Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad

Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

Rudbeckianska skolans gamla huvudbyggnad Kulturhistorisk utredning Kvarteret Domkyrkan 2 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist

Utförd av: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 52 20 E-post: info@kmmd.se Kulturmiljövård Mälardalen och Länsstyrelsen i Västmanlands län 2007 Omslagsbild: Äldre vykort föreställandes Västerås högre allmänna läroverk. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/01407..

Innehåll Bakgrund... 5 Historik... 6 Skolväsendet i Sverige... 6 Rudbeckianska gymnasiets historia... 6 1800-talets skolarkitektur... 19 Arkitekten P. J. Ekman... 22 1850-talets Västerås... 23 Personer knutna till Rudbeckianska gymnasiet... 24 Byggnadsbeskrivning... 25 Allmän miljöbeskrivning... 25 Beskrivning av huvudbyggnaden... 26 Påverkan på gamla huvudbyggnaden genom pågående ombyggnad... 34 Beskrivning av övriga byggnader inom skolmiljön... 36 Kulturhistorisk analys... 38 Tidigare kulturhistoriska bedömningar... 38 Nationell jämförelse... 39 Regional och lokal jämförelse... 40 Värderingsmetod... 41 Grundmotiv - dokumentvärden... 41 Grundmotiv upplevelsevärde... 44 Övergripande motiv... 47 Sammanvägd motivering... 49 Litteratur... 51 Bilagor: 1. Byggnadsminnen med tidigare funktion som läroverk eller gymnasier. 2. Läroverksbyggnader uppförda efter 1849 års reform 3. Kända ombyggnader av huvudbyggnaden 4. Ritningar ombyggnad 2006-2007.

Figur 1: Karta över det aktuella skolområdet i centrala Västerås. 4

Bakgrund Föreliggande rapport är en kulturhistorisk utredning som behandlar den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, fd. Västerås högre allmänna läroverk. Den aktuella byggnaden har fastighetsbeteckningen kvarteret Domkyrkan 2, tidigare Kvarteret Halfdan 2. Ägare till fastigheten är Västerås stad och den brukas för undervisningsändamål av Rudbeckianska skolan, en av Västerås gymnasieskolor. En väckt fråga om byggnadsminnesförklaring inkom till Länsstyrelsen i Västmanlands län den 11 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr: 432-8249-06). Ansökan avsåg endast den äldre läroverksbyggnaden på fastigheten, ritad av Per Johan Ekman, uppförd 1852-55. Som skäl för ansökan angavs byggnadens symbolvärde samt konst- och arkitekturhistoriskt värde. Ansökan föranleddes av en påbörjad om- och tillbyggnad av den aktuella byggnaden. Den 13 oktober beslutade Länsstyrelsen om ett interimistiskt förbud mot byggnadsåtgärder exteriört. Förbudet gällde i två månader, varefter det inte förlängdes och ombyggnadsarbetet återupptogs. Även bygglovet för de planerade arbetena har överklagats till Länsstyrelsen den 7 juli 2006 (Länsstyrelsens dnr 403-8746-06). Detta överklagande avslogs dock av Länsstyrelsen den 8 februari 2007. Denna kulturhistoriska utredning är utförd i januari och februari 2007, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, av byggnadsantikvarie Helén Sjökvist, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. I den kulturhistoriska värderingen har även byggnadsantikvarie Anna Ahlberg, Västmanlands läns museum deltagit. Utredningen är tänkt att beskriva den gamla huvudbyggnaden vid Rudbeckianska gymnasiet samt sätta in denna ett generellt historiskt sammanhang. Avslutningsvis görs en analys av de kulturhistoriska värden som framkommit genom utredningen. Milles staty av Rudbeckius utanför Västerås domkyrka. Invigd 1923 och betalad genom insamlade medel från bl.a. skolbarn i Västerås, men även genom rikskollekt. Foto: Helén Sjökvist. 5

Historik Skolväsendet i Sverige Det medeltida skolväsendet försåg i första hand den kyrkliga organisationen med utbildning. De utbildningar och uppfostringsmetoder som introducerades var efterbildningar av europeiskt mönster. I stiftstäderna uppkom så kallade Domskolor och Katedralskolor. 1 Skandinaviens äldsta skola är Katedralskolan i Lund, grundlagd 1085. 2 Domskolorna var i allmänhet indelade i två stadier, en grundläggande trivialskola och ett yrkesinriktat prästseminarium. 3 Med Uppsala universitet, grundat år 1477, förbättrades de nationella utbildningsmöjligheterna ytterligare. Under 1500-talet kom skolpolitiken att bli en del i statsbyggandet. Den alltmer effektiva statliga förvaltningen, på såväl central som lokal nivå, skulle etableras. Samtidigt förbättrades förutsättningarna för utbildningsväsendet genom boktryckarkonsten, som introducerats i Sverige vid 1400-talets slut. Med 1600-talets stormaktstid behövdes ytterligare dugliga ämbetsmän i statens tjänst och det är i detta sken som grundandet av de första gymnasierna i början av 1600-talet skall ses. Under 1700-talet får de naturvetenskapliga ämnena en allt mer framskjuten roll och fram emot mitten av 1700-talet började det, i pedagogiska sammanhang, föras fram krav på ökad undervisning i dessa ämnen. Samtidigt ansågs folkundervisningen vara ett kyrkligt intresse. Under 1800-talet kom flera reformer inom undervisningsområdet. De största var folkskolereformen 1842 samt sammanslagningen av gymnasier med lärdoms och apologistskolor till sammanhängande läroverk 1849. Därefter kom de naturvetenskapliga ämnena att få allt större utrymme, på bekostnad av bl.a. de klassiska språken. Så småningom uppstod på läroverken ett system med reallinjer och latinlinjer. Under 1900-talet kom ytterligare en aspekt in i skolpolitiken, nämligen demokratisering och att minska skillnaderna mellan samhällsklasserna vad gällde möjligheten till utbildning. Det tidigare splittrade skolsystemet med folkskola och realskola, statliga läroverk och kommunala mellanskolor m.m. förenades till enhetsskolor. För grundskolan resulterade detta i beslut om en nioårig grundskola där folkskolan, realskolan och flickskolan slogs samman. År 1968 fördes även det treåriga gymnasiet, fackgymnasierna och yrkesskolan samman till ett enhetsgymnasium. Rudbeckianska gymnasiets historia 1623 1850; Det gamla gymnasiet Rudbeckianska skolan har fått sitt namn efter grundaren av gymnasiet i Västerås, biskopen Johannes Rudbeckius (1581-1646 ). Utgångspunkten för bildandet av gymnasiet var den skrivelse från Gustav II Adolf till prästerna vid 1620 års riksdag. 4 I denna skrivelse framgår att man ansåg att prästutbildningen var någorlunda tillgodosedd men att utbildningen för regementets tjänst, dvs för den framväxande statliga byråkratin, samt för borgerliga yrken, behövde förstärkas. 1 Richardsson s. 19. 2 www.katedralskolan.lund.se 3 Richardsson s. 19 ff. 4 Petrén s. 144. 6

I mars 1623 utfärdade Gustav Adolf fundationsbrevet för Västerås Gymnasium. 5 Redan tidigare fanns en katedralskola, men genom fundationsbrevet blir gymnasiet ett fullbordat faktum. 6 Katedralskolornas upphöjande till gymnasier följde nu snabbt. Det andra gymnasiet bildades i Strängnäs 1626 och det tredje Linköping 1627. 7 Några av de nybildade gymnasierna blev även upphöjda till akademier eller universitet, däribland Åbo. Rudbeckius lär ha haft samma planer för Västerås, vilket endast resulterade i att han lät bygga ut gymnasiet till ett prästseminarium. Rudbeckius kunde genom samlade medel uppföra det s.k. "collegium sapientiæ", sydöst om domkyrkan, vilket revs 1855, och "collegium pietatis", det nuvarande domkapitelhuset nordväst om domkyrkan. 8 Den senare byggnaden var en tillbyggnad till ett befintligt, medeltida hus. Rudbeckius inrättade även en flickskola eller "pigeskola". Då Olof Grau tecknar bilden av Västerås Domkyrka vid 1700- talets mitt anas även Rudbeckius gamla gymnasiehus, collegium sapientiæ som ett tvåvåningshus i sten, till höger i bild. Till vänster syns domkapitelhuset rakt framifrån. Vid 1800-talets början utfärdades en förnyad skolordning. 9 Den avsågs vara ett provisorium men kom att gälla i 13 år. Plats bereddes för fler moderna språk och naturalhistoria samt för gymnastik, på viss bekostnad av de klassiska språken. År 1820 utfärdades ytterligare en förnyad skolordning. 10 Av de i denna skolordning upptagna skolformerna fick Västerås tre; apologistskola, högre lärdomsskola och gymnasium. År 1849 introducerades ytterligare stora förändringar för den högre utbildningen. 11 Bland annat beslöts att undervisning i latin, grekiska och hebreiska skulle vara valfri och att man skulle införa möjligheter till ambulatorisk läsning. Den största förändringen var emellertid att gymnasierna skulle förenas med lärdoms- och apologistskolorna och tillsammans bilda sammanhängande läroverk. Redan den 14 augusti 1849 anmälde skolans ledning till domkapitlet i Västerås en önskan om att slå samman lärdoms- och apologistskolan. Det enda problem man såg var att det inte fanns någon tillräckligt stor lokal. Den 22 augusti beslöt därför domkapitlet att gymnasiets större lärosal skulle inredas för de sammanslagna enheterna. Sammanslagningen genomfördes hösten 1850 12. 5 Kallstenius s. 15. 6 Kallstenius s. 17. 7 Petrén s. 144. 8 Nordisk familjebok, uggleupplagan 1922. 9 Kallstenius s. 73. 10 Kallstenius s. 78. 11 Kallstenius s. 86. 12 Kallstenius s. 90. 7

Samtidigt som dessa strukturförändringar genomfördes i Västeråsskolan, fanns en aktuell problematik vad gällde lokalerna. Den gamla gymnasiebyggnaden sydost om kyrkan hade blivit allt sämre. Mellan 1817 och 1818 genomfördes vissa reparationer men trots detta ansågs lokalerna vara trånga, mörka och så fuktiga att det rann efter väggarna. 13 Planeringen för att uppföra en ny skolbyggnad på annan plats i staden påbörjades därmed. Redan 1810 hade domkapitlet börjat samla kyrkliga pengar till en gymnasiebyggnad och bibliotek. 14 År 1824 beslöts att den nya byggnaden skulle ligga i botaniska trädgården och den var då endast tänkt att inrymma gymnasiet. Man tycks även ha påbörjat projektet såtillvida att sten inköptes för uppförandet, men då projektet inte kom igång såldes materialet igen. 15 Den 30 nov 1831 beslöts istället att Torngrenska gården (vilken låg ungefär vid nuvarande stadsbiblioteket) skulle inköpas för det nya skolbygget. Köpet tycks ha blivit genomfört, men projektet påbörjades ändå inte. 16 År 1843 undersöktes möjligheterna att uppföra ett större stenhus inom ämbetsgårdarna nr 27 och 28 i norra kvarteret, vilka tillhörde domkyrkan. Det var dels domkyrkosysslomannens boställe och dels en lektorsgård som berördes av planerna. 17 Genom kungabrev av den 12 februari 1846 lämnades tillstånd att för medel ur stiftets byggnadskassa inköpa dessa två tomter och uppföra ett nytt skolhus, inrymmande såväl lokaler för bibliotek och andra samlingar som för gymnastik. 18 År 1828 hade arkitekten Samuel Enander framställt ett förslag påminnande om Carolina Rediviva. 1847 ritade Johan Fredrik Åbom ytterligare ett förslag. År 1850 tog slutligen Pehr Johan Ekman över och hans ritningar fastställdes 1852. 19 Avbildning av skolan, sedd från Skolgatan år 1858. Målningen avfotograferad VLM arkiv. 13 Kallstenius s. 91. 14 VLT 10 mars 1990, Ytterberg. 15 Drakenberg s. 24. 16 Kallstenius. 17 Drakenberg s. 25. 18 Kallstenius. 19 Drakenberg s. 25. 8

1850 1899; Läroverksreformen och den nya läroverksbyggnaden Ritningarna för det nya läroverket upprättades 1852 av P.J. Ekman. 20 Samma år såldes de befintliga byggnaderna på de gamla ämbetsgårdarna och flyttades bort från byggplatsen. Även kyrkogårdsmuren öster och norr om domkyrkan revs och sten från denna användes troligen vid uppförandet av läroverksbyggnaden. 21 Grunden grävdes och grundstenen lades 1 december 1852. Nästa höst stod byggnaden under tak, och vårterminen 1855 togs den i bruk för undervisningsverksamheten. Samma år revs det gamla gymnasiehuset. Först i juni 1856 invigdes den nya läroverksbyggnaden av biskop Fahlcrantz, i samband med ett prästmöte i Västerås. 22 Den planerade lokalen för gymnastikundervisning kom dock inte till stånd. Man använde istället en trång lokal på Torngrenska gården fram till 1864, då ett gymnastikhus stod klart. 23 Uppförandet av läroverket hade med inredning kostat 100 000 riksdaler banco och den stora representativa byggnaden utmärkte sig säkert i staden. 24 Läroverkshuset och tomten hade bekostats av stiftets byggnadskassa. 25 Byggnaden inrymde på övre våningen biblioteket (nuvarande musiksalen och intilliggande rum), museum (bredvid biblioteket) rektorns ämbetsrum (genomgångsrum utanför nuvarande musiksalen), kollegierum (mitt för huvudtrappan), 4 små läsrum (två på vardera sidan av kollegierummet). På övre våningen fanns även den stora samlingssalen, eller solennitetslärosalen som det står på det man tror är Ekmans originalritning. På bottenvåningen fanns två små klassrum till vänster om porten och ytterligare tre stora klassrum i vardera flygeln. Till höger, innanför porten, låg vaktmästarebostad med rum och kök. Klassrummen beskrevs i folkkalendern Svea som ljusa, glada och luftiga med ekfärgad panelning, och väggar i en för ögonen välgörande grönaktig ton. 26 På andra våningen beskrevs solennitetssalen, eller samlingssalen, med kassettak och väggar med pilastrar, friser och listverk i oljefärgsmålad gips. På långsidan stod en kateder i massiv ek. Denna sal var vanligen tänkt att användas för morgonbön, skriftliga tentamina och för allmänt högtidliga sammankomster, men kom i det aktuella fallet även att användas för undervisningsändamål. Podiet stod på långväggens mitt och bänkar var placerade i åtta formationer med var sin kateder. 27 Så var det fram till 1880-talet, då man inredde med långa fasta bänkar vända mot podiet, som fortfarande stod vid långväggen. Morgonbön i samlingssalen före 1920-talets ändring av möbleringen. Pilastrar och väggfält var marmorerade, taket var ekådrat. Salen värmdes upp med kakelugnar. Foto: Ernst Blom, VLM arkiv A:1629 20 Kallstenius s. 92. 21 Västerås domkyrkas arkiv F3:5. 22 Drakenberg s. 25. 23 Kallstenius s. 92. 24 Drakenberg s. 25. 25 Stenström. 26 Kristenson s. 51. 27 VLT 10 augusti 1971. 9

Byggnadens rumsindelning hade utformats med hänsyn till den i de sex översta klasserna förekommande fria flyttningen. 28 Endast de lägre klasserna hade egna klassrum. Byggnadens rum på den övre våningen hade därför inte proportioner som ordinära klassrum. Intrycken man tagit av Siljeströms (se kapitlet om 1800-talets skolarkitektur) idéer om så kallad överläsning, där man samlade ett stort antal elever i samma rum under uppsikt av lärare, är tydliga. 29 I samlingssalen undervisades femte, sjätte, sjunde och åttonde klasserna gemensamt. Eleverna satt i grupper i salen, var och en med sitt eget bord. Som komplement till denna undervisningsform användes mindre klassrum för särskild undervisning och förhör. Förhörs- och lärarrum låg i samma korridor, nära samlingssalen. 1854-1860 samlades medel för inköp av en orgel till samlingssalen. 30 Orgeln uppges ha kostat 1600 riksdaler och bekostades genom 514 riksdaler i frivilliga bidrag och resten insamlat genom konserter som skoleleverna genomfört. 1863 inköptes av kommunalstyrelsen en tomt från Domkyrkan för att uppföra ett gymnastikhus. 31 Gymnastikbyggnaden stod färdig 17 oktober 1864, uppförd med plankstomme och reveterad fasad. 32 Vid 1800-talets slut fick skolan elektrisk belysning. I juni 1895 erhölls ett kostnadsanbud från Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås på elektrisk belysningsanläggning för högre allmänna läroverket i Västerås. 33 I september skrevs sedan kontrakt Gaslysningsaktiebolaget i Västerås för leverans av elektrisk ström. 34 I slutet av 1890-talet blev bygganden för trångbodd för skolverksamheten. De två små klassrummen till vänster om porten på bottenvåningen användes som fysik- och kemisal, ett stort klassrum på nedre botten i nord östra hörnet som teckningssal. Behov fanns av arton klassrum, men det fanns endast elva tillgängliga, varav fyra hade vunnits genom att två större klassrum på byggnadens gavlar hade delats. År 1899 läste fyra klasser samtidigt i samlingssalen och fyra i dåvarande gymnastiksalen. Enligt årsredogörelsen 1900 skedde ventilationen av läsrum genom dörrarna vilka fick stå öppna under lektionerna. Fotografering utanför skolan, i skuggan av domkyrkan. Gamla annexet är ännu inte uppfört, på denna plats ligger fortfarande låg trähusbebyggelse för ett lektorsboställe. Framför skolan finns gräsmattor och sandgångar. Foto: VLM arkiv. 28 Stenström. 29 Kristenson s. 51. 30 Excerpt av kollegieprotokoll 1854-60, stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 31 Excerpt av kollegieprotokoll 1863, stadsarkivet, Rudbeckianska arkivet G VI:1. 32 Stenström. 33 Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, anbud daterat 12 juni 1895. 34 Stadsarkivet Rudbeckianska skolans arkiv, G IV:1, kontrakt daterat 1 sept 1895. 10

11

1900 1916 - De naturvetenskapliga ämnena får allt större betydelse År 1899 uppkom återigen en ny byggnadsfråga. Utrymmet i läroverksbyggnaden var så begränsad att skolan tagit till samlingssalen som ordinarie klassrum. 35 Situationen förvärrades ytterligare av att reallinjen utökades, och i och med läsåret 1900 1901 var fullständig. Med anledning av denna lokalbrist fick Erik Hahr i uppgift att rita ett förslag till påbyggnad av en tredje våning på byggnaden. Förslaget godkändes av Överintententämbetet men medel saknades och projektet kunde inte genomföras. Slutligen åtog sig stadsfullmäktige att anskaffa och för framtiden underhålla de för utsträckning af undervisningen vid läroverket i Västerås t.o.m. sjunde klassen å reallinjen och för upprättande af nödiga parallellafdelningar tillräckliga och ändamålsenliga lokaler. Förslaget om påbyggnad av den gamla huvudbyggnaden övergavs och istället upprättades nybyggnadsritningar till ett annex (gamla annexet) av arkitekten Magnus Dahlander 36 från Örebro. Annexbyggnaden innehöll fysisk lärosal med apparatrum, kemiskt laboratorium och lärosal i kemi samt vaktmästarbostad, rektorns ämbetsrum, naturalhistorisk lärosal och naturalhistoriskt museum., geografisk lärosal och ritsal med skuggrum. Dahlanders annex kunde invigas den 5 november 1904. 37 Läroverkets rektor Peter Bagge var noggrann med att i sitt invigningstal framhålla värdet av att byggnaden kommit till stånd, för att uppfylla kraven i den nya skolordning som skulle träda i kraft 1905. Läroverket år 1903, i bakgrunden syns det pågående uppförandet av det gamla annexet. Läroverken var på många sätt en i första hand manlig värld där pojkarna skulle fostras till män. I gymnastiken ingick därför vapenövningar vilket bl.a. framgår av denna bild. Läroverket hade under år 1902 även fått medel från Kungl Majt som skulle utbetalas till Västerås Skarpskytteförening för att skolans elever skulle få tillgång till föreningens skjutbana på östra utmarken 1. Före renoveringen av skolan 2006-2007 lär det även ha funnits en skjutbana på skolans vind. Foto: VLM arkiv. Byggnaden har tidigare haft en färgställning med mörkare fönsterbågar, troligen samma som dörrpartiet. På denna bild syns att även stucken över dörromfattningen är målad med en mörk oljefärg. Foto: VLM arkiv 35 Kallstenius. 36 Har i Västerås även ritat exempelvis Officershuset. 37 VLT 8 nov 1904. 12

Även huvudbyggnaden hade under samma tid genomgått en grundlig reparation. Alla dåvarande tolv rummen på bottenvåningen blev klassrum i och med ombyggnaden. 38 Entreprenaden sköttes av byggnadsfirman Malmberg och Karlberg. 39 Enligt kontraktet skulle hela den gamla huvudbyggnaden renoveras. I entrén tillkom nuvarande svängdörrsparti i jugendstil, väggarna skulle marmoreras och taket vattrivas och limfärgas. I östra tamburen skulle bland annat väggarna oljefärgsmålas (troligen nedre delen) och limfärgas (troligen övre delen). Det fanns här även vedlårar som skulle lagas. I ritsalen skulle väggpanelerna och dörren målas med ekimitation och väggarna i övrigt oljefärgsmålas. Taket skulle vattrivas och målas med limfärg. På samma sätt tycks övriga klassrum ha tänkts behandlats. Det framgår dock av ett tillägg till kontraktet att man inte lät utföra ekimitationen i klassrummen utan istället genomförde en annan dekoration. I samlingssalen målades taket med en ekimitation med detaljer i guldbrons. Väggarna oljemålades med marmorimitation. Även dörrarna tycks ha haft detaljer i guldbrons. En av kollegiet föreslagen förflyttning av kollegierummet, som var golvkallt, kom inte till stånd då utan först 1922. Inre dekorering, särskilt marmormålning i vestibul och samlingsrum utfördes av fröken Hahr 40 och arkitekt Hahr. Spår av denna dekorering finns i anslutning till vindstrappan. T.v: Spår av jugenddekorering i anslutning till vindstrappan. Foto: Helén Sjökvist T.h: Spår av äldre färgsättning över musiksalens nedsänkta tak. Foto: Helén Sjökvist Den nya läroverksstadgan 1905 innebar bland annat att ansvaret för skolorna helt övergick från den kyrkliga organisationen till den borgerliga kommunen. 41 Ytterligare nya krav ställdes på de naturvetenskapliga disciplinerna vilket skapade behov av anpassade lokaler. År 1908 måste skolans ledning återigen vända sig till stadens myndigheter. 42 Huvudbyggnadens grund ansågs för dålig för en påbyggnad och Erik Hahr, som nu blivit stadsarkitekt, fick i uppdrag att rita ett nytt annex. 43 Erik Hahr ritade såväl det nya annexet som det samtidigt tillkommande biblioteket, i en nationalromantisk arkitektur med småspröjsade fönster och branta, tegeltäckta takfall. Byggnaden togs i bruk 1915 och innehöll förutom klassrum även lokaler för fysik och kemi, samt ritsalar. 44 Biblioteksbyggnaden bekostades till en stor del av stiftets byggnadskassa och inreddes på Västerås stads bekostnad. Byggnaden uppfördes i ett särskilt känsligt läge i direkt 38 Stenström 39 Kontrakt och tillägg till kontrakt. 40 Fröken Hahr bör syfta på Erik Hahrs syster Clara (f. 1871). Hon dekorerade även bl.a. Fryxellska skolan vid uppförandet 1902. 41 Richardsson s. 140. 42 Kallstenius 43 Kallstenius s. 96. 44 Drakenberg s.187. 13

anslutning domkapitelhuset och biskopsgården. Erik Hahrs intention var att få den tillkommande byggnaden att harmonisera med domkapitelhuset. 1916 var biblioteksbyggnaden färdig och boksamlingarna till stifts- och gymnasiebiblioteket kunde flyttas från sin tidigare plats i den gamla huvudbyggnadens övervåning. T.v: Teckningssalen i huvudbyggnaden senast 1910. På väggarna syns de ekådrade bröstpaneler, indelade med ramverk, som fanns under fönstren. Foto: VLM arkiv. t.h: Läroverkskollegiet vid 1900-talets början. Kollegierummet var placerat rakt fram från trapphuset, på övre våningen. Foto: VLM arkiv. 1917 1940; Skolans expansion och förvandling till samläroverk I årsredogörelsen från 1920 skriver rektorn att såväl gymnastikhuset som den gamla huvudbyggnaden är i dåligt skick. 45 År 1921 beslutade så stadsfullmäktige att anslå medel för att restaurera läroverkets huvudbyggnad, samt för att uppföra en ny gymnastiksal. 46 Den gamla gymnastiksalen var då otillräcklig, omodern och i dåligt skick. År 1921-22 genomfördes en reparation av huvudbyggnaden inför det stundande 300- års jubileet. 47 Det gamla biblioteket delades till en musiksal och ett klassrum med tambur. Möjligen var det i detta sammanhang som taket sänktes. Kollegierummet flyttades till gamla museet och man fick ett rymligare och mera inbjudande samlingsrum för lärarna. 48. Ett litet klassrum bredvid ändrades till kapprum med toaletter för lärarna. 49 Rektorsexpeditionen försågs med kassavalv. Av det gamla kollegierummet avdelades en del av som väntrum för rektorsexpeditionen, resten lades till det lilla klassrummet öster därom. Ingången till samlingssalen vidgades. Två små klassrum på nedre botten till vänster om porten slogs samman till ett. Man skapade även några materialrum. Centralvärme drogs in i huvudbyggnaden, vilket man från kollegiet efterfrågat redan år 1900 men i årsredogörelsen 1920-21 meddelas att flertalet kakelugnar i huvudbyggnaden omsatts eller reparerats. 50 Den ventilation som tidigare skett genom kakelugnsventilerna ersattes dock inte med någon annan form av ventilation. Huvudbyggnaden nymålades även såväl in- som utvändigt. På 1920-talet flyttades även podiet i samlingssalen till norra kortväggen och de fasta långbänkarna med klaffar för skrivning vreds ett kvarts varv. 51 45 Stenström 46 Drakenberg s. 209. 47 Stenström 48 Kallstenius s. 97. 49 Stenström 50 Stenström 51 VLT 10 augusti 1971. 14

De anslagna medlen gick dock åt till restaureringen av läroverket, och inte förrän 1928 börjar man uppföra gymnastiksalen. 52 Gymnastikbyggnaden är även den ritad av Erik Hahr och stod klar 1929. Det anses vara Hahrs mest antikinspirerade byggnad och är ritad i en utpräglad klassicism. Elevantalet ökade ständigt och år 1924 anmälde rektorn till stadens myndigheter att samlingssalen var olidligt trång. 53 Utbildningsväsendet i staden utökades under perioden och 1919 hade Tekniska skolan vid Kopparbergsvägen invigts. Denna inrymde Statens elektrotekniska fackskola, Västerås stads verkstadsskola och stadens lärlings- och yrkesskolor. 54 Genom 1927 års skolreform skapades den så kallade differentierade gymnasieskolan. 55 Detta innebar en ökad valfrihet för eleverna. Ett antal ämnen var fortfarande obligatoriska på latin- respektive reallinjen och däröver valdes tillvalsämnen efter ett visst kombinationssystem. Detta ställde självfallet krav även på ett ökat antal klassrum. År 1927 öppnades de statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar. 56 Redan i juni 1926 framställdes dock en motion i Västerås stadsfullmäktige om att frågan gällande flickors rätt till inträde vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås skulle utredas. 57 En utredning genomfördes, där allt från psykologiska och hygieniska skäl till lokalbrist angavs som orsak till att man istället borde bygga ett separat flickläroverk. Stadsfullmäktige beslöt dock i juni 1928 att provisoriskt låta flickor studera på gymnasiet vid högre allmänna läroverket, till dess ett flickläroverk byggts. Den 25 augusti 1928 kom den första anhållan från en flicka, vid namn Ingrid Almgren, om att få börja i läroverkets latinlinjes fjärde ring. Från och med läsåret 1932 33 omvandlades så läroverket till ett samläroverk. Detta beslut orsakade en ökning av antalet elever på läroverket. Antalet flickor på gymnasiet i Västerås ökade från fem år 1928 till fyrtiofem år1936. 58 Framförallt sökte sig flickorna till latinringen framför reallinjen. Realexamen i maj 1941. Efter omvandlingen till samläroverk 1932 ökade antalet flickor på skolan i snabb takt. VLM arkiv A:7038. 52 Drakenberg s. 209. 53 Stenström 54 Drakenberg 1962 s. 281. 55 Richardsson s. 130. 56 Sörensen s. 11. 57 Sörensen s. 12. 58 Sörensen s. 20. 15

T.v: Samlingssalen efter ommöbleringen på 1920-talet. De gamla bänkarna har vridits ett kvarts varv. Foto: VLM arkiv. T.h: Huvudbyggnadens norra sida. I bildens mitt skymtar ett utedass. Foto: Västerås stads bildarkiv bild nr 853. 1941 1959; Riva eller bevara? Elevantalet på skolan ökade stadigt efter samläroverksreformen. Från att ha haft 651 elever 1933 hade antalet ökat till 831 år 1946. 59 Av dessa elever tillhörde en stor del realskolan medan gymnasiet stod för strax över 200-elever. Redan 1935 hade Erik Hahr fått i uppdrag att rita ett förslag till tillbyggnad av gamla huvudbyggnaden. 60 Förslaget möttes dock av stark kritik från kollegiet. Den 25 jan 1935 inspekterades även läroverket av undervisningsrådet Wallin som framhöll att lokalerna var otillräckliga och hade många brister, golven i många rum var i dåligt skick och var ohygieniska, uppvärmningsförhållandena i seminariebyggnaden var inte tillfredsställande o.s.v. 61 Under 1940-talet höjdes röster för att riva de gamla läroverksbyggnaderna för att möta nya krav. Visst underhållssarbete genomfördes dock även på den gamla huvudbyggnaden. År 1942 iordningställdes huvudbyggnadens källare till skyddsrum. 62 Huvudbyggnadens tak reparerades, nya fönster insattes i hela huvudbyggnaden, golven slipades och fernissades, väggarna rengjordes och blev till stora delar ommålade. Lektor Martin Nylund vid Rudbeckianska skolan skrev 1946 att: Den viktigaste händelsen under senare år var läroverkets ombildning till samläroverk genom Kungl. Beslut den 19 aug 1932. Detta har medfört en stor ökning av elevantalet, något som i sin tur på nytt gjort en byggnadsfråga aktuell. Av allt att döma måste det vackra, för gamla elever så kära läroverkshuset rivas och lämna plats för ett större, mera tidsenligt skolhuskomplex. 63 Befolkningen i staden ökade alltmer och 1949 hade man 57 824 invånare och låg storleksmässigt på plats sex bland Sveriges städer. 64 59 Grane s. 60. 60 Stenström 61 Stenström 62 Stenström 63 Nylund s. 141. 64 Drakenberg 1962 s. 354. 16

Stadsarkitekten Sven Ahlbom hävdade att: de nuvarande lokaliteterna för Sveriges äldsta gymnasium har tjänat ut. Röster har inte saknats för en restaurering av nuvarande byggnaderna för att behålla det som är»gammalt och fornt«, men för mig synes det vara tomten i domkyrkans hägn, som är traditionsmättat värdefull, inte själva byggnaderna. 65 En av dem som företrädde bevarandekrafterna var arkitekten och teknikläraren Arvid Grane. I sin skrift Det Västerås som går från 1946, gick han till angrepp mot stadsarkitekt Ahlboms förslag att ersätta de gamla läroverksbyggnaderna med en funkislänga. Istället menade han att de billiga trähusen på Kyrkbacken borde rivas och därefter kunde en ny läroverksbyggnad uppföras där. 66 Grane menade att de flesta Västeråsare delade hans åsikt att det vore slöseri att riva de gamla läroverksbyggnaderna. Så småningom kom det att bli en nybyggnad inom skolområdet som blev lösningen på de i nästan 20 år utredda lokalproblemen. 67 Den nya Hallskolan ritades av Sven Ahlbom och stod klar 1952. Året efter startades för övrigt även Handelsgymnasiet i Västerås 68. På övre bilden syns Ahlboms förslag till nybyggnation. Ur: Grane 1946. På bilden till vänster från tidigt 1940-tal syns bland annat den dåvarande riksantikvarien Olsson, stadsarkitekten Sven Ahlbom och landsantikvarien Sven Drakenberg samt skolans rektor Johansson, diskuterandes bevarandemöjligheterna. Foto: VLM arkiv 65 Ahlbom s. 191. 66 Grane s. 62. 67 Drakenberg 1962 s. 394. 68 Carlforsska gymnasiet har sin grund i den dåvarande högre folkskolan; 1917-1947 fyraåriga praktiska mellanskolan; 1947-1952, och praktiska realskolan; 1952-1965. 17

1960 Det moderna gymnasiet Under 1950-talet började en nioårig enhetsskola i stället för realskola diskuteras i regering och departement. Västerås stads skoldelegation lämnade sitt yttrande med följande motivering: "kollegiet är negativt till nioårig enhetsskola som visserligen innebär en synnerligen önskvärd breddning av landets undervisning men samtidigt medför en avtrubbning av toppen på kunskapsstandarden." 69 Beslutet kom 1962 och detta innebar en genomgripande förändring för hela utbildningssystemet. 70 Man skapade en nioårig, obligatorisk skola där de tidigare skolformerna samlades. 1968 genomfördes sedan den reform som gjorde att olika skolformer på gymnasiet fördes samman till en enhetlig gymnasieskola. 71 I denna skulle även de tidigare yrkesskolorna komma att ingå. En genomgripande renovering av den gamla huvudbyggnaden på Rudbeckianska skolan, klar 1971, genomfördes under ledning av Sven Ahlbom. 72 Stora trappan försågs med nya trappstenar. Alla golv i övrigt i byggnaden lades om. I korridorerna lades svart-vitrutiga plastgolv. Väggarna och dörrarna målades i grått och ljusbrunt och man tog fram stilriktiga paneler och speglar. I entrén murades öppningar igen så att endast en dörr ledde till innerkorridoren och den nedre trappan. Korridorvalven bevarades, men vissa halvväggar murades till, så att korridoren skulle kunna fungera som uppehållsrum för eleverna. Fler toaletter inrättadese i norra delen av byggnaden. För brandsäkerheten sattes självstängande glasdörrar in mellan korridorerna och entrén. Reservutgången från aulan löstes genom införandet av en järntrappa från ett angränsande materialrum direkt ned till Skolgatan. Ahlbom lät vid denna renovering återföra podiet till sin ursprungliga plats på långväggens mitt, men gjorde det mindre än ursprungligen,. Genom denna förändring kunde fönster, vilka varit igensatta med masonite under den tid podiet var placerat på norra väggen, åter tas upp. Lösa kopplingsbara stolar sattes in i aulan för att få en mer flexibel användning. För allmänljuset inköptes i samband med renoveringen två kristallkronor från Fiholm. Man önskade även ta bort orgeln från aulan eftersom morgonbönen var avskaffad. I hela skolan installerades även mekanisk ventilation. Verksamheten vid Rudbeckianska skolan idag Antalet elever på skolan under läsåret 2006/2007 är runt 1 360 och man har cirka 130 medarbetare. 73 På skolan finns följande utbildningar: barn- och fritidsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, estetiska programmet med inriktning bild och form, introduktionsprogram för invandrare, ett program där eleverna läser både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen samt yrkes- IV Barn och fritid, vilket är ett individuellt program med en stor del arbetsplatsförlagd utbildning. Programmen finns även i vissa fall med skilda profiler. Gamla huvudbyggnaden inrymmer aula, musiksal, institutioner för språk och institutionen för barn- och fritidsämnen. Gamla annexet inrymmer dramasal, skolbibliotek och institution för samhällskunskap och psykologi. Nya annexet inrymmer elevuppehållsrum, institutioner för svenska, historia, religion och filosofi samt lässtudio. I Hallskolan, som idag fungerar som huvudbyggnad på skolan, finns cafeteria och restaurang, elevrådets expedition, ljushallen, vaktmästeri, datasalar, fritidsledare och Skol-IF, salar för bild och form, elev- och rektorsexpedition, 69 Wibeck 70 Richardsson s. 122. 71 Richardsson s. 134. 72 VLT 1971-08-10 73 http://www1.vasteras.se/rudbeckianska/index.shtml 18