Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande: Raul Vicente Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7357 Bilder på framsidan på parkmilljö i Engelbrektsområdet
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Bakgrund och syfte 6 Metodik och avgränsningar 6 Lagskydd för fåglar 6 Beskrivning av livsmiljöer 7 Resultat fågelinventering 2017 8 Referenser 9 3
Fåglar, Ersätt Ersätt Engelbrektsområdet med med sidhuvud Sammanfattning En inventering av häckande fåglar har gjorts inom Engelbrektsområdet i Jakobsberg. Inventeringen och rapporten ska ligga som underlag till en detaljplan. Fältbesök har skett vid ett tillfälle och inventeringen har skett tidigt på morgonen där man med hjälp av fågelläten och visuella observationer identifierat förekommande fågelarter. Fokus i inventeringen har legat på skyddsvärda fågelarter, det vill säga främst rödlistade arter, eller arter upptagna i exempelvis Artskyddsförordningen. Engelbrektsområdet utgörs av parkmiljöer med häckar och träd. Några träd har naturliga hålbildningar vilka utgör viktiga miljöer för fåglar att anlägga bo i. Täta häckar kan också utgöra bra platser för fåglar att anlägga bon, eller också miljöer dit fåglar kan söka skydd från predatorer. Täta häckar och håligheter i träd utgör främst lämpliga boplatser för småfåglar (tättingar) så som trastar, sångare, finkar och sparvar. Mänskligt skapade livsmiljöer i form av hustak kan också utgöra viktiga häckningsplatser för fåglar. Platta tak med grus kan ge möjligheter för tärnor och måsar att etablera sig. Hustak med nockar och håligheter gör att den rödlistade arten tornseglare (sårbar, VU) gärna finns i mänskligt skapade livsmiljöer. Vid fältbesöket i juni påträffades totalt 16 fågelarter, samtliga av dessa bedöms häcka i området. Antalet fågelarter är relativt lågt, vilket är naturligt i den typ av parkliknande miljöer som förekommer i Engelbrektsområdet. Av de 16 häckande fågelarterna i Engelbrektsområdet är tornseglare (Apus apus) den enda skyddsvärda arten. Eftersom tornseglare är en takhäckare, bedöms den föreslagna detaljplanen inte negativt påverka livsmiljöerna för denna art. Duvhök är noterad men häckar inte i området och den föreslagna detaljplanen kommer inte att påverka artens möjligheter att hitta föda i området. 4
Fåglar, Engelbrektsområdet Figur 1. Karta över inventerat område. 5
Fåglar, Ersätt Ersätt Engelbrektsområdet med med sidhuvud Inledning Bakgrund och syfte Uppdragets syfte har varit att genomföra en inventering av häckande fåglar, med fokus på skyddsvärda arter inom Engelbrektsområdet i Jakobsberg, som underlag för en detaljplan. Uppdragets mål är att presentera förekomster av skyddsvärda fåglar. Fältinventeringen genomfördes vid, den 8 juni 2017 av Raul Vicente. Interngranskning av rapport har skett av Aina Pihlgren som även är projektansvarig. Metodik och avgränsningar Inventeringsområdet avgränsas av planområdet för den föreslagna detaljplanen gällande Engelbrektsområdet (figur 1). Fältbesök har genomförts vid ett tillfälle och inventeringen har gjorts tidigt på morgonen där man med hjälp av fågelläten och visuella observationer identifierat förekommande fågelarter. Fokus i inventeringen har legat på skyddsvärda fågelarter, det vill säga främst rödlistade arter, eller arter upptagna i exempelvis Artskyddsförordningen. Eftersom inga indikationer fanns på en rik fågelfauna genomfördes enbart ett besök. Befintlig kunskap om områdets fågelvärden har eftersökts i Artportalen. Fullständiga webbadresser eller litteraturhänvisning finns i rapportens källförteckning. Lagskydd för fåglar Alla vilda fågelarter är skyddade i svensk lag enligt Artskyddsförordningen 4, men arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet och vid tillämpningen av förordningen (Naturvårdsverket 2009). 6
Beskrivning av livsmiljöer Engelbrektsområdet utgörs av parkmiljöer med häckar och träd. Några träd har naturliga hålbildningar vilka utgör viktiga miljöer för fåglar att anlägga bo i. Täta häckar kan också utgöra bra platser för fåglar att anlägga bon, eller också miljöer dit fåglar kan söka skydd från predatorer. Häckar och håligheter i träd utgör främst lämpliga boplatser för småfåglar (tättingar) så som trastar, sångare, finkar och sparvar. Mänskligt skapade livsmiljöer i form av hustak kan också utgöra viktiga häckningsplatser för andra fåglar. Platta tak med grus kan ge möjligheter för tärnor och måsar att etablera sig. I Stockholm finns starka populationer av bland annat de båda rödlistade arterna gråtrut (sårbar, VU) och silltrut (nära hotad, NT) just av denna anledning. Dessa två arter är dock inte noterade i Engelbrektsområdet. Hustak med nockar och håligheter gör att den rödlistade arten tornseglare (sårbar, VU) gärna finns i mänskligt skapade livsmiljöer. Arten häckar i Engelbrektsområdet men eftersom tornseglare är en takhäckare, bedöms den föreslagna detaljplanen inte negativt påverka livsmiljöerna för denna art. Arter som är beroende av gamla och grova träd, död ved, gräsmarker och rikligare fältskikt i sin livsmiljö, har inga förutsättningar att häcka (bosätta sig) i området. Det gäller exempelvis skyddsvärda arter så som ugglor, rovfåglar, spettar och många småfåglar. Engelbrektområdets avsaknad av gräsmarker och andra strukturer gör att fågelfaunan i området är relativt artfattig. Duvhök (Accipiter gentilis) är noterad i Engelbrektsområdet och området ingår säkert i artens födosöksområde, då den jagar duvor och kråkfåglar (Artportalen, 2017). Arten är rödlistad som sårbar (VU). Duvhök häckar inte i området och en exploatering av naturområden kommer inte att påverka artens möjligheter att hitta föda i området. Fåglar, Engelbrektsområdet Figur 2. Ett så kallat hålträd. Hålbildningar ger förutsättningar för många fåglar att anlägga bon. 7
Fåglar, Ersätt Ersätt Engelbrektsområdet med med sidhuvud Rödlistan - Rödlistekategorier Rödlistan för Sverige utarbetas av Artdatabanken och uppdateras var femte år, där den senaste uppdaterade rödlistan är från 2015. Rödlistan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistekategorier beroende på artens status. Det finns 7 kategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (LC) livskraftig, (DD) kunskapsbrist. Resultat fågelinventering 2017 Vid fältbesöket i juni påträffades totalt 16 fågelarter, samtliga av dessa bedöms häcka i området. Antalet fågelarter är relativt lågt, vilket är naturligt i den typ av parkliknande miljöer som förekommer i Engelbrektsområdet. Av de 16 häckande fågelarterna i området är endast en art rödlistad, det är flyttfågeln tornseglare (Apus apus). Tornseglare är rödlistad som sårbar (VU) i den senaste rödlistan (Artdatabanken, 2015). Arten är från början en typisk hålträdshäckare (det vill säga bor i hålträd), men eftersom hålträd numera är en bristvara i dagens skogar har den blivit en fågel starkt knuten till mänsklig bebyggelse. Den vanligaste boplatsen utgörs av de håligheter som finns under storkupiga takpannor, men den utnyttjar även andra håligheter och nischer i större byggnader. Eftersom den enda häckande skyddsvärda arten utgörs av en takhäckare, bedöms den föreslagna detaljplanen inte negativt påverka livsmiljöerna för denna art. Duvhök är noterad men häckar inte i området och artens möjligheter att födosöka i området bedöms inte påverkas av den föreslagna detaljplanen. Avverkning av träd skulle i någon mån kunna orsaka en minskning av insekter i Engelbrektsområdet. Insekter utgör tornseglarens enda föda. Om man vill stärka förutsättningarna för tornseglare att förekomma i området bör gamla träd sparas, blommande träd planteras (som ersättning för de träd som tas bort) samt att man bör anlägga blomrika brynmiljöer eller ängsväxter. För att ytterligare stärka förutsättningarna för tornseglare kan specialbyggda holkar placeras på taken. Tabell 1. Tabell över noterade fåglar som häckar i området. Kommentar, förekomst anger hur vanlig arten är i Engelbrektsområdet, samt vilken livsmiljö den häckar i. Art Vetenskapligt namn Rödlistekategori Kommentar, förekomst Tornseglare Apus apus VU Relativt vanlig. Takhäckare. Talgoxe Parus major Vanlig, häckar i håligheter/ventiler. Blåmes Cyanistes caeruleus Vanlig, häckar i håligheter/ventiler. Gråsparv Passer domesticus Vanlig i de täta häckarna. Grönfink Chloris chloris Åtminstone två revir. Häckar i träd och buskar. Steglits Carduelis carduelis Åtminstone två revir. Häckar i träd och buskar. Koltrast Turdus merula Enstaka. Häckar i träd och buskar. Björktrast Turdus pilaris Enstaka. Häckar i träd och buskar. Ärtsångare Sylvia curruca 1 exemplar, sjungande i södra delen av planområdet. Kråka Corvus coronix Enstaka. Häckar i träd. Skata Pica pica Enstaka. Häckar i träd. Kaja Corvus monedula Enstaka, takhäckare. Ringduva Columba palumbus Enstaka. Häckar i träd. Tamduva Columba livia Enstaka. Häckar i träd. Fiskmås Larus canus Enstaka, takhäckare. 8
Referenser Tryckta källor Artdatabanken SLU Uppsala. 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Fåglar, Engelbrektsområdet Ekologigruppen AB. 2017. NVI Engelbrektsområdet. Detaljerad naturvärdesinventering med kartering av värdeelement och skyddsvärda träd. Naturvårdsverket, 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Digitala källor https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102976 artfaktablad för tornseglare, 2017-06-08 https://www.artportalen.se/ - eftersök av fåglar inom planområdet, 2017-05-10 9