SVENSK STANDARD SS-EN 1870-2 Fastställd 1999-05-21 Utgåva 1 Träbearbetningsmaskiner Maskinsäkerhet Cirkelsågar Del 2: Horisontala skivsågar med tryckbalk och vertikala skivsågar Safety of woodworking machines Circular sawing machines Part 2: Horizontal beam panel saws and vertical panel saws ICS 79.120.10 Språk: svenska Tryckt i april 2002 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes 1999-05-21 som SS-EN 1870-2 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svenskspråkig version. De båda språkversionerna gäller parallellt. Dokumentet består av 45 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 1870-2 Juni 1999 ICS 79.120.10 Svensk version Träbearbetningsmaskiner Maskinsäkerhet Cirkelsågar Del 2: Horisontala skivsågar med tryckbalk och vertikala skivsågar Sécurité des machines pour le travail du bois Machines à scies circulaires Partie 2 : Scies circulaires à panneaux horizontales et à presseur et scies à panneaux verticales Safety of woodworking machines Circular sawing machines Part 2: Horizontal beam panel saws and vertical panel saws Sicherheit von Holzbearbeitungsmaschinen Kreissägemaschinen Teil 2: Horizontale Plattenkreissägemaschinen mit Druckbalken und Vertikalplattenkreissägemaschinen Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 26 december 1998. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1999 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv
Sida 2 Innehåll Sida Förord... 3 0 Orientering... 4 1 Omfattning... 5 2 Normativa hänvisningar... 5 3 Definitioner... 7 4 Lista över riskkällor, -situationer och riskfyllda händelser... 10 5 Säkerhetskrav och /eller - åtgärder... 13 5.1 Styrsystem/manöverorgan... 13 5.2 Skydd mot mekaniska risker... 17 5.3 Skydd mot risker som ej är mekaniskt betingade... 33 6 Information för användning... 36 6.1 Varningsanordningar... 36 6.2 Märkning... 36 6.3 Bruksanvisning... 37 Bilaga A (normativ) Måttoleranser för sågspindel... 38 Bilaga B (normativ) Stabilitetsprovning av klyvknivs infästning... 39 Bilaga C (normativ) Provning av klyvknivs sidostabilitet... 40 Bilaga D (normativ) Stabiletetsprovning av lameller i sektionerat avståndshållande skydd... 41 Bilaga E (informativ) Förfaranden för säkert arbete... 42 Bilaga ZA (informativ) Avsnitt i denna europastandard som behandlar grundläggande krav eller andra bestämmelser i EU-direktiv... 43
Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 142, Woodworking machines Safety. Sekretariatet hålls av BSI. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast i december 1999, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast i december 1999. Denna europastandard har utarbetats under ett mandat som CEN fått av Europeiska kommissionen och EFTA. Den stöder grundläggande krav i EUs direktiv. Sambandet med EU-direktiv beskrivs i bilaga ZA, som ingår som en informativ del i denna standard. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Bland de organisationer som har bidragit till förberedelsen av denna standard ingår även den europeiska kommittén för tillverkare av träbearbetningsmaskiner EUMABOIS. De europastandarder som framtas av CEN/TC 142 behandlar enbart träbearbetningsmaskiner och kompletterar tillämpliga A - och B -standarder vad gäller allmänna säkerhetsaspekter (se inledningen till EN 292-1:1991 för information om A -, B - och C -standarder). Allmänna krav rörande verktyg finns angivna i EN 847-1:1997.
Sida 4 0 Orientering Denna europastandard har utarbetats för att få till stånd en harmoniserad standard som anger ett sätt för att uppfylla de grundläggande säkerhetskraven i Maskindirektivet och närliggande EFTA föreskrifter. Den är en C standard enligt definitionen i EN 292:1991. Risker är beaktade i den utsträckning som framgår av denna standards avsnitt 1 Omfattning. Kraven i denna europastandard gäller för konstruktörer, tillverkare, leverantörer och importörer av horisontala skivsågar med tryckbalk och vertikala skivsågar. Denna europastandard innehåller också sådan information som tillverkaren skall förse brukaren med.
Sida 5 1 Omfattning Denna europastandard anger konstruktionskrav och/eller åtgärder för att eliminera brister på och begränsa risker med horisontala skivsågar med tryckbalk och vertikala skivsågar, i fortsättningen benämnda maskiner, avsedda att bearbeta solitt trä, spån- och träfiberskivor samt plywood, ävensom dessa material i plast/aluminium-laminerat och/eller plastkantlistat skick. Denna europastandard omfattar alla de för maskinen ifrågakommande riskerna. Dessa är förtecknade i avsnitt 4. Denna europastandard omfattar inte maskiner som är avsedda enbart för klyvning av solitt trä eller maskiner i vilka arbetsstycket förs under bearbetningen eller maskiner som är speciellt anpassade för fanérsågning. Denna europastandard gäller inte för handhållna träbearbetningsmaskiner, även när de används på annat sätt, t ex stativmonterade. För datorstyrda numeriska maskiner (CNC-maskiner) omfattar denna europastandard inte de risker som är förbundna med elektromagnetisk kompabilitet (EMC) enligt EMC-direktivet 89/336/EEC daterat 1989-05-03. Denna europastandard gäller primärt för maskiner som är tillverkade efter dess utgivningsdatum. Anm.: De maskiner, som omfattas av denna europastandard, är upptagna i maskindirektivets bilaga IV, punkt 1.4. 2 Normativa hänvisningar Denna standard innehåller daterade eller odaterade hänvisningar till regler i andra publikationer. Dessa normativa hänvisningar återfinns i den löpande texten. Publikationerna anges nedan. Beträffande daterade hänvisningar till publikationer som senare har ändrats eller fått tillägg, gäller dessa ändringar eller tillägg endast då de har införts i denna standard. Vid odaterade hänvisningar gäller den senaste utgåvan av publikationen (inklusive tillägg). EN 292-1 1991 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 1: Grundläggande terminologi, metodik EN 292-2 EN 292-2/A1 1991 1995 Maskinsäkerhet Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper Del 2: Tekniska principer och specifikationer EN 294 1992 Maskinsäkerhet Skyddsavstånd som hindrar att man når riskområden med händer och armar EN 418 1992 Maskinsäkerhet Nödstoppsutrustning, funktionella aspekter Konstruktionsprinciper EN 847-1 1997 Träbearbetningsverktyg Säkerhetskrav Del 1: Fräs- och hyvelverktyg samt cirkelsågblad EN 953 1997 Maskinsäkerhet Skydd Allmänna krav för konstruktion och tillverkning av fasta och öppningsbara skydd EN 954-1 1996 Maskinsäkerhet Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem Del 1: Allmänna principer för konstruktion EN 982 1996 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav för fluidsystem och deras komponenter Hydraulik EN 983 1996 Maskinsäkerhet Säkerhetskrav för fluidsystem och deras komponenter Pneumatik EN 1088 1995 Maskinsäkerhet Förreglingsanordningar för kombinering med skydd Principer för konstruktion och urval
Sida 6 EN 1760-1 1997 Maskinsäkerhet Tryckkännande skyddsanordningar Del 1: Allmänna principer för konstruktion och provning av tryckkännande mattor och golv EN 60204-1 1992 Maskinsäkerhet Elutrustning för maskiner Allmänna fordringar (IEC 204-1:1992, ändrad) EN 60529 1991 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) (IEC 529:1989) EN 60825-1 1994 Laser Säkerhet Del 1: Klassificering av utrustning, fordringar och användarinstruktioner EN 60947-4-1 1992 Kopplingsapparater för högst 1000 V Del 4-1: Kontaktorer och startkopplare Elektromekaniska kontaktorer och startkopplare (IEC 947-4-1:1990) EN 60947-5-1 1991 Kopplingsapparater för högst 1000 V Del 5-1: Manöverkretsapparater och kopplingselement Elektromekaniska manöverkretsapparater (IEC 947-5-1:1990) pren 61496-2 Safety of machinery electro-sensitive protective equipment Part 2: Particular requirements for equipment using active opto-electronic protective devices EN ISO 3743-1 1995 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Tekniska metoder för små, flyttbara bullerkällor i efterklangsfält Del 1: Jämförande metod för rum med hårda väggar (ISO 3743-1:1994) EN ISO 3743-2 1996 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Teknisk metod för små, flyttbara bullerkällor i efterklangsfält Del 2: Direktmetod för speciella efterklangsrum (ISO 3743-2:1994) EN ISO 3744 1995 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta (ISO 3744:1994) EN ISO 3746 1995 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck Överslagsmetod på omslutande yta över en reflekterande yta (ISO 3746:1995) EN ISO 9614-1 1995 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer från bullerkällor medelst ljudintensitet Del 1: Mätning i punkter (ISO 9614-1:1993) EN ISO 11202 1995 Akustik Buller från maskiner och utrustning Mätning av ljudtrycksnivå vid operatörsplats Överslagsmetod på plats (ISO 11202:1995) EN ISO 11204 1995 Akustik Buller från maskiner och utrustning Mätning av ljudtrycksnivå vid operatörsplats Metod med omgivningskorrigering (ISO 11204:1995) ISO 3745 1977 Akustik Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor Precisionsmetoder för ekofria och halvekofria rum ISO 7960 1995 Buller från verktygsmaskiner Provningsbetingelser för träbearbetningsmaskiner ISO TR 11688-1 1995 Akustik Rekommendationer vid konstruktion av lågbullrande maskiner Del 1: Planering HD 21.1 S3 1997 PVC-isolerade kablar med märkspänning högst 450/750 V Del 1: Allmänna fordringar HD 22.1 S3 1997 Gummiisolerade kablar med märkspänning högst 450/750 V Del 1: Allmänna fordringar
Sida 7 3 Definitioner Följande definitioner gäller för denna standard. 3.1 skivsåg maskin med ett eller flera cirkelsågblad med matningsrörelse och som är speciellt utförd för sågning av skivor 3.2 horisontal skivsåg med tryckbalk skivsåg i vilken arbetsstycket ligger på ett horisontalt underlag Maskinaggregatet är placerat under arbetsstycket och maskinellt matat. Sågbladet höjs, innan bearbetningens början, automatiskt över underlaget genom en öppning och sänks under arbetsstycket innan återgången. Sågen har en tryckbalk som håller arbetsstycket i läge under bearbetningen samt är utförd för sågning av endast ett rakt sågsnitt i taget (se figur 1). Figur 1 Exempel på horisontal skivsåg med tryckbalk 3.3 vertikal skivsåg skivsåg i vilken arbetsstyckets underlag är nära vertikalplanet vid bearbetningen (se figurerna 2a ) och 2b))
Sida 8 Figur 2 a) Med maskinaggregatet monterat framför arbetsstycket Figur 2 b) Med maskinaggregatet placerat bakom arbetsstycket Figur 2 Exempel på vertikala skivsågar
Sida 9 3.4 vertikal skivsåg med manuell matning vertikal skivsåg som har manuellt matat maskinaggregat vid vertikal och horisontal bearbetning 3.5 vertikal skivsåg med inbyggd maskinell matning vertikal skivsåg som har inbyggd maskinell matning för den vertikala och/eller horisontala rörelsen Sågbladet förs automatiskt genom arbetsstycket under bearbetningen och är bortfört från detta vid återgången. 3.6 manuell matning förande (och/eller hållande) av maskinaggregat med verktyg (eller arbetsstycke) med händerna (Även användning av handbetjänad hållare (släde, rörligt bord) för arbetsstycket, med eller utan fastspänningsanordning, exempelvis så som framgår av figur 5 i EN 1870-1, samt matarverk omfattas). Anm: Det som står inom parentes är inte aktuellt för denna europastandard. 3.7 inbyggd maskinell matning inbyggd matningsanordning för arbetsstycke eller verktygsförsett maskinaggregat vilken mekaniskt håller och styr arbetsstycket under bearbetningen 3.8 manuell på-/inläggning i skivsåg operatör placerar arbetsstycke direkt på dess underlag i bearbetningsläget, d v s där finns ingen mellanliggande inmatningsutrustning för emottagning och vidareförande av arbetsstycke från operatören till bearbetningsläget 3.9 manuell av-/urtagning från skivsåg operatör tar arbetsstycket direkt från dess underlag i bearbetningsläget, d v s där finns ingen mellanliggande urtagningsanordning som för fram arbetsstycket från bearbetningsläget till operatören 3.10 ordinarie sågblad cirkelsågblad som klyver/delar arbetsstycket 3.11 ritssågning skärning av ett grunt spår i arbetsstycket, dock igenom förekommande fanér- eller laminatskikt, för förhindrande av kanturslag vid bearbetningen 3.12 ritssågblad sågblad för ritssågning placerat framför det ordinarie sågbladet 3.13 försågning av kant tillräckligt djup skärning som görs i arbetsstyckes vanligtvis färdigställda fram- och bakkanter (postformade), för att förhindra urslag vid bearbetningen 3.14 sågblad för försågning av kant ritssågblad eller ett för ändamålet särskilt anordnat sågblad