Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer ationell kvalitetsrapport för diagnosår 212 Mars 214

Regionalt cancercentrum syd MV, Scheelev. 8 22 81 Lund Telefon: 46-275 22 65 2

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Innehåll 1 Incidens och mortalitet 4 2 ationella urinblåsecancerregistret 9 Styrgrupp 1 4 Täckningsgrad 11 5 Primära diagnosuppgifter 18 5.1 Handläggning........................... 18 5.2 T-kategori............................. 22 5. Antal tumörer, Ta och..................... 28 5.4 Tumörstorlek, Ta och..................... 5.5 Differentieringsgrad, endast för urothelial cancer......... 2 5.6 -kategori............................. 6 5.7 M-kategori............................. 41 6 Primärbehandling 45 6.1 Översikt.............................. 45 6.2 Intravesikal behandling...................... 5 6. Systemisk cytostatika....................... 67 6.4 Cystektomi............................. 71 6.5 Kurativ strålbehandling...................... 77 6.6 Relation mellan multidisciplinär konferens och primärbehandling 78 7 Slutkommentarer 8

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 1 Incidens och mortalitet Figur 1. De sex sjukvårdsregionerna. Årtalen anger tidpunkten för grundandet av respektive onkologiskt centrum. De onkologiska centra har sedermera uppgått i de regionala cancercentra (RCC). Det finns sex sjukvårdsregioner med mellan en och drygt två miljoner invånare, se Figurerna 1 och 2. Urinblåsecancer är näst efter prostatacancer den vanligaste urologiska tumörformen. Drygt 2 fall registreras årligen med medianålder 4

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Män Kvinnor Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra 1 8 6 4 2 2.18 milj. individer 5 % kvinnor 54 57 7 9 2 21 1.98 milj. individer 5 % kvinnor 6 6 41 4 21 22 1.1 milj. individer 5 % kvinnor 6 6 4 4 21 22 Södra Västra orra 1 8 6 4 2 1.7 milj. individer 5 % kvinnor 59 62 9 41 21 22 1.78 milj. individer 5 % kvinnor 58 61 9 41 2 22.88 milj. individer 5 % kvinnor 61 6 42 44 21 22 1 1 1 1 1 1 Antal individer per ettårsklass 212 : 9.56 miljoner Figur 2. Befolkningssammansättning 212 i de sex sjukvårdsregionerna. Vita tal på blå och röd botten markerar Q1, median och Q. Källa: SCB kring 7 år, och cirka 75 % av fallen är män; se Figur. Bland regionerna har den södra genom åren utmärkt sig genom att ha en aningen större andel av antalet urinblåsecancerfall än vad antalet invånare motiverar; se Figur 4. En detaljerad redovisning av antalet rapporterade patienter per sjukhus finns i tabell 1. Som illustreras i övre delen av figur 5 har incidensen sedan sextiotalet uppvisat en ökning, särskilt för kvinnor. Detta gäller den ojusterade raten. Även den åldersstandardiserade raten har ökat sedan sextiotalet men ser att ha planat ut på senare år, och till och med minskat en aning för männen. Detta kan tolkas som att de allra senaste årens ökning av antalet fall drivs av en allmän förändring i befolkningsstrukturen. Dödligheten i sjukdomen, se den nedre delen av Figur 5, är cirka 6 fall per år. 5

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Åldersfördelning med kvartiler 212 1 Män (=1662) 9 8 Ålder vid diagnos 7 6 5 4 2 Kvinnor (=57) Figur. Ålders- och könsfördelning bland patienterna i registret 212 6

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Förväntat, män Verkligt, män Förväntat, kvinnor Verkligt, kvinnor Antal patienter per år 15 1 5 Sthlm/Gotl 6 och yngre 15 6 och yngre 1 5 Upps/Ör 15 6 och yngre 1 5 SydÖ 15 6 och yngre 1 5 Södra 15 6 och yngre Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl 61 7 61 7 61 7 61 7 61 7 Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl 71 8 71 8 71 8 71 8 71 8 Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Över 8 Över 8 Över 8 Över 8 Över 8 1 5 Västra Västra Västra Västra 15 6 och yngre 61 7 71 8 Över 8 1 5 orra orra 2 25 21 2 25 21 2 orra 25 orra 21 2 25 21 År för blåscancerdiagnos Figur 4. En jämförelse mellan antalet patienter i de olika regionerna med det förväntade antal man kan beräkna ur regionens köns- och åldersfördelning. 7

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Män Kvinnor 4 15 2 1 Incidens 1 5 Incidens Per 1 6 Män 15 Kvinnor Rat Åldersstd Ojusterad 4 2 Mortalitet 1 5 196 197 198 199 2 21 Mortalitet 196 197 198 199 2 21 Figur 5. Insjuknande och dödlighet i urinblåsecancer uppdelat på kön. Både ojusterade och åldersstandardiserade rater visas. Ålderstandardiseringen är gjord efter ORDCApopulationen 2 (källa: ORDCA). Data finns tillgängliga till och med 211. 8

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 2 ationella urinblåsecancerregistret Samtliga nyupptäckta cancerfall har i Sverige registrerats sedan 1958. Registreringen omfattar uppgifter om typ av cancer, ålder, kön, geografisk tillhörighet samt grunden för diagnos. För att öka vår insikt om såväl förekomst av som diagnostik och terapi vid urinblåsecancer har på initiativ av Socialstyrelsen en landsomfattande, utvidgad registrering av alla urinblåsecancerfall påbörjats 1997. Utöver ovanstående variabler registreras information även om tumörernas TM-stadium, differentieringsgrad och typ av primär behandling. Det nationella urinblåsecancerregistret ingår i Socialstyrelsens s.k. MARS-projekt. Inom ramen för detta har man systematiserat aktuell kunskap såsom State of the Art -dokument, patientinformation och riktlinjer för utredning och behandling av olika urologiska åkommor, bl. a. urinblåsecancer. Inom flera av de nuvarande sex svenska sjukvårdsregionerna har en registrering av patienter med urinblåsecancer och andra tumörsjukdomar skett sedan början av 199-talet men har sedan 1997 utvidgats till att gälla hela landet. Från och med år 24 registreras remissdatum vilket ger möjlighet att mäta tid från remiss till diagnos, som är ett viktigt kvalitetsmått för handläggning av patienter med urinblåsecancer. Från och med 24 sker registrering av primärbehandling inom sex månader istället för tre månader som tidigare varit fallet. Den initiala registreringen omfattade endast primärbehandling, men sedan 29 finns uppföljningsregistrering av alla patienter 5 år efter primär registrering. Denna registrering innefattar tid till återfall i tumörsjukdom, tumörprogress och död. Dessutom kommer även mer omfattande uppföljning av vissa definierade patientgrupper att genomföras och en sådan har även genomförts gällande patienter som genomgått cystektomi 1997-22. Sedan början av 212 registreras på frivillig basis pre- och postoperativa data samt komplikationer av cystektomi med syfte att på sikt förbättra behandlingsresultaten. Under 28 har en webb-baserad registrering introducerats inom ramen för ICA-projektet. Registreringen sker vid respektive regionalt cancercentrum. Regionalt Cancercentrum i Lund har ansvar för den nationella sammanställningen. ationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer är finansierat av speciella medel avsatta för kvalitetsregister i Sverige. 9

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Styrgrupp En styrgrupp som består av en urologrepresentant från varje sjukvårdsregion, en onkologrepresentant samt två representanter för de ingående regionala cancercentra har ansvaret för arbetet med och utvecklingen av registret. För närvarande består styrgruppen av En styrgrupp som består av en urologrepresentant från varje sjukvårdsregion, en onkologrepresentant samt två representanter för de ingående regionala cancercentra har ansvaret för arbetet med och utvecklingen av registret. För närvarande består styrgruppen av: Urologrepresentanter Docent, överläkare Staffan Jahnson, Linköping, ordförande Docent, överläkare Sten Holmäng, Göteborg Med dr, överläkare Abdolfazl Hosseini Aliabad, Stockholm Docent, överläkare Fredrik Liedberg, Malmö Professor Per-Uno Malmström, Uppsala Professor Börje Ljungberg, Umeå Med dr, överläkare Malcolm Carringer, Örebro Med dr, överläkare Georg Jancke, Linköping Med dr, överläkare Amir Scherif, Umeå Med dr, överläkare Truls Gårdmark, Stockholm Med dr Johan Johansson Kalmar Med dr, överläkare Sigurdur Gudjonson, Malmö Med dr Viveka Ströck, Göteborg Onkologrepresentant Docent, överläkare Anders Ullén, Stockholm Med dr, överläkare Erika Jonsson, Umeå Med dr, överläkare Kristina Arnljots, Jönköping Med dr, överläkare Magdalena Cwiekel, Lund Med dr, överläkare Elisabeth Öfverholm, Lund Regionala cancercentra Docent, verksamhetschef Mef ilbert, Lund Dr med sci, Lena Damber, Umeå Professon Mef ilbert, Lund Vid denna sammanställning har följande personer vid Regionalt Onkologiskt Centrum i Lund haft ett huvudansvar. Christina ilsson, med sekr/ forskning Fil.dr. Oskar Hagberg, statistiker För kommentarerna i sammanställningen svarar Staffan Jahnson. 1

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 4 Täckningsgrad Täckningsgraden för de olika regionerna redovisas i Figur 6 och är glädjande nog nära 1 % i flera regioner. Fortfarande finns regionala svårigheter med att hålla en hög täckningsgrad, framför allt i Stockholm/Gotlands-regionen och i Södra. Vi kommer att söka orsaker och komplettera registret till högre täckningsgrad under det kommande året. En detaljerad redovisning av antalet rapporterade patienter per sjukhus finns i Tabell 1. Av denna framgår att det under åren skett en successiv koncentration av anmälda och sannolikt även handlagda urinblåsecancerfall inom olika län vilket får anses glädjande med tanke på det tidigare stora antalet enheter med mycket låg volym. 21 97.6% I registret Stockholm Gotland Ej i registret 1 2 4 5 Uppsala Örebro 99.4% 211 95.2% 99.8% 212 9.6% Sydöstra 99.1% Södra 21 99.6% 94.9% 211 99% 98.8% 212 96.6% 99.1% Västra orra 21 1% 1% 211 1% 1% 212 99% 97.% 1 2 4 5 Antal patienter i cancerregistret/kvalitets Figur 6. Täckningsgrad per sjukvårdsregion. Täckningsgraden samlades in under början av februari 214. Den totala täckningsgraden 21 var 96,9 % (229 av 211). 11

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 1. Antal blåscancerpatienter per anmälande sjukhus och diagnosår. otera att Halland är delat mellan Södra och Västra sjukvårdsregionen Region Sjukhus 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 21 9 52 84 56 81 82 7 68 14 24 84 419 98 78 425 5895 Stockholm- Gotland Gotlands län Visby 11 9 1 8 6 1 12 11 11 6 15 17 2 14 21 21 28 Stockholms län 1 42 76 5 68 7 59 57 8 9 67 96 84 57 44 5687 Karolinska, 18 117 1 68 58 64 62 55 62 45 45 54 66 79 58 54 198 Huddinge Karolinska, 16 151 12 85 91 85 91 1 97 71 64 8 74 68 54 61 144 Solna Danderyd 1 11 44 46 51 54 42 46 5 7 71 8 7 72 89 8 Sankt Göran 9 12 2 24 16 25 16 15 24 6 24 19 28 5 56 29 Södersjukhuset 17 1 2 1 9 96 95 96 95 72 7 1 112 97 17 16 1295 orrtälje 1 12 9 14 12 12 12 8 8 15 12 7 2 17 18 16 22 Stockholm, 16 25 8 7 1 5 14 11 15 Sabbatsberg Södertälje 1 21 19 22 2 27 1 28 1 17 24 28 22 25 1 22 27 Täby 1 6 11 12 6 1 5 6 7 11 1 85 Uppsala-Örebro 442 88 45 95 448 42 49 458 464 44 461 474 458 51 51 457 7166 Dalarnas län 62 52 67 66 51 51 6 5 62 7 62 81 71 69 66 69 115 Falun 41 42 6 52 9 4 42 56 52 6 5 45 48 48 741 Ludvika 5 1 2 5 4 11 1 1 Mora 16 1 12 7 14 15 17 2 16 9 18 21 24 18 21 241 Gävleborgs län 72 41 48 67 87 72 56 71 6 72 67 74 66 7 77 66 172 Gävle- 5 26 27 8 47 4 9 7 44 41 48 2 42 41 7 61 Sandviken Bollnäs 18 7 7 11 19 9 7 11 1 9 1 9 1 1 9 7 166 Hudiksvall 19 8 14 18 21 2 16 21 16 19 16 17 21 21 27 22 296 Södermanlands län 57 67 47 9 61 66 74 67 66 6 7 62 7 68 77 64 121 12

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 1. Antal blåscancerpatienter per anmälande sjukhus och diagnosår. otera att Halland är delat mellan Södra och Västra sjukvårdsregionen Region Sjukhus 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Eskilstuna 26 27 25 2 42 42 7 6 1 6 1 29 26 54 yköping 26 2 14 9 24 19 27 25 2 24 25 27 24 26 26 29 8 Katrineholm 5 8 8 7 7 5 5 5 7 8 12 5 1 11 22 9 17 Uppsala län 57 48 55 45 6 64 7 7 69 56 58 5 62 47 7 68 955 Uppsala, akad. 46 45 46 9 52 57 58 64 58 48 51 4 54 5 55 49 797 Enköping 11 9 6 11 7 12 6 11 8 7 1 8 12 18 19 158 Värmlands län 61 6 56 5 51 64 55 67 76 54 77 67 57 86 8 66 1 Karlstad 4 41 9 25 5 44 8 51 7 54 75 66 55 86 8 66 862 Arvika 2 8 4 8 11 1 9 14 1 1 1 72 Kristinehamn 11 8 6 5 1 1 Säffle 6 4 6 7 2 25 Torsby 8 2 1 5 2 7 8 2 2 1 2 4 Västmanlands län Västerås 71 54 55 6 58 5 69 6 6 62 48 62 59 66 65 62 964 Örebro län 62 6 77 68 77 62 55 7 68 54 76 78 7 92 72 62 119 Örebro 8 4 52 42 52 4 41 46 4 44 47 5 59 5 48 722 Karlskoga 11 11 15 15 18 14 16 1 12 9 2 2 9 19 9 9 22 Lindesberg 1 9 1 11 7 8 6 16 1 11 12 11 11 14 1 5 167 Sydöstra 184 2 2 227 212 266 27 25 248 215 259 257 26 266 29 268 857 Jönköpings län 6 72 79 65 62 92 66 84 72 8 76 1 84 85 85 78 124 Jönköping 21 7 8 29 21 5 25 41 42 7 29 52 5 9 4 4 561 Eksjö-ässjö 2 18 21 18 25 8 22 29 18 19 1 27 2 1 28 41 Värnamo 19 17 2 18 16 19 19 14 12 24 14 17 22 14 14 1 269 Kalmar län 49 47 61 66 57 65 71 57 6 51 7 6 66 79 15 78 148 Kalmar 22 29 1 42 29 4 8 28 6 1 45 9 47 65 5 62 Oskarshamn 17 7 1 6 9 12 1 1 2 8 8 9 5 17 Västervik 1 11 17 18 19 19 2 29 27 2 24 22 25 24 1 2 9 1

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 1. Antal blåscancerpatienter per anmälande sjukhus och diagnosår. otera att Halland är delat mellan Södra och Västra sjukvårdsregionen Region Sjukhus 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Östergötlands län 75 84 9 96 9 19 1 94 11 84 11 94 11 12 1 112 1569 Linköping 44 45 57 56 46 65 5 55 82 6 65 8 76 6 54 67 971 orrköping 1 9 4 47 44 47 9 1 24 48 11 4 9 46 45 598 Södra 42 79 412 427 41 42 451 42 445 57 482 494 496 46 514 465 7211 Blekinge län 42 4 41 5 48 44 5 54 41 52 6 5 49 44 677 Karlskrona 24 2 1 21 2 27 25 16 24 2 29 2 27 44 4 4 Karlshamn 18 11 28 9 12 21 19 14 11 22 12 2 9 9 15 14 244 Hallands län Halmstad 41 8 5 7 4 8 1 29 5 5 4 5 49 621 Kronobergs län 4 28 4 5 4 4 44 6 52 9 46 5 5 44 65 Växjö 2 25 29 2 1 28 25 27 29 29 6 6 467 Ljungby 11 1 6 17 12 11 8 5 25 1 17 17 17 11 18 Skåne län 14 267 298 24 295 2 24 42 7 7 4 57 2 82 28 526 Lund 67 55 55 85 55 59 7 8 69 68 7 59 41 1 87 Malmö 92 69 86 82 71 76 67 78 85 1 1 77 89 142 192 149 1555 Helsingborg 51 27 48 4 46 48 5 45 57 52 76 62 66 5 58 67 849 Kristianstad 29 55 46 5 52 4 4 5 8 5 6 44 56 41 5 6 71 Hässleholm 6 6 1 4 4 2 1 4 6 6 4 1 51 Landskrona 1 1 1 5 8 8 6 7 11 14 15 14 28 128 Simrishamn 1 4 5 1 4 1 1 1 18 Trelleborg 14 17 26 2 26 19 22 22 7 22 8 1 2 16 1 6 28 Ystad 18 24 17 15 14 19 16 4 4 54 48 6 2 6 466 Ängelholm 27 1 18 22 2 22 7 21 1 24 18 29 26 6 4 411 Västra 28 6 86 7 69 88 1 61 82 44 94 428 44 49 454 4 6174 Hallands län 21 2 4 2 28 22 15 28 25 21 27 41 7 8 4 8 47 Kungsbacka 1 4 8 18 14 1 12 1 8 Varberg 21 22 4 2 28 22 15 28 22 17 19 2 2 25 1 28 9 14

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 1. Antal blåscancerpatienter per anmälande sjukhus och diagnosår. otera att Halland är delat mellan Södra och Västra sjukvårdsregionen Region Sjukhus 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 7 1 4 14 41 66 16 57 8 67 87 97 41 411 65 571 Västra Götalands län Sahlgrenska 124 125 115 9 12 18 14 96 121 18 14 151 128 146 118 112 1966 Borås 26 1 5 4 9 4 46 5 4 46 52 7 41 1 614 Skövde 7 2 42 8 1 48 4 49 4 41 56 9 44 51 71 49 75 Uddevalla 28 62 67 66 69 7 71 6 74 69 59 69 8 82 71 68 168 Alingsås 8 19 16 1 16 16 11 22 11 17 2 15 24 24 25 28 285 Carlanderska 1 1 1 1 2 2 6 1 27 Kungälv 18 22 22 2 2 16 16 1 1 17 26 22 14 9 2 27 298 Lidköping 1 12 19 1 2 15 16 19 18 18 1 2 2 2 26 17 282 Lundby 4 7 26 27 14 18 26 29 26 25 16 24 28 17 26 25 8 Mölndal 14 14 Skene 1 4 5 8 7 2 7 1 6 1 1 9 9 5 81 Trollhättan 18 1 1 2 orra 184 171 182 192 194 18 18 191 165 187 218 19 216 21 244 215 14 Jämtlands län Östersund 1 2 7 5 5 5 28 28 21 27 2 2 6 4 9 41 514 orrbottens län 57 41 55 47 4 5 7 46 46 46 5 45 56 58 58 5 77 Luleå 4 2 2 19 21 17 21 1 2 5 9 28 45 42 51 9 428 Boden 24 18 27 69 Gällivare 7 4 5 6 6 4 6 4 2 7 1 4 8 5 9 9 Kalix 7 7 6 4 7 9 4 2 1 2 67 Kiruna 2 1 4 4 2 2 2 4 4 4 1 9 Piteå 1 9 11 15 5 5 8 4 4 2 1 8 Västerbottens län 6 47 4 56 51 5 52 55 47 51 61 54 72 6 71 68 877 Umeå 2 2 1 1 29 27 2 24 2 4 1 41 41 41 45 515 Lycksele 5 5 1 11 7 8 5 7 9 1 1 5 11 9 1 8 1 Skellefteå 8 9 1 14 1 1 2 16 14 18 11 18 2 1 17 15 229 15

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 1. Antal blåscancerpatienter per anmälande sjukhus och diagnosår. otera att Halland är delat mellan Södra och Västra sjukvårdsregionen Region Sjukhus 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 6 6 47 54 65 6 6 62 51 6 72 59 52 76 76 56 979 Västernorrlands län Sundsvall 7 8 5 47 8 1 4 7 42 45 9 1 54 42 41 627 Sollefteå 1 11 6 6 4 1 18 6 4 4 11 6 6 1 1 128 Örnsköldsvik 1 11 11 1 14 15 14 16 1 17 16 14 15 12 21 15 224 Okänt 17 22 14 2 18 15 2 19 24 2 54 7 12 21 12 1 8 1896 188 1981 1982 27 288 24 257 296 281 2192 224 2295 219 242 224 754 16

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Figur 7 beskriver hur många patienter som behandlas på sjukhus av olika volym och hur detta har utvecklas med tiden. Tabell 1 påvisar stora skillnader mellan sjukhus i antalet nyupptäckta blåstumörer. Andelen patienter registrerade vid lågvolymssjukhus har sakta minskat sedan 1997 medan andelen som registrerats vid mellanvolymssjukhus och högvolymssjukhus ökat i motsvarande grad. Under de 15 år som registreringen pågått har 2 sjukhus slutat registrera patienter beroende på en koncentration av verksamhet till större enheter. Med tanke på det låga antalet patienter med nyupptäckt urinblåsecancer vid många sjukhus/enheter förefaller det önskvärt att denna koncentration fortsätter. Fortfarande är hälften av patienterna registrerade vid enheter som handlägger färre än 4 nydiagnostiserade patienter årligen vilket förefaller vara en alltför låg siffra med tanke på kända svårigheter vid diagnos, behandling och uppföljning av patienter med urinblåsecancersjukdomen. Volym (antal patienter/år) Låg (<2) Mellan (2 9) Hög (>=4) 212 211 21 29 28 27 14 5 5 16 4 5 16 51 17 2 52 15 52 17 1 51 Diagnosår 26 25 24 2 18 1 52 15 55 17 2 52 19 1 5 22 21 2 1999 1998 1997 18 1 51 19 1 51 18 1 51 2 27 52 18 29 5 24 25 51 5 1 15 2 25 Antal patienter (%) Figur 7. Antal och procentuell fördelning av patienter som behandlats på sjukhus av olika typ 1997-212 17

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5 Primära diagnosuppgifter 5.1 Handläggning Figur 8 visar tid från remissutfärdande till TUR respektive tid från specialistbesök till TUR. Man ser där att i de flesta regioner har över 7 % av patienterna genomgått TUR inom 6 dagar från utfärdande av remiss. I Stockholm/Gotlands regionen, Västra regionen och Södra regionen är det dock färre än 7 % av patienterna som får behandling inom 6 dagar från utfärdande av remiss. Räknat från besök på specialistmottagning till TUR har detta genomförts hos mer än 7 % av patienterna inom dagar. Det är dock långt ifrån ambitionen att de flesta patienter har genomgått TUR inom dagar från utfärdande av remiss, vilket är en viktig kvalitetsparameter för vård av patienter med urinblåsecancer. För handläggningstid vad avser tid från remissutfärdande till TUR per sjukhus, se Tabell 2. 18

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 212: Dagar till TUR/Px från Utfärdande av remiss 1 besök hos spec. (=224) orra (=217) Västra (=49) Södra (=466) SydÖ (=269) Upps/Ör (=457) Sthlm/Gotl (=425) 25 5 75 1 25 5 75 1 % 1 29 59 6+ Figur 8. Fördelning av tidpunkter i handläggningen i relation till diagnosdatum per region och totalt 212 19

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 2. Dagar från remissutfärdande till TUR/Px, antal patienter (procent) per anmälande sjukhus. De 45 patienter som saknar uppgift om denna väntetid har inte tagits hänsyn till i tabelleringen. Uppdelningen med län och sjukhvårdsregion grundar sig på det anmälande sjukhuset och inte på bostadsort, som annars är fallet i figurerna per region. Region Sjukhus < dagar -59 dagar 6 dagar Stockholm- 182 (4) 175 (41) 67 (16) 424 Gotland Gotlands län Visby 8 (8) 6 (29) 7 () 21 Stockholms län 174 (4) 169 (42) 6 (15) 4 Karolinska, 1 (57) 18 () 5 (9) 54 Huddinge Karolinska, 17 (28) 2 (5) 11 (18) 6 Solna Danderyd 28 (1) 51 (57) 1 (11) 89 Sankt Göran 19 (4) 2 (41) 14 (25) 56 Södersjukhuset 6 (59) (28) 1 (12) 16 orrtälje 9 (56) 4 (25) (19) 16 Södertälje 7 (2) 11 (5) 4 (18) 22 Uppsala-Örebro 114 (25) 141 (1) 195 (4) 45 Dalarnas län 22 (2) 26 (8) 21 () 69 Falun 17 (5) 14 (29) 17 (5) 48 Mora 5 (24) 12 (57) 4 (19) 21 Gävleborgs län 11 (17) 21 (2) 4 (52) 66 Gävle- 6 (16) 14 (8) 17 (46) 7 Sandviken Bollnäs () 1 (14) 6 (86) 7 Hudiksvall 5 (2) 6 (27) 11 (5) 22 Södermanlands län 11 (17) 19 () (52) 6 Eskilstuna 4 (16) 7 (28) 14 (56) 25 yköping 7 (24) 1 (4) 12 (41) 29 Katrineholm () 2 (22) 7 (78) 9 Uppsala län 19 (29) 21 (2) 26 (9) 66 Uppsala, 15 (2) 12 (26) 2 (4) 47 akad. Enköping 4 (21) 9 (47) 6 (2) 19 Värmlands län Karlstad 11 (17) 16 (24) 9 (59) 66 Västmanlands län Västerås 19 () 19 () 2 (4) 58 Örebro län 21 (4) 19 (1) 22 (5) 62 Örebro 15 (1) 18 (8) 15 (1) 48 Karlskoga 4 (44) () 5 (56) 9 Lindesberg 2 (4) 1 (2) 2 (4) 5 Sydöstra 85 (2) 15 (4) 75 (28) 265 Jönköpings län 4 (44) (42) 11 (14) 78 Jönköping 21 (52) 14 (5) 5 (12) 4 Eksjö-ässjö 1 (6) 1 (46) 5 (18) 28 Värnamo () 6 (6) 1 (1) 1 Kalmar län 22 (29) 24 (1) 1 (4) 77 Kalmar 14 (27) 16 (1) 22 (42) 52 2

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 2. Dagar från remissutfärdande till TUR/Px, antal patienter (procent) per anmälande sjukhus. De 45 patienter som saknar uppgift om denna väntetid har inte tagits hänsyn till i tabelleringen. Uppdelningen med län och sjukhvårdsregion grundar sig på det anmälande sjukhuset och inte på bostadsort, som annars är fallet i figurerna per region. Region Sjukhus < dagar -59 dagar 6 dagar Oskarshamn 2 (4) 2 (4) 1 (2) 5 Västervik 6 () 6 () 8 (4) 2 Östergötlands län 29 (26) 48 (44) () 11 Linköping 18 (27) 27 (4) 22 () 67 orrköping 11 (26) 21 (49) 11 (26) 4 Södra 164 (6) 184 (4) 17 (24) 455 Blekinge län 19 (4) 15 (4) 1 (2) 44 Karlskrona 11 (7) 1 (4) 6 (2) Karlshamn 8 (57) 2 (14) 4 (29) 14 Hallands län Halmstad 18 (7) 25 (51) 6 (12) 49 Kronobergs län 21 (49) 16 (7) 6 (14) 4 Växjö 14 (44) 1 (41) 5 (16) 2 Ljungby 7 (64) (27) 1 (9) 11 Skåne län 16 () 128 (4) 85 (27) 19 Malmö 42 (29) 62 (42) 4 (29) 147 Helsingborg (49) 26 (9) 8 (12) 67 Kristianstad 1 () 1 (2) 2 (65) 1 Trelleborg 2 (4) 2 (4) 1 (2) 5 Ystad 17 (49) 1 (29) 8 (2) 5 Ängelholm 11 (2) 18 (5) 5 (15) 4 Västra 168 (44) 14 (5) 79 (21) 81 Hallands län 2 (62) 1 (27) 4 (11) 7 Kungsbacka 5 (5) 4 (4) 1 (1) 1 Varberg 18 (67) 6 (22) (11) 27 Västra Götalands län 145 (42) 124 (6) 75 (22) 44 Sahlgrenska 59 (59) 2 (2) 9 (9) 1 Borås 17 (59) 1 (4) 2 (7) 29 Skövde 19 (9) 17 (5) 1 (27) 49 Uddevalla 1 (15) 28 (4) 27 (42) 65 Alingsås 11 (41) 12 (44) 4 (15) 27 Carlanderska (1) () () Kungälv 7 (29) 5 (21) 12 (5) 24 Lidköping 7 (41) 7 (41) (18) 17 Lundby 1 (4) 1 (4) 5 (2) 25 Skene 2 (4) (6) () 5 orra 8 (7) 78 (6) 56 (26) 214 Jämtlands län Östersund 22 (54) 12 (29) 7 (17) 41 orrbottens län 2 (46) 2 (4) 7 (14) 5 Luleå 2 (51) 17 (44) 2 (5) 9 Gällivare 2 (22) 2 (22) 5 (56) 9 Kalix 1 (5) 1 (5) () 2 Västerbottens län 2 () 25 (7) 22 () 67 21

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Tabell 2. Dagar från remissutfärdande till TUR/Px, antal patienter (procent) per anmälande sjukhus. De 45 patienter som saknar uppgift om denna väntetid har inte tagits hänsyn till i tabelleringen. Uppdelningen med län och sjukhvårdsregion grundar sig på det anmälande sjukhuset och inte på bostadsort, som annars är fallet i figurerna per region. Region Sjukhus < dagar -59 dagar 6 dagar Umeå 15 (4) 14 (2) 15 (4) 44 Lycksele () 5 (62) (8) 8 Skellefteå 5 () 6 (4) 4 (27) 15 Västernorrlands län 15 (27) 21 (8) 2 (6) 56 Sundsvall 9 (22) 16 (9) 16 (9) 41 Örnsköldsvik 6 (4) 5 () 4 (27) 15 Okänt 6 (67) 2 (22) 1 (11) 9 799 (6) 819 (7) 58 (26) 2198 5.2 T-kategori T-kategori redovisas detalj i Figur 9. Fördelning efter åldersgrupper och könsuppdelat i Figur 1. Den historiska utvecklingen beskrivs i Figur 11. I Figur 12 redovisas förhållandet mellan muskelinvasiva tumörer (T2, T, T4) och ickemuskelinvasiva (Tis, Ta, ) per region och könsuppdelat. Icke-muskelinvasiv urinblåsecancer dominerar med 74 % utan större variationer mellan regionerna. Tendensen är att tumörerna blir mer allvarliga med stigande ålder och för kvinnor är detta särskilt tydligt. Kvinnor har något högre andel muskelinvasiva tumörer men i motsvarande grad något lägre andel tumörer jämfört med män. I olika regioner har över åren andelen tumörer varit hög: 27 % och Ta-tumörer i motsvarande grad lägre. Orsaken är oklar men felregistrering kan vara en orsak vilket skall undersökas närmare genom den nu pågående valideringen av tumörer. Trenden att andelen kliniska T2-tumörer är betydligt vanligare än antalet kliniska T-tumörer accentueras. Sannolikt en effekt av ändring av klassifikationssystem från TM 87 till TM 97 vilket skedde i Urinblåsecancerregistret 1999. Dock bör detta förhållande undersökas närmare vilket kommer att ske i framtida valideringar eftersom många kliniska T2-tumörer vid cystektomi visar sig utgöras av pt tumörer. Andelen TX-tumörer är glädjande nog låg: men 7 patienter med denna kategori finns registrerade 212, vilket kunde vara lägre. 22

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 För 212 finns en stor andel icke-muskelinvasiva tumörer i Västra regionen och en låg andel muskelinvasiva tumörer. I Södra regionen är förhållandet det motsatta. Liknande tendenser har funnits tidigare men nu blivit tydligare. Kommande rapporter får utvisa om denna tendens håller i sig. 2

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Alla regioner 212 ( = 229) 1 5 % 2 1145 68 57 419 44 6 1 51 2 19 2 2 Fyra saknade värden TX Tis T2 T T4 Ta 15 5 4 Stockholm Gotland (=425) 222 14 89 87 4 5 1 52 21 2 1 1 Sydöstra (=269) 15 141 62 46 1 7 5 7 1 5 2 1 52 2 17 2 Västra (=49) 2 252 16 71 55 8 5 62 4 17 1 2 1 15 5 15 5 1 5 Uppsala Örebro (=457) 217 124 78 4 16 12 6 1 47 4 27 17 1 Södra (=466) 25 111 Fyra saknade värden 17 9 9 11 1 2 44 2 24 2 2 2 orra (=217) 18 5 46 6 4 5 2 21 2 1 TX Ta Tis T2 T T4 TX Ta Tis T2 T T4 Figur 9. T-kategori per region och totalt i landet 212 24

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 T/TX Ta/Tis T2 T, T4 6 o yngr Män = 224 16 1 1 65 Ett saknat värde Män = 497 4 6 o yngr Kvinnor = 82 22 6 1 Kvinnor = 158 5 6 o yngr Båda könen = 6 14 16 1 65 Ett saknat värde Båda könen = 655 4 61 7 1 59 22 14 4 61 7 1 59 19 16 4 61 7 1 59 21 15 4 Ett saknat värde Män = 55 Kvinnor = 18 Ett saknat värde Båda könen = 7 % 71 8 1 52 25 19 2 71 8 1 56 21 18 5 71 8 1 5 24 19 Över 8 Två saknade värden Män = 84 2 18 1 45 4 Över 8 Kvinnor = 15 15 1 5 4 5 Över 8 Två saknade värden Båda könen = 54 27 25 1 42 4 Män = 1668 Kvinnor = 571 Båda könen = 229 1 55 25 17 1 5 17 25 5 1 54 2 19 4 Fyra saknade värden Fyra saknade värden 212 Figur 1. T-kategori per åldersgrupp och kön i landet 212 25

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 2 2 1 1 1 2 1 5 51 49 47 49 47 47 49 54 5 51 5 5 51 52 55 22 21 22 25 2 2 22 2 2 2 22 25 2 2 25 25 9 1 1 15 15 17 17 17 15 17 17 18 21 22 19 17 17 15 12 1 9 1 11 9 1 8 7 6 5 4 Män 1998 2 22 24 26 28 21 212 4 4 4 2 1 1 1 2 1 46 44 46 4 46 47 47 42 48 49 49 52 48 5 5 5 2 18 19 19 2 19 21 22 17 21 2 21 21 17 2 17 9 12 1 18 17 17 17 19 2 16 18 17 2 22 2 25 2 22 18 17 15 1 1 14 1 11 9 8 7 6 6 5 Kvinnor 1998 2 22 24 26 28 21 212 4 2 2 1 1 1 2 1 49 49 48 46 48 47 47 48 5 5 51 51 5 51 52 54 21 2 21 2 22 22 21 2 19 2 21 24 2 21 2 2 9 11 1 15 16 17 17 17 16 16 17 18 21 22 19 19 19 17 14 12 11 11 11 1 11 8 8 6 5 4 4 4 T stadium (%) T, T4 T2 Ta/Tis T/TX Figur 11. T-kategori per år, könsuppdelat och totalt 26

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Ta/Tis/TX/T T2 T4 % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Män = 299 57 2 19 5 Män = 48 29 18 Män = 26 24 2 55 48 Män = 55 26 25 Fyra saknade värden Män = 19 17 65 Män = 16 24 19 58 = Män 1668 25 2 56 Fyra saknade värden orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Kvinnor = 126 55 15 49 Kvinnor = 19 2 1 Kvinnor = 6 19 25 56 Kvinnor = 17 17 48 6 Kvinnor = 19 7 14 17 Kvinnor = 57 21 9 4 Kvinnor = 571 54 17 29 orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Båda könen = 425 56 21 2 Båda = könen 457 52 27 21 Båda könen = 269 2 22 55 Båda = könen 462 48 24 28 Fyra saknade värden Båda = könen 49 17 17 66 Båda = könen 217 2 24 5 Båda = 229 könen 2 22 55 Fyra saknade värden 212 Figur 12. T-stadier med alla muskelinvasiva stadier sammanslagna efter region och kön 27

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5. Antal tumörer, Ta och 1 41,2% 2 4 5 6 1 över 1 9,1% 4,% uppgift saknas Andelar av totaltantalet 1652 Figur 1. Antal tumörer, Ta och 28

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Sthlm/Gotl (=11) Upps/Ör (=41) Sydöstra (=2) 5 4 42 47 4 47 42 9 2 1 % 6 2 1 1 1 Södra (=16) 9 1 1 Västra (=2) 8 4 2 1 1 1 orra (=158) 47 6 8 44 7 48 5 4 11 2 1 1 4 1 1 1 9 1 1 1 2 1 1 2 4 5 6 1 över 1 uppgift saknas 1 2 4 5 6 1 över 1 uppgift saknas 1 2 4 5 6 1 över 1 uppgift saknas Figur 14. Antal tumörer, Ta och efter sjukvårdsregion Tabell. Antal tumörer Ta och Sthlm/Gotl Upps/Ör Sydöstra Södra Västra orra 1 1 (41,8 %) 15 (9,6 %) 85 (41,9 %) 149 (47,2 %) 12 (8,1 %) 59 (7, %) 681 (41,2 %) 2 19 (6,1 %) 2 (9,4 %) 17 (8,4 %) 5 (11,1 %) (1,2 %) 15 (9,5 %) 151 (9,1 %) 6 (1,9 %) 9 (2,6 %) 9 (4,4 %) 1 (,2 %) 14 (4, %) 5 (,2 %) 5 (,2 %) 4 (1, %) 2 (,6 %) 5 (2,5 %) 6 (1,9 %) 4 (1,2 %) 1 (,6 %) 21 (1, %) 5 2 (,6 %) 1 (, %) (1,5 %) 2 (,6 %) 1 (, %) 1 (,6 %) 1 (,6 %) 6-1 1 (, %) 1 (, %) 2 (1, %) (, %) 4 (1,2 %) 1 (,6 %) 9 (,5 %) över 1 (1, %) 2 (,6 %) 2 (1, %) 1 (, %) (,9 %) (, %) 11 (,7 %) uppgift saknas 147 (47, %) 159 (46,6 %) 8 (9,4 %) 11 (5,8 %) 141 (4,7 %) 76 (48,1 %) 716 (4, %) 11 41 2 16 2 158 1652 29

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5.4 Tumörstorlek, Ta och 21 25 mm 26 mm 16 2 mm 11 15 mm > mm 4,1% 4,8% 7,4% 5,5% 6 1 mm 9,1% 7,5% 5,4% 5 mm 56,2% uppgift saknas Andelar av totaltantalet 1652 Figur 15. Antal tumörer, Ta och

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Sthlm/Gotl (=11) Upps/Ör (=41) Sydöstra (=2) 6 6 65 49 4 2 5 9 5 5 5 9 6 6 5 4 4 6 5 5 5 5 6 9 14 % Södra (=16) Västra (=2) orra (=158) 47 54 62 6 4 7 9 5 12 6 4 1 5 8 7 11 9 7 6 8 5 8 2 5 mm 6 1 mm 11 15 mm 16 2 mm 21 25 mm 26 mm > mm uppgift saknas 5 mm 6 1 mm 11 15 mm 16 2 mm 21 25 mm 26 mm > mm uppgift saknas 5 mm 6 1 mm 11 15 mm 16 2 mm 21 25 mm 26 mm > mm uppgift saknas Figur 16. Tumörstorlek, Ta och, efter sjukvårdsregion Tabell 4. Tumörstorlek Ta och Sthlm/Gotl Upps/Ör Sydöstra Södra Västra orra -5 mm 17 (5,5 %) 21 (6,2 %) 11 (5,4 %) 21 (6,6 %) 15 (4,6 %) 4 (2,5 %) 89 (5,4 %) 6-1 mm 27 (8,7 %) 21 (6,2 %) 11 (5,4 %) 28 (8,9 %) 26 (8, %) 11 (7, %) 124 (7,5 %) 11-15 mm 15 (4,8 %) 18 (5, %) 11 (5,4 %) 16 (5,1 %) 22 (6,8 %) 9 (5,7 %) 91 (5,5 %) 16-2 mm 15 (4,8 %) 14 (4,1 %) 11 (5,4 %) 7 (11,7 %) 4 (1,5 %) 12 (7,6 %) 12 (7,4 %) 21-25 mm 1 (,2 %) 1 (2,9 %) 12 (5,9 %) 2 (6, %) 11 (,4 %) 4 (2,5 %) 67 (4,1 %) 26- mm 14 (4,5 %) 15 (4,4 %) 18 (8,9 %) 14 (4,4 %) 1 (,1 %) 8 (5,1 %) 79 (4,8 %) > mm 27 (8,7 %) 21 (6,2 %) 29 (14, %) 1 (9,8 %) (9, %) 12 (7,6 %) 15 (9,1 %) uppgift saknas 186 (59,8 %) 221 (64,8 %) 1 (49, %) 149 (47,2 %) 175 (54,2 %) 98 (62, %) 929 (56,2 %) 11 41 2 16 2 158 1652 1

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5.5 Differentieringsgrad, endast för urothelial cancer Differentieringsgrad redovisas detalj i Figur 17 och per år och kön i Figur 18. Vid analys av tumörens differentieringsgrad har Stockholm/Gotlandsregionen och Västra regionen större andel G1-tumörer än övriga medan Sydöstra och Södra regionerna har högst andel G-tumörer. Vissa av dessa skillnader har funnits tidigare år, men skillnaderna förefaller minska över tiden även om minskningen förefaller avstannat något det senaste året. Utjämningen av regionala skillnader kan tyda på ökat genomslag av den nya klassifikationen WHO 1999 och 24 bland patologer i Sverige. Andelen tumörer som registrerats som LMP är fortfarande låg med % i hela landet. Detta är väsentligen oförändrat sedan föregående år. 2

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Alla regioner 212 ( = 2188) 8 6 4 2 % 28 6 574 661 865 1 26 4 Sju saknade värden GX LMP G1 G2 G 15 12 11 Ett saknat värde 17 1 5 1 5 15 1 5 Stockholm Gotland (=415) 5 6 1 1 27 41 Sydöstra (=267) Två saknade värden 68 72 122 2 1 1 26 27 46 Västra (=95) 6 1 121 17 121 2 1 5 1 15 17 179 145 5 15 1 5 15 5 6 2 Uppsala Örebro (=451) 1 24 2 4 Södra (=46) 8 1 99 Fyra 17 saknade värden 199 2 22 44 orra (=27) 56 74 15 6 2 1 7 27 29 6 GX LMP G1 G2 G GX LMP G1 G2 G Figur 17. Differentieringsgrad efter region endast urotelial cancer

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Grad (%) G G4 G2 LMP/G1 GX Män Kvinnor 7 7 8 9 8 8 4 4 4 4 42 9 41 4 41 4 8 41 5 8 8 8 9 41 9 6 41 7 9 9 9 8 7 8 7 9 8 8 9 4 9 9 42 9 4 4 41 4 7 7 7 7 8 5 4 4 1 4 1 2 2 1 2 2 6 4 1 2 1 4 28 29 29 25 26 29 6 6 7 6 7 4 4 1 4 2 1 29 25 26 1 2 2 1 1 2 25 1 2 24 25 2 1 27 24 2 2 25 27 2 1 26 28 1 1 25 28 2 1 28 26 2 1 28 27 1 1 27 2 1 28 28 1 1 29 29 1 1 2 1 1 4 1 2 1 2 1 26 26 1 1 24 24 1 1 24 26 1 1 25 25 2 1 28 25 2 1 26 28 2 1 27 1 1 27 29 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 Figur 18. Historisk utveckling av differentieringsgrad endast urotelial cancer I figur Figur 19 redovisas differentieringsgraden per T-klass. -patienterna utgör 24 % av hela årets kohort varav 62 % patienter är G och 6 % G2. G1-tumörer registreras hos 2 % av patienterna flest i Uppsala/Örebroregionen. Muskelinvasiva tumörer utgör 2 % av alla tumörer 212. Siffran är relativt oförändrad jämfört med tidigare år. Andelen TX- och GX-tumörer var under 212 föredömligt låg men man bör ha ambitionen att minska denna siffra exempelvis genom eftergranskning av oklara PAD-svar. 4

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 GX LMP G1 G2 G % Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra Ta/Tis/TX/T = 27 2 51 11 Ett saknat värde Ta/Tis/TX/T = 26 2 6 44 14 Ta/Tis/TX/T = 147 45 5 1 1 17 Två saknade värden Ta/Tis/TX/T = 219 6 42 7 12 Två saknade värden Ta/Tis/TX/T = 268 2 4 44 6 14 Ta/Tis/TX/T = 111 2 14 5 28 7 Ta/Tis/TX/T = 1218 2 5 46 4 1 Fem saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 88 2 68 = 122 1 4 57 = 62 2 29 69 = 11 5 9 55 = 69 45 52 = 5 4 6 = 51 8 2 6 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = 89 7 9 T2 T4 = 9 1 17 82 T2 T4 = 56 4 96 T2 T4 = 125 2 9 89 Ett saknat värde T2 T4 = 58 17 8 T2 T4 = 46 2 2 78 T2 T4 = 467 12 88 Ett saknat värde Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 414 27 41 1 1 Ett saknat värde = 451 1 24 2 4 = 265 26 27 46 1 Två saknade värden = 456 2 22 44 Fyra saknade värden 2 = 95 1 5 1 = 27 1 7 27 29 6 = 2188 1 26 4 Sju saknade värden 212 Figur 19. Differentieringsgrad per T-klass och region 5

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5.6 -kategori -kategori beskrivs per region för mulskelinvasiva tumörer i Figur 2 och uppdelat efter invasivitet i Figur 21. Den historiska utvecklingen redovisas i Figur 22. + föreligger hos 12 % av patienterna med muskelinvasiv urinblåsecancer, vilket är relativt oförändrat över åren med viss naturlig variation. Av patienter med muskelinvasiva tumörer är 7 % X-registrerade, vilket betyder att andelen X patienter etablerar sig på en relativt hög nivå. Orsaken är oklar och detta problem bör studeras närmare, vilket kommer att göras i framtida valideringsprocesser. Variationerna mellan regionerna är stora med som lägst % i Sydöstra regionen till som högst 47 % i Stockholm/Gotlandsregionen. Orsaken till dessa variationer är sannolikt lokala traditioner för utredning och terapi men stora årsvisa variationer inom regioner kan även tyda på naturliga variationer exempelvis av ålderfördelningen som kan få stor effekt på relativt små patientmaterial. Andelen icke-muskelinvasiva tumörer som utreds med avseende på -kategori är 9 %. Kan detta vara en effekt av att man använder CT-urografi och att denna anses säker för diagnos av förstorade lymfkörtlar? Bör undersökas närmare i någon form av valideringsstudie. 6

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Andelen icke-muskelinvasiva tumörer som utreds med avseende på -kategori är 41 %. Kan detta vara en effekt av att man använder CT-urografi och att denna anses säker för diagnos av förstorade lymfkörtlar? Bör undersökas närmare i någon form av valideringsstudie. 7

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Alla regioner 212 ( = 498) 2 189 249 1 24 17 19 % 8 5 5 4 Ett saknat värde X 1 2 5 1 Stockholm Gotland (=96) 45 41 6 2 2 47 4 6 2 2 Sydöstra (=58) 19 5 1 2 1 4 2 1 52 5 9 2 Västra (=68) 24 6 4 1 5 5 6 1 4 4 2 Uppsala Örebro (=96) 51 5 4 4 5 5 4 Södra (=128) 6 Ett saknat värde 6 49 4 4 1 4 2 2 1 9 47 8 orra (=5) 19 1 2 1 6 58 4 2 X 1 2 X 1 2 Figur 2. -kategori efter region, enbart muskelinvasiva tumörer 8

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Muskelinvasiv (=499) 2 189 249 1 % 24 17 19 8 5 5 4 1 5 16 677 Icke Muskelinvasiv (=172) % 1 1 5 6 9 X 1 2 212 Figur 21. -kategori efter om tumören är muskelinvasiv eller icke-muskelinvasiv 9

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 stadium (%) + X Man Kvinna 1 9 1 15 17 1 9 12 1 12 1 12 9 11 8 9 11 1 1 14 15 12 9 11 11 12 12 1 14 8 12 11 12 11 12 18 14 14 12 14 11 12 12 15 14 9 12 12 24 25 1 5 9 47 45 52 15 21 2 4 46 52 49 52 21 24 29 6 41 48 46 52 24 28 4 8 46 42 45 52 25 28 26 5 41 9 9 47 24 28 2 7 45 41 4 5 66 65 56 5 4 4 46 7 72 68 64 49 45 6 4 9 68 66 59 5 44 9 45 7 64 6 54 49 4 5 4 7 64 61 61 47 44 47 49 4 64 61 56 48 41 49 45 8 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 1998 2 22 24 26 28 21 212 Figur 22. Historisk utveckling av -kategori endast muskelinvasiv cancer. Ökad andel och + motsvarande metastasutredda patienter. Utökad användning av CT och MR har sannolikt bidragit till detta. På senare år (28-21 men ej 212) har andelen X-patienter ökat av oklar anledning och detta bör undersökas närmare. Årsvisa variationer är påtagliga men inga könsrelaterade skillnader. 4

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 5.7 M-kategori M-kategori beskrivs per region för mulskelinvasiva tumörer i Figur2 och uppdelat efter invasivitet i Figur 24. Den historiska utvecklingen redovisas i Figur 25. Metastaserad urinblåsecancer förekommer hos 1 % av patienterna med muskelinvasiv urinblåsecancer, en siffra som legat nästan helt stabil över åren som registreringen pågått. Av patienterna med muskelinvasiva tumörer är 6 % registrerade som MX med stora variationer mellan regionerna, vilket kan förklaras av lokala traditioner för utredning och terapi, men dessa skillnader bör studeras närmare för att få fördjupad kunskap. För hela landet finns över tiden en tendens till bättre utredning av patienter med större andel M/M1 än MX-patienter sedan 2, och andelen patienter som utreds med avseende på metastasering ökar därefter år från år, men både 29 och 21 års siffror innebär ett trendbrott i denna ökning. För 211 och 212 förefaller dock tendensen med ökad andel utredda patienter och minskad andel MX patienter vara på väg att återkomma. Endast 25 % av patienterna med icke-muskelinvasiv tumör utreds med avseende på M-kategori och andelen M-positiva patienter i denna grupp är lågt. 41

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Alla regioner 212 ( = 499) 2 182 266 1 51 % 6 5 1 MX M M1 7 4 48 11 2 Stockholm Gotland (=96) 9 5 11 Sydöstra (=58) 21 2 5 2 1 4 2 1 6 55 9 Västra (=68) 2 6 4 5 1 9 6 4 47 1 2 Uppsala Örebro (=96) 8 49 14 Södra (=128) 6 48 68 12 4 2 2 1 8 5 9 orra (=5) 17 5 2 66 2 1 MX M M1 MX M M1 Figur 2. M-kategori efter region, enbart muskelinvasiva tumörer (T2-T4) 42

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Muskelinvasiv (=499) 2 182 266 1 51 % 6 5 1 Icke Muskelinvasiv (=172) 1 5 % 1284 429 7 75 25 MX M M1 212 Figur 24. M-kategori efter om tumören är invasiv eller ej 4

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 M stadium (%) M1 M MX Man Kvinna 11171119 91111111117119 17 811111111116121411121112 121181119 9121112121119111 441449424549475254514646475155426756455151475946477554 94142844484852525464644515 49464951474644276844444688525156525154446972944519454751524948447654444786 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 25. Historisk utveckling av M-kategori endast muskelinvasiva tumörer 44

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 6 Primärbehandling 6.1 Översikt Figur 26 visar åtgärder i samband med primärbehandling. Engångsinstillation ges till 8 % av patienter med Ta-tumörer och 9 % av patienter med -tumörer. Det förekommer stora skillnader mellan regionerna med mest engånsinstillation i orra regiontn och inga sådana behandlingar i Västra regionen. Multidisciplinär konferens är vanligast i Stockholmsregionen där 81 % av muskelinvasiva och 66 % av -tumörer bedöms medan motsvarande siffror i Västra regionen är 28 % respektive 2 %. Figur 27 visar resultat av ovanstående variabler men med den skillnaden att enskilda sjukhus från alla regioner är punktvis utlagda. 1 Figur 28 visar om primär TUR av operatören uppfattas som makroskopiskt radikal eller ej. Som förväntat är TUR makroskopiskt radikal oftare vid ytligt växande tumörer men sällan vid muskelinvasiva tumörer. Vid Ta-tumörer är dock endast 76 % av tumörerna makroskopiskt radikala och vid -tumörer endast 51 % av tumörerna i hela landet. Detta motsvaras inte av andelen reresektioner i hela landet och respektive regioner för dessa tumörstadier. Låg andel makroskopiskt radikala vid både Ta (66 %) och (8 %) tumör noteras i Södra regionen noterades förra året. Motsvarande siffror för 212 var 7 % respektive 8 % vilket får anses vara en exemplarisk förbättring. I orra regionen noteras 212 % ej makroskopiskt radikala Ta tumörer och 22 % ej makroskopiskt radikala tumörer vilket är högstanotering för samtliga regioner i båda grupperna. 1 Efter Socialstyrelsens förebild används idéerna i Spiegelhalter: Funnel plots for comparing institutional performance, Statistics in Medicine 25; 24:1185 122. 45

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Cyt, engångsinst Reresektion Multidisciplinär konf. Ytterligare behandling % 212 orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Ta/Tis/TX/T = 157 11 15 46 11 Ta/Tis/TX/T = 227 1 14 16 2 Ta/Tis/TX/T = 148 9 12 5 21 Ta/Tis/TX/T = 222 2 11 12 16 Ta/Tis/TX/T = 269 1 7 6 28 Ta/Tis/TX/T = 11 19 12 1 Ta/Tis/TX/T = 116 8 12 14 19 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 44 11 55 66 55 = 116 14 54 44 57 = 6 58 17 62 = 111 5 5 29 47 = 71 11 2 7 = 5 22 64 18 64 = 452 9 49 58 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = 44 5 12 81 49 1 1 1 1 T2 T4 = 91 5 8 64 57 T2 T4 = 58 2 41 55 T2 T4 = 128 1 1 69 57 2 2 2 2 6 T2 T4 = 68 29 62 T2 T4 = 51 6 6 65 61 T2 T4 = 44 9 59 57 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 245 1 22 56 25 1 1 1 1 = 44 12 2 8 6 = 266 21 16 8 2 = 465 22 2 5 2 2 2 2 = 48 1 8 12 42 = 214 16 2 21 6 = 22 7 19 28 6 (Antal saknade värden längst ned i grått) Figur 26. Åtgärder i samband med primärbehandling efter T-stadium och sjukvårdsregion 46

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 1 8 6 4 2 T2 T4 Cyt, eng. Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra T2 T4 Reresektion Multidisc. konf. T2 T4 Södra Västra orra T2 T4 Ytterligare beh. % 1 8 6 4 2 1 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 Cyt, eng. Reresektion Multidisc. konf. Ytterligare beh. 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 Cyt, eng. Reresektion Multidisc. konf. Ytterligare beh. 8 6 4 2 Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 Antal patienter 212 Figur 27. Åtgärder i samband med primärbehandling per sjukhus. Här har det totala antalet patienter jämförts med den andel som varit föremål för åtgärden i fråga. De skuggade områdena anger var 5, 95 respektive 99 % av sjukhusen förväntas vara om det inte finns någon systematisk variation. 47

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Ej TUR ej MR oklar/okänd MR MR % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Ta/Tis/TX/T = 4 1 1 1 114 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 76 2 2 151 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 4 1 2 15 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 25 26 22 1 5 6 192 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 117 2 1 8 152 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 45 2 68 saknade värden Ta/Tis/TX/T = 54 4 6 14 76 782 saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 11 2 7 16 saknade värden = 29 1 6 16 87 saknade värden = 16 1 7 1 44 saknade värden = 17 2 6 7 94 saknade värden = 4 1 14 14 18 7 saknade värden = 16 2 6 2 4 saknade värden = 12 22 2 26 2 51 29 saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = 15 2 5 9 29 saknade värden T2 T4 = 21 12 4 7 saknade värden T2 T4 = 15 1 1 5 4 saknade värden T2 T4 = 21 1 9 4 2 17 saknade värden T2 T4 = 19 15 1 8 saknade värden T2 T4 = 22 25 12 6 29 saknade värden T2 T4 = 124 52 27 16 saknade värden 19 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra 1 = 69 16 1 72 176 saknade värden = 126 6 15 14 64 8 saknade värden = 74 7 19 18 57 2 4 4 192 saknade värden = 68 25 5 97 saknade värden = 181 227 saknade värden 7 17 2 59 = 8 2 12 61 11 saknade värden = 61 18 19 59 141 saknade värden Figur 28. Transurethral resektion (TUR) och makroskopisk radikalitet (MR) per region och T-stadium. Stadierna T2-T4 har slagits samman för att få tillräckligt stora klasser. 48

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Ytterligare behandling efter TUR redovisas för de olika grupperna av tumörstadier i Figur 29 och Figur 1. Den historiska utveckningen beskrivs i Figur. Intravesikal behandling ges för Ta-tumörer till 17 % i hela landet med en topp på 27 % i Västra regionen. -tumörer behandlas med intravesikal instillation i 44 % av fallen och cystektomi i 1 % av fallen. Västra regionen har högst andel tumörer som behandlas med intravesikal behandling (56 %) och cystektomi (19 %). Muskelinvasiva tumörer behandlas med cystektomi i 28 % av fallen och med kurativt syftande strålbehandling i 8 % av fallen. Andelen patienter som får kurativt syftande behandling är högst i Västra regionen (56 %) och lägst i Uppsala/Örebroregionen (4 %) Optimal andel patienter som får behandling i denna grupp är inte känd men varierar med patienternas ålder, konkomittanta sjukdomar och kliniskt tumörstadium. Sedan registrets start 1997 har andelen patienter som fått kurativ behandling framförallt i form av cystektomi ökat med cirka 1 % framför allt mellan åren 21 och 25 för att sedan avstanna på en nivå under 4 % i de flesta regioner. (Fig ). 49

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Intravesikal behandling Systemisk cytostatika Cystektomi Kurativ strålbeh. % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Ta/Tis/TX/T = 157 1 1 Ta/Tis/TX/T = 227 16 2 Ta/Tis/TX/T = 148 18 2 1 Ta/Tis/TX/T = 222 14 2 Ta/Tis/TX/T = 269 28 1 Ta/Tis/TX/T = 11 12 1 1 Ta/Tis/TX/T = 116 17 1 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 44 5 2 2 = 116 42 9 = 6 48 2 12 2 = 111 5 9 1 = 71 18 55 = 5 44 6 14 = 452 44 11 1 Sthlm/Gotl orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör T2 T4 = 44 19 5 5 2 1 1 1 1 4 T2 T4 = 91 19 11 T2 T4 = 58 2 1 29 17 2 T2 T4 = 128 25 45 6 2 2 2 2 T2 T4 = 68 1 1 56 1 T2 T4 = 51 25 5 14 T2 T4 = 44 19 2 9 8 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = 245 16 4 7 1 1 1 1 1 = 44 21 5 1 = 266 21 1 5 = 465 16 8 15 2 2 2 2 2 = 48 28 2 1 = 214 16 7 12 4 = 22 2 5 12 2 (Antal saknade värden längst ned i grått) Figur 29. Primärbehandling efter diagnosår för muskelinvasiva tumörer 5

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 6 5 4 % 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagnosår Intravesikal behandling Systemisk cytostatika Cystektomi Kurativ strålbehandling Ingen behandling utöver TUR Figur. Primärbehandling efter diagnosår 51

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra 1 Intraves. b. Syst. cyt. Cystektomi Kur. strb 8 6 4 2 T2 T4 T2 T4 T2 T4 T2 T4 % 1 8 6 4 2 1 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 1 2 4 5 6 Intraves. b. Syst. cyt. Cystektomi Kur. strb 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 5 1 15 2 25 Intraves. b. Syst. cyt. Cystektomi Kur. strb 8 6 4 2 Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T Ta/Tis/TX/T 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 2 4 6 8 Antal patienter 212 Figur 1. Primärbehandling efter sjukhus och T-stadium. Här har det totala antalet patienter jämförts med den andel som varit föremål för behandlingen i fråga. De skuggade områdena anger var 5, 95 respektive 99 % av sjukhusen förväntas vara om det inte finns någon systematisk variation mellan sjukhusen. 52

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 6.2 Intravesikal behandling Intravesikal primärbehandling visas i Figur 29-8. TaG-, G2- och G- tumörer får intravesikal behandling i ungefär 54, 48 respektive 4 % av fallen av fallen lika mycket i alla grupper. Detta ligger långt under den målnivå på 75 % som i första hand förefaller rimlig. Andelen är högst i Västra regionen och lägst i Uppsala/Örebro regionen. Av Figur 5 framgår att det tar 9 dagar innan intravesikal behandling ges till 5 % av patienterna medan andra hälften får behandling betydligt senare. Optimal tid för intravesikal behandling torde vara dagar efter TUR. Detta visas även regionvis i Figur 6 och, uppdelat efter reresektion eller ej, i Figur 7. Skillnader mellan regioner speglar till viss del olika rutiner i andel re-resektioner men man kan notera att tiden från TUR till intravesikal behandling är oaccepatebelt lång i Södra och framförallt Sydöstra regionen även hos patienter som ej genomgått re-resektion. Figur 8 visar ökningen över tid av andelen intravesikal behandling av patienter med TaG- och -tumörer. Även om kraftig ökning skett sedan registreringens början är det fortfarande en majoritet i hela landet som inte får denna optimala behandling och detta gäller framförallt Uppsala/Örebroregionen. 5

ationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, 212 Ej intravesikal behandling BCG Cytostatika, flergångsinstillation LMP/G1 G2 G = 569 = 74 = 19 = 16 Ta Ta Ta 46 Ta 97 2 2 82 1 5 52 2 87 11 LMP/G1 G2 G = 11 = 176 = 26 = 452 % 7 27 5 44 57 42 2 56 42 2 LMP/G1 G2 G = 58 = 55 = 69 = 1512 96 2 2 7 2 5 45 54 2 77 2 Ta och 212 Figur 2. Intravesikal behandling efter T-stadium och grad, endast Ta- och -patienter. 54