ANTAGEN KF 2012-06-18 118

Relevanta dokument
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Sveriges elva folkhälsomål

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsopolitiskt program

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Prioriterade Folkhälsomål

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Härnösands kommun

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsostrategi

Ett socialt hållbart Vaxholm

Folkhälsoplan Essunga kommun

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan

mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Strategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsa i Bollnäs kommun

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Folkhälsoplan

Länsgemensam folkhälsopolicy

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Folkhälsoplan

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Strategiska planen

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Alingsås folkhälsomål 2019

Plan för folkhälsa och trygghet

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

Aktivitetsplan för det folkhälsopolitiska arbetet

VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Grästorp

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsoprogram för åren

Folkhälsopolitisk plan

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsopolitiskt program

Mall: Drogpolitisk plan

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsoplan Reviderad 2008, 2011 och 2015

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Verksamhetsplan Ockelbo Folkhälso-BRÅ

Folkhälsoplan Huddinge kommun

Folkhälsoplan Härjedalens kommun. Politiska mål och ambitioner

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Strategi för folkhälsa

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Länsstyrelsens folkhälsoarbete Fokusområden Område för bild. Publ. nr 2009:12

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Transkript:

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor. Folkhälso- och Trygghetsrådet, FTR, har ett övergripande ansvar att samordna hälso- och trygghetsfrågorna i kommunen. Rådet ska arbeta med frågor som är angelägna för stora delar av befolkningen och som påverkar hälsan och tryggheten för kommunmedborgarna på ett positivt sätt. Arbetet sker i samverkan med Folkhälsoarbetet i Kalmar län som utgår från den nationella folkhälsopolitiken samt Brottsförebyggande rådets nationella arbete. Den är uppbyggd av 11 målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälso- och Trygghetsplanen avser perioden 2012-2015. Utifrån de 11 nationella folkhälsomålen har Borgholms kommun valt att arbetar med fyra av dessa: Mål 1 Delaktighet och Inflytande i samhället Mål 3 Barn- och ungas uppväxtvillkor Mål 5 Miljöer och produkter Mål 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Definitioner Hälsa Världshälsoorganisationen har följande definition av hälsa: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Folkhälsa Det samlade hälsotillståndet för människor inom ett avgränsat, geografiskt område. Hälsans bestämningsfaktorer Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer, enligt bilden ovan. Ålder, kön och arv är givna faktorer som inte går att ändra. Faktorer som till exempel bruk av tobak, alkohol och narkotika är livsstilsfaktorer som individen själv kan påverka. I halvcirkeln ovan beskrivs områden som påverkas av politiska beslut, exempelvis bostadsplanering, trafikmiljö och arbetsmiljöer.

3 (5) Trygghet Trygghet är ett vittomfattande begrepp som handlar om varje människas särskilda behov. Kommunmedborgaren skall känna sig trygg i sin kommun. Det betyder att man har en; Trygg uppväxt och skolgång Alla, oberoende av etnisk bakgrund, språk, ålder och kön skall känna sig trygga när de är ute på gator, vägar eller annan allmän plats Tryggheten skall också finnas i den egna bostaden och i den yttre miljön Människors delaktighet och sociala gemenskap i boendemiljön har betydelse för tryggheten och för det brottsförebyggande arbetet. Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa och trygghet. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer, samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Ta tillvara ungdomars initiativ och idéer Att ungdomar upplever delaktighet och inflytande Ökad jämlikhet i hälsa mellan kvinnor och män Ökat valdeltagande i kommunvalet Bättre samarbete mellan kommun och landsting Ökad förståelse bland politiker för folkhälso- och trygghetsarbetet Aktiva pensionärer Ökad tillgång till kultur Ökat deltagande i samhällsplaneringen Mål 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, till exempel problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Ett tydligt föräldraskap Ökad hälsofrämjande livsstil Ökad självkänsla hos barn och ungdomar Barn och ungdomar ska bli sedda, hörda och mötas med respekt Samsyn och samordning kring arbetet med barn och ungdomar Hälsofrämjande skola Barn och ungdomar ska ges förutsättningar att delta i föreningslivet Mål 5 Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt målområde. Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det delats upp i fyra delområden: sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) och säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet.

4 (5) Trygghet i bostadsområdet Bostadsområdet i tätorten eller på landsbygden är den plats där de flesta människor tillbringar en stor del av sin tid. Att känna sig trygg i sitt bostadsområde är därför särskilt viktigt. Faktorer som bidrar till att skapa otrygghet i bostadsområdet är t.ex. dåliga trafikmiljöer, dåligt upplysta och undanskymda platser och platser som ofta utsätts för brott, t ex klotter, bilstölder, skadegörelse. Trygg på gator och torg Begreppet gator och torg inkluderar alla allmänna platser där människor möts och umgås eller uträttar ärenden. Att känna sig trygg på gator och torg bör vara en självklarhet för alla. Upplevelsen kan vara olika beroende på ålder, kön, etnisk tillhörighet, sociala relationer, vana att vistas där och vilken tid på dygnet det handlar om. Faktorer som bidrar till att skapa otrygghet på gator och torg är t.ex. hårt trafikerade vägar och gator, dåligt underhållna vägbanor och trottoarer, dåligt belysta platser, känslan av att medmänniskor inte bryr sig eller vågar agera när någon utsätts för brott samt massmedias ibland onyanserade bild av brottsligheten. Programteori och indikatorer 4 Öka säkerheten för barn och vuxna Främja ett ekologiskt hållbart samhälle Förbättra säkerheten genom ökad belysning, bättre vinterväghållning och regelbunden kontroll av kommunens lekplatser Att invånarna i bostadsområdet bemöter varandra med respekt Att invånarna verkar för att ingen blir utsatt för våld eller mobbing Skapa förutsättningar för att vuxna bryr sig om och markerar när egna såväl som andras barn och ungdomar beter sig på ett felaktigt sätt Att alla tryggt kan besöka allmänna platser eller offentliga lokaler oavsett tidpunkt, ålder, kön eller etnisk tillhörighet Att alla tryggt kan ta sig fram på gata eller trottoar vare sig man har funktionshinder eller inte Att man tryggt kan ställa ifrån sig bil eller cykel Förhindra drogmissbruk och langning Att ungdomar erbjuds aktiviteter och positiva mötesplatser

5 (5) Mål 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobaks- dopings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och doping Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Minska tillgången till tobak, alkohol, narkotika samt dopningspreparat Drogfri uppväxtmiljö Miljön runt ungdomsaktiviteter ska vara alkohol- och tobaksfri Upplysning om spelproblem Motverka spelmissbruk inklusive dataspel