Handlingar Årsmöte 2018
Sida 2 av 38 Innehållsförteckning Förslag på dagordning 3 Förslag på arbetsordning 4 Verksamhetsberättelse 8 Ekonomisk berättelse och bokslut 11 Revisionsberättelse från den auktoriserade revisorn 20 Revisionsberättelse från lekmannarevisonen 22 Verksamhetsplan 23 Definition av elevråd 26 Ändring av Sveriges Elevråds stadga 28 Ordlista 36
Sida 3 av 38 Förslag på dagordning 1. Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare 4. Val av justerare tillika rösträknare för årsmötet 5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 6. Fråga om årsmötets beslutsmässighet 7. Fastställande av röstlängd 8. Fastställande av dagordning 9. Fastställande av arbetsordning 10. Presentation av verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse samt bokslut 11. Presentation av revisionsberättelse 12. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 13. Behandling av propositioner 14. Behandling av motioner 15. Val av ordförande 16. Val av vice ordförande 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av valberedningens ordförande 19. Val av valberedningens ledamöter 20. Val av revisorer respektive revisorssuppleanter 21. Val av auktoriserad revisor 22. Övriga frågor 23. Årsmötets avslutande
Sida 4 av 38 Förslag på arbetsordning PLENUM Mötet hålls i plenum, som är ett ord man använder för den plats där debatter ordnas och beslut tas. MÖTESGÅNGEN På årsmötet diskuteras tre saker: Propositioner Motioner Yrkanden En proposition kommer från organisationens styrelse. En motion kommer från en medlem i organisationen. Ett yrkande kan komma både från styrelsen och från medlemmarna på plats. Innan årsmötet har alla organisationens medlemmar fått styrelsens propositioner skickade till sig. Alla medlemmar har också haft möjlighet att skicka in motioner. Om man som medlem fortfarande tycker att något borde tas bort, ändras eller läggas till i styrelsens propositioner så kan man lägga ett eget förslag, som då kallas yrkande. Ett yrkande kan också läggas av styrelsen. Innan man lägger ett yrkande bör man noga tänka över det, eftersom ett yrkande som läggs på plats inte har varit möjligt för medlemmarna att diskutera i förväg, på det sättet som propositioner och motioner har varit. Samtidigt är det viktigt att de förslag som finns, och som framkommer på mötet, behandlas och att medlemmarnas åsikter tas tillvara. Ett yrkande bör ha inkommit innan den aktuella propositionen behandlas och lämnas in på en yrkandelapp till mötespresidiet. BEGÄRA ORDET Vid en debatt finns det möjlighet att sätta upp sig på en talarlista för att argumentera för sin sak i talarstolen. Om man vill sätta upp sig på talarlistan räcker man upp sitt röstkort och får en signal av ordföranden eller av den sekreterare som sköter talarlistan. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen. En sak att tänka på är att enbart gå upp i talarstolen om ens argument inte har framförts eller inte har framförts tillräckligt övertygande. Samtidigt är det viktigt att alla argument får höras och att alla medlemmar har möjlighet att komma till tals. När man talar i en debatt är talartidsbegränsningen två minuter. När femton sekunder kvarstår knackar mötesordförande en gång i bordet och när tiden är ute två gånger i bordet. När styrelsen presenterar sina förslag, innan en debatt hålls, finns ingen talartidsbegränsning. Vid styrelsens genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut finns även möjlighet att ställa frågor. En fråga ställer man från sin sittplats i plenum. För att få ställa en fråga räcker man upp sitt röstkort.
Sida 5 av 38 STRECK I DEBATTEN Om en debatt blir långrandig, och man bedömer att alla relevanta argument har framförts, kan man begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten så kan ingen ny person sätta upp sig på talarlistan. Inga nya yrkanden kan då heller läggas. Innan strecket sätts har dock alla som vill möjlighet att sätta upp sig på talarlistan. Efter det lottas talarlistan. När man når strecket går man till beslut. Streck i debatten begärs genom att någon föreslår det skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. YTTRANDE-, FÖRSLAGS- OCH RÖSTRÄTT Det är inte alla som har förslags-, yttrande- och rösträtt i plenum. Tabellen nedan redogör för vilka som har vilken rätt, och när. Position Yttranderätt Förslagsrätt Rösträtt Ombud X X X Styrelse X X Revison X X 1 Valberedning X X 2 Årsmötespresidium X X 3 Generalsekreterare X Kandidater till förtroendeuppdrag X 4 1 I ärenden gällande revision 2 I valärenden 3 I ärenden gällande mötet 4 I presentation av kandidat MÖTESPRESIDIET Mötet kommer att ledas av en mötesordförande och en mötessekreterare. Mötespresidiet är mötets chefer. Mötesordföranden sätter upp personer på talarlistan, fördelar ordet, läser upp alla förslag och genomför omröstningar. Mötessekreterare protokollför alla förslag som kommer in och de beslut som tas på möten. RÖSTLÄNGDEN Röstlängden reglerar vilka som får rösta och uttala sig i plenum. Om en medlem måste åka hem meddelar man det till mötessekreteraren, som därefter stryker en från röstlängden. Om man är en nytillkommen medlem meddelas även detta till mötessekreteraren. När röstlängden justerats meddelar mötesordförande detta. Alla som har förslagsrätt på mötet har när som helst under mötet möjlighet att begära att röstlängden justeras.
Sida 6 av 38 SAKUPPLYSNING En sakupplysning kan begäras om man hör felaktiga fakta nämnas eller om man är osäker på de fakta som framförs från talarstolen. Sakupplysning kan även lämnas av personer som i vanliga fall inte har yttranderätt på mötet. Sakupplysning begärs genom att en person kontaktar mötespresidiet med sin begäran. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. REPLIK Replik innebär rätten att bemöta personliga påhopp. Replik begärs genom att berörd medlem kontaktar mötespresidiet och begär replik. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja replik. ORDNINGSFRÅGA Ordningsfrågor är frågor som rör själva mötet och inte sakfrågorna. Förslag på ordningsfrågor lämnas fram skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Ordningsfrågor bryter dagordningen och talarlistan. OMRÖSTNING På årsmötet beslutar man genom att rösta om förslagen. Vanligen röstar man genom ja-rop, då enbart en företrädare per medlem har rätt att ropa. Mötesordföranden avgör efter ropen vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan votering begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. När votering genomförs sträcker alla upp sina röstkort. Mötesordföranden avgör då vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan rösträkning begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. Vid beslut har mötesordförande rätt att begära att omröstning ska ske direkt med votering. När rösträkning genomförs kallas mötets valda rösträknare in och räknar rösterna. Vid val då det finns fler kandidater än valberedningens förslag genomförs sluten omröstning. Mer om sluten omröstning finns under nästa rubrik. Nedlagda röster räknas inte in när man avgör om en enkel eller kvalificerad majoritet har bifallit olika beslut. SLUTEN OMRÖSTNING Sluten omröstning innebär att en röst avläggs genom en röstsedel, så att det inte blir synligt för andra vad man har röstat på. Vid sluten omröstning delas röstsedlar ut, en till varje medlem. Vid valen består dessa valsedlar av kryssrutor. Varje medlem kryssar för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. Vid sluten omröstning stannar enbart en företrädare per medlem kvar i salen. Övriga går ut. En företrädare per medlem ställer sig i röstlängdens ordning och lägger därefter ned sin röst i valurnan, efter att mötesordföranden läst upp namnet på medlemmen från röstlängden. När alla röster är avlagda räknar rösträknarna rösterna, under närvaro av revisorerna. När rösträkningen är avslutad lämnas en sammanställning till mötesordföranden som därefter meddelar vem som blivit vald.
Sida 7 av 38 VAL Vid val presenterar valberedningen vilka som blivit nominerade och vilka som de föreslår bör bli valda samt argumenterar i korthet för dessa personer. Om en kandidat som inte blivit föreslagen av valberedningen ska kunna väljas måste den kandidatens nominering väckas. En nominering kan väckas av kandidaten själv eller av en person som har rösträtt. De kandidater vars nomineringar inte väcks kan inte bli valda. En nominering måste väckas innan valen påbörjas. Om enbart valberedningens förslag finns går man direkt till omröstning, med enkel majoritet och ja- rop. Om fler kandidater är valbara sker pläderingar och senare sluten omröstning. Vid alla val är det möjligt att plädera. En plädering är när man argumenterar för att någon ska bli vald. En plädering får genomföras av alla som har yttranderätt. Talartidsbegränsning för plädering är tre minuter. Vid plädering får man som medlem enbart ett tillfälle att sätta upp sig. Valberedningens ledamöter och styrelsens ledamöter får också enbart sätta upp sig en gång per person. För att det ska bli rättvist sätter alla som vill plädera upp sig på en och samma gång och därefter lottas talarlistan. Vid pläderingar är det praxis att inte tala negativt om enskilda kandidater. När pläderingen är avslutad delas valsedlar med kryssrutor ut, ett till varje medlem. Varje medlem kryssar sedan för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. RESERVATION Reservationer innebär att man motsätter sig ett taget beslut och starkt vill markera det. Reservationen skall lämnas in senast femton minuter efter mötets avslutande till mötessekreterarna och kommer att läsas upp och protokollföras.
Sida 8 av 38 Proposition 1 Verksamhetsberättelse Sveriges största elevorganisation på grundskolan fortsätter att växa. Medlemsantalet har stabilt fortsatt öka under året, såväl vad gäller medlemsorganisationer som individuella medlemmar. Organisationen har sedan dess bildande varit i en utsatt ekonomisk situation men till följd av en ökad medlemsvärvning och avtal har också ekonomin blivit stabilare och vi kan därmed förvänta oss att tillväxten kan fortsätta. Sveriges Elevråd har fått större politiskt genomslag och blir numera tillfrågad i fler utredningar och politiska arbetsgrupper som rör skola samt utbildning jämfört med tidigare år. Regionala mötesplatser Under våren 2018 genomfördes BOOST18 i Uppsala och Stockholm, ett event där elevråd från hela regionen får samlas under en dag där inspiration och utveckling står i fokus. Externt arbete Vi deltog för andra gången någonsin i Prideparaden och Almedalen. Vi har fortsatt arbeta med att etablera oss inom civilsamhället, hos myndigheter samt politiska partier. Under sommaren och hösten har Sveriges Elevråd i samarbete med andra organisationer arbetat med en storskalig nationell kampanj för att arbeta mot sexuella trakasserier i skolan till följd av #Metoo. Framtiden Sveriges Elevråd har stor potential att växa och vi ser en ljus framtid för att visionen om att det på varje högstadieskola i Sverige ska finnas ett elevråd som skapar en mer givande skolgång för sina medlemmar genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen.
Sida 9 av 38 Förtroendevalda Styrelse Erik Nordlund, Nacka Alban Kjellgren Axlund, Österåker Alva Birging, Nacka Bean Khalil, Uppsala Cassandra Johansson, Växjö Emma Forsgren, Uppsala Leo Gerdén, Stockholm Melvin Petersen, Västerås Sandra Pernkrans, Ekerö Valberedning Sigrid Bernulf, Lund Lisa Danielsson, Järfälla Wilma Hjerpe, Tyresö Revison Theo Nyman, Lund Sasha Steneram, Malmö Henrik Angelstig, Linköping Linda Odlander, Umeå
Sida 10 av 38 Medlemmar Kvarngärdesskolans Elevkår Kunskapsrådet Uppsala Aspuddens Elevråd Eriksbergs Elevråd Gluntens Elevråd Gränbyskolans elevråd Hästveda Högstadium Elevråd Linnékåren 7-9 Tiundaskolans elevråd Kungsgårdsskolans Elevråd Magnarpsskolans elevråd Nyhemsskolans elevråd Söndrebalgsskolans elevråd Strövelstorpsskolans elevråd UMK:s Elevkår Gottsundaskolans Elevkår Björkvallskolans Elevråd Thunmanskolans Elevråd Tunabergsskolans Elevråd Bergaskolans Elevråd Gylle Skolans Elevråd T4-Skolans Elevråd Vannarödsskolans elevråd Bjärnums Elevråd Furutorpskolans Elevråd Elevrådet Katarinaskolan Hagaskolans Elevkår Kronoberg skolas elevråd Tegnérskolans Elevråd Vaksalaskolans Elevråd Fredrikshovs Elevråd Stavby Elevråd Jensen Uppsalas Elevkår Läredaskolans elevråd Västerskolans elevråd Sofia Skolans Elevråd Ydreskolans Elevråd Myrsjöskolans Elevkår Vibackeskolans Elevråd Engelbrekts Elevkår Strandängsskolans Elevråd Bergsåkers elevråd Rålitikerna Höglundas elevkår Frösans Elevkår Vasa Reals Elevkår Rospiggarna Valens Elevkår Brattebergs Elevråd Eklidens elevråd Trädgårdsstadskolans Elevråd Stockholm International school MYP student council Kunskapsskolan Västerås Elevråd Olestras elevkår Alsikes Högstadiums Elevråd EG Elevråd Elevrådet på Kollaskolan årskurs 5-9 Santosskolans Elevråd Enbacksskolans elevråd Nannaskolans Elevråd IESU Elevråd KS Täby Elevråd Odenskolans Elevråd Centralskolans Elevråd Preema skolan Höglandsskolans Elevråd Futuraskolan international school of Stockholm Student Council (FIS) IESB Elevkår Lidens elevråd Häggvallskolans Elevråd Bräntbergskolans elevråd Hagaskolans elevråd Västerskolans Elevkår Frejakåren Grubbeskolans Elevråd Järvaskolans Elevråd Förslag till beslut Årsmötet föreslås besluta att lägga verksamhetsberättelsen för 2017 2018 till handlingar
Sida 11 av 38
Sida 12 av 38
Sida 13 av 38
Sida 14 av 38
Sida 15 av 38
Sida 16 av 38
Sida 17 av 38
Sida 18 av 38
Sida 19 av 38
Sida 20 av 38
Sida 21 av 38
Sida 22 av 38 Revisionsberättelse Sveriges Elevråd 2017/2018 Lekmannarevisionens uppdrag Revisionens huvudsakliga uppgift är att med god revisionssed granska styrelsens arbete. Det inkluderar att granska huruvida styrelsen agerat i enlighet med stadgan men även agerat å medlemmarnas vägnar. Revisionen har också i uppdrag att granska att de beslut som tas ska vara i överensstämmelse med de beslut som tas på årsmötet, som är organisationens högst beslutande organ. Styrelsen 2017/2018 Styrelsen för Sveriges Elevråd verksamhetsåret 2017/2018 har drivit organisationen framåt i enlighet med stadgan och följt de beslut som medlemmarna har gett de förtroende för. Revisionen har inte noterat några stadgebrott, vilket gör att styrelsen har agerat i enlighet med stadgan. När det kommer till styrelsens arbete har revisionen inget av väsentlig vikt att anmärka på. Revisionens arbete Lekmannarevisionen för Sveriges Elevråd har bestått av Theo Nyman och Sasha Steneram samt som dess suppleanter Henrik Angelstig och Linda Odlander. Revisionen har tagit del av styrelsens arbete främst genom beslutsprotokoll och mailkontakt med presidiet, men även genom att ha varit med under fysiska möten. All form av granskning har skett i enlighet med en god revisionssed. Revisorerna har under året även haft i uppgift att rapportera om medlemmarnas äkthet till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Lekmannarevisionen har gått igenom det interna nätverket ebas och därefter gjort flertal stickprov för att garantera att medlemmarna som rapporteras till myndigheten är fysiska personer och att dessa gett samtycke till att bli medlemmar i organisationen. Rekommendation till årsmötet Styrelsen för Sveriges Elevråd 2017/2018 har agerat i enlighet med stadgan, drivit organisationen framåt och lagt en grund för nästa styrelse att ta över, därför anser lekmannarevisionen att styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. Med anledning av det som lagts fram i revisionsberättelsen rekommenderar vi årsmötet att besluta: att bevilja styrelsen för verksamhetsåret 2017/2018 ansvarsfrihet.
Sida 23 av 38 Proposition 2 Verksamhetsplan Inledning I verksamhetsplanen står det beskrivet vad Sveriges Elevråd ska bedriva för verksamhet under året och sätter ramarna för det långsiktiga arbetet inom organisationen och vilken service som medlemmarna ska tillhanda has. Det är styrelsen för organisationen som har ansvar för att verksamhetsplanen blir verklighet. Under nästa årsmöte kommer styrelsen att redovisa hur verksamhetsplanen uppfyllts genom en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse. Medlemsservice Sveriges Elevråds medlemsorganisationer får följande service Ekonomiskt stöd Böcker och material Utbildningar; Varje medlemsorganisation ska erbjudas en styrelseutbildning som ger dem grundläggande kunskaper i hur styrelsearbetet kan bedrivas. Support via Sveriges Elevråds verksamhetsutvecklare och övriga medarbetare. Turnéer Under våren arrangerar Sveriges Elevråd Elevskyddsombudsturnén med syfte att under flera veckor utbilda elevskyddsombud på grundskolan. Under hösten arrangeras Elevrådsdagarna på ett flertal platser i Sverige. Dagen innehåller inspirerande föreläsningar för att inspirera elevråden i utvecklandet av sin verksamhet. Regionala mötesplatser BOOST är en regional mötesplats som sker under våren. Syftet är att medlemmarna får tränas, inspireras och utvecklas tillsammans. Finansiering Sveriges Elevråds verksamhet finansieras idag främst genom statliga bidrag från Myndigheten för Ungdoms -och Civilsamhällesfrågor (MUCF) och Skolverket, samt intäkter av elevskyddsombudsturnén. Under verksamhetsåret ska organisationen fortsätta arbeta med kommun- och landstingsavtal, och annan typ av finansiering. Det finns ett värde i att Sveriges Elevråd växer i medlemsantal. Inte bara för att bli en starkare aktör i skolfrågor och kunna påverka externa parter, utan också för att bli ekonomiskt starkare och således kunna erbjuda elevråden ytterligare service och stöd. Opinionsbildning och elevrådsorganisering Organisationen ska verka som opinionsbildare kring frågor som gäller övre grundskolan, elever och elevråd. Styrelsen ska företräda sina medlemmar, och arbeta med systerorganisationer på ett strategiskt sätt, för att gynna elevorganiseringen i Sverige. Sveriges Elevråd åker till Almedalsveckan för att synas på arenan, utbyta kontakter och delta i diskussioner och panelsamtal. Vi ska fortsätta arbeta gentemot andra skolaktörer för att stärka vår roll. För att stärka rollen som opinionsbildare ska Sveriges Elevråd även fortsätta vara aktiv i skoldebatten och skapa en starkare relation till övriga aktörer på arenan.
Sida 24 av 38 Yrkanden från Engelbrekts Elevkår Yrkanden att årsmötet för in i Sveriges Elevråds verksamhetsplan 2019 att styrelsen inför årsmötet ska lägga fram ett förslag om att Sveriges Elevråd ska driva att skolornas starttider ska förhandlas fram mellan huvudmannen och elevorganisationen på skolan. att årsmötet för in i Sveriges Elevråds verksamhetsplan 2019 att styrelsen ska att starta en namninsamling bland sömnforskare för att låta eleverna påverka sin egen skoltid att årsmötet för in i Sveriges Elevråds verksamhetsplan 2019 att styrelsen ska skriva en debattartikel som ska skickas ut till alla landets stora tidningar om att vi tänker driva senare skoltider på högstadiet gentemot alla kommuner där vi är aktiva. Motivering Engelbrekts Elevkår anser att frågan om elevernas starttider bord göras till en av elevrörelsens viktigaste. Detta är en utmärkt fråga för oss att driva då den är viktig för organisationens medlemmar, har stor medial bevakning (jämfört med andra elevdemokratifrågor) och ett stöd bland forskare och experter. Vem som kommer att ta upp den här frågan först är nu snarast en tidsfråga. Om Sveriges Elevråd kunde påskynda den förändringen skulle det vara bra för medlemstalen och organisationens anseende. Men alla skolor är inte lika, därför är det viktigt att var elevråd får inflytande över sin skoltid istället för en nationellt reglerad starttid. Därför bör starttiden förhandlas fram mellan skolans huvudman och elevorganisationen på skolan, vilket enligt Engelbrekts Elevkår ligger helt i linje med elevrörelsens värderingar. Svar från styrelsen Vi tackar Engelbrekts Elevkår för yrkandena. Först och främst vill vi påpeka att verksamhetsplanen inte är till för att ha smala eller detaljstyrda uppgifter. Syftet med verksamhetsplanen är att ge målsättningar för organisationen under året, men inte styra exakt hur de målen nås. Sveriges Elevråd ser positivt på att medlemsorganisationerna önskar förhandla med sina respektive skolor gällande frågor som är av intresse för eleverna på skolan. Frågan om starttid för elever är just en sådan fråga som ligger mycket på det individuella elevrådet/elevkåren. Sveriges Elevråd har redan i uppdrag at stötta medlemsorganisationerna i sådana förhandlingar, men ser det som sagt som en lokal fråga där varje elevråd kan begära stöd från sina verksamhetsutvecklare. Detta är redan en del av verksamhetsplanen som den ser ut i nuläget. Yrkandena ger en detaljstyrning, en styrning som inte verksamhetsplanen är till för. Styrelsen ser att frågan kan vara högst aktuell lokalt, men att i nuläget populära frågor inte ska beslutas på årsmötet, då aktualiteten
Sida 25 av 38 kan förändras väldigt fort. Att i ett läge där frågan inte är aktuell försöka aktualisera frågan kan ta energi från enklare aktuella frågor, som ligger tydligare i medlemmarnas intresse och närmare den elevdemokratiska organisationens kärna. Dessa skulle då bortprioriteras på grund av en paragraf i verksamhetsplanen. Vi ser inte att det är optimalt. Därför yrkar styrelsen AVSLAG på samtliga yrkanden. Sveriges Elevråds styrelse tar dock med sig de åsikter som framförts av Engelbrekts Elevkår.
Sida 26 av 38 Proposition 3 Definition av elevråd Motivering Sveriges Elevråd är en organisation i ständig förändring. Under de senaste fem åren har antalet medlemmar mer än fördubblats, vilket inneburit att de olika typerna av medlemsorganisationer som finns varierar stort. Styrelsen har i sitt uppdrag sett många olika sätt att sköta elevrådet eller elevkåren, och där alla sätt resulterat i det som har varit bäst för det specifika elevrådet eller den specifika elevkåren. Alla medlemsorganisationer förankras dock i samma utgångspunkt att vara en självständig organisation som gör skoltiden bättre för sina medlemmar. På årsmötet 2013 antog årsmötet en definition av elevråd på högstadiet, den ersattes senare av idéprogrammet på årsmötet 2015. Styrelsen anser dock att det är nödvändigt att Sveriges Elevråd förtydligar vad man menar med elevråd, så att det blir tydligt för medlemmar och externa parter.
Sida 27 av 38 Förslag Definition av elevråd på övre grundskolan Nedanstående definition av elevråd på övre grundskolan gäller för Sveriges Elevråds verksamhet. Definitionen fastställdes av årsmötet 2018-11-10 Med elevråd på övre grundskolan menas alla organisationer som följer nedanstående definition samt är medlem i Sveriges Elevråd. Elevrådet kan även kallas elevkår, student council eller dylikt. Sveriges Elevråd använder dock termen elevråd i styrdokument samt intern och extern kommunikation. Elevråd på övre grundskolan Är en sammanslutning av elever för elever Elevrådet är en sammanslutning av elever för elever på en skola. Inga andra än eleverna på skolan kan styra över elevrådet. Är en självständig förening Elevrådet är en förening som ska stå fri från skolans strukturer och ingår ej som ett organ under skolan. Vill skapa en mer givande skoltid Ett elevråd vill förbättra hela skoltiden och skolmiljön för alla sina medlemmar genom sin verksamhet. Strävar efter bred verksamhet Elevrådet består av medlemmar med olika viljor, och därför ska elevrådet göra olika saker för att alla ska känna att elevrådet bedriver sin verksamhet för medlemmarnas skull. För att täcka medlemmarnas många intressen strävar elevrådet därför efter att bedriva både ekonomisk, politisk, kulturell och social verksamhet. Har en demokratisk organisation Ett elevråd styrs demokratiskt genom ett årsmöte där alla medlemmar har rösträtt. Under årsmötet väljs elevrådets styrelse och medlemmarna fattar beslut om verksamheten. Attsats att anta Definition av elevråd på övre grundskolan
Sida 28 av 38 Proposition 4 Ändring av Sveriges Elevråds stadga Bakgrund Sveriges Elevråd är en organisation i ständig förändring. Detta har gjort att våra stadgar inte alltid har hängt med i den utvecklingen. Detta har gjort att styrelsen till detta årsmöte har lagt fram en omfattande proposition om förändringar i stadgan. Då stadgan är Sveriges Elevråds viktigaste dokument så kan vissa av förändringarna vi föreslår kännas små. Det är dock väldigt viktigt att det ändå är årsmötet som tar beslut så att styrelsen i sitt arbete, och i sin vidare tolkning av stadgan känner att de har medlemmarna bakom sig. Nedan följer samtliga yrkanden, och längst ned i dokumentet motiveringar till samtliga. Yrkanden som rör vissa punkter Yrkanden ska läsas enligt följande att ändra [Nuvarande lydelse] till [Förslag till ändring]. Nuvarande lydelse 1 att1 mom. 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd och elevkårer på övre grundskolan. 3 att2 mom. 1 Ett elevråd eller en elevkår är en organisation för eleverna på en skola. Elevrådets eller elevkårens syfte är att skapa en mer givande skolgång för eleverna på skolan genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen. 4 att3 mom. 1 Av bidrags skäl kan elever som är medlemmar i elevrådet eller elevkåren även bli medlemmar i organisationen. Förslag till ändring 1 att1 mom. 1 Sveriges Elevråd är en organisationens vars syfte är att stödja och hjälpa elevråd och elevkårer på övre grundskolan. 3 att2 mom. 1 Ett elevråd eller en elevkår är en organisation av eleverna på en skola. Elevrådets eller elevkårens syfte är att skapa en mer givande skolgång för eleverna på skolan genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen. 4 att3 mom. 1 Elever som tillhör ett elevråd eller en elevkår kan bli enskilt anslutna i Sveriges Elevråd.
Sida 29 av 38 5 att4 mom. 7 Propositionerna ska skickas till alla elevråd och elevkårer som är medlemmar senast tolv veckor innan årsmötets öppnande. 5 att4 mom. 7 Propositionerna ska skickas till alla elevråd och elevkårer som är medlemmar senast åtta veckor innan årsmötets öppnande. att5 mom. 12 Valberedningens förslag ska göras tillgängliga för alla anslutna elevråd och elevkårer senast två veckor före årsmötets öppnande. att6 mom. 13 Åtminstone dessa punkter ska behandlas på årsmötet: Årsmötets öppnande, val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan Fastställande av röstlängd Fastställande av dagordning Behandling av propositioner och motioner Presentation av verksamhetsberättelse och bokslut Presentation av revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationen Val av ledamöter till styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationens valberedning Val av ledamöter och suppleanter till valberedningen för organisationen Val av revisorer för organisationen Val av auktoriserad revisor för organisationen Årsmötets avslutande att6 mom. 13 Åtminstone dessa punkter ska behandlas på årsmötet: Årsmötets öppnande, val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan Fastställande av röstlängd Fastställande av dagordning Behandling av propositioner och motioner Presentation av verksamhetsberättelse och bokslut Presentation av revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationen Val av vice ordförande för organisationen Val av ledamöter till styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationens valberedning Val av ledamöter och suppleanter till valberedningen för organisationen Val av revisorer för organisationen Val av auktoriserad revisor för organisationen Årsmötets avslutande
Sida 30 av 38 att7 mom. 18 För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie årsmötet, med undantagen att 6 att8 det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för organisationen senast nio veckor innan det extra årsmötets öppnande eventuella propositioner ska skickas ut i samband med kallelsen motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor innan det extra årsmötets öppnande det extra årsmötet kan hållas när som helst under året mom. 7 Förutom ledamöterna i styrelsen för organisationen har revisorerna närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på styrelsens möten. att9 mom. 10 Nyvald styrelse tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet påföljande kalenderåret. Vid styrelseval under extra årsmöte ska årsmötet särskilt förordna om tillträdestid. Den tillträdande styrelsen ska ha närvaro-, förslags- och yttranderätt på den avgående styrelsens möten. att7 mom. 18 För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie årsmötet, med undantagen att 6 att8 det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för organisationen senast åtta veckor innan det extra årsmötets öppnande eventuella propositioner ska skickas ut i samband med kallelsen motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor innan det extra årsmötets öppnande det extra årsmötet kan hållas när som helst under året mom. 7 Förutom ledamöterna i styrelsen för organisationen har revisorerna närvaro- och yttranderätt och valberedningen närvarorätt på styrelsens möten. att9 mom. 10 Nyvald styrelse tillträder den 1:a januari det på efter årsmötet påföljande kalenderåret. Vid styrelseval under extra årsmöte ska årsmötet särskilt förordna om tillträdestid. Den tillträdande styrelsen ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på den avgående styrelsens möten.
Sida 31 av 38 7 att10 mom. 4 Valberedningens uppgift är att lägga fram underlag till årsmötet inför valen av styrelse, revisorer och ny valberedning för organisationen. 9 att11 mom. 1 Om inget annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. att12 mom. 6 Vid personval gäller att: varje person som ska väljas måste få egen majoritet 7 att10 mom. 4 Valberedningens uppgift är att lägga fram underlag till årsmötet inför valen av styrelse, revison och valberedning för organisationen. 9 att11 mom. 1 Om inget annat skrivits i denna stadga gäller enkel majoritet vid omröstning. att12 mom. 6 Om det finns fler kandidater än antalet platser ska sluten omröstning genomföras. Vid lika röstetal där utgången påverkar det slutgiltiga resultatet ska lottning tillämpas. o o o o om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången ska man tillsätta resten av platserna genom en andra valomgång. I den andra valomgången deltar en kandidat mer än antalet platser som ska tillsättas och urvalet baseras på flest antal röster i första valomgången. om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta
Sida 32 av 38 10 att13 mom. 2 Revisorer får inte ha styrelse- eller valberedningsuppdrag inom organisationen. mom. 3 Valberedningens ledamöter får inte ha styrelse- eller revisorsuppdrag inom organisationen. att14 mom. 5 Ledamot eller suppleant i styrelsen för organisationen, revisorer, valberedning samt personer anställda av organisationen kan inte väljas som ombud till årsmötet. 11 att15 mom. 3 Ett anslutet elevråd eller ansluten elevkår som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro- och yttranderätt på följande årsmöte. 10 att13 mom. 2 Inga årsmötesvalda förtroendeuppdrag kan kombineras. att14 mom. 5 Ledamot i styrelsen för organisationen, revisorer, valberedning samt personer anställda av organisationen kan inte väljas som ombud till årsmötet. 11 att15 mom. 3 Ett anslutet elevråd eller ansluten elevkår som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro-, yttrande- och beslutsrätt på följande årsmöte. Ett elevråd eller en elevkår har inte beslutsrätt i frågor gällande sin egen uteslutning. Yrkanden som rör hela dokumentet att16 ändra organisationen till Sveriges Elevråd genom hela stadgan, från och med 2 mom. 2. att17 ändra samtliga paragrafers rubriker så att paragraftecknet ( ) återföljs av paragrafens nummer utan några mellanrum. att18 konsekvensjustera momentens nummer.
Sida 33 av 38 Motiveringar att1 Stadgar ska vara så simpla som möjligt. När hela stadgan börjar med Sveriges Elevråd förtydligas det vad som menas med organisationen från första början. att2 Moment 1 i paragraf 3 är tydlig med varför ett elevråd eller en elevkår finns, för sina medlemmar. Den är dock inte lika tydlig med vilka som är en del av elevkåren. Genom att byta ut ordet för till av vill styrelsen etablera att elevrådet eller elevkåren är uppbyggd av eleverna på en skola. att3 Styrelsen anser det oviktigt att i stadgan precisera varför man t.ex. har enskild anslutning. Den enskilda anslutningen är en viktig del av Sveriges Elevråd och då vill styrelse genom att ändra detta moment även poängtera att anslutningen just är enskild. att4 Sveriges Elevråd har per tradition sitt årsmöte i november, även fast stadgan ger möjlighet att även ha det i december. Av erfarenhet ser styrelsen att det är mycket för elevråden och elevkårerna att göra i december, med medlemsvärvning m.m. Då årsmötet hålls i november måste styrelse besluta om sina propositioner senast i augusti. Detta gör att styrelsen måste ha ett styrelsemöte innan sommarlovet är avslutat vilket kan medföra svårigheter för vissa ledamöter att delta. Genom att förkorta tiden för när propositionerna måste vara medlemmarna tillhanda ger det styrelsen möjligheten att klubba sina propositioner i september. att5 Just nu är det inte så tydligt när valberedningens förslag ska vara medlemmarna tillhanda. Styrelsen anser att två veckor är lämpligt då det ger tid för valberedningens process, samt att det öppnar upp för transparens gentemot icke närvarande medlemsorganisationer. De senaste två åren (med detta inräknat) har valberedningens förslag delgivits medlemmarna cirka två veckor innan årsmötet, och det har funkat bra. att6 Under årsmötet 2015 gjordes det en stor förändring i stadgan gällande styrelsen. Man utökade antalet ledamöter från sju till nio, och beslutade att man kulle välja en vice ordförande på årsmötet, vilket tidigare hade skett internt inom styrelsen. När denna förändring gjordes preciserade an dock aldrig att val av vice ordförande skulle behandlas som en punkt under årsmötet. I praktiken blir det ingen förändring med denna attsats men det gör det tydligare för den som vill ta del av stadgarna. att7 Ett extra årsmöte ar aldrig kallats till i organisationens historia. Det gör dock inte att moment 18 är oviktigt. Förändringen som styrelsen föreslår är ett förkorta tiden för utlysandet av det extra årsmötet med en vecka. Detta görs på samma grunder som till attsats 5, styrelsen anser helt enkelt att mer tid för framtagandet av eventuella propositioner ger ett bättre och mer genomarbetat årsmöte.
Sida 34 av 38 att8 Revisonen är en väldigt viktig del av organisationen. Att ha ett organ som granskar styrelsen å medlemmarnas vägnar är viktigt för demokratin inom organisationen. Det blir dock ett problem när revisonen har möjlighet att lägga ett yrkande under ett styrelsemöte, ett yrkande revisonen i slutändan måste granska. Detta gör att risken för jäv inom revisonen kan uppstå, något styrelsen vill motarbeta. Även detta moment förändras också för att göra stadgan tydligare. Under paragrafen om valberedningen står det att den ska kallas till styrelsens samtliga möten samt ha närvarorätt. Styrelsen anser det lämpligt att detta även förtydligas under paragrafen om just styrelsen och dess möten. att9 I denna attsats är ändringen minimal. Styrelsen vill ändra plats på förslags- och yttranderätten så att det ska bli unisont med resterande stadga. att10 Med denna attsats vill styrelsen förtydliga valberedningens uppdrag. Att ändra revisorer till revison förtydligar att detta gäller hela gruppen som består av en auktoriserad revisor, två lekmannarevisorer och två personliga lekmannarevisorssuppleanter. Att ta bort ordet ny görs då det med ny valberedning kan tolkas som att valberedningen inte får föreslå någon i valberedningen till omval även fast denne inte deltagit i den processen. att11 Likt attsats 9 görs denna ändring för att göra stadgan mer unison, i detta fall genom att förtydliga att undantagen ska finnas i just detta dokument. att12 Det var länge sedan den metod som står i stadgan användes för att förrätta ett val. Att detta har frångåtts är främst av praktiska skäl, och styrelsen anser att det nuvarande systemet som organisationen använder i praktiken är bra, och vill därför inte att det gamla systemet står kvar. Styrelsen vill dock förtydliga att sluten omröstning alltid ska ske om det finns mer än en kandidat samt att ett organs ordförande aldrig har utslagsröst i personfrågor. att13 Här vill styrelsen återigen förenkla stadgan genom att slå ihop två moment till ett. att14 Styrelsen har i dagsläget inga suppleanter vilket gör att detta moment innehåller felaktig eller överflödig information.
Sida 35 av 38 att15 Att utesluta ett elevråd eller en elevkår är den största markeringen Sveriges Elevråd kan göra, som inte har en möjlighet att resultera i juridiska påföljder. När en av styrelsen utesluten organisation inte får beslutsrätt på nästkommande årsmöte kan det resultera i att styrelsen i praktiken kan ta över organisationen, genom att endast ge utvalda elevråd eller elevkårer yttranderätt. För att detta inte ska ske anser styrelsen att det elevrådet eller den elevkår som av styrelsen blivit utesluten ska ha beslutsrätt på årsmötet i de frågor som inte rör elevrådet eller elevkårens uteslutning. att16 Då Sveriges Elevråd är en organisation som inte organiserar individer utan andra organisationer (det vill säga er elevråd och elevkårer) kan det ibland bli förvirrat vilken typ av organisation man menar, Sveriges Elevråd eller medlemsorganisationerna. Därför föreslår styrelsen denna attsats för att göra stadgarna enklare att läsa. att17 Sveriges Elevråds stadgar har förändrats många gånger under de åtta åren som organisationen funnits. Detta har gjort att stadgan har blivit inkonsekvent. Med detta yrkande hoppas styrelsen att stadgan ska bli tydligare och där med mer inkluderande. att18 Detta är en konsekvens så att vissa momentnummer inte saknas eller att det finns dubbletter.
Sida 36 av 38 Ordlista Acklamation - Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Ajournera - Mötet skjuts upp till en senare tidpunkt. Ajourneringen görs för att exempelvis ta lunchrast. Ansvarsfrihet - Styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet av årsmötet om medlemmarna anser att styrelsen har skött sitt uppdrag utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelseledamöterna inte senare kan ställas till svars för något som hänt under året de var beviljade ansvarsfrihet för. Att-sats - Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att. Avslag - När kongressen röstar nej till ett yrkande, motion eller proposition. Bifall - Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Bordläggning - Det innebär att ett ärende skjuts upp. Dagordning - Lista över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen föreslås av styrelsen och fastställs slutgiltigt av årsmöte. Fyllnadsval - Tillsättande av styrelsepost efter någon förtroendevald som avgått innan mandatperioden löpt ut. Förslagsrätt - Rätt att komma med förslag till årsmötet. Regleras i arbetsordningen. Förtroendevalda - I Sveriges Elevråd finns det tre grupper av förtroendevalda, styrelsen, revisorerna och valberedningen. Huvudförslag - Alla yrkanden ställs mot varandra i en ordning som gör att det motförslag med mest stöd ställs emot huvudförslaget. Regleras i arbetsordningen. Justerare - Kontroll av att årsmötesprotokollet är riktigt görs av dem som är valda till justerare, kontrollen innebär att det som beslutats är det som skrivs ner. Jämkning - Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena. Så om två elevråd yrkar, var för sig, på samma sak kan de slå ihop sina yrkanden till ett och samma. Kontrapropositionsvotering - Voteringar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget. Lägga något till handlingarna - Innebär att det i protokollet anförs att ärendet har rapporterats utan att vidare beslut tas i frågan. Exempel på detta är styrelsens rapportering av verksamhetsberättelsen, eller revisorernas revisionsberättelser.
Sida 37 av 38 Mandatperiod - Tidsperiod som förtroendevald är i Sveriges Elevråd i ett år. Styrelsen och revisorerna sitter mellan kongress och kongress, medan valberedningen väljs varje årsmöte. Motion - Förslag till årsmötet från medlemmarna. Mötespresidium - De som leder årsmötet. Sveriges Elevråd brukar ha en mötesordförande och en mötessekreterare. Omröstning - Omröstning kan vara öppen såsom genom acklamation, votering eller protokollomröstning. Den kan vara sluten, som vid personval. Detta regleras i arbetsordningen. Ordningsfråga - Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. Ordningsfrågor lämnas in skriftligt till mötespresidiet och regleras i arbetsordningen. Plenum Rummet för mötet. Förhandlingar sker i plenum, vilket innebär att alla röstberättigade samlas i kongressalen för att fatta beslut. Proposition - Styrelsens förslag till årsmötet. Replik - Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från talarstolen. Det är mötespresidiet som beviljar eller avslår begäran om replik. Beviljad replik bryter talarlistan. Reservation - Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skrivs ner i protokollet. Revision - Granskning av styrelsens förvaltning. Granskningen av den ekonomiska förvaltningen görs av en auktoriserad revisor. Övrig granskning, såsom hur styrelsen följer stadgan och dylikt görs av lekmannarevisorerna. Röstlängd - Förteckning över de röstberättigade på årsmötet. Endast de elevråd som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på kongressen. Röstlängden kan justeras löpande under årsmötet. Rösträkning - Räkning av rösterna när så behövs. Det görs av dem som har valts som justerare. Sakupplysning - Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan. Det regleras i arbetsordningen. Streck i debatten - Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debatten begäras, det regleras i arbetsordningen. Talarlista - Lista, som förs av mötespresidiet, över de som begärt ordet under ett möte. Tilläggsyrkande - Ett tillägg till tidigare yrkande i en motion eller proposition. Tilläggsyrkandet måste gå i motionens eller propositionens anda, annars är den att betrakta som ny fråga. Verksamhetsberättelse - Redogörelse från styrelsen över viktigare händelser knutna till verksamheten under det gångna året.
Sida 38 av 38 Votering - Om ett röstberättigat ombud begär det så sker omröstningen genom votering, det innebär att ombud sträcker upp sina röstkort i luften. Regleras i arbetsordningen. Yrkande - Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte. Årsmöte - Sveriges Elevråds högsta beslutande organ.