EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.12.2018 COM(2018) 838 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om riktlinjer till nationella tillsynsmyndigheter om insyn i och bedömning av taxor för gränsöverskridande paketleveranstjänster enligt förordning (EU) 2018/644 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1263 SV SV
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om riktlinjer till nationella tillsynsmyndigheter om insyn i och bedömning av taxor för gränsöverskridande paketleveranstjänster enligt förordning (EU) 2018/644 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1263 I. Inledning Effekten av förordning (EU) 2018/644 om gränsöverskridande paketleveranstjänster 1 (nedan kallad förordningen) kommer till stor del att bero på de nationella tillsynsmyndigheternas förmåga att samla in information och vidta de uppföljningsåtgärder som behövs (särskilt bedömningen av taxor enligt artikel 6). De nationella tillsynsmyndigheternas arbete är centralt för att förordningens mål ska kunna uppnås. Det här meddelandet bygger därför på underlag från Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster (ERGP) 2. Meddelandet ger riktlinjer för användningen av de formulär som finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1263 om fastställande av formulär för inlämnande av information från tillhandahållare av paketleveranstjänster 3 (på grundval av artikel 4 i förordningen) och för inlämning av information till kommissionen enligt artikel 5.2 i förordningen i en elektronisk databas som inrättats för ändamålet. I meddelandet ges också riktlinjer för vilka metoder som ska användas när det gäller de faktorer som ska vägas in i bedömningen av de gränsöverskridande taxorna, enligt artikel 6.2 och 6.3 i förordning (EU) 2018/644. Dessutom ger kommissionen vägledning om den objektiva filtermekanism för förhandsbedömning som kartläggningen av taxor ska baseras på. Riktlinjerna ges i enlighet med artikel 6.1 i förordningen (som föreskriver att man på förhand ska fastställa vilka taxor som ska bedömas). Ett sådant föregripande fastställande kommer att minska den administrativa bördan för nationella tillsynsmyndigheter och tillhandahållare av paketleveranstjänster som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. II. Tillhandahållande av information I bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1263 finns formulär för den information som tillhandahållare av paketleveranstjänster ska lämna enligt artikel 4 i 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/644 av den 18 april 2018 om gränsöverskridande paketleveranstjänster, EUT L 112, 2.5.2018. 2 Särskilt dokument ERGP (18) 36 ERGP input for the Commission s Guidance related to the Article 6 Assessment of cross-border single-piece parcel tariffs. 3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1263 av den 20 september 2018 om fastställande av formulär för inlämnande av information från tillhandahållare av paketleveranstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/644, EUT L 238, 21.9.2018. 1
förordning (EU) 2018/644. I tabellerna 1.1, 1.2 och 1.3 i bilaga II till genomförandeförordningen görs skillnad mellan paket som ska rapporteras antingen som hanterade enligt överenskommelse med avsändaren eller som hanterade på uppdrag av en annan tillhandahållare. Denna åtskillnad är nödvändig för att undvika att paketen räknas två gånger. Vid rapporteringen av informationen om antal och omsättning av inkommande paket bör tillhandahållare av paketleveranstjänster skilja mellan hantering där en överenskommelse gjorts med avsändaren (i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland) och hantering på uppdrag av en annan tillhandahållare av paketleveranstjänster utomlands som har direktkontakt med avsändaren. I bilagan till detta meddelande ges praktiska exempel på hur informationen ska rapporteras i olika kommersiella/operativa situationer. En överblick över hur paket skickas inom och utom unionen/ees är nödvändig för att få en adekvat bild av marknaden, och särskilt av den relativa omfattningen av import och export. Detta är särskilt viktigt med tanke på den ökande e-handeln på senare tid med länder utanför EU och EES. Överblicken krävs också för att kunna utvärdera hur importen och exporten påverkar de olika stegen i postleveranskedjan. III. Insyn i gränsöverskridande taxor Enligt artikel 5.1 och 5.2 samt bilagan till förordningen ska de tillhandahållare av paketleveranstjänster som är skyldiga att rapportera information förse den nationella tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där de är etablerade med en offentliggjord prislista med taxor som gäller den 1 januari varje kalenderår för leverans av enstaka postförsändelser inrikes och inom unionen. Prislistan bör innehålla priser för upp till 15 standardförsändelser, rekommenderade försändelser och spårbara försändelser i olika viktkategorier mellan 500 g och 5 kg. Tillhandahållare av paketleveranstjänster ska lämna prisuppgifterna till den nationella tillsynsmyndigheten senast den 31 januari varje år. Den nationella tillsynsmyndigheten ska i sin tur överföra informationen till kommissionen senast den 28 februari varje år. Kommissionen ska offentliggöra alla offentliggjorda prislistor som inkommit på en särskild webbplats senast den 31 mars varje år. Information om de postförsändelser som avses i bilagan till förordningen De maximala måtten för de brevförsändelser som anges i leden a i bilagan till förordningen (brevprodukter) ska fastställas med beaktande av de relevanta mått som anges i 2
Världspostkonventionen 4. Försändelser som anges i leden j o (paket) ska inte vara mindre än den enda minimistorlek som fastställts för brevförsändelser, dvs. 20 mm. Tillhandahållare av paketleveranstjänster som tillämpar olika taxor inom EU beroende på mottagarlandet ska ange de priser som tillämpas för varje medlemsstat separat. Om någon av kategorierna enligt leden a o i bilagan till förordning (EU) 2018/644 omfattar mer än en postförsändelse, ska bara försändelsen med den förmånligaste taxan rapporteras. För att fastställa denna taxa ska tillhandahållaren av paketleveranstjänster i princip jämföra taxorna för olika postförsändelser som omfattas av samma kategori med avseende på kvalitet (distributionstider) men bortse från tjänster som har olika geografisk tillgänglighet eller spridning (t.ex. om en viss sorts postförsändelse bara är tillgänglig för en mycket specifik destination i mottagarlandet). De som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ska ange vilka produkter som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla dessa tjänster och som i princip kan bli föremål för bedömning enligt artikel 6 i förordning (EU) 2018/644. Tillhandahållarna ska också lämna ytterligare information om de produkter som ingår i kategorin, t.ex. i) produktens handelsnamn för att möjliggöra identifiering, ii) särskilda produktegenskaper (särskilt formatet) och iii) information om eventuella geografiska begränsningar i samband med leverans av produkten. Förfarande för att samla in uppgifter För att begränsa den administrativa bördan för nationella tillsynsmyndigheter och tillhandahållare av paketleveranstjänster föreslås i förordning (EU) 2018/644 att den information som ska lämnas ska överföras elektroniskt. För att uppnå det målet har kommissionen utvecklat en webbaserad applikation där de nationella tillsynsmyndigheterna kan lämna information till kommissionen enligt artikel 5.2 i förordningen. För att göra det enklare för tillsynsmyndigheterna att samla in informationen från tillhandahållarna av tjänster har applikationen också stöd för överföring av denna information. I den webbaserade applikationen finns två moduler för detta ändamål, en för inlämning av uppgifter enligt artikel 5.1 och en för inlämning av uppgifter enligt artikel 5.2. I den förstnämnda modulen kan tillhandahållare av paketleveranstjänster (även de som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster) lämna de offentliggjorda prislistorna med taxor för de tjänster i deras utbud som omfattas av de 15 kategorier som anges i bilagan till förordningen till den nationella tillsynsmyndigheten. I applikationens andra modul kan tillsynsmyndigheterna överföra uppgifterna till 4 Världspostkonventionen artikel 17-104, 1.1. 3
kommissionen. Varje nationell tillsynsmyndighet kan kontrollera de uppgifter som lämnats och godta dem innan de skickas vidare till kommissionen. Om tillhandahållare av paketleveranstjänster till följd av beslut som fattats av den nationella tillsynsmyndigheten använder andra sätt att lämna information till tillsynsmyndigheten ska myndigheten föra in de uppgifter om taxor som erhållits i den webbaserade applikationen och överföra uppgifterna till kommissionen. IV. Bedömning av gränsöverskridande taxor för enstaka försändelser 1. Filtermekanismen för förhandsbedömning Fastställande av taxor Enligt artikel 6.1 ska den nationella tillsynsmyndigheten fastställa, för var och en av de enstaka postförsändelser som anges i bilagan till förordningen, vilka gränsöverskridande taxor som omfattas av en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster och som tillsynsmyndigheten objektivt anser ska bedömas. I förordningen föreslås att man för det ändamålet använder en objektiv filtermekanism för förhandsbedömning i enlighet med proportionalitetsprincipen. Filtermekanismen för förhandsbedömning syftar till att minska den administrativa bördan för de nationella tillsynsmyndigheterna och de tillhandahållare av paketleveranstjänster som omfattas av en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, då den är inriktad på bedömning av ett begränsat antal taxor enligt artikel 6.2 och 6.3 i förordningen. En filtermekanism för förhandsbedömning är också nödvändig med tanke på proportionalitetsprincipen. Den ska inte vara avsedd att ersätta eller duplicera den process för djupgående analys som föreskrivs i artikel 6.2 och 6.3. Filtermekanismen ska på intet sätt användas för att komma fram till ett beslut om huruvida taxor är orimligt höga, då detta är en slutsats som bara kan dras efter att den bedömning som föreskrivs i artikel 6.2 och 6.3 är gjord. Syftet med filtermekanismen bör i stället vara att få objektiva indikationer som kan visa ett spektrum av taxor som i) lätt kan fastställas på grundval av den tillgängliga informationen enligt artikel 5, och ii) kan vara orimligt höga, i avvaktan på en mer omfattande bedömning. Att garantera jämförbarhet och rättvisa i hela EU Om olika filtermekanismer användes skulle det leda till en ojämlik bedömningsprocess, vilket skulle göra det svårt att jämföra bedömningsresultaten. Den nationella tillsynsmyndigheten får dock även bedöma andra taxor, utöver de som fastställts enligt den jämförbara EU-omfattande filtermekanismen. I sådana fall kan tillsynsmyndigheten göra bedömningen efter ett eget beslut (t.ex. på grundval av kunskaper som man inte erhållit enligt artikel 5) eller med en annan filtermekanism för förhandsbedömning som underlag. 4
En flexibel och anpassningsbar filtermekanism som tar hänsyn till förändringar på marknaden För att uppnå de mål som anges ovan bör de nationella tillsynsmyndigheterna använda en filtermekanism 5 som grundas på en rankning av alla medlemsstaters gränsöverskridande taxor för var och en av de 15 enstaka postförsändelser som förtecknas i bilagan till förordningen. Mekanismen har fördelen att den skapar en EU-omfattande jämförelse av ländernas respektive taxor, som kommer att vara tillgänglig för de nationella tillsynsmyndigheterna i kommissionens webbapplikation 6. Det är dessutom en enkel och tydlig mekanism. Den är oberoende av kostnader (eller uppskattade kostnader), vilka är en del av bedömningsprocessen. För att få en sann och rättvis jämförelse bör taxorna på kommissionens webbsida köpkraftsjusteras enligt Eurostats föreskrifter. För att motverka den stelbenthet som en fast procentandel innebär är det lämpligt att fastställa ett spann mellan 25 % och 5 % av de högsta taxorna för varje kategori, med början de första två åren med den högsta procentandelen (dvs. 25 %) och sedan sänka procentandelen gradvis. Därefter bör den procentandel som ska tas i beaktande för mekanismen fastställas i nära samarbete mellan kommissionen, de nationella tillsynsmyndigheterna och Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster. 2. Metod som ska användas för bedömning av gränsöverskridande taxor för enstaka försändelser (artikel 6.2 och 6.3) I artikel 6.2 fastställs fyra aspekter som den nationella tillsynsmyndigheten särskilt bör beakta vid bedömningen av gränsöverskridande taxor för enstaka postförsändelser som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Det finns ingen hierarki mellan aspekterna, och en bedömning ska därför ta upp alla fyra, med beaktande av de särskilda villkor som anges i de relevanta punkterna. I artikel 6.3 anges två frivilliga aspekter som kan användas vid bedömningen. (a) Inrikestaxor och andra relevanta taxor för jämförbara paketleveranstjänster i avsändarlandet och mottagarlandet Jämförbara paketleveranstjänster (eller produkter 7 ) kommer i princip att vara de motsvarande samhällsomfattande tjänsterna i mottagarlandet. Det kan dock fortfarande vara lämpligt att kontrollera om det finns andra paketleveranstjänster som kan jämföras med den produkt som bedöms. Taxorna för enstaka postförsändelser beror vanligen i hög grad på servicekvalitet och 5 Här har information från Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster beaktats, se ERGP (18) 36. 6 Detta kommer att inbegripa en funktion för beräkning av de taxor som ska bedömas. 7 Med begreppet produkt avses i de här riktlinjerna detsamma som begreppet postförsändelse i artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, EUT L 15, 21.1.1998, s. 14. 5
andra egenskaper som kännetecknar produkten. Den produkt som används för bedömning av taxan bör därför vara så lik som möjligt, om inte identisk, särskilt i fråga om kvalitet och särskilda egenskaper. Utöver taxorna för postförsändelser som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster bör den nationella tillsynsmyndigheten vid sin bedömning även beakta andra postförsändelser som hanteras av tillhandahållare av paketleveranstjänster som inte omfattas av en sådan skyldighet. För att kunna beakta sådana postförsändelser blir det nödvändigt att på förhand samla in information om tjänsternas särskilda egenskaper och kvalitet (t.ex. försäkring/tillförlitlighet, distributionstid, garanterad eller genomsnittlig transporttid, territoriell teckning) för att försäkra sig om att tjänsterna är substituerbara under marknadsmässiga villkor. Det kan hända att det inte finns tillräckligt med information som kan visa att sådana produkter ur ett användarperspektiv i tillräckligt hög grad är utbytbara mot de produkter som ska bedömas (med beaktande av tjänsterna särskilda egenskaper, bland annat eventuella egenskaper som ger ett mervärde, avsedd användning och pris). I sådana fall bör jämförelsen göras enbart av produkter som omfattas av en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Avsändarland Avsändarland Leverantör av samhällsomfattande tjänster Konkurrent Leverantör av samhällsomfattande tjänster Konkurrent Inrikes Gränsöverskridande Inrikes Gränsöverskridande Inrikes Gränsöverskridande Inrikes Gränsöverskridande Diagrammet illustrerar vilka potentiella poster som kan ingå i jämförelsen rött är den produkt som ska bedömas, orange de primärt jämförbara tjänsterna och grönt de sekundärt jämförbara tjänsterna. Därför bör följande taxor beaktas vid jämförelsen av de taxor som ska bedömas: För det första, summan av inrikestaxan hos leverantören av samhällsomfattande tjänster i avsändarlandet och inrikestaxan hos leverantören i mottagarlandet (primär jämförelse). För det andra, summan av inrikestaxan hos leverantören av samhällsomfattande tjänster i avsändarlandet och inrikestaxan hos en relevant konkurrent, som 6
tillhandahåller utbytbara 8 tjänster i mottagarlandet (sekundär jämförelse). Vid bedömningen bör man även beakta att olika principer används för att fastställa taxorna. Taxorna för samhällsomfattande posttjänster fastställs i enlighet med skyldigheten att upprätthålla de principer som föreskrivs i artikel 12 i direktivet om posttjänster 9. Det innebär att taxorna måste vara grundade på kostnaderna, rimliga och icke-diskriminerande. Om bedömningen resulterar i väsentliga skillnader mellan de taxor som ska bedömas och summan av inrikestaxorna eller de jämförbara gränsöverskridande taxorna, blir det viktigt att bedöma i synnerhet de respektive underliggande kostnaderna för den tjänst som ska bedömas. (b) Eventuell tillämpning av en enhetlig taxa för två eller flera medlemsstater Tillämpningen av en enhetlig taxa kan i sig anses vara en legitim avvikelse från principen om att priserna ska grundas på kostnaderna, eftersom denna möjlighet föreskrivs i artikel 12 tredje strecksatsen i direktivet om posttjänster. I det avseendet hänvisas i förordningen till det faktum att enhetliga taxor för gränsöverskridande leveranser till två eller flera medlemsstater skulle kunna vara viktiga för att skydda regional och social sammanhållning. Den nationella tillsynsmyndigheten bör därför beakta att det kan finnas en motiverad skillnad mellan kostnaderna för en specifik tjänst (dvs. de underliggande kostnaderna för en postförsändelse som skickas till en viss destination) och taxan för tjänsten. I sådana fall sker en viss jämkning mellan olika destinationer och därmed mellan försändelser med olika kostnadsstrukturer 10. I praktiken har de flesta som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster en enda enhetlig taxa för brev, och ofta även för paket som sänds till alla andra medlemsstater. En del som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster har också flera enhetliga taxor som i allmänhet är kopplade till geografisk närhet (t.ex. angränsande medlemsstater/övriga EU, två eller tre regioner). Det är bara ett fåtal tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster som gör fler distinktioner eller har differentierade taxor till alla medlemsstater 11. (c) Bilaterala volymer, särskilda transport- eller hanteringskostnader, andra relevanta kostnader och standarder för tjänstekvalitet De aspekter som förtecknas i artikel 6.2 c i förordningen handlar om kostnader i bred bemärkelse och bör utgöra kärnan i den nationella tillsynsmyndighetens bedömning. Förteckningen är inte uttömmande och den omfattar alla möjliga kostnader (se nedan under andra kostnader ). 8 Observera att detta kan vara särskilt relevant i de fall den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i avsändarlandet har ett leveransavtal med en konkurrent till den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i mottagarlandet och därför inte kommer att använda sig av den vanliga gränsöverskridande postleveranskedjan mellan två tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster. 9 Direktiv 97/67/EG. 10 Jämkningen kan vara olika beroende på om den ska tillämpas på alla destinationer/försändelser eller är inriktad på ett begränsat antal medlemsstater. 11 Se ERGP (18) 36, s. 6 7, för närmare detaljer. 7
Den första (och kanske viktigaste) källan till relevant information i detta avseende kommer att vara de redovisningssystem som tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster ska inrätta enligt artikel 14 i posttjänstdirektivet (som bland annat ska innehålla information om volymer och kostnader per tjänst). Kostnadsinformationen kan bara jämföras med de tjänster som förtecknas i bilagan till förordning (EU) 2018/644 om kostnadsinformationen delas upp på enskilda produkter och redovisas separat. Om det inte går att få relevant detaljerad information från den källan bör den nationella tillsynsmyndigheten använda sina befogenheter enligt artikel 6.5 i förordningen för att begära in den information som krävs. Volymerna till en viss medlemsstat kommer att påverka kostnaden per försändelse. Stora volymer kan medföra stordriftsfördelar, medan små volymer kan innebära att man går miste om stordriftsfördelar (och därmed får en högre kostnad). Volymer bör mätas i antal paket för den tjänst som bedöms och andra tjänster som utförs tillsammans, om detta är relevant. Även om det finns mycket få försändelser inom en viss tjänst från medlemsstat A till medlemsstat B kan det till exempel vara så att försändelser inom en eller flera tjänster samtransporteras med dessa, vilket kan skapa stordriftsfördelar och därmed minska kostnaderna. Om det inte finns några tillgängliga uppgifter om volymer bör den nationella tillsynsmyndigheten göra en volymuppskattning. Uppskattningen kan exempelvis grundas på uppgifter om inkomster. Transportkostnaderna kommer i stor utsträckning att bero på vilka transportmedel som väljs. Kostnaderna för exempelvis flygtransport (som kan vara det enda alternativet för ömedlemsstater) är sannolikt högre än för landtransporter (inbegripet järnväg). Efterfrågade normer för tjänstekvalitet 12 kan också ha en direkt inverkan på vilka transportmedel som används (i synnerhet när det gäller långdistanstransporter). Hanteringskostnaderna varierar sannolikt avsevärt mellan de olika försändelserna i bilagan till förordningen, eftersom brev vanligtvis sorteras maskinellt. Andra försändelser, särskilt vissa paket, hanteras ofta manuellt. Detta kan leda till högre arbetskostnader för de försändelserna. Det finns även andra kostnader som bör tas med i beräkningen. En sådan kostnad är terminalavgiftsandelar. Som föreskrivs i de relevanta bestämmelser som har antagits av Världspostföreningen omfattar begreppet terminalavgiftsandel både terminalavgifter 13 (som gäller för brevförsändelser) och avgiftsandelar för ankommande ytpost 14 (som gäller för paket). I detta avseende bör de som tillhandahåller paketleveranstjänster uppmanas att ge den nationella tillsynsmyndigheten information om de specifika terminalavgiftsandelar som gäller för den taxa som ska bedömas. 12 En del av postförsändelserna i bilagan till förordningen omfattas av de kvalitetsnormer för gränsöverskridande postbefordran inom gemenskapen som anges i bilaga II till direktivet om posttjänster. Dessa kvalitetsnormer kan i vissa fall till och med vara strängare än vissa kvalitetskrav för inrikes post. 13 Världspostkonventionen artikel 29. 14 Världspostkonventionen artiklarna 35 och 36. 8
Det kan dessutom finnas andra kostnader som är specifika för en viss (bilateral) rutt, som kan vara relevanta. Sådana kostnader kan ha att göra med postutdelning till öar, eller till glesbefolkade områden och bergsområden. (d) Den sannolika effekten av de tillämpliga gränsöverskridande taxorna på användare som är privatpersoner eller små och medelstora företag, inbegripet de som bor eller är etablerade i avlägsna eller glest befolkade områden, och på användare som är privatpersoner med funktionsnedsättning eller minskad rörlighet, om möjligt utan att medföra oproportionerliga bördor Den sannolika effekten av den gränsöverskridande taxa som bedöms bör utvärderas ur ett användarperspektiv (särskilt med avseende på överkomliga kostnader och tillgänglighet). Effekterna av sådana taxor bör därför inte vara enbart av hypotetisk karaktär. Det ska finnas anledning att anta (t.ex. på grundval av studier) att användare som anses sårbara faktiskt påverkas av de ifrågavarande taxorna. (e) Huruvida taxorna omfattas av en specifik prisreglering enligt nationell lagstiftning Enligt en rapport från Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster om taxereglering i samband med minskande volymer 15 förekommer det olika system för prisreglering i medlemsstaterna. I princip föredras reglering av pristak eller individuell priskontroll som metoder för taxereglering. Reglering av pristak eller individuell priskontroll är dock bara användbart om taxan för den specifika försändelsen i bilagan till förordningen omfattas av en specifik priskontroll (dvs. om principen om att priserna ska grundas på kostnaderna tillämpas för varje enskild posttjänst). Den nationella tillsynsmyndigheten bör använda den information som samlas in under taxeregleringsprocessen för att avgöra om det finns objektiva skäl för den gränsöverskridande taxa som myndigheten fastställt som eventuellt orimligt hög (se ovan under IV.1). (f) Missbruk av en dominerande marknadsställning som har fastställts enligt relevant tillämplig rätt Den andra frivilliga aspekten som den nationella tillsynsmyndigheten kan ta i beaktande är tidigare åtgärder i konkurrensärenden. Det kan exempelvis ha förekommit fall där konkurrensmyndigheten tidigare har fastställt att den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster har missbrukat sin dominerande marknadsställning i samband med befordran av gränsöverskridande försändelser. För bedömningens syfte skulle ett sådant avgörande av konkurrensmyndigheten vara relevant främst i de fall missbruket av en dominerande marknadsställning inbegripit exploatering av slutanvändare (exempelvis överprissättning) 15 ERGP 14 (22) ERPG report on tariff regulation in a context of declining volumes. 9
snarare än utestängning av en konkurrent (exempelvis genom underprissättning eller prispressning). 10