas nå kunskapskraven beräknas ligga på 93 procent.

14 (18) 2.6 Normer och värden Diagram A. Resultat på pedagogisk nämndernas skolenkät i gymnasiet, årskurs 2 Gymnasieelevers (åk2) svar 2012 på nedanstående områden i den årliga skolenkäten 2011 2012 Lärarna förväntar mål i alla ämnen God kunskap om studieoch yrkeslivet 4 Trygghet Nyfiken, lust att lära mer 3,5 Påverka utvecklingsplanen 3 Påverkan hur arbetet bedrivs Arbetsro 2,5 2 1,5 1 Trivsel Får veta hur det går Personal och elever om förhållningssätt Lärarna hjälper vid behov Hänsyn till elevernas åsikter Nöjd med verksamheten Personalen aktiv ingen behandlas illa Bemötande Vet vad som krävs för att nå målen Utvecklingsplanens betydelse Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät. Gymnasieskolan, Dnr 2012/249-KSS-064 Eleverna har under flera år gett ett gott betyg när det gäller hur de trivs i skolan och hur trygga de är. Alla frågor har fått ett något högre betyg 2012 jämfört med 2011 med undantag för frågan om eleverna har möjlighet att påverka hur arbetet bedrivs som fått ett aningen lägre betyg. De frågor som har fått lägst betyg på den fyrgradiga skalan från eleverna och som framkommer tydligast är om skolan väcker deras nyfikenhet och det stimulerar dem till att lära mer, deras möjligheter att påverka arbetet och arbetsron. Frågan om de fått god kunskap om studie- och yrkeslivet går inte att jämföra tillbaka i tiden då 2012 är första gången den är med.

15 (18) Diagram B. Resultat på pedagogisk nämndernas skolenkät i gymnasiet, årskurs 2 Gymnasieelevers (åk 2) svar 2012 på nedanstående områden i den årliga skolenkäten Totalt Västerås stads skolverksamheter Fristående Lärarna förväntar mål i alla ämnen God kunskap om studie- och yrkeslivet 4,00 Trygghet Nyfiken, lust att lära mer 3,50 3,00 Påverkan hur arbetet bedrivs Arbetsro 2,50 2,00 1,50 1,00 Påverka utvecklingsplanen Trivsel Får veta hur det går Personal och elever om förhållningssätt Lärarna hjälper vid behov Hänsyn till elevernas åsikter Utvecklingsplanens betydelse Nöjd med verksamheten totalt Personalen aktiv ingen behandlas illa Bemötande Vet vad som krävs för att nå målen Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät. Gymnasieskolan, Dnr 2012/249-KSS-064 I diagrammet ovan syns det att eleverna i de fristående gymnasieskolorna generellt gett ett högre genomsnittligt betyg på frågorna i den årliga skolenkäten 2012 jämfört med svaren från de kommunala gymnasieskolorna.

16 (18) Diagram C. Resultat på pedagogisk nämndernas skolenkät i gymnasiet, årskurs 2 Andel elever som svarat ja på frågor om nedanstående områden 40 35 30 2011 2012 28 36 25 20 15 10 5 4 4 5 4 13 10 6 0 Mobbing från elev Mobbing från vuxen Främlingsfientliga ord Likabehandlingsplan Avstått aktivitet p g a ekonomi Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät. Gymnasieskolan, Dnr 2012/249-KSS-064 I diagrammet ovan syns det att både mobbingen från vuxen och främlingsfientliga ord minskat något mellan de två åren. Fler elever uppger att skolan har en plan för diskriminering- och kränkande behandling. De fristående gymnasieskolorna har mindre mobbing både från vuxen och elev och färre främlingsfientliga ord än vad de kommunala gymnasieskolorna har. Däremot är det aningen fler elever i de kommunala skolorna som angett att skolan har en plan mot diskriminering- och kränkande behandling. Andelen elever som angett att de tvingats avstå från någon av skolans aktiviteter på grund av privatekonomiska skäl är totalt sex procent varav sju procent i de kommunala skolorna och fem procent i de fristående gymnasieskolorna. Det är första gången denna fråga är med i skolenkäten så den kan inte jämföras tillbaka i tiden. Diagram D. Resultat på pedagogisk nämndernas skolenkät i gymnasiet, årskurs 2 40 35 30 25 20 Totalt Andel elever (åk 2) som svarat ja på frågor om nedanstående områden Västerås stads skolverksamheter Fristående 36 37 35 15 10 5 0 4 5 4 5 2 2 10 11 Mobbing från elev Mobbing från vuxen Främlingsfientliga ord Likabehandlingsplan Avstått aktivitet p g a ekonomi 8 6 7 5 Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät. Gymnasieskolan, Dnr 2012/249-KSS-064

17 (18) 2.7 Frånvaro Frånvaro årskurs 1-3 uppdelad per vår och höst, hösten 2008 - hösten 2012 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 13,7% 14,7% 6,3% 6,7% Ht 2008 åk 1-3 12,9% Ht 2009 Ht 2010 åk 1-3 åk 1-3 5,8% 5,80% 13,26% 13,35% Ht 2011 åk 1-3 Frånvaro 3,50% Ht 2012 åk 1-3 17,0% 16,0% 8,0% 7,7% 7,30% Vt 2009 åk 1-3 Ogiltig frånvaro Vt 2010 åk 1-3 15,22% 14,54% Vt 2011 åk 1-3 5,39% Vt 2012 åk 1-3 Generellt är frånvaron lägre på hösten än på våren. Hösten 2012 var den totala frånvaron drygt 13 procent vilket är detsamma som hösten 2011. Däremot var den ogiltiga frånvaron betydligt lägre hösten 2012 jämfört med hösten 2011. Ser man till de olika årskurserna var för sig så var frånvaron, precis som tidigare, lägst bland årskurs 1 för att successivt öka med varje årskurs under hösten 2012, se diagram nedan. Likaså gäller den ogiltiga frånvaron. Däremot ser vi att årskurs 1 och 2 har minskat både den totala frånvaron och den ogiltiga frånvaron medan årskurs 3 istället ökade den totala frånvaron. 25,00% 20,00% Frånvaro per årskurs, år och termin Frånvaro Ogiltig frånvaro 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Åk Åk Åk Åk 1 1 1 1 ht ht ht ht 09 10 11 12 Åk Åk Åk Åk 2 2 2 2 ht ht ht ht 09 10 11 12 Åk Åk Åk Åk 3 3 3 3 ht ht ht ht 09 10 11 12 Åk Åk Åk Åk 1 1 1 1 vt vt vt vt 09 10 11 12 Åk Åk Åk Åk 2 2 2 2 vt vt vt vt 09 10 11 12 Åk Åk Åk Åk 3 3 3 3 vt vt vt vt 09 10 11 12

18 (18) Frånvaro årskurs 1-3, höstterminer, uppdelat per kön 16,0% 14,0% 12,0% 13,8% 14,3% 13,0% 13,3% 13,4% 13,5% 14,5% 12,9% 13,2% 13,3% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 5,9% 5,4% 5,3% 5,2% 2,9% 6,7% 7,0% 6,4% 6,4% 4,1% 2,0% 0,0% Ht 08 Flickor Ht 09 Flickor Ht 10 Flickor Ht 11 Flickor Ht 12 Flickor Frånvaro Ht 08 Pojkar Ht 09 Pojkar Ogiltig frånvaro Ht 10 Pojkar Ht 11 Pojkar Ht 12 Pojkar Det är ingen större skillnad i pojkars eller flickors totala frånvaro, båda könen hade en frånvaro på drygt 13 procent hösten 2012 vilket i stort sett är detsamma som 2011. Däremot hade pojkarna en högre ogiltig frånvaro (4,1 %) i förhållande till flickorna (2,9 %) vilket har varit tendensen ända sedan 2009. Det har skett en markant minskning när det gäller den ogiltiga frånvaron både bland pojkar och flickor. 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 15,88% 4,25% Frånvaro i årskurs 1-3 i gymnasiet under hösten 2012 14,19% 3,59% 15,31% 4,32% 16,26% 6,59% 10,30% 1,87% 15,99% 4,60% 12,95% 12,71% 13,35% 6,99% 4,88% 3,50% Frånvaro Ogiltig frånvaro Frånvaron, både den totala och den ogiltiga frånvaron, varierar mellan de olika skolorna. Hässlögymnasiet och Tranellska gymnasiet hade högst frånvaro totalt medan Rudbeckianska gymnasiet och Wijkmanska gymnasiet hade den lägsta totala frånvaron. Rudbeckianska gymnasiet hade även den lägsta ogiltiga frånvaron.