Avdelning 04 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 3932-17 KLAGANDE Robin Dunlop Klockstigen 5 132 51 Saltsjö-Boo MOTPART Nacka kommun 131 81 Nacka ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 31 maj 2017 i mål nr 7245-17, se bilaga A SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten förvaltningsrättens dom och Utbildningsnämnden i Nacka kommuns beslut att placera i Björknässkolan. Dok.Id 417234 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se 08:00 16:00
DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. Robin Dunlop yrkar att Nacka kommuns beslut ska upphävas. Han hänvisar till vad han anfört i förvaltningsrätten och anför därutöver följande. Den av kommunen tillämpade modellen för skolplacering bryter mot lagen. I beräkningen av relativ närhet har kommunen som alternativ skola använt den skola som vårdnadshavaren valt i andra hand. I en situation då fler önskar bli placerade i en skola än det finns platser ska dock urvalet göras som om något önskemål inte hade framställts. Kommunens placeringsmodell innebär till viss del också att elever som har kortare resväg prioriteras framför de med längre resväg. Det finns inget utrymme i lagen för att de elever som bor närmast en viss skola av detta skäl ska ges företräde framför andra sökande i kommunen. Kommunen har även blandat ihop privata skolor med kommunala skolor i placeringsprocessen. Nacka kommun bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Kommunen har använt det avsevärda fria utrymme som finns för att, inom skollagens (2010:800) ramar, skapa en modell för skolplacering som är anpassad efter de lokala förhållandena i kommunen. Kommunens modell innebär att vårdnadshavarnas förstahandsval bara frångås om en annan elevs berättigade krav på skolplacering nära hemmet, som det beräknats enligt kommunens modell, åsidosätts. Kommunens tillämpning av den relativa närhetsprincipen är helt i enlighet med de ställningstaganden som gjordes i HFD 2015 ref. 50. Om kommunens modell följer skollagens bestämmelser om rätt att välja skola
DOM Sida 3 och rätt att gå i en skola nära hemmet kan domstolen, vid en laglighetsprövning, inte kräva att kommunen därutöver ska visa hur varje enskilt placeringsbeslut förhåller sig till en annan elevs berättigade krav på en placering nära hemmet (jfr Kammarrätten i Stockholms avgörande den 27 juni 2017 i mål nr 8650-16). Bestämmelsen i 10 kap. 30 första stycket skollagen är en inriktningsbestämmelse som reglerar de grundläggande principer som kommunen ska organisera sitt skolväsende efter. Den är inte avsedd att vara en rättighetsbestämmelse i enskilda fall. Detta synliggörs genom att ett sådant beslut endast kan laglighetsprövas. En laglighetsprövning kan inte omfatta vilken skolplacering som är det lämpligaste alternativet för en viss elev. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Rättslig reglering m.m. Tillämpliga bestämmelser framgår av förvaltningsrättens dom. Av förarbetena till skollagen framgår att kommunerna vid fördelningen av elever på olika skolor i första hand ska utgå från vårdnadshavares önskemål. Ett önskemål om placering i en viss skola får emellertid inte gå ut över ett annat barns berättigade krav på placering i en skola nära hemmet. I situationer då flera önskat bli placerade i en skola än det finns plats i skolan ska samma principer vid urvalet gälla som då något önskemål inte framställts. En elev som inte kan beredas plats i den skola som vårdnadshavaren valt kan komma att påverka urvalet till en annan skola. I sådana situationer måste kommunen hitta den bästa lösningen för alla berörda elever (prop. 1992/93:230 s. 57 f. och 73 samt prop. 2009/10:165 s. 378 f.). Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2015 ref. 50 uttalat att en
DOM Sida 4 modell med absolut närhet för att prioritera bland ansökningarna inte är förenlig med skollagen. Målet gällde tillämpningen av 9 kap. 15 första stycket skollagen, som reglerar placering av elever i förskoleklass och som i sak motsvarar 10 kap. 30 första stycket skollagen för grundskoleelever. I målet fick de barn som bodde närmast skolan plats medan en elev som bodde längre bort nekades plats. Högsta förvaltningsdomstolen anförde att uttrycket nära hemmet inte är närmare definierat vare sig i lagen eller i dess förarbeten. Innebörden får antas vara beroende av de lokala förhållandena, varför det i första hand får anses ankomma på varje kommun att för sig bestämma vilka kriterier som ska gälla, med beaktande av faktorer som t.ex. elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att bestämmelsen i 9 kap. 15 första stycket skollagen dock inte ger utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola enbart av detta skäl ges företräde framför andra sökande i kommunen. Kammarrätten i Stockholm har i ett avgörande den 27 juni 2017 i mål nr 8650-16 ansett att en urvalsmodell med utgångspunkt i en princip om relativ närhet är förenlig med skollagen. I det aktuella fallet mätte kommunen avståndet från elevens hem till den alternativa skolan och subtraherade därefter avståndet till sökt skola. Som alternativ skola användes skolan närmast, eller näst närmast hemmet. De elever som fick störst differens vid jämförelsen fick rätt till plats på den sökta skolan. Kammarrätten ansåg att kommunens modell hade utformats och tillämpats i syfte att säkerställa att vårdnadshavarens önskemål skulle tillgodoses utan att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosattes. Förutsättningarna enligt lagen ansågs därmed vara uppfyllda.
DOM Sida 5 Kammarrättens bedömning 10 kap. 30 första stycket skollagen ger uttryck för att en elev i första hand ska placeras vid den skola vårdnadshavaren önskar. Av bestämmelsen framgår dock också att önskemål om placering inte får gå utöver annan elevs berättigade krav på placering i skola nära hemmet, den s.k. närhetsprincipen. Av utredningen i målet framgår att Nacka kommun inför skolvalet 2017 tillämpade ett skolplaceringssystem som utgick från vårdnadshavarnas önskemål. Det var obligatoriskt att göra skolval. I de fall det inte fanns plats för alla sökande till viss skola gjordes en prioritering utifrån en modell som dels sökte tillgodose att så många elever som möjligt fick placering på sina förstahands- eller andrahandsval, dels baserades på beräkningar av relativ närhet. Vid beräkning av relativ närhet jämfördes avståndet mellan varje sökande elevs folkbokföringsadress och den skola eleven valt i första hand, med avståndet mellan elevens folkbokföringsadress och elevens alternativa skola. Som alternativ skola använde kommunen den skola som vårdnadshavaren valt i andra hand. Denna kunde vara såväl en kommunal som en fristående grundskola. Enligt kommunen har den tillämpade modellen stöd i 10 kap. 30 första stycket skollagen då den dels beaktar vårdnadshavarens önskemål, dels tillgodoser närhetsprincipen genom att prioriteringar av elever görs utifrån relativ närhet. Kommunen har i denna del hänvisat till Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8650-16 som refererats ovan. Kommunens modell för beräkning av relativ närhet skiljer sig dock från den modell som användes i nämnda mål. I det målet användes som alternativ skola den skola som låg geografiskt närmast eller näst närmast hemmet. I förevarande mål har kommunen som alternativ skola istället använt den skola som vårdnadshavaren valt i andra hand. Detta innebär att när antalet sökande till viss skola har varit större än antalet platser, har
DOM Sida 6 platserna fördelats på ett sådant sätt att vårdnadshavarnas rangordnade önskemål haft avgörande betydelse för vilka som fått plats vid skolan. Kammarrätten konstaterar att en sådan fördelning strider mot de i förarbetena till skollagen uttryckliga uttalandena om att om platserna vid en viss skola inte räcker till ska urval ske som om något önskemål inte framställts. Modellen öppnar vidare för taktiska val då andrahandsval långt från elevens folkbokföringsadress kan ge en stor relativ förlängning, vilket i praktiken kan ge förtur till den skola som valts i första hand. Samma effekt kan uppstå vid andrahandsval till fristående skola där särskilda antagningskrav gör att eleven inte kan få plats vid skolan. Enligt kammarrättens mening kan, mot bakgrund av det anförda, den placeringsmodell som kommunen tillämpar leda till att vårdnadshavares önskemål om skolplacering frångås på ett sätt som strider mot 10 kap. 30 första stycket skollagen. Kommunens beslut att placera Elvin Dunlop vid Björknässkolan ska därför upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Catharina Abrahamsson Anna Lönnestav Pia Cedermark kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Helena Linde och Lena Grapp deltagit. Jessica Vásquez Sepúlveda kammarrättsfiskal föredragande