Socialstyrelsen Svensk Urologisk Förening Sveriges Onkologiska Centra. Nationellt kvalitetsregister för blåscancer

Transkript

1 Socialstyrelsen Svensk Urologisk Förening Sveriges Onkologiska Centra ationellt kvalitetsregister för blåscancer Rapport för diagnosår 21

2 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Onkologiskt centrum Universitetsjukhuset i Lund Lund Telefon: Omslagsbilden, TM-klassifikation 1997, är ställd till förfogande av Per-Uno Malmström, Urologiska kliniken, Akademiska kliniken, Uppsala 1

3 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Innehåll 1 Incidens och mortalitet 3 2 ationella blåscancerregistret 8 3 Projektgrupp 9 4 Täckningsgrad 28, 29 och Primära diagnosuppgifter Handläggning T-kategori Differentieringsgrad, endast för urothelial cancer kategori M-kategori Primärbehandling Översikt Intravesikal behandling Systemisk cytostatika Cystektomi Kurativ strålbehandling Relation mellan multidisciplinär konferens of primärbehandling 7 7 Slutkommentarer 75 2

4 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 1 Incidens och mortalitet Figur 1: De sex sjukvårdsregionerna. Årtalen anger tidpunkten för grundandet av respektive onkologiskt centrum. Det finns sex sjukvårdsregioner med mellan en och drygt två miljoner invånare, se figurerna 1 och 2. Urinblåsecancer är näst efter prostatacancer den vanligaste urologiska tumörformen. Drygt 2 fall registreras årligen 3

5 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Män Kvinnor Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra milj. individer 51 % kvinnor milj. individer 5 % kvinnor milj. individer 5 % kvinnor Södra Västra orra milj. individer 5 % kvinnor milj. individer 5 % kvinnor milj. individer 5 % kvinnor Antal individer per ettårsklass 21 : 9.42 miljoner Figur 2: Befolkningssammansättning 21 i de sex sjukvårdsregionerna. Vita tal på blå och röd botten markerar Q1, median och Q3. Källa: SCB med medianålder kring och cirka 75 % av fallen är män; se Figur 3. Bland regionerna har den södra genom åren utmärkt sig genom att ha en aningen större andel av antalet blåscancerfall än vad antalet invånare motiverar; se Figur 4. En detaljerad redovisning av antalet rapporterade patienter per sjukhus finns i bell 1. Som illustreras i övre delen av Figur 5 har incidensen sedan sextiotalet uppvisat en ökning, särskilt för kvinnor. Detta gäller den ojusterade raten. Även den åldersstandardiserade raten har ökat sedan sextiotalet men ser att ha planat ut på senare år, och till och med minskat en aning för männen. Detta kan tolkas som att de allra senaste årens ökning av antalet fall drivs av en allmän förändring i befolkningsstrukturen. Dödligheten i sjukdomen, se den nedre delen av Figur 5, är cirka 6 fall per år. 4

6 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Åldersfördelning med kvartiler 21 1 Män (=1679) 9 8 Ålder vid diagnos Kvinnor (=596) 2 Figur 3: Ålders- och könsfördelning bland patienterna i registret 21 5

7 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Förväntat, män Verkligt, män Förväntat, kvinnor Verkligt, kvinnor Antal patienter per år Sthlm/Gotl 6 och yngre 15 6 och yngre 1 5 Upps/Ör 15 6 och yngre 1 5 SydÖ 15 6 och yngre 1 5 Södra 15 6 och yngre Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Över 8 Över 8 Över 8 Över 8 Över Västra Västra Västra Västra 15 6 och yngre Över orra orra orra 25 orra År för blåscancerdiagnos Figur 4: En jämförelse mellan antalet patienter i de olika regionerna med det förväntade antal man kan beräkna ur regionens köns- och åldersfördelningen. 6

8 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Figur 5: Insjuknande och dödlighet i blåscancer uppdelat på kön. Både ojusterade och åldersstandardiserade rater visas. Ålderstandardiseringen är gjord efter ORDCA-populationen 2 (källa: ORDCA). Data finns tillgängliga till och med 29. 7

9 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 2 ationella blåscancerregistret Samtliga nyupptäckta cancerfall har i Sverige registrerats sedan Registreringen omfattar uppgifter om typ av cancer, ålder, kön, geografisk tillhörighet samt grunden för diagnos. För att öka vår insikt om såväl förekomst av som diagnostik och terapi vid blåscancer har på initiativ av Socialstyrelsen en landsomfattande, utvidgad registrering av alla blåscancerfall påbörjats Utöver ovanstående variabler inhämtas information även om tumörernas TM-stadium, differentieringsgrad och typ av primär behandling. Det nationella blåscancerregistret ingår i Socialstyrelsens s k MARSprojekt som sedan 1995 tagit fram State of the Art -dokument, patientinformation och riktlinjer för utredning och behandling av olika urologiska åkommor, bl. a. blåscancer. Inom flera av de nuvarande sex svenska sjukvårdsregionerna har en registrering av patienter med blåscancer och andra tumörsjukdomar skett sedan flera år men har nu utvidgats att gälla hela landet och innefattar ett miniset av variabler definierade så att optimal jämförelse kan göras från ett regionalt befolkningsperspektiv. Från och med år 24 registreras remissdatum vilket ger möjlighet att mäta tid från remiss till diagnos, som är ett viktigt kvalitetsmått för handläggning av patienter med blåscancer. Från och med 24 sker registrering av primärbehandling inom sex månader istället för tre månader som tidigare varit fallet. Den initiala registreringen omfattade endast primärbehandling, men sedan 29 finns uppföljningsregistrering av alla patienter 5 år efter primär registrering. Denna registrering omfattar tid till återfall i tumörsjukdom, tumörprogress och död. Dessutom kommer även mer omfattande uppföljning av vissa definierade patientgrupper att genomföras och en sådan har även genomförts gällande patienter som genomgått cystektomi Sedan början av 211 registreras på frivillig basis pre- och postoperativa data samt komplikationer av cystektomi med syfte att på sikt förbättra de kortsiktiga resultaten av denna operationsmetod. Under 28 har en webb-baserad registrering introducerats inom ramen för ICA-projektet. Registreringen sker vid respektive onkologiskt centrum. Regionalt Onkologiskt Centrum i Lund har ansvar för den nationella sammanställningen. ationella blåscancerregistret är finansierat av speciella medel avsatta för kvalitetsregister i Sverige. 8

10 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 3 Projektgrupp Ansvaret för det nationella registret åvilar en projektgrupp som består av en representant från varje region samt två representanter för de ingående onkologiska centra. För närvarande består projektgruppen av Urologrepresentanter Docent, överläkare Staffan Jahnson, Linköping, ordförande Docent, överläkare Sten Holmäng, Göteborg Docent, överläkare Abbi Hosseini, Stockholm Docent, överläkare Fredrik Liedberg, Malmö Professor Per-Uno Malmström, Uppsala Professor Börje Ljungberg, Umeå Onkologrepresentant Överläkare Anders Ullén, Stockholm Onkologiska centra Docent, verksamhetschef Martin Malmberg, Lund Dr med sci, Lena Damber, Umeå Vid denna sammanställning har följande personer vid Regionalt Onkologiskt Centrum i Lund haft ett huvudansvar. Christina ilsson, med sekr/ forskning Fil.dr. Oskar Hagberg, statistiker För kommentarerna i sammanställningen svarar Staffan Jahnson. 9

11 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 4 Täckningsgrad 28, 29 och 21 Täckningsgraden för de olika regionerna redovisas i Figur 6. Täckningsgraden för de olika regionerna redovisas i Figur 6. Täckningsgraden är glädjande nog nära 1 % i flera regioner. Fortfarande finns regionala svårigheter med att hålla en hög täckningsgrad framför allt i Stockholm/Gotlandsregionen. Dock har även några andra regioner svårt att uppnå tillfredställande täckningsgrad. Vi kommer att söka orsaker och komplettera registret till högre täckningsgrad under det kommande året. En detaljerad redovisning av antalet rapporterade patienter per sjukhus finns i bell 1. Av denna framgår att det under åren skett en successiv koncentration av anmälda och sannolikt även handlagda blåscancerfall inom olika län vilket får anses glädjande med tanke på det tidigare stora antalet enheter med mycket låg volym. Figur 6: Täckningsgrad per sjukvårdsregion 1

12 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 1: antal rapporterade patienter per sjukhus och diagnosår. Mycket små sjukhus har inte tabellerats separat men har däremot tagits med i totalsumman Blekinge län Karlshamn Karlskrona Dalarnas län Falun Ludvika Mora Gotlands län Visby Gävleborgs län Bollnäs Gävle-Sandviken Hudiksvall Hallands län Halmstad Varberg Jämtlands län Östersund Jönköpings län Eksjö-ässjö Jönköping Värnamo Kalmar län Kalmar Oskarshamn Västervik

13 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 1: antal rapporterade patienter per sjukhus och diagnosår. Mycket små sjukhus har inte tabellerats separat men har däremot tagits med i totalsumman Kronobergs län Ljungby Växjö orrbottens län Boden Gällivare Kalix Kiruna Luleå Piteå Skåne län Helsingborg Hässleholm Kristianstad Landskrona Lund Malmö Trelleborg Ystad Ängelholm Stockholms län Danderyd Karolinska, Hud dinge Karolinska, Solna orrtälje

14 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 1: antal rapporterade patienter per sjukhus och diagnosår. Mycket små sjukhus har inte tabellerats separat men har däremot tagits med i totalsumman Sankt Göran Stockholm, Sabbatsberg Södersjukhuset Södertälje Täby Södermanlands län Eskilstuna Katrineholm yköping Uppsala län Enköping Uppsala, akad Värmlands län Arvika Karlstad Kristinehamn Torsby Västerbottens län Lycksele Skellefteå Umeå Västernorrlands län Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik

15 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 1: antal rapporterade patienter per sjukhus och diagnosår. Mycket små sjukhus har inte tabellerats separat men har däremot tagits med i totalsumman Västmanlands län Västerås Västra Götalands län Alingsås Borås Kungälv Lidköping Lundby Sahlgrenska Skövde Uddevalla Örebro län Karlskoga Lindesberg Örebro Östergötlands län Finspång Linköping Motala orrköping Övriga Hela landet

16 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Figur 7 beskriver hur många patienter som behandlas på sjukhus av olika volym och hur detta har utvecklas med tiden. bell 1 påvisar stora skillnader mellan sjukhus i antalet nyupptäckta blåstumörer. Andelen patienter registrerade vid lågvolymssjukhus har sakta minskat sedan 1997 medan andelen som registrerats vid mellanvolymssjukhus och högvolymssjukhus ökat i motsvarande grad. Under de 14 år som registreringen pågått har 2 sjukhus slutat registrera patienter beroende på en koncentration av verksamhet till större enheter. Med tanke på det låga antalet patienter med nyupptäckt blåscancer vid många sjukhus/enheter förefaller det önskvärt att denna koncentration fortsätter. Figur 7: Antal och procentuell fördelning av patienter som behandlats på sjukhus av låg-, mellan- respektive högvolym under perioden

17 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 5 Primära diagnosuppgifter 5.1 Handläggning Figur 8 visar tid från remissutfärdande till TUR respektive tid från specialistbesök till TUR. Man ser där att i de flesta regioner har över 7 % av patienterna genomgått TUR inom 6 dagar från utfärdande av remiss. I uppsala-örebro-regionen, Sydöstra regionen och orra regionen är det dock färre än 7 % av patienterna som får behandling inom 6 dagar från utfärdande av remiss. Räknat från besök på speciallistmottagning till TUR har detta genomförts hos 5-6 % av patienterna inom 3 dagar. Ambitionen bör vara att majoriteten av patienterna har genomgått TUR inom 3 dagar från utfärdande av remiss. För handläggningstid per sjukhus, se bell 2. 16

18 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Dagar till TUR/px från Utfärdande av remiss 1 besök hos spec. 5 1 % 2 dagar dagar 3 59 dagar eller fler % Sthlm/Gotl (=381) 1 7 % Södra (=459) % Upps/Ör (=55) % Västra (=444) % SydÖ (=257) % 16 6 orra (=229) dagar 1 29 dagar 3 59 dagar 6 eller fler dagar 1 29 dagar 3 59 dagar 6 eller fler dagar 1 29 dagar 3 59 dagar 6 eller fler 21 Figur 8: Fördelning av tidpunkter i handläggningen i relation till diagnosdatum per region och totalt 21 17

19 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 2: Dagar från utfärdande av remiss till diagnostisk TUR- B/PX per sjukhus < 3 dagar 3-59 dagar >= 6 dagar Saknas Antal % Antal % Antal % Antal % Blekinge län Karlshamn Karlskrona Dalarnas län Falun Mora Gotlands län Visby Gävleborgs län Bollnäs Gävle-Sandviken Hudiksvall Hallands län Halmstad Varberg Jämtlands län Östersund Jönköpings län Eksjö-ässjö Jönköping Värnamo Kalmar län Kalmar Oskarshamn Västervik Kronobergs län Ljungby Växjö orrbottens län Gällivare Kalix Kiruna Luleå Piteå Skåne län Helsingborg Hässleholm Kristianstad Lund Malmö Trelleborg Ystad Ängelholm Stockholms län 18

20 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 2: Dagar från utfärdande av remiss till diagnostisk TUR- B/PX per sjukhus < 3 dagar 3-59 dagar >= 6 dagar Saknas Antal % Antal % Antal % Antal % Danderyd Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna orrtälje Sankt Göran Södersjukhuset Södertälje Södermanlands län Eskilstuna Katrineholm yköping Uppsala län Enköping Uppsala, akad Värmlands län Karlstad Västerbottens län Lycksele Skellefteå Umeå Västernorrlands län Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik Västmanlands län Västerås Västra Götalands län Alingsås Borås Kungälv Lidköping Lundby Sahlgrenska Skövde Uddevalla Örebro län Karlskoga Lindesberg Örebro Östergötlands län Linköping orrköping

21 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 2: Dagar från utfärdande av remiss till diagnostisk TUR- B/PX per sjukhus < 3 dagar 3-59 dagar >= 6 dagar Saknas Antal % Antal % Antal % Antal % Övriga Hela landet T-kategori T-kategori redovisas detalj i Figur 9. Fördelning efter åldersgrupper och könsuppdelat Figur 1. Den historiska utvecklingen beskrivs i Figur 11. I Figur 12 redovisas förhållandet mellan muskelinvasiva tumörer (T2, T3, T4) och icke-muskelinvasiva (Tis,, ) per region och könsuppdelat. Ickemuskelinvasiv blåscancer dominerar med 74 % utan större variationer mellan regionerna Tendensen är att tumörerna blir mer allvarliga med stigande ålder och detta för kvinnor är detta särskilt tydligt. Kvinnor har en aningen större andel muskelinvasiva tumörer men i motsvarande grad något lägre andel tumörer jämfört med män. I Södra regionen är andelen -tumörer hög: 27 % och -tumörer i motsvarande grad lägre. Orsaken är oklar men felregistrering kan vara en orsak vilket skall undersökas närmare. Trenden att andelen T2-tumörer är fler än antalet T3-tumörer håller i sig. Sannolikt en effekt av ändring av klassifikationssystem från TM 87 till TM 97 vilket skedde i Blåscancerregistret Andelen TX tumörer är glädjande nog låg: men 3 patienter med denna kategori finns registrerade 21, vilket kunde vara lägre. 2

22 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Alla regioner 21 ( = 227) 1 5 % Fem saknade värden TX Tis T2a T2b T3a T3b T4a T4b Stockholm Gotland (=381) Sydöstra (=257) Västra (=444) 2 1 Ett saknat värde TX Tis T2a T2b T3a T3b T4a T4b Uppsala Örebro (=55) Södra (=459) 125 Tre saknade värden orra (=229) TX Tis T2a Ett saknat värde T2b T3a T3b T4a T4b Figur 9: T-kategori per region och totalt i landet 21 21

23 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 T/TX/Tis T2 T4 Män Kvinnor Båda könen 6 o yngr = o yngr = o yngr = Män = 484 Kvinnor = 166 Båda könen = Två saknade värden Män = 589 Kvinnor = 175 Två saknade värden Båda könen = 764 % Över 8 Två saknade värden Män = Över 8 Kvinnor = Över 8 Två saknade värden Båda könen = Ett saknat värde Män = 1674 Kvinnor = 596 Ett saknat värde Båda könen = Fem saknade värden Fem saknade värden 21 Figur 1: T-kategori per åldersgrupp och kön i landet 21 22

24 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, Män Kvinnor T stadium (%) T3, T4 T2 Figur 11: T-kategori per år, könsuppdelat och totalt 23

25 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 T/TX/Tis T2 T4 % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Män = Män = Män = Män = Tre saknade värden Män = Ett saknat värde Män = Ett saknat värde = Män Fem saknade värden orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Kvinnor = Kvinnor = Kvinnor = Kvinnor = Kvinnor = Kvinnor = Kvinnor = orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl Båda könen = Båda = könen Båda könen = Båda = könen Tre saknade värden Båda = könen Ett saknat värde Båda = könen Ett saknat värde Båda = 227 könen Fem saknade värden 21 Figur 12: T-stadier med alla muskelinvasiva stadier sammanslagna efter region och kön 24

26 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, Differentieringsgrad, endast för urothelial cancer Differentieringsgrad redovisas detalj i figur Figur 13 och per år och kön i Figur 14. Vid analys av tumörens differentieringsgrad har Stockholm/Gotlandsregionen större andel G1-tumörer än övriga medan Västra regionen och Uppsala/Örebroregionen har större andel G2-tumörer än övriga. Sydöstra regionen har högst andel G3-tumörer. Vissa av dessa skillnader har funnits tidigare år, men skillnaderna förefaller minska. Detta kan tyda på ökat genomslag av den nya klassifikationen WHO 24 bland patologer i Sverige. Andelen tumörer som registrerats som LMP är fortfarande låg med 2 % i hela landet. Detta är oförändrat sedan föregående år. 25

27 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, % Alla regioner 21 ( = 221) saknade värden GX LMP G1 G2 G3 Stockholm Gotland (=381) 15 Ett saknat värde Sydöstra (=257) Fyra saknade värden Västra (=444) saknade värden saknade värden Uppsala Örebro (=55) Södra (=459) saknade värden orra (=229) Tio 64saknade värden GX LMP G1 G2 G3 GX LMP G1 G2 G3 Figur 13: Differentieringsgrad efter region endast urotelial cancer 26

28 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Grad (%) G3 G4 G2 LMP/G1 GX Män Kvinnor Figur 14: Historisk utveckling av differentieringsgrad endast urotelial cancer I figur Figur 15 redovisas differentieringsgraden per T-klass. G1-tumör registreras hos 6 % av -patienterna motsvarande 29 patienter vilket motsvarar en ordentlig ökning. G3 noteras hos 9 % av patienterna motsvarande 14 patienter. -patienterna utgör 21 % av hela årets kohort varav 256 patienter är G3 och 18 G2. Muskelinvasiva tumörer utgör 26 % av alla tumörer 21. Siffran är relativt oförändrad jämfört med tidigare år. Andelen TX- och GX-tumörer var under 21 föredömligt låg men man bör ha ambitionen att minska denna siffra exempelvis genom eftergranskning av oklara PAD-svar. 27

29 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 GX LMP G1 G2 G3 % Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = Sex saknade värden = = Tre saknade värden = = Ett saknat värde = Tio saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = Ett saknat värde = Sex saknade värden = = = Tre saknade värden = Ett saknat värde = saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = T2 T4 = saknade värden T2 T4 = Fyra saknade värden T2 T4 = Fyra saknade värden T2 T4 = Tio saknade värden T2 T4 = Åtta saknade värden T2 T4 = saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = Ett saknat värde = saknade värden = Fyra saknade värden = saknade värden = saknade värden = Tio saknade värden = saknade värden 21 Figur 15: Differentieringsgrad per T-klass och region 28

30 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, kategori -kategori beskrivs per region för mulskelinvasiva tumörer i Figur 16 och uppdelat efter invasivitet i Figur 17. Den historiska utvecklingen redovisas i Figur föreligger hos 12 % av patienterna med muskelinvasiv blåscancer, något högre än föregående år mest sannolikt en naturlig variation. Av patienter med muskelinvasiva tumörer är 45 % X-registrerade, vilket betyder att andelen X patienter etablerar sig på en relativt hög nivå. Orsaken är oklar och bör studeras närmare. Variationerna mellan regionerna är stora med som lägst 35 % i Sydöstra och orra regionerna till som högst 6 % i Stockholm/Gotlandsregionen. Orsaken till dessa variationer är sannolikt lokala traditioner för utredning och terapi men stora årsvisa variationer inom regioner kan även tyda på naturliga variationer som får stor effekt på relativt små patientmaterial. Andelen icke-muskelinvasiva tumörer som utreds med avseende på -kategori är 35 %. Kan detta vara en effekt av att man använder CT-urografi och att denna anses säker för diagnos av förstorade lymfkörtlar? 29

31 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, % Alla regioner 21 ( = 598) X Stockholm Gotland (=92) Sydöstra (=72) Västra (=121) Uppsala Örebro (=139) Södra (=12) orra (=54) X X Figur 16: -kategori efter region, enbart muskelinvasiva tumörer 3

32 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Muskelinvasiv (=598) % Icke Muskelinvasiv (=1642) % X Figur 17: -kategori efter om tumören är muskelinvasiv eller ickemuskelinvasiv 31

33 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Figur 18: Historisk utveckling av -kategori endast muskelinvasiv cancer. Visar ökad andel och + motsvarande metastasutredda patienter. Utökad användning av CT och MR har sannolikt bidragit till detta. På senare år har andelen X-patienter ökat av oklar anledning och detta bör undersökas närmare. Årsvisa variationer påtagliga men ings könsrelaterade skillnader. 32

34 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, M-kategori M-kategori beskrivs per region för mulskelinvasiva tumörer i Figur 19 och uppdelat efter invasivitet i Figur 2. Den historiska utvecklingen redovisas in Figur 21. Metastaserad blåscancer förekommer hos 9 % av patienterna med muskelinvasiv blåscancer, en siffra som legat nästan helt stabil över åren som registreringen pågått. Av patienterna med muskelinvasiva tumörer är 47 % registrerade som MX med stora variationer mellan regionerna, vilket kan förklaras av lokala traditioner för utredning och terapi, men dessa skillnader bör studeras närmare för att få fördjupad kunskap. För hela landet finns över tiden en tendens till bättre utredning av patienter med större andel M/M1 än MX-patienter sedan 23, och andelen patienter som utreds med avseende på metastasering ökar därefter år från år, men både 29 och 21 års siffror innebär ett trendbrott i denna ökning. Endast 23 % av patienterna med icke-muskelinvasiv tumör utreds med avseende på M-kategori och andelen M-positiva patienter i denna grupp är lågt. 33

35 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 3 Alla regioner 21 ( = 598) % MX M M Stockholm Gotland (=92) Sydöstra (=72) Västra (=121) Uppsala Örebro (=139) Södra (=12) orra (=54) MX M M1 MX M M1 Figur 19: M-kategori efter region, enbart muskelinvasiva tumörer (T2-T4) 34

36 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 3 Muskelinvasiv (=598) % Icke Muskelinvasiv (=1642) 1 5 % MX M M1 21 Figur 2: M-kategori efter om tumören är invasiv eller ej 35

37 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Figur 21: Historisk utveckling av M-kategori endast muskelinvasiva tumörer 36

38 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 6 Primärbehandling 6.1 Översikt Figur 22 visar åtgärder i samband med primärbehandling. Majoriteten av patienterna genomgår TUR. Engångsinstillation ges till 12 % av patienter med -tumörer och 8 % av patienter med -tumörer. Det förekommer stora skillnader mellan regionerna med mest engånsinstillation i orra regionen och inga sådana behandlingar i Västra regionen. Re-resektion vid tumör är relativt vanligt i orra regionen (7 %) och relativt ovanligt i Västra regionen (28 %). Multidisciplinär konferens är vanligast i Stockholmsregionen där 95 % av muskelinvasiva och 75 % av -tumörer bedöms medan motsvarande siffror i Västra regionen är 22 % respektive 12 %. Figur 23 visar resultat av ovanstående variabler men med den skillnaden att enskilda sjukhus från alla regioner är punktvis utlagda. 1 Figur 24 visar om primär TUR uppfattas av operatören som makroskopiskt radikal eller ej. Som förväntat är TUR makroskopiskt radikal oftare vid ytligt växande tumörer men sällan vid muskelinvasiva tumörer, Vid -tumörer är dock endast 78 % av tumörerna makroskopiskt radikala och vid -tumörer endast 44 % av tumörerna i hela landet. Detta motsvaras inte av andelen reresektioner i hela landet och respektive regioner för dessa tumörstadier. 1 Efter Socialstyrelsens förebild används idéerna i Spiegelhalter: Funnel plots for comparing institutional performance, Statistics in Medicine 25; 24:

39 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 TUR Cyt, engångsinst Reresektion Multidisciplinär konf. Ytterligare behandling % 21 orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl = = = = = = = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = = = = = = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = = = = = = (Antal saknade värden längst ned i grått) Figur 22: Åtgärder i samband med primärbehandling efter T-stadium och sjukvårdsregion 38

40 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 % T2 T4 TUR TUR TUR Cyt, eng. Reresektion Multidisc. konf. Ytterligare beh. T2 T Cyt, eng. Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra Cyt, eng. T2 T Reresektion Reresektion T2 T Multidisc. konf. Södra Västra orra Multidisc. konf. T2 T Ytterligare beh. Ytterligare beh Antal patienter Figur 23: Åtgärder i samband med primärbehandling per sjukhus. Här har det totala antalet patienter jämförts med den andel som varit föremål för åtgärden i fråga. De skuggade områdena anger var 5, 95 respektive 99 % av sjukhusen förväntas vara om det inte finns någon systematisk variation. 39

41 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Ej TUR TUR, ej MR TUR, oklar/okänd MR TUR, MR % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl = Två saknade värden = Fyra saknade värden = Två saknade värden = Tre saknade värden = Åtta saknade värden = Fyra saknade värden = saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = Tre saknade värden = Två saknade värden = Fyra saknade värden = Fyra saknade värden = Tre saknade värden = saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = Ett saknat värde T2 T4 = 133 Tre saknade värden T2 T4 = T2 T4 = Två saknade värden T2 T4 = Fem saknade värden 8 54 T2 T4 = Tre saknade värden T2 T4 = saknade värden Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = Fyra saknade värden = saknade värden = Fyra saknade värden = io saknade värden = saknade värden = saknade värden = saknade värden Figur 24: Transurethral resektion (TUR) och makroskopisk radikalitet (MR) per region och T-stadium. Stadierna T2-T4 har slagits samman för att få tillräckligt stora klasser. 4

42 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Ytterligare behandling efter TUR redovisas för de olika grupperna av tumörstadier i Figur 25 och Figur 27. Den historiska utveckningen beskrivs i figure 26. Intravesikal behandling ges för -tumörer till 13 % i hela landet med en topp på 2 % i Västra regionen. -tumörer behandlas med intravesikal instillation i 44 % av fallen och cystektomi i 12 % av fallen. Intravesikal behandling är vanligast i Sydöstra (51 %) och minst vanlig i Uppsala/Örebro-regionen (36 %). Andelen cystektomi för -tumörer är störst i Stockholm/Gotland-regionen (15 %) och minst i Sydöstra regionen (1 %). Muskelinvasiva tumörer behandlas med cystektomi i 37 % av fallen och med kurativt syftande strålbehandling i 6 % av fallen. I Sydöstra, Västra och Uppsala-Örebro regionerna är andelen som får aktiv behandling % och i övriga regioner4 %. Optimal andel patienter som får behandling i denna grupp är inte känt men varierar med patienternas ålder, konkomittanta sjukdomar och klinskt tumörstadium. 41

43 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Intravesikal behandling Systemisk cytostatika Cystektomi Kurativ strålbeh. % orra Västra Södra SydÖ Upps/Ör Sthlm/Gotl = = = = = = = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = = = = = = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = T2 T4 = Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra = = = = = = = (Antal saknade värden längst ned i grått) Figur 25: Primärbehandling efter T-stadium och sjukvårdsregion 42

44 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, % Diagnosår Intravesikal behandling Systemisk cytostatika Cystektomi Kurativ strålbehandling Ingen behandling utöver TUR Figur 26: Primärbehandling efter diagnosår 43

45 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra Södra Västra orra 1 Intraves. b. Syst. cyt. Cystektomi Kur. strb T2 T4 T2 T4 T2 T4 T2 T Intraves. b Syst. cyt Cystektomi Kur. strb % Intraves. b Syst. cyt Cystektomi Kur. strb Antal patienter Figur 27: Primärbehandling efter sjukhus och T-stadium. Här har det totala antalet patienter jämförts med den andel som varit föremål för behandlingen i fråga. De skuggade områdena anger var 5, 95 respektive 99 % av sjukhusen förväntas vara om det inte finns någon systematisk variation mellan sjukhusen. 44

46 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, Intravesikal behandling Intravesikal primärbehandling visas i Figur Behandlingen ges oftare G3-tumörer än till G2-tumörer vilket kanske betyder en underbehandling av de senare. Detta framgår tydligt när det gäller tumörer och gäller framförallt vissa regioner såsom Sydöstra och orra regionerna (figur 28). Av Figur 32 framgår att det tar 8 dagar innan intravesikal behandling ges till 5 % av patienterna medan andra hälften får behandling betydligt senare. Tiden har förkortats något de senaste åren. Optimal tid för intravesikal behandling torde vara 3 dagar efter TUR. Detta visas även regionvis i Figur 31 och 32. Skillnader mellan regioner speglar sannolikt olika rutiner i frekvenser av re-resektion mellan regioner. Figur 33och 34 visar ökningen av andelen patienter med -tumör respektive G3 och över tiden. Även om kraftig ökning skett av andelen patienter som fått intravesikal behandling är det fortfarande en majoritet i hela landet som inte får denna optimala behandling. 45

47 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Ej intravesikal behandling BCG Cytostatika, flergångsinstillation LMP/G1 G2 G3 = 565 = 342 = 95 = LMP/G1 G2 G3 = 27 = 168 = 246 = 452 % LMP/G1 G2 G3 = 592 = 51 = 341 = och 21 Figur 28: Intravesikal behandling efter T-stadium och grad, endast - och -patienter. 46

48 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 3: % patienter med ytliga tumörer som fått intravesikal kemo/immuno-terapi per år Tis, alla G3, alla G2 G bell 4: % patienter med ytliga tumörer som fått intravesikal kemo/immuno-terapi per region Tis, alla G3, alla G2 G3 Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra orra

49 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 Intravesikal behandling ej BCG Cy, flrg. % Sthlm/Gotl Upps/Ör SydÖ Södra Västra orra G1 = Ett saknat värde G1 = Sthlm/Gotl Upps/Ör G2 = Ett saknat värde G2 = G3 = nga saknade värden G3 = 31 Sthlm/Gotl Upps/Ör Sthlm/Gotl, ej G3 = Sthlm/Gotl G3 = Sthlm/Gotl = nga saknade värdennga saknade värdentvå saknade värden Upps/Ör, = ej 167 G G3 = nga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värden G1 = SydÖ G2 = SydÖ G3 = , = ej 39 G nga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värden Ett saknat värde G1 = Södra G2 = Södra G3 = SydÖ Södra, = ej 184 G Upps/Ör SydÖ G3 = G3 = Upps/Ör SydÖ = = Ett saknat värde nga saknade värden Ett saknat värde nga saknade värdennga saknade värdennga saknade värden Ett saknat värde G1 = Västra G2 = Västra G3 = Västra, = ej 15 G Södra G3 = Södra = Två saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdentvå saknade värden G1 = orra G2 = orra G3 = orra, = ej 66 G Västra G3 = Västra = nga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värdennga saknade värden G1 = G2 = G3 = , = ej 649 G orra G3 = orra = Tre saknade värdentvå saknade värdennga saknade värdennga saknade värden Ett saknat värde Sex saknade värden = och Figur 29: Intravesikal behandling efter T-stadium, grad och sjukvårdsregion, endast - och - patienter. För att få en rimlig volym har de tre senaste årens data tagits med. 48

50 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, Kumulativ andel intravesikal behandling (%) Dagar efter TUR/px Figur 3: Kumulativ andel intravesikal behandling för dem som fått det. 49

51 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, Q1 Q2 Q3 Sakn. Q1 Q2 Q3 Sakn. Q1 Q2 Q3 Sakn. Alla av av av 389 orra av av av 39 Västra av av av 97 Södra av av av 79 Sydöstra av av av 45 Uppsala Örebro av av av 8 Stockholm Gotland av av av Dagar från TUR/px till intravesikal behandling Figur 31: Tid från TUR/px till intravesikal behandling per region och uppdelat efter region och år, första kvartil (Q1), median (Q2) och tredje kvartil (Q3). 5

52 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 patienter Ej reresektion Reresektion Q1 Q2 Q3 Sakn. Q1 Q2 Q3 Sakn. Alla av av 48 orra av av 54 Västra av av 25 Södra av av 123 Sydöstra av av 49 Uppsala Örebro av av 74 Stockholm Gotland av av Dagar från TUR/px till intravesikal behandling Figur 32: Tid från TUR/px till intravesikal behandling per region och uppdelat efter om reresektion utförts eller ej, endast -patienter, första kvartil (Q1), median (Q2) och tredje kvartil (Q3). 51

53 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 1 Stockholm Gotland Uppsala Örebro Sydöstra % intravesikal behandling, G3 och Södra Västra orra År för blåscancerdiagnos Figur 33: Andel intravesikal behandling för G3- och -tumörer. Den röda streckade kurvan har anpassats med logistisk regression, där den grå ytan motsvarar ett 95 % (punktvis) konfidensintervall. 52

54 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 % intravesikal behandling, G3 och Stockholm Gotland Södra Uppsala Örebro Västra Sydöstra orra År för blåscancerdiagnos Figur 34: Andel intravesikal behandling för G3-tumörer. Den röda streckade kurvan har anpassats med logistisk regression, där den grå ytan motsvarar ett 95 % (punktvis) konfidensintervall. 53

55 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 5: Antal Tis- G3 och -patienter per sjukhus som fått intrbeh behandling respektive Tis G3 Tis G3 n % n % n % n % n % n % n % n % Västra Götalands län Alingsås 2/5 4 6/1 6 17/ /66 38 /1 1/3 33 6/ /15 47 Värmlands län Arvika /3 /5 /16 /24 /1 / / /1 orrbottens län Boden /2 /4 1/14 7 1/2 5 / / / / Gävleborgs län Bollnäs 2/4 5 /1 6/ /4 2 / / 1/8 12 1/8 12 Västra Götalands län Borås 5/ /18 6 2/ / /1 1/5 2 9/ /3 33 Stockholms län Danderyd 21/ / / / /8 1 4/ / /63 59 Jönköpings län Eksjö-ässjö 7/8 88 /9 16/ /93 25 / /2 12/ /29 41 Uppsala län Enköping 2/5 4 /4 8/ / /1 1 /3 4/1 4 5/14 36 Södermanlands län Eskilstuna 8/9 89 8/ / / /1 1 2/6 33 5/ /29 28 Dalarnas län Falun 7/1 7 5/ / / /1 1 /1 8/ /49 18 Östergötlands län Finspång / / /3 /3 / / / / orrbottens län Gällivare /1 /3 1/13 8 1/17 6 / /2 1/7 14 1/9 11 Gävleborgs län Gävle-Sandviken 4/7 57 3/5 6 15/ / /2 1 1/1 1 5/ /19 42 Hallands län Halmstad 9/ / / / /4 75 2/8 25 5/ /39 26 Skåne län Helsingborg 13/ / / / /4 1 2/1 2 6/ /56 21 Gävleborgs län 54

56 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 5: Antal Tis- G3 och -patienter per sjukhus som fått intrbeh behandling respektive Tis G3 Tis G3 n % n % n % n % n % n % n % n % Hudiksvall 3/5 6 1/3 33 3/47 6 7/55 13 / 1/1 1 1/13 8 2/14 14 Skåne län Hässleholm 4/6 67 1/3 33 3/9 33 8/18 44 / 1/1 1 / 1/1 1 Jönköpings län Jönköping 7/ / / / /2 1 3/ / /46 39 orrbottens län Kalix 1/1 1 /1 5/ /18 33 / / /2 /2 Kalmar län Kalmar 1/ / / / /3 67 3/ / /35 26 Blekinge län Karlshamn 1/2 5 1/4 25 2/ /82 27 / / 7/ /16 44 Örebro län Karlskoga 4/5 8 2/7 29 6/ / /1 1 /2 2/8 25 3/11 27 Blekinge län Karlskrona 4/7 57 4/8 5 44/ / /3 1 1/1 1 18/ /37 59 Värmlands län Karlstad 11/ / / / /6 67 /3 5/ /55 16 Stockholms län Karolinska, Huddinge 24/ / / / /5 1 8/ / /74 57 Karolinska, Solna 14/ / / / / 6/ / /44 57 Södermanlands län Katrineholm 2/4 5 3/6 5 8/ / /1 1 2/2 1 4/6 67 7/9 78 orrbottens län Kiruna /2 / /7 /9 /1 / /3 /4 Skåne län Kristianstad 2/ / / / /1 3/ / /4 25 Värmlands län Kristinehamn /1 / /5 /6 / / / / Västra Götalands län Kungälv 2/3 67 2/ / /82 17 / 1/8 12 1/6 17 2/14 14 Skåne län 55

57 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 5: Antal Tis- G3 och -patienter per sjukhus som fått intrbeh behandling respektive Tis G3 Tis G3 n % n % n % n % n % n % n % n % Landskrona 2/3 67 /2 9/ /52 21 / /1 3/8 38 3/9 33 Västra Götalands län Lidköping 5/6 83 4/5 8 18/ / /3 1 / 11/ /16 88 Örebro län Lindesberg 2/3 67 4/5 8 11/ /42 4 1/1 1 1/1 1 7/14 5 9/16 56 Östergötlands län Linköping 16/ / / / /5 1 6/ / /46 74 Kronobergs län Ljungby 1/5 2 /1 9/ /48 21 /1 / 5/ /14 36 Dalarnas län Ludvika / 2/2 1 3/6 5 5/8 62 / / / / orrbottens län Luleå 7/8 88 4/1 4 35/ / /1 1 2/ / /3 63 Skåne län Lund 24/ / / / /6 83 4/ / /44 61 Västra Götalands län Lundby 5/ / / / /2 5 /4 4/9 44 5/15 33 Västerbottens län Lycksele 1/1 1 / 6/15 4 7/16 44 / / 2/3 67 2/3 67 Skåne län Malmö 38/ / / / /6 5 5/ / / Dalarnas län Mora /3 /2 1/ /5 2 / / 8/ /25 32 Östergötlands län Motala 2/3 67 1/4 25 4/ /29 24 / / / / orrköping 6/ / / / /4 75 4/8 5 5/ /2 6 Stockholms län orrtälje 1/1 1 3/3 1 7/ /33 33 / 1/1 1 2/9 22 3/1 3 Södermanlands län yköping 7/ / / / /2 5 1/4 25 1/8 12 3/14 21 Kalmar län 56

58 ationellt kvalitetsregister för blåscancer, 21 bell 5: Antal Tis- G3 och -patienter per sjukhus som fått intrbeh behandling respektive Tis G3 Tis G3 n % n % n % n % n % n % n % n % Oskarshamn 1/1 1 2/6 33 7/ /33 3 / 1/1 1 3/4 75 4/5 8 orrbottens län Piteå 3/3 1 /3 5/ /22 36 / / /1 /1 Västra Götalands län Sahlgrenska 43/ / / / / / / / Stockholms län Sankt Göran 3/6 5 /6 8/ / /3 67 /1 2/9 22 4/13 31 Västerbottens län Skellefteå 6/8 75 2/ / / /2 5 2/4 5 6/1 6 9/16 56 Västra Götalands län Skövde 15/2 75 7/ / / /5 8 1/ / /27 59 Västernorrlands län Sollefteå 2/4 5 3/8 38 9/ /38 37 /1 2/4 5 2/3 67 4/8 5 Stockholms län Stockholm, Sabbatsberg 2/6 33 /2 2/9 22 4/17 24 / / / / Västernorrlands län Sundsvall 14/ /4 5 37/ /143 5 /1 2/ / /34 47 Stockholms län Södersjukhuset 13/ / / / /1 6 9/ / /89 47 Södertälje 2/5 4 1/ / / /2 5 /2 4/ /25 2 Värmlands län Torsby / 1/1 1 2/8 25 3/9 33 / / /1 /1 Skåne län Trelleborg 6/8 75 /5 12/ / /1 1 / 2/7 29 3/8 38 Stockholms län Täby 6/1 6 /2 3/ /29 31 / / / / Västra Götalands län Uddevalla 5/1 5 5/ / / /2 5 2/2 1 18/ /57 37 Västerbottens län Umeå 13/ / / / /7 86 5/ / /