Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Relevanta dokument
Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2012:

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Avskiljning av läkemedelsrester med granulerat aktivt kol

Mikroskräp i avloppsvatten från tre norska avloppsreningsverk

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten

MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk

Dagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Mikroplast i spill- och dagvatten

46 pharma industry nr 4-15

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Antropogent mikroskopiskt skräp i havet. Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Utveckling av analysmetoder inklusive detektionsgränser

Marint mikroskopiskt skräp

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

Rapport - Kartläggning av läkemedelsrester i Västra Götaland

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Mikroplaster i svenska ytvatten

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar

Mikroplast och reningsverk en del av ett större miljöproblem FRITIOF PRÖJTS ERLAN DSSON 2018 MVEK02 EXAM ENSARBETE FÖR KANDIDAT EXAM EN 15 HP

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Förekomst av mikroplaster i lakvatten från deponier Ett problem?

Hur stort är problemet med mikroplast

Mikroplast en ödesfråga

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Läkemedelsrester på Universitetssjukhuset MAS

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Camfil Farr svepelektronmikroskop. Camfil Farr clean air solutions

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Mikroskräp i urban miljö

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön

Leadership in Filtration. ISO En guide till den nya standarden för luftfiltrering.

Reduktion av läkemedelsrester

Mikroskräp i inkommande och utgående renat avloppsvatten vid Arvidstorps reningsverk i Trollhättans kommun

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

Filterguiden DinairS GUiDE TiLL ETT EnKLarE OCH BaLanSEraT FiLTErVaL Dinair ab SVaLÖV STOCKHOLM GÖTEBOrG FaLUn

Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk

Filterguiden. Dinairs guide till ett enklare och balanserat filterval

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Läkemedelsrester i Ryaverkets avloppsvatten och effekter på fisk: riskbild och kunskapsluckor Rapport:

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Sakrapport. Mätningar av läkemedelsrester i blod och urin från utter

Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt

Monitorering av läkemedel i Helge å

Utvärdering av Alnarp Cleanwater Technology AB:s avloppsreningsanläggning ACT Natural TM med avseende på läkemedelsrester

SAMMANSTÄLLNING VATTENKVALITETEN KÅLLEREDTÄKTEN

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Läkemedel från källa till utlopp

Läkemedelsrester i avloppsvatten

ULTRARENT VATTEN FÖR MIKROELEKTRONIKINDUSTRIN

Delprojekt: Sammanställning av dimensionerande belastningar för olika nyckelsubstanser

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Statens naturvårdsverks författningssamling

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Mätningar av fallande stoft samt PM 10 i Skövde under 2007

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Transkript:

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad 2017 - Datasammanställning 2018-01-25 Författare och kontakt: Kalle Haikonen (kalle.haikonen@ivl.se), Johan Fång och Gunnar Thorsén. IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Sammanfattning På uppdrag av Mariehamns Stad undersöktes förekomst av mikroskopiska plastpartiklar (mikroplast) i två dagvattenprover (Nabben och Lilla Holmen) och två vattenprover från Lotsbroverket (inkommande och utgående vatten). Utöver mikroplaster så undersöktes även förekomst av läkemedel och hormoner i det utgående vattnet från Lotsbroverket. Samtliga vattenprover skickades till IVL för analys. I datasammanställningen delas mikroplasten upp i kategorierna plastfibrer och plastfragment (övriga former). Utöver mikroplast så undersöktes även mängd ickesyntetiska fibrer (t.ex. ull och bomull) samt förbränningspartiklar och partiklar av syntetgummi (SBR) från fordonsdäck. Då det inte går att särskilja förbrännings- och SBR-partiklarna som är <30 µm från varandra så kategoriseras dessa gemensamt som svarta partiklar. Alla dessa fibrer och partiklar (inkl. mikroplast) kategoriseras som mikroskräp. Provtagningar utfördes under september och oktober 2017 av personal anlitad av Mariehamn Stad. Vattenproverna skickades till IVL för analys (se metod för närmare beskrivning av analys av mikroplaster, läkemedel och hormoner). De viktigaste resultaten från studien var följande: Antalet mikroplastpartiklar (fibrer och fragment) 10 µm (summan på 300, 100 och 10 µm-filtren) i dagvattnet varierade mellan ca 2 till 5 per dm 3, med högst koncentration vid Nabben (Tabell 1). Antalet svarta partiklar 10 µm i dagvattnet varierade mellan ca 7700 till 10600, med högst koncentration vid Nabben (Tabell 2). Antalet mikroplastpartiklar (fibrer och fragment) 10 µm i Lotsbroverket varierade mellan ca 2 till 61 per dm 3, med högst koncentration i det inkommande vattnet (Tabell 1). Antalet svarta partiklar 10 µm i dagvattnet varierade mellan ca 700 till 30200, med högst koncentration i det inkommande vattnet (Tabell 2). Den stora mängden partikulärt material i vattenproverna gjorde att endast en mindre fraktion av proverna kunde filtreras genom 10 µm-filter samt svarta-partiklar inte kunde kvantifieras till fullo (endast en mindre del av proverna kvantifierades). Antalet mikroskräp i fraktionen 10-100 µm är således en uppskattning och antalet kan vara underskattat. Antal mikroplastpartiklar per filter ökade generellt med minskad maskstorlek. Räknat per dm 3 vatten så återfanns mellan 78-96 % av allt mikroplast (plastfibrer och plastfragment) på 10 µm-filtrena. Samtliga svarta partiklar återfanns på 10 µm-filtrena. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

antal per dm3 antal per dm3 Summa mikroplast 10 µm 70 60 50 40 30 20 10 0 Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN Lotsbro UT Plastfibrer 0,88 0,58 18,06 1,29 Plastfragment 2,59 1,25 42,92 1,08 Figur 1. Summan av mikroplastpartiklar (fragment och fibrer) funna på alla filterstorlekar (300, 100 och 10 µm). 35000 Summa svarta partiklar 10 µm 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN Lotsbro UT Svarta 10578 7737 30181 705 Figur 2. Summan av svarta partiklar (förbrännings- och SBR-partiklar) funna på alla filterstorlekar (300, 100 och 10 µm). IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Mängden mikroplastpartiklar i det inkommande och utgående vattnet från Lotsbroverket ligger i samma storleksordning som man fann i en tidigare studie av tre svenska avloppsreningsverk (Magnusson och Wahlberg 2014, Tabell 1). Det utgående vattnet från Lotsbroverket hade dock något högre koncentration av plastpartiklar 300 µm än reningsverken i studien av Magnusson och Wahlberg. Detta kan eventuellt förklaras genom skillnader i provtagningsmetod mellan de olika studierna. Till det utgående vattnet i den här studien användes ett filter med mindre porer (10µm) än i Magnussons och Wahlgrens studie, men till det inkommande vattnet var man tvungen att ha filter med större maskor (20µm) för att kunna få igenom något vatten. Resultaten för både inkommande och utgående vatten i ungefär samma storleksordning som man fann i studien av Magnusson och Wahlberg 2014. Resultatet i denna studie visar att mikroplast i fraktionen >300 µm i dagvattnet var något högre än i kustvattnet utanför Bohuslän (Norén, Norén och Magnusson 2014) (Tab. 1). I den mindre fraktionen (>10 µm) så var mängden mikroplast betydligt lägre jämfört med flera provtagningslokaler längs Bohuskusten (Tab. 1) Resultaten i denna studie är inte direkt jämförbara med resultaten i de andra studierna då provtagningsmetoderna skiljer sig åt. Tabell 1. Jämförelse av resultat från denna studie med mängden mikroplast i inkommande och utgående vatten från svenska avloppsreningsverk (ARV) (Magnusson och Wahlberg 2014) och i kustvatten utanför Bohuslän (Norén, Norén och Magnusson 2014). Notera att fraktionerna 20 och 10µm även inkluderar partiklar funna 100 och 100-µm-filtrena. Notera att det är antal mikroplastpartiklar (fibrer och fragment) per kubikmeter (m 3 ) Antal mikroplast per m 3 300 µm 20 µm 10 µm (mikroplast) Inkommande i svenska ARV 7 000-30 000 20 000-80 000 - Utgående i svenska ARV 9-90 1 340-9 330 - Kustvatten utanför Bohuslän 0-6 - 0 76 000* Inkommande Lotsbroverket 6 300 61 000 Utgående Lotsbroverket 245 2000** Dagvatten Mariehamn 0 40 1 750 3185** *I detta resultat är även icke syntetiska mikrofibrer inräknade ** I detta resultat är endast mikroplaster (fragment och fibrer) inräknade. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Utav 24 testade läkemedel hittades 20 i koncentrationer som översteg den lägsta kvantifieringsgränsen. Det läkemedel som hade högst koncentration var Hydrochlorothiazide (2200 ng/l) som är ett urindrivande och blodtryckssänkande läkemedel. Näst högst koncentration hade läkemedlet Diclofenac (1500 ng/l) som tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Diclofenac lindrar smärta och har en inflammationshämmande effekt. Samtliga koncentrationer finns i tabell X. I en studie där bland annat koncentration läkemedel och hormoner i utgående vatten från tre svenska avloppsreningsverk undersöktes (Fick et al. 2014), inkluderades 19 av de 24 läkemedel som undersöktes i denna studie. Elva av dessa återfanns med högre koncentration i det utgående vattnet från Lotsbroverket jämfört med det högsta uppmätta värdet i det utgående vattnet från de svenska reningsverken (Tabell 2). Resterande åtta läkemedels koncentration låg inom det koncentrationsintervall som uppmättes i den svenska studien (Tabell 2). Tabell 2. Jämförelse av resultat från denna studie med koncentration läkemedel i utgående vatten från tre svenska avloppsreningsverk (ARV) (Fick et al. 2014). Koncentration (ng/dm 3 ) läkemedel i utgående vatten från ARVs Tre svenska ARV (Fick et al. 2014) Substans Lotsbroverket Atenolol 28-180 490 Bisoprolol 39-96 260 Caffeine *-1100 * Carbamazepine 190-380 640 Citalopram * 360 Diclofenac 300-840 1500 Fluoxetine 5.5-9.2 14 Ibuprofen * 7 Ketoprofen 12-140 64 Metoprolol 710-1500 1300 Naproxen 11-260 50 Oxazepam 170-280 680 Paracetamol 36-84 69 Propranolol 56-83 91 Ranitidine * 49 Risperidone * * Sertralin 16-34 25 Simvastatin * * Terbutaline 3.8-14 18 *Mindre än värden (<) avser lägsta kvantifieringsgräns (LOQ, S/N=10) IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Alla testade hormoner (Östrogen, Östradiol och Etinylöstradiol) hittades i koncentrationer som översteg den lägsta kvantifieringsgränsen. Högst koncentration hade Östrogen (6.5 ng/l) och näst högst koncentration hade Östradiol (0.55 ng/l). Samtliga koncentrationer låg i nivå med det som tidigare uppmätts i svenska ARV (Fick et al. 2014) (Tabell 3). Tabell 3. Jämförelse av resultat från denna studie med koncentration hormoner i utgående vatten från tre svenska avloppsreningsverk (ARV) (Fick et al. 2014). Koncentration (ng/dm 3 ) hormoner i utgående vatten från ARVs Östron Östradiol Etinylöstradiol Tre svenska ARV* <0.23-25 <0.12-0.76 <0.38-23 Lotsbroverket 6.5 0.22 0.55 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Metoder Under september och oktober samlade VA-personal anlitade av Mariehamns Stad in samtliga prover. Proverna sändes omgående till IVL i för analys av mikroplaster, läkemedel och hormoner. Val av storlek på maskstorlek Mikroskräp brukar definieras som skräppartiklar <5 mm. Någon generell konsensus om en nedre gräns för partikelstorlek i begreppet mikroskräp finns dock inte. För att samla upp mikroskräppartiklar som finns i vatten används någon form av filter. Maskstorleken på filtret avgör hur små partiklar som kommer att kunna fångas upp och analyseras. I denna studie valdes filter med maskstorlek 300, 100 och 10 μm. 300 μm valdes dels för att grovfiltrera proverna samt för att kunna jämföra resultat med tidigare mikroskräpstudier som utförts både i kustvatten och i avloppsreningsverk. 100 μm-filter valdes som ett mellanfilter dels för att grovfiltrera vattnet innan filtrering genom 10 μm-filter samt för att vi i tidigare studier har sett att det finns mer partiklar på detta filter jämfört med 300 μm. Filter med maskstorlek på 10 μm valdes som nedre gräns eftersom där fångas den minsta storlek av plastpartiklar som går att studera med hjälp av ljusmikroskop, vilket är en stor analytisk fördel. Analys av mikroplaster På IVLs laboratorium filtrerades vattenproverna sekventiellt d.v.s. vattnet filtrerades först genom ett 300 μm-filter, därefter genom ett 100 μm-filter och slutligen genom ett 10 μm-filter. En fördel med att succesivt minska maskorna på filtrena är att mängden partiklar på efterföljande filtret inte blir lika stor, vilket innebär att en större volym vatten kan filtreras innan filtret täpps igen. Alla vattenprover innehöll mycket partikulärt material som var <100 μm, därför kunde endast en mindre del av proverna filtreras genom 10 μm-filtrena. Se tabell 4 för filtrerade volymer. Efter filtrering granskades varje filter optiskt under stereomikroskop med upp till 60x förstoring (ner till 100 μm-filter) eller ljusmikroskop med 100x förstoring (10 μm-filter). Mikroskräpetpartiklar delades in i två kategorier: fibrer och fragment (övriga former). Mikroskräpet delades in även som syntetiskta och icke syntetiska partiklar. Detta gjordes genom att observera karakteristiska morfologiska drag. Vid tveksamhet om en viss partikel bestod av syntetiskt eller icke-syntetiskt material plockades den upp med en pincett och lades på ett objektsglas som hölls över lågan från en spritlampa. Partiklar och fibrer som smälte bedömdes vara av syntetiskt material (plast) och partiklar och fibrer som inte smälte bedömdes vara av icke-syntetiskt material (t.ex. bomull, ull, cellulosa eller mineraler). Plastpartiklar och fibrer (plast och icke-syntetiska) delades in i grupper baserat på färg (bilaga A). Vattenproverna bearbetades och analyserades av IVL under december 2017. Vid allt filtrerings- och analysarbete användes kläder och utrustning som minimerade risken för kontaminering av fibrer eller annat material. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Tabell 4. Volym vatten som filtrerats per prov. Lokal Filter Volym (dm 3 ) Filter Volym (dm 3 ) Filter Volym (dm 3 ) Nabben 300 24.7 100 24.7 10 1.57 Lilla Holmen 300 26.1 100 26.1 10 4 Lotsbro IN 300 4.45 100 4.45 20 0.9 Loftsbro UT 300 24.5 100 24.5 10 4 Analys av läkemedel Vattenprovet extraherades och uppkoncentrerades med hjälp av fastfaskolonn (HLB). Analys har skett med HPLC-MS/MS på IVL:s laboratorium i. 13C15N-Karbamazepin, 13C6-Diklofenak, 13C6-Hydroklortiazid och d3-ibuprofen har använts som internstandarder för kvantifiering Analys av hormoner Vattenprovet extraherades och uppkoncentrerades med hjälp av fastfaskolonner (ENV+ samt PSA). Analys utfördes med HPLC-MS/Orbitrap på IVL:s laboratorium i. 2D5-E2 och 2D4-EE2 har använts som internstandarder för kvantifiering. Resultat Mikroplaster I alla vattenprover hittades mikroplastpartiklar samt svarta partiklar som förmodas vara förbränningspartiklar och fragmenterat styrenbutadiengummi SBR (fordonsdäck). Lägst koncentration partiklar återfanns på 300 μm-filtrena och högst koncentration fanns på 10 μmfiltrena. Högst antal mikroplast- och svarta partiklar fanns i det inkommande vattnet till Lotsbroverket (Lotsbro IN). I Lotsbro IN fanns även en okvantifierabar mängd transparenta ickesyntetiska fibrer (pappersfibrer). Dessa fibrer har inte räknats i detta vattenprov således är mängden icke-syntetiska fibrer grovt underskattad i detta prov. Den stora mängden av dessa fibrer har med största sannorlikhet påverkat möjligheten att upptäcka vita/transparenta plastfibrer och fragment, antalet av dessa är alltså sannolikt underskattat. >300 µm Plastfibrer hittades på alla 300 µm-filter förutom Nabben, med högst koncentration i Lotsbro IN (Fig. 3). Plastfragment fanns på två 300 µm-filter: Lotsbro IN och UT, med högst koncentration i Lotsbro IN. Inga svarta partiklar hittades på 300 µm-filtrena. Icke-syntetiska fibrer fanns på alla filter med högst koncentration i Lotsbro IN (Bilaga A). IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Antal per dm3 Antal per dm3 Mikroplast på 300µm-filter 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN Lotsbro UT Plastfibrer 0,04 0,00 5,17 0,20 Plastfragment 0,00 0,00 1,12 0,04 Figur 3. Koncentration mikroplastpartiklar på 300 μm-filtrena. 100 µm Plastfibrer hittades på alla 300 µm-filter, med högst koncentration i Lotsbro IN (Fig. 4). Plastfragment fanns på alla filter utom Lilla Holmen, med högst koncentration i Lotsbro IN. Svarta partiklar hittades endast i Nabbens dagvatten (Bilaga A). Icke-syntetiska fibrer fanns på alla filter med högst koncentration i Lotsbro IN (Bilaga A). 6,00 5,00 Mikroplast på 100µm-filter 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN Lotsbro UT Plastfibrer 0,20 0,08 5,39 0,08 Plastfragment 0,04 0,00 1,80 0,04 Figur 4. Koncentration mikroplast på 100 μm-filtrena. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Antal per dm3 10 µm På alla 10 µm-filter var det partikulära materialet väldigt högt vilket gjorde att hela provet inte kunde räknas. Fibrer (plast och icke-syntet), plastfragment samt svarta partiklar >50 µm räknades på hela provet. Svarta partiklar 10-50 µm räknades på 5-10 slumpmässigt valda synfält på varje filter vilket motsvarar ca 2-3% av provet. Plastfibrer och fragment hittades på alla 10 µm-filter, med högst koncentration i Lotsbro IN (Fig. 5). Svarta partiklar fanns på alla filter med högst koncentration i Lotsbro IN (Fig. 6). Icke-syntetiska fibrer fanns på alla filter med högst koncentration i Lotsbro IN (Bilaga A). Vid filtrering av det inkommande vattnet till Lotsbroverket (Lotsbro IN) var man tvungen att använda 20 µm-filter för att kunna få igenom något vatten, antalet fibrer och fragment i detta prov kan således vara en underskattning jämfört med resterande prov som hade mindre porer (10µm). 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Mikroplast på 10µm-filter Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN >20µm Lotsbro UT Plastfibrer 0,64 0,50 7,50 1,00 Plastfragment 2,55 1,25 40,00 1,00 Figur 5. Koncentration mikroplast på 10 μm-filtrena. Notera att Lotsbro IN har filtrerats genom 20 µm-filter. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Antal per dm3 Svarta partiklar på 10µm-filter 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Nabben Dagvatten Lilla Holmen Dagvatten Loftsbro IN >20µm Lotsbro UT Svarta 10578 7737 30181 705 Figur 6. Koncentration svarta partiklar på 10 μm-filtrena. Notera att Lotsbro IN har filtrerats genom 20 µm-filter. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Resultat läkemedel 20 av 24 testade läkemedel fanns i koncentrationer över den lägsta kvantifieringsgränsen. Högst koncentration hade Hydrochlorothiazide följt av Diklofenac (Tabell 5). Tabell 5: Koncentration av läkemedel i utgåendevatten från Lotsbroverket (ng/ dm 3 ). IVL-märkning: Provnamn: MR-6821 Lotsbroverket Utgående Substans Terapeutisk effekt [ng/dm 3 ] Amlodipine Antihypertensive 53 Atenolol Antihypertensive 490 Bisoprolol Antihypertensive 260 Caffeine Stimulant * Carbamazepine Sedative 640 Citalopram Antidepressant 360 Diclofenac Anti-inflammatory 1500 Fluoxetine Antidepressant 14 Furosemide Diuretic 1000 Hydrochlorothiazide Antihypertensive 2200 Ibuprofen Anti-inflammatory 7 Ketoprofen Anti-inflammatory 64 Metoprolol Antihypertensive 1300 Naproxen Anti-inflammatory 50 Oxazepam Sedative 680 Paracetamol Analgesic 69 Propranolol Antihypertensive 91 Ramipril Antihypertensive * Ranitidine Antiulcer 49 Risperidone Antipsychotic * Sertralin Antidepressant 25 Simvastatin Lipid-regulating * Terbutaline Asthma medication 18 Warfarin Anticoagulant 29 *Mindre än värden (<) avser lägsta kvantifieringsgräns (LOQ, S/N=10) IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Resultat hormoner Tre av tre testade hormoner fanns i koncentrationer över den lägsta kvantifieringsgränsen. Högst koncentration hade Östron följt av Östradiol (Tab. 6). Tabell 6: Koncentration av östrogena hormoner i utgåendevatten från Lotsbroverket (ng/ dm 3 ). IVL-märkning: 6820 Provnamn: Lotsbroverket Utgående Hormon Förkortning [ng/ dm 3 ] Östron E1 6.5 Östradiol E2 0.55 Etinylöstradiol EE2 0.22 Felkällor På grund av hög halt partikulärt material i det inkommande vattnet till Lotsbroverket (Lotsbro IN) kunde endast mindre volymer vatten filtreras genom alla filter (Tabell 2) och det den nedre gränsen för porstorlek. Den höga partikelhalten gjorde också att visst mikroskräp (transparenta fibrer och svarta partiklar) blev svårt att räkna. Antalet transparenta fibrer gick inte att kvantifiera på Lotsbro IN 100 och 300 µm-filtren och antalet svarta partiklar gick inte att kvantifiera på något av filtren från Lotsbro IN. Den mindre volymen filtrerat vatten, naturlig variation i koncentration partikulärt och kontamination är andra möjliga felkällor. Då endast ett prov från varje lokal har tagits så vet man ingenting om den variation som kan förekomma i vattnet. Tidigare studier på t ex kustvatten har visat att det kan finnas en stor variation som kan vara beroende av faktorer så som väderförhållanden och mänskliga aktiviteter. Prover kontamineras lätt, speciellt av fibrer som finns i luften. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00

Referenser Magnusson K. och Wahlberg C. 2014. Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk. : IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport nr: B 2208. Norén F., Norén K. och Magnusson K. Marint mikroskopiskt skräp - Undersökning längs svenska västkusten 2013 & 2014. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenvårdsenheten. Rapportnr: 2014:52. ISSN: 1403-168X IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: 556116-2446 Box 21060, SE-100 31 Box 53021, SE-400 14 Göteborg Säte/registered office: Tel: +46 (0)10-788 65 00 Tel: +46 (0)10-788 65 00