A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Relevanta dokument
Basindustrin finns i hela landet

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget En översikt

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Energiindikatorer 2003

Energiindikatorer För uppföljning av Sveriges energipolitiska mål

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiindikatorer 2005

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Energiläget i siffror 2011

Energiindikatorer 2004

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energiskaffning och -förbrukning

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning

framtider Energisystemet 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energiindikatorer Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energiskaffning och -förbrukning

Energisituation idag. Produktion och användning

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiskaffning och -förbrukning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

El- och värmeproduktion 2009

Energiförbrukning 2010

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Förnybarenergiproduktion

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiindikatorer 2008

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Energiskaffning och -förbrukning

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

El- och värmeproduktion 2010

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiindikatorer 2008

Spanien. Storbritannien

Vecka 3 14 jan - 20 jan år 2013, version: A

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Energiläget OH-serie, figur 1 60

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Elanvändningen i Sverige

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Biokraftvärme isverigei framtiden

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

Elåret Diagram ur rapporten

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Transkript:

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas & stadsgas Kol & Koks

A 2. Energiintensitet, totalt tillförd energi samt BNP 198 21 Index 198=1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 198 Totalt tillförd energi / BNP Totalt tillförd energi BNP

B. Total slutlig energianvändning fördelad på olika energibärare 1973 21 TWh 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1975 198 Elenergi Fjärrvärme Natur- och stadsgas Oljeprodukter Biobränslen Kol och koks

C 1. Total slutlig energianvändning fördelad på olika sektorer 197 21 TWh 45 4 35 3 25 2 15 1 5 197 1975 198 Industri Transporter Byggsektorn Jorbruk, skogsbruk och fiske Service Bostäder

C 2. Energiintensitet, total slutlig energianvändning samt BNP 198 21 Index 198=1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 198 Tot slutlig energianvändning / BNP BNP Total slutlig energianvändning

D. Totalt tillförd energi för elproduktion fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 35 3 25 2 15 1 5 197 1975 198 Kärnbränsle Vattenkraft Oljeprodukter Biobränslen Kol & koks Natur & stadsgas Vindkraft

E. Totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Spillvärme Värmepumpar Elenergi Oljeprodukter Biobränslen Kol & koks Natur & stadsgas

I:1. Elpris på Nord Pools spotmarknad från det svenska prisområdet, månadsmedelvärden SEK/MWh 8 7 6 5 4 3 2 1 1996 21 22 23

I:2. Tillrinningsdifferens veckovis jämfört med ett normalår GWh/vecka 4 3 1 1 3 1996 21 22

I:3. Magasinsfyllnadsgrad, avvikelse från normalt GWh 3 1 1 3 4 1996 21 22 23 Norge + Sverige Sverige Norge

II:1. Total elanvändning i Sverige, inklusive förluster, och el köpt av svenska företag på Nord Pools spotmarknad GWh/månad 18 16 14 1 1 8 6 4 21 22 23 Total användning inkl förluster Köpt av svenska företag på spotmarknad

III:1. Antal timmar per månad då spotpriset för det svenska prisområdet avviker med mer än 5 % från systempriset Antal timmar 8 7 6 5 4 3 2 1 1996 21 22

III:2. Motköpsvolym GWh 12 1 8 6 4 2 21 22

IV. Handelsmarginaler för försäljning av inköpt el till slutkund öre/kwh 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1996

V. Marknadsandel för de tre största svenska elproducenterna i förhållande till den totala nordiska, respektive den totala svenska elproduktionen Andel 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 21 Andel av Nordens elproduktion Andel av Sveriges elproduktion

1. Andel energi från förnybara källor i förhållande till olika typer av användning (inkl förluster) Andel,8,7,6,5,4,3,2,1, 1983 I förhållande till total fjärrvärmeanvändning (inkl förluster) I förhållande till total elanvändning (inkl förluster) I förhållande till total energianvändning (inkl förl ster)

2. Användning av fossila bränslen i förhållande till totalt använd energi (inkl förluster) inom olika sektorer Andel 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, 1983 Fjärrvärmeproduktion Elproduktion Industri Transporter Service Bostäder

3. Självförsörjningsgrad Andel 1,2 1,,8,6,4,2, 1983 Inhemsk elproduktion i förhållande till total elanvändning inkl förluster Inhemska energibärare i förhållande till total energianvändning inkl förluster

4:1. Elproduktion i kraftvärmedrift (fjärrvärme och industri) i förhållande till total elanvändning (inkl förluster) Andel,8,7,6,5,4,3,2,1, 1983

4:2. Fjärrvärmeproduktion i kraftvärmedrift i förhållande till total fjärrvärmeanvändning (inkl förluster) Andel,3,25,2,15,1,5, 1983

5. Maximalt uppmätt timeffektbehov för el jämfört med installerad inhemsk elproduktionskapacitet samt beräknad summa av tillgänglig inhemsk produktion och importkapacitet MW 4 35 3 25 15 1 5 1983 Installerad effekt Produktion + import Maximalt uppmätt timbehov

6. Total marknadsandel i Sverige för de tre största elhandelskoncernerna samt Herfindahl-index för elhandelsmarknaden i Sverige Andel,8,7,6,5,4,3,2,1, 21 Herfindahl-index Tre största

7. Andel av slutkunderna för el som omförhandlat kontrakt, inklusive de som bytt elhandlare Andel,4,3,2,1, 21 22 23

8:1. Industrins energianvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983 21. Sverige kwh/euro 18 16 14 12 1 8 6 Tidsseriebrott 4 2 1984 1986 1988 1992 1993 21 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

8:2. Industrins energianvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher. EU kwh/euro 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

8:3. Industrins energianvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983. Tyskland kwh/euro 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

8:4. Industrins energianvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher. Finland kwh/euro 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

8:5. Industrins energianvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983. Frankrike kwh/euro 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

9:1. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983 21. Sverige kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, Tidsseriebrott 2, 1,, 1984 1986 1988 1992 1993 21 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

9:2. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher. EU kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1983 Verkstadsindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri

9:3. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1991. Tyskland kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

9:4. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983. Finland kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

9:5. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher 1983. Frankrike kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

9:6. Industrins elanvändning per förädlingsvärde, fördelat på några typiska branscher. Storbritannien kwh/euro 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindustri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri Tillverkningsindustri, totalt

1:1. El- & nätpriser för industrikunder inklusive relevanta skatter 1996 23 öre/kwh 7 6 5 4 3 2 1 1996 21 22 23 1,25 GWh årlig elanvändning 1 GWh årlig elanvändning 24 GWh årlig elanvändning

1:2. Gaspriser för industrikunder inklusive relevanta skatter 1996 23 öre/kwh 7 6 5 4 3 2 1 1996 21 22 23 Koldioxidskatt Produkt

1:3. Oljepriser (Eo1) för industrikunder inklusive relevanta skatter 22 kr/m3 35 3 25 15 1 5 1996 21 22 Koloxidskatt Produkt

1:4. Oljepriser (Eo5) för industrikunder inklusive relevanta skatter 22 kr/m3 35 3 25 15 1 5 1996 21 22 Svaveldioxidskatt Koldioxidskatt Produkt

11. Industrins energikostnader i förhållande till företagets totala rörliga kostnader fördelat på olika branscher 1983 Andel,14,12,1,8,6,4,2, 1983 Verkstadsindustri Järn-, stål- och metallverk Baskemikalieindistri Massa-, pappers-, pappersvaru- och grafiskindustri Tillverkningsindustri, totalt

12:1. Energianvändning för uppvärmning fördelad på olika bostadsformer samt lokaler kwh/m 2 25 2 15 1 5 1983 Uppvärmning, kwh/m 2, Lokaler Uppvärmning, kwh/m 2, Småhus Uppvärmning, kwh/m 2, Flerbostadshus

12:2. Energianvändning för uppvärmning i småhus, faktisk och temperaturkorrigerad kwh/m 2 25 2 15 1 5 1983 1984 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1996 21 Uppvärmning, kwh/m 2, temperaturkorrigerad Uppvärmning, kwh/m 2, faktisk

12:4. Energianvändning för uppvärmning i lokaler, faktisk och temperaturkorrigerad kwh/m 2 25 2 15 1 5 1983 1984 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1996 21 Uppvärmning, kwh/m 2, temperaturkorrigerad Uppvärmning, kwh/m 2, faktisk

12:5. Hushållsel och driftel för lokaler, flerbostadshus och småhus kwh/m 2 25 2 15 1 5 1983 Hushållsel, kwh/m 2, Flerbostadshus Driftel, kwh/m 2, Lokaler Hushållsel, kwh/m 2, Småhus Driftel, kwh/m 2, Flerbostadshus

13:1. El- & nätpriser för hushållskunder, årlig förbrukning 35 kwh öre/kwh 14 12 1 8 6 4 2 1996 21 22 23 Moms Elskatt Exkl elskatt och moms

13:2. El- & nätpriser för hushållskunder, årlig förbrukning kwh öre/kwh 14 12 1 8 6 4 2 1996 21 22 23 Moms Elskatt Exkl elskatt och moms

13:3. Naturgaspriser för hushållskunder, årlig förbrukning 34 89 kwh öre/kwh 14 12 1 8 6 4 2 1996 21 22 23 Moms Energi- och koldioxidskatt Produkt

13:4. Fjärrvärmepris för flerbostadshus, inkl moms öre/kwh 14 12 1 8 6 4 2 1993 1994 1996 21 22

13:5. Oljepris (Eo1) för hushållskunder kr/m 3 7 6 5 4 3 1 1996 21 22 Moms Koloxidskatt Energiskatt Produkt

14:1. Hushållens energiutgifter (inkl drivmedel) i förhållande till hushållens totala utgifter Andel,1,8,6,4,2, 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1996 21 Totala energikostnader (energi + drivmedel) Energi, bostad Drivmedel, bil

15:1. Koldioxidutsläpp 21 Index =1 112 11 18 16 14 12 1 98 96 1991 1992 1993 1994 1996 21

15:2. Koldioxidutsläpp fördelade på olika sektorer 21 1 ton 25 15:3. Koldioxidutsläpp inom vissa sektorer. Detalj ur figur 15:2 15 1 ton 7 6 1 5 4 5 3 1 1991 1992 1993 1994 1996 21 1991 1992 1993 1994 1996 21 Industriprocesser Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa, lösningsmedel) Bostäder Tillverknings och byggindustri Service Transporter Energisektorn Bostäder Industriprocesser Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa, lösningsmedel) Service

16:1. Svaveldioxidutsläpp 21 Index =1 11 1 9 8 7 6 5 4 1991 1992 1993 1994 1996 21

16:2. Svaveldioxidutsläpp fördelad på olika sektorer 21 1 ton 3 25 2 15 1 8 7 6 5 16:3. Svaveldioxidutsläpp inom vissa sektorer. Detalj ur figur 16:2 1 ton 9 4 5 3 2 1991 1992 1993 1994 1996 21 1 1991 1992 1993 1994 1996 21 Industriprocesser Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa) Bostäder Tillverknings och byggindustri Service Transporter Energisektorn Service Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa) Bostäder Transporter

17:1. Kväveoxidutsläpp 21 Index =1 11 1 9 8 7 6 5 4 1991 1992 1993 1994 1996 21

17:2. Kväveoxidutsläpp fördelad på olika sektorer 21 1 ton 25 2 17:3. Kväveoxidutsläpp inom vissa sektorer. Detalj ur figur 17:2 15 1 ton 4 35 1 3 25 2 5 15 1 5 1991 1992 1993 1994 1996 21 1991 1992 1993 1994 1996 21 Industriprocesser Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa) Bostäder Tillverknings och byggindustri Service Transporter Energisektorn Service Övrigt (jord, skog, fiske, diffusa) Bostäder Energisektorn Industriprocesser