Jag drömmer om en vit jul

Svensk Druid-Tidning 81 årgången GOD JUL & GOTT NYTT ÅR önskar SVENSKA RIKSSTORLOGEN F G D O

Jag drömmer om en vit jul Tänk så olika vi kan se det. Jag har bröder som längtar efter att ta ut sin snöskoter och köra några repor, medan andra ser det som deprimerande när snöflingor börjar falla. När jag skriver dessa rader (slutet av november) så finns det inte en tillstymmelse av snö där jag bor, Norrbottens kustland. Så för ljusets och naturens skull så önskar jag EN VIT JUL!!! Under hösten har vi haft en fantastisk god tillströmning av nya bröder till Orden. Det har överträffat mina högt ställda förväntningar. Ni i GL har gjort ett mycket bra rekryteringsarbete. Jag önskar att ni har kraft att fortsätta på samma sätt. Nya bröder ställer krav på oss gamlingar att ta hand om de nya så att de känner glädje och tillfredsställelse med sitt medlemskap i Orden. Jag har under hösten haft förmånen att träffa bröder i många delar av vårt land samt även från våra grannländer. Det var glädjande och berikande att få möta de ämbetsmän som skall leda SL Östanland samt SL Ny. Lyssna till deras engagerade arbete för att de båda nya SL skall bli en framgång. Det skall bli ett nöje att få vara en broder på plats i Hässleholm i mitten av april när installationerna skall ske. Tyvärr så kan inte alla bröder vara på plats när vi samlas till logemöte. Orken finns inte, fysiska hinder sätter käppar i hjulet, den mentala hälsan har naggats i kanten. Låt oss inte glömma bort dessa bröder. Ett kort, telefonsamtal eller besök visar att vi bryr oss. Mina Merkurbröder Leif och Svante får representera Er alla. Vi saknar Er och vi hoppas att ni åter kan vara med oss. Till alla bröder som lägger ner ett oegennyttigt arbete för att föra det druidiska budskapet vidare vill jag framföra ett stort tack. Jag hoppas vi möts när det nya året börjat. Jag och min hustru Anna-Greta tillönskar alla bröder med familjer en fridfull jul och ett lyckosamt 2016. Dag Wikman RSÄÄ 2

I huvudet på en redaktör Nu är det jul igen! Visst är det förunderligt? Med tilltagande ålder borde åren kännas drygare, då de ju snart sinar, men de går bara fortare! Den mörkaste årstiden med tusentals illuminerade ljus som kompensation. Snart skyltsöndag med Bing Crosby och allt annat. Finns det över huvud någon stor artist som inte sålt sig på julens altare och förevigat sig med en julskiva? Så blandas ljus och mörker. Och är det inte så världen i stort ser ut också? Terror, krig, EU-migranter och flyktingar från många länder, i vilka livet blivit så outhärdligt att miljontals människor riskerar sina liv för att fly. Vilken skarp kontrast mot delar av västvärlden där konsumtion har blivit den nya religionen. Finns det inte vissa paralleller till den bibliska julen. När härbärgena är fyllda finns det kanske en vrå i något stall. Ofta gäller det ju att finna skydd undan kyla och nederbörd. Visst bör det finnas? Jag såg nyligen Kristina från Duvemåla. Tänka sig att närmare en miljon svenskar flydde svälten i vårt land för bara några generationer sedan, och då fanns det en hel kontinent som höll famnarna öppna för de européer som sökte sig dit. Julen är den största av familjehelger. Barnen, oavsett åldrar, förväntar sig, inte bara den goda julmaten, nej, julaftonen ska bjuda på julklappar och massor av det där extra! När det gäller julklapparna har de blivit fler och dyrare. Allt har blivit så exklusivt att vi myntat ett nytt ord för att kunna göra det hela begripligt. Vi kallar det för konsumism och menar visst på allvar att det ska vara förklaring nog! Visst! Vi ska unna oss att njuta av helgerna. Men om maten och julklapparna inte blir den överdrivna drogen kommer ingen baksmälla heller. En lätt religiös parallell till kanske kan tillåtas: När prästen får löneförhöjning stänker det lite på klockaren också! Vi längtar efter dofterna, värmen och ljuden. Om prästens lön stannar inom det egna huset kanske stänket på klockaren kan bli den lilla julgåvan till alla de andra behövande som finns runt oss. tackar alla Bröder för det gångna året och vi önskar alla God Jul och Gott Nytt År Bertil Carlsson Svensk Druid-Tidning SVENSKA DRUID-ORDEN F G D O Västergatan 3A 211 21 Malmö Tel 040 12 80 81 Bankgiro: 782-1911 Bank: Svenska Handelsbanken Org.nr: 84 60 01-3454 E-post: kansliet@druidorden.org Redaktionen:sdt@druidorden.org Hemsida: www.druidorden.org Ansvarig utgivare: Dag Wikman Hamnplan 2A lgh 1101 941 61 Piteå, Tel. 0911 20 09 21 E-post: rsaa@druidorden.org Redaktion: Göran Lindgren Särslövsvägen 31 212 91 Malmö, Mobil: 073 987 55 63 E-post: sdt@druidorden.org Kari Aarnivaara Tillinge Hovdesta 745 94 Enköping, Tel. 0171 364 82 Mobil: 0708 11 02 39 E-post: kari.aarnivaara@telia.com Johnny S Andersson Spruthusgränd 9 826 50 Söderhamn, Tel. 0270 168 46 Mobil: 0703 30 21 28 E-post: johnny.s.andersson@soderhamn.com Bertil Carlsson Spinettstråket 1 G 903 53 Umeå, 090 12 64 80 Mobil: 0703 94 89 05 E-post: orionbertil@live.se Caj Söderberg Box 2101 750 02 Uppsala, Tel 018 10 60 05 Mobil: 0705 70 60 05 E-post: caj@accurat.se Annonsansvarig - samt layout & original: Göran Lindgren Särslövsvägen 31 212 91 Malmö Mobil 073 987 55 63 E-post: g.k.lindgren@telia.com sdt@druidorden.org Adressändringar Adressändringar m.m. skickas till Ordens Kansli Prenumeration inom Sverige: 100:-/år Prenumeration utom Sverige: 400:-/år Tryckeri: Jomagp, Ljungby Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. Nummer 1/2016 utkommer den 20 januari manusstopp den 25 december Nummer 2/2016 utkommer den 22 februari manusstopp den 25 januari Upplaga 5.200 ISSN: 1650-8815 Bertil Carlsson Tel 090 12 64 80 orionbertil@live.se 3

Vad är ROÄ-graden? Text Kari Aarnivaara, foto Göran Lindgren Vår Orden är uppbyggd runt bl.a ett antal tecken, grader och regalier. Gradernas antal är sju, uppdelade i tre grundlogesgrader; Eubat, Bard och Druid. Sedan finns det tre storlogesgrader, Kapitel-, Ring- och OÄ-graden. Den sjunde och sista graden är Riks Old Ärks-graden (ROÄ-graden) eller som den även benämns, Riddargraden. Detta är Ordens högsta grad och är en äresgrad. ROÄ-gradens uppgift är att vårda druidismens traditioner, att uppmärksamt följa forskning beträffande druidismen och verka till Ordens fromma. ROÄ-graden beslutar själv om förutsättningarna för kallande till reception av OÄ för att äras med graden. ROÄ-graden instiftades 1956 Sedan den instiftades och delades ut för första gången, den 9 januari 1956, är det ca 300 bröder som upptagits i denna grad. De bröder som fick ta del av graden 1956 var bland andra; Victor Denward från Logen Stella Polaris, Olof Frankman från Logen Mimer samt Herman Järnhardt från Ad Astra, alla före detta Riks Stor Ädel Ärkar (RSÄÄ). Det som är kännetecknande för graden är den vita kappan med lila cape och till detta den speciella ROÄ-kedjan med sitt sköldemärke, en porslinsplatta på ca sex centimeter i diameter. Varje medlem skall ha ett riddarnamn med en symbol för namnet. Det finns ett klart uttalat regelverk kring namn och symbol som måste följas. Från och med 1988 har det regelbundet varit två sammankomster per år och i kan man läsa referat från dessa träffar. Det finns en Minnenas Bok, ett vackert skinnklätt schatull i formen av en bok där det finns alla de sköldemärken som minner om bröder från flydda dagar. Ursprungligen såg sköldemärken likadana ut - en handmålad druidstjärna i guld och rött. Genom årens lopp har riddarna själva fått möjligheten att skapa sin egen symbol. Att producera denna lilla porslinstavla tar cirka 2-3 dagar i anspråk och startar med att en mönsterskiss görs. Sedan läggs det på en grundfärg och slutligen skuggor och schatteringar. Mellan de olika momenten skall porslinet brännas vid en temperatur av 800. Färgen är speciellt avsedd för porslinsmålning och konstnären blandar nyanserna med olja och terpentin efterhand som de behövs. Det är av förklarliga skäl inga stora mängder färg som går åt vid utövandet av detta hantverk. Slutligen montera sköldemärket på kedjan. Innehavaren av ROÄ-graden bär kedjan vid samtliga logemöten. Den vita kappan och capen används endast vid högtidsloger. Medlemsutvecklingen framgår av följande siffror: Antalet ROÄ vid logeårets slut 1960 var 17, vid slutet av 1970 var antalet 45, vid slutet av 1980 61 och 1990 88 bröder. 2015 hade Svenska Druid-Orden 134 ROÄ:ar. Den äldste nu levande medlemmen är Riddaren av Redbarheten, 94-årige Birger Ståhl, logen Dair. Han ärades med ROÄ-graden 1981. 4

Riddarmötet i november När hösten äntligen kom till Skåne kom vintern samtidigt. Utomhus på eftermiddagen den 21 november började snön falla i för sydligare trakter i ganska stora mängder. Inomhus mötte ett 70-tal riddare uppför att hålla möte i go värme och gemenskap. Svante Mellberg, Ronny Renman, Rolf Dejemyr, Peter Vahter Denna kväll var det dags att välkomna fyra nya ROÄ-ar, Peter Vahter, Riddaren av den värmande elden, Svante Mellberg, Riddaren av Ådalen, Ronny Renman, Riddaren av Logistiken och Rolf Dejemyr, Riddaren av Runstensriket. Efter Receptionen hölls parentation över våra avlidna bröder Ivan Thorell, Thor-Inge Svensson, Berndt Wiberg och Berne Lindvall. Under punkten Ideellt höll Riddaren av Försvaret, Urban Engström ett föredrag om Nordkalotten och bland annat om dess betydelse ur försvarssynpunkt, geografiska läge, turistnäringen och med de norra druidlogernas koppling till området. RSÄÄ Dag Wikman höll en kort information från det pågående OL- och OR-mötet. Som det sig bör samlades vi matsalen efter det rituella mötet för att avnjuta en god måltid. Vi fick under måltiden lyssna till de nya riddarnas val av riddarnamn. Det är alltid lika spännande att få ta del av valen, vilka den här gången var tagna ur naturen samt som RSÄÄ Dag Wikman och ROÄ Lars Grefmar det ofta blir, anknytning till den civila gärningen. Vår nye handläggare av Stipendiefonden, Ulf Tengbrand, kom till tals och resultatet av det blev naturligtvis en insamling som inbringade upp emot 4000 kronor. Tidigare handläggaren Lars Grefmar avtackades av RSÄÄ, med både beröm och gåva. Broder Lars framförde på sitt sätt sitt tack. Kvällen före hade på senare tids tradition ett gåsagille avhållits. Under den kvällen fick vi god mat, dryck, gåsagillets historia (med sitt ursprung i Stockholm) och skönsjungande solosång av Caj Söderberg. När det var dags att lämna Ordenshuset på natt mot söndag var den tillfälliga vintern på väg att ebba ut. Undertecknad önskar alla en God jul och ett Gott Nytt År. Riddaren av Scania, Per-Arne Meijgren 5

DRUID-ORDEN SÖKER KANSLIST! Kansliet finns på Västergatan 3 i centrala Malmö Arbetet består i sedvanligt löpande kontorsarbete såsom fakturering, månadsrapporter samt att handha Ordens nätmatrikel, vi använder Wisma bokföringssystem. Detta innebär att erfarenhet av administrativa uppgifter samt vana från de vanligaste Word programmen är nödvändigt. Befattningen bygger på god servicekänsla och erbjuder ett stort kontaktnät och eget ansvar. Kansliet är öppet tisdag-torsdag 8.00-16.00 Lön efter överenskommelse. Tillträde: Vår uvarande kanslist, ROÄ Göran Lundgren, slutar sin tjänst senast 2017-08-01. Insättandet av vår nye kanslist kommer att ske i god tid före den tidpunkten. Vi tror att det är en fördel om kanslisten är invigd i Orden. Är du intresserad? Kontakta RSSkr Bertil Svensson tel 070-256 96 64 eller rsskr@druidorden.org Grafisk formgivare/ layoutare till Vår nuvarande, ROÄ Göran Lindgren, planerar att lämna uppdraget vid Riksmötet 2017. Därför behöver vi en ersättare för att producera våra 10 nummer per år. För att övergången ska ske så smidigt som möjlig vill vi redan nu planera för detta skifte. Vi önskar komma i kontakt med broder som vill göra en insats för Orden och göra layouten & originalen av vår tidning. Uppdraget innebär att du ingår i tidningens redaktionskommittén. Du som tycker att uppdraget verkar intressant och spännande vill vi få kontakt med. Kontakta broder Göran för vidare information. Mail: g.k.lindgren@telia.com eller slå en signal på 073 987 55 63 Uppdraget ger viss ekonomisk ersättning. Kräver kunskaper bland annat i dataprogrammen InDesign och PhotoShop. Du måste också ha tillgång till denna tekniska utrustning. VÄLKOMMEN ATT HÖRA AV DIG! 6

Givmildheten är stor bland våra bröder! Årligen skänker Ordens bröder ca 450.000 kronor till välgörenhet! Till detta kan vi också tillägga alla generösa gåvor till Stipendiefonden. Siffran är en uppskattning från vår RSSkm Lars Kardfall, då det saknas en tydlig redovisning från Grund- och Storlogerna. vill rikta ett stort tack till SSkm Christer Hardenberg, SL Vänerland, SSkm Leif Andersson SL Bardaland, SSkm Bertil Börjesson SL Västanland, SSkm Sven Lamme SL Sydborgen, SSkm Staffan Lindström SL Boreland och SSkm Gunnar Fransson SL Birkeneland som hörsammat vår förfrågan och skickat en utförlig redogörelse till oss. Det totala bidraget till välgörenhet från bröderna i dessa Storloger uppgick till 182.755 kronor! tycker att det är viktigt att vi informerar om detta. Vi hoppas att i framtiden kunna redovisa mer exakta siffror från samtliga Storloger och visa på vilka som är mottagare av bidragen. Det är oerhört tillfredsställande att vi kan bidra så generöst och glädja så många mottagare. Vilka får del av våra bidrag? Välgörenheten riktar sig i huvudsak till olika föreningar och hjälporganisationer. Bland mottagarna märks bland annat Stadsmissionen, Tjejjouren, Läkare utan gränser, Unga Forum (som hjälper socialt mest utsatta barn och unga), Missing People, Saga hemmet (som hjälper människor med missbruksproblem), Linas Livsglädje Fond (som gör insatser för att glädja svårt cancersjuka barn) och Sjöräddningssällskapet. Dessutom ger en del grundloger bidrag till olika varierande projekt, som exempelvis fadderbarn i Senegal, ÄÄ Christer Lindblad, logen Fingal tillsammans med musikstipendiaten Mikael Bengtsson Indien och Ghana, Sjukhusclowner, skolprojekt i östra Afrika, gosedjur till ambulansverksamheten i Karlstad, kultur-/musikstipendier och mm. Text Kari Aarnivaara Bröderna Björn Camén, Lars-Olof Gurebo och Thure Aspgren, logen Aquila, tillsammans med representanter från Stadsmissionen i Karlstad. Broder Holger Sverin, logen Stella Polaris, delar ut en gåva till Missing People. ÄÄ Hans Olov Hägglund, logen Doru, med checkar till Linas livsglädje fond och Stadsmissionen Föreståndaren för Sagahemmet, Per Lyredahl, gläds över gåvan som överlämnades av ÄÄ Johan Lagerström, logen Belenos. 7

Det första SL-mötet i Finland i Svenska Druid-Ordens historia hölls i Helsingfors, den 7-8 november 2015 i Hotell Arthurs lokaler. De flesta mötesdeltagare bodde också på hotellet. Hotellets äldre del med festsal är från 1907 och byggd i nationalromantisk/jugend stil. Både festsalens stämningsfulla inredning och den väl fungerande mötestekniken gav en god möjlighet till en lyckad möteshelg. Lördagen inleddes med OÄ-möte. Senare på eftermiddagen höll logen Kronos ett högtidligt eubatmöte med teckenutdelning. På kvällen stod Kronos som värd för en Höstfest/Bankett med damer. Under söndagen hölls ringgradsmöte och möte i kapitelgraden. Totalt var 58 bröder med SL-grad närvarande under helgens möten. Ytterligare nio druidbröder med GL-grad deltog i eubatmötet. OÄ-FÖRSAMLING SL BARDALANDS HÖSTMÖTE I HELSINGFORS OÄ-graden Hans Klintbom Logen Guta, Jan-Olof Åhrberg Logen Belenos och Erik Tanskanen Logen Beltain. OÄ-gradens möte började på lördagen kl. 12.30 då även de senast anlända båtresenärerna hade hunnit till mötesplatsen. SÄÄ Lennart Landin önskade alla närvarande hjärtligt välkomna. Han framförde även sin hälsning på en förståelig finska. Mötet högaktades också av RSOÄ Björn Cederberg. Mötet började med att SOrg Roland Ulfelt spelade Finlandia av Finlands Nationalkompositör Jean Sibelius. Denna musik gjorde ett stort intryck på alla närvarande och stämningen blev högtidlig. Recipienderna: Hans Klintbom, logen Guta, Visby, Jan-Olof Åhrberg, logen Belenos, Uppsala och Erik Tanskanen logen Beltain, Östhammar. Till recipienderna talade SMÄ Börje Eriksson som gratulerade de nya OÄ-bröderna och önskade alla lycka till i deras fortsatta druidvandring. Tacktalet hölls av Broder Hans Klintbom. Storlogens ämbetsmän ledde mötet och ritualen med stor värdighet. Närvarande var 31 bröder. LOGEN KRONOS EUBATMÖTE MED TECKENUTDELNING Logen Kronos hade kallat samtliga deltagare i SL-mötet och sina egna bröder till ett eubatmöte med teckenutdelning som öppnades av ÄÄ Jyrki Kuula. Samtliga bröder önskades välkomna både på finska och svenska. Ett särskilt välkommen riktades till RSOÄ Björn Cederberg. Mötesritualen var för övrigt tvåspråkig till valda delar för att även detaljerna i mötesgången kunde uppfattas av samtliga 64 närvarande bröder. Den unisona inledningssången klingade nu för första gången på finska. ÄÄ tackade OÄ Jaakko-Juhani Himberg och broder Teppo Pennanen för arbetet med och den slutliga utformningen av sången. Efter inledningssången anmodade ÄÄ Jyrki Kuula att M Olli Myöhänen Sittande framför RSOÄ Björn Cederberg och SÄÄ Lennart Landin. Stjärnteckenmottagarna Lars Sonck, Markku Kuula, Ilkka Kohonen och Arto Juntumaa. låta de väntande SL-ämbetsmännen inträda Lunden för teckenutdelning. Teckenutdelningen utfördes ritualmässigt av SÄÄ Lennart Landin, SSkr Åke Pehrsson och SSkm Leif Andersson. SÄÄ kallade i tur och ordning bröderna Ilkka Kohonen, Arto Juntumaa, Markku Kuula samt Lars Sonck för att beklädas med Ordens Stjärntecken. Samtliga bröder har varit med i logen sedan den grundandes och är fortfarande bland de mest aktiva bröderna i logen. Deras insatser har varit avgörande för Druid- Ordens fortsatta verksamhet i Finland. Alla fyra är en god förebild för vad en Druid skall vara för oss yngre bröder. Tacktalet hölls av OÄ Arto Juntumaa. Efter en stund med stämningsfull musik överräckte ÄÄ logen Kronos standar till OÄ Petri Lindgren för förtjänstfullt arbete i logen som tjoä under perioden 2013-15. Sedan följde framförandet av hälsningar. RSÄÄ Dag Wikmans hälsning och lyckönskningar framfördes av SÄÄ Lennart Landin. RSÄÄ beklagade att han inte kunde närvara vid detta historiska SL-möte. De närvarande logerna framförde därefter i tur och ordning sina hälsningar. Standar, rosor överräcktes och inbetalningar till Druid-Ordens Stipendiefond meddelades. Under Ordet Fritt berättades hågkomster Tidigare tjoä Petri Lindgren kring logen Kronos första ämbetsmannakår i vilken de med Stjärntecken beklädda bröderna ingått. RSOÄ Björn Cederberg påpekade att SL Bardalands nuvarande SOÄ Ulf Tengbrand satt som ÄÄ vid logen Kronos instiftandemöte. Kvällens musikinslag var självfallet Jean Sibelius symfoniska dikt Finlandia eftersom det i år är det 150 år sedan Jean Sibelius, Finlands nationalkompositörs födelse. Sibelius hade också kopplingar till ordensrörelsen. Han var medlem i Frimurarorden på 1920-talet. Sibelius sista kompositionsarbeten från 1948 anslöts till den finska frimurarritualen. Likt inledningssången framfördes också avslutningssången för första gången på finska. Efter uttåg var det dags att ordna om salen från möteslokal till bankettsal. DAMPROGRAMMET Damerna besökte konstmuseet Ateneum där en specialutställning med Henri Cartier-Bressons fotografier öppnats föregående vecka. Utöver den har Ateneum en ständig utställning över äldre finsk konst. Damerna guidades på svenska under museibesöket. Efter lunchen på hotellet deltog damerna i en drinkkurs på Sling In Bar. Enligt vår Lv Sami Siirilä stans bästa drinkbar. 8

Lena Landin, SÄÄ Lennart Landin, Marja-Liisa Tynjä och ÄÄ Jyrki Kuula. LOGEN KRONOS HÖSTFEST Efter en välkomstdrink trädde festdeltagarna in i festsalen och banketten inleddes med hälsningsord av ÄÄ Jyrki Kuula. Han hälsade samtliga närvarande 67 bröder och 30 damer varmt välkomna. Genast efter hälsningsorden serverades förrätten, tartar på rökt ren med Malaxlimpa. Till förrätten serverades vin och snaps. Ringbroder Lars Sonck inledde med Helan Går. Festgästerna stämde in så att kristallkronorna klirrade och festen var igång. När förrätten dukats av höll OÄ Jaakko- Juhani Himberg Festtalet under rubriken Vem var den första Druiden i Österland?. I det humoristiskt stämda festtalet spekulerades i olika kandidater till rubrikens vördiga titel. En god kandidat kunde tänkas vara Väinämöinen från nationaleposet Kalevala. En annan den, enligt en vandringssägen, av Haddon Sundblom skapade Festtalaren OÄ Jaakko- Juhani Himberg Den första Druiden i Österland OÄ Arto Juntumaa Coca-Cola tomten från 1931. Föredragshållaren kom till festpublikens förtjusning dock fram till att den första Druiden med säkerhet var OÄ Arto Juntumaa. Historiska fakta styrker att broder Arto invigdes i eubatgraden den 20 februari 1999. Redan på förmiddagen följande dag välkomnades han i bardgraden och samma eftermiddag upphöjdes broder Arto till den första Druiden i Österland. Till huvudrätt serverades grillad röding med batat-spenat terrin. Efter huvudrätten talade OÄ Markku Kuula till Fosterlandet. Broder Markku betonade i sitt tal att Finlands ekonomiska läge kräver att varje medborgare i sina handlingar och beslut tänker på Fosterlandets bästa. Efter talet sjöngs Maamme, Vårt Land, på finska och Du gamla du fria på svenska. Till efterrätten framfördes kvällens musikprogram av Mervi Kuhanen från Finlands nationalopera på tvärflöjt ackompanjerad av Kari Hänninen på flygel. De framförde bland annat Stormskärs Maija av Lasse Mårtenson och Nocturne, komponerad av Taisto Wesslin. Efter att kaffet serverats höll OÄ Petri Lindgren Talet till Kvinnan. SÄÄ Lennart Landin framförde SL Bardalands hälsning och tackade för arrangemangen i anslutning till SL-mötet. Åtskilliga hälsningar och lyckönskningar framfördes. Det hela avslutades med en middagshistoria berättad av kapitelbroder Ulf Strömbäck med simultantolkning av Skr Ingmar Stuns. Efter detta avslutades festen runt borden och baren öppnades. Dans till levande musik tog vid efter att festsalen dukats av och en del borden avlägsnats. RINGGRADSMÖTE Söndagen inleddes med ringgradsmöte kl. 10.30. SÄÄ Lennart Landin öppnade mötet med stor värdighet. Reception genomfördes i högtidlig anda. De nya ringgradsbröderna Conny Karlsson, Kjell Lewin och Göran Granath Tre kapitelbröder var kallade att recipiera i ringgraden, Göran Granath logen Belenos, Uppsala, Kjell Lewin logen Doru, Täby och Conny Karlsson logen Idris, Strängnäs hedrades med vår Ordensringen. SM Thomas Manbo talade till de nya Ringbröderna och gratulerade till den nya graden. KAPITELMÖTE Efter lunchen var det dags för kapitelmöte kl. 13.15. Även här öppnade SÄÄ Lennart Landin mötet och alla bröder hälsades välkomna. Reception genomfördes i den första SL-graden, kapitelgraden och följande bröder hade blivit kallade att motta kapitelgraden och blev behängda med den gyllene triangeln, Magnus Stenberg logen Belenos, Uppsala, Mats Nordström logen Doru, Täby och Christoffer Källström logen Kronos, Helsingfors. Kapitelbröderna Christoffer Källström, Magnus Stenberg och Mats Nordström Tacktalet hölls av ringbroder Magnus Stenberg. OÄ Petri Lindgren höll ett kort anförande om konstnär Bruno Maximus (f.1970) som målat ett 40-tal porträtt av Jean Sibelius. Broder Petri hade sammanställt ett bildspel över dessa målningar. Under bildspelet spelades Jean Sibelius Andante festivo arrangerad för stråkorkester. Denna inspelning är för övrigt den enda bevarade inspelning i vilken Sibelius dirigerar sin egen musik. Inspelningen gjordes till den 1 januari 1939. Stipendiefonden behöver Ditt bidrag! Bg 782-1911 Skriv Stipendiefonden, på talongen så kommer bidraget rätt. 9

SL-Sunnanlands höstmöte i Trelleborg Hösten hade precis gjort intåg i det skånska landskapet då Storlogen avhöll sitt årliga höstmöte. Löven hade börjat färgas gula, bruna och röda, men fortfarande fanns det gröna trädkronor att se bland höstens i övrigt sprakande färger. Ett femtiotal bröder hade hörsammat kallelsen och många anlände redan tidigt på förmiddagen för att avnjuta en trevlig frukost tillsammans. OÄ-graden SÄÄ Ulf Liljegren öppnade mötet och hälsade alla bröder varmt välkomna till Trelleborg och Druidvillan. Speciellt välkommen riktades till RSMÄ Anders Eriksson, RSV Rolf Mattson och till närvarande ROÄ samt till gästande ämbetsmän från SL Sydborgen. Ett speciell välkommen riktades också till SL Sunnanlands nya Organist, Tommy Andersson. Då det inte fanns någon rec. i denna grad, så blev det istället tillfälle för andra intressanta föredrag samt rapporter från de olika logerna inom Storlogen. RSMÄ Anders Eriksson informerade om IGLD och SGLD och förklarade skillnader och likheter mellan de två internationella grenarna av vår Orden. Han förklarade även vad dessa organisation har för planer i framtiden och hur deras arbete kommer förändras den närmaste tiden. Därefter följde rapporter från de olika logernas representanter. Framtidstro, rekryteringsproblem och lokalfrågor, men även välgörenhet, både rikstäckande och på lokalplanet förklarades. Gemensamma nämnare för de flesta loger var, att det inte är lätt att öka medlemsantalet då flera loger har lokaler som gör att det är svårt att bli fler. Genomsnittet på antalet besökare ligger på ca 50%, vilket de flesta tycker är en acceptabel nivå. Det alla loger vill ha mer av, det är yngre bröder. Hur gör vi för att locka dessa? En diskussion bör tas upp i logernas Brödravårds/Rekryteringsutskottet, snarast. Ringgraden SÄÄ Ulf Liljegren hälsade nytillkomna ringbröder varmt och broderligt välkomna. Därefter fördes under högtidliga former, Kapitelbroder Leif A Jönsson från logen Selene, in i lunden och hedrades med trohetens tecken, den gyllene Ordensringen och bekläddes med regalien för denna grad. Kapitelgraden SÄÄ hälsade återigen alla välkomna och ett speciellt välkomnande riktades till de nytillkomna kapitelbröderna. SÄÄ Ulf Liljegren höll ett anförande om Broderskapet, och om det viktiga, att vi alla skall vårda brödragemenskapen. Så fördes Druidbroder Karl-Erik Olsson från logen Amici in i lunden där han under högtidliga, rituella former upptogs i SL första grad, kapitelgraden. Han bekläddes med gyllene triangeln och regalien som tillhör denna grad. Parentation SOÄ Claes Nilsson förrättade parentation över bröderna OÄ Lennart Harneman, logen Halör, R Lennart Svensson, logen Fingal, OÄ Hans-Göran Olsson, logen Selene, OÄ Bertil Nilsson, logen Nemeton och ROÄ Lennart Peterzén, logen Capella. Alla var bröder som vi minns och saknar. Vila i frid. En tyst stund hölls för att hedra våra bortgångna bröder. Ordens förtjänsttecken RSMÄ Anders Eriksson och RSV Rolf Mattson utdelade under högtidliga former Ordens förtjänsttecken till SMÄ René Lindelöf för hans oegennyttiga druidiska arbete. RSMÄ förklarade att det var synnerligen välförtjänt och framförde lyckönskningar och hälsningar från övriga RSL. 10 Eventuellt SL Sydborgens SÄÄ Mats Månsson framförde ett varmt tack för tre trevliga möten och påpekade det ovanliga i att inte ha recipiender i alla tre graderna. Det lyckönskades recipienderna och det framförde gratulationer till teckenmottagaren. SMÄ René Lindelöf berättade kort om Ordens utbredning och om det skånska projektet att ev. bilda en ny loge på Österlen. Brödramåltid SLFu hade dukat upp till fest när vi kom ned efter mötet. Högtidligt och vackert dukade bord mötte oss och maten som bjöds, serverades med finess av bröder från Storlogens olika loger under ledning av SLv Calle Hansson. Talet till fosterlandet hölls av SM Rolf Svensson och berörde den oroliga situationen runt om i världen, men tryggheten i Sverige. SMÄ René Lindelöf höll talet till recipienderna och SOÄ Claes Nilsson höll talet till teckenmottagaren. Talet från recipienderna hölls av nyvordne ringbrodern Leif A Jönsson som skänkte en tanke och ett tack till hans faddrar för allt stöd han fått, även om de inte finns hos oss längre. Även nyvordne kapitelbrodern Karl-Erik Olsson tackad för den fina ceremonin och tackade även han sin fadder OÄ Christer Persson, för att han övertalade honom att gå med i logen Amici. SMÄ René Lindelöf tackade för teckentilldelning och förklarade att han kände sig både hedrad och stolt. Avslutningsvis tackade RSMÄ Anders Eriksson alla i festlighetsutskottet för utsökt service och mat. Han jämförde även Skåne med Provence och dessa fantastiska Skånska gillen. Och visst kan det väl stämma då jag är säker på att alla Bröderna vandrade hemåt i kvällen, både mätta, nöjda, goa och glada. Precis som en riktig skåning vill att det ska va. OÄ Richard Åström Stipendiefonden behöver Ditt bidrag! Bg 782-1911 Skriv Stipendiefonden, på talongen så kommer bidraget rätt.

Höstmöte i SL Vänerland Sola i Karlstad lyste med sin frånvaro när vi hade Storlogemöte i nämnda stad. Men solens frånvaro hindrade inte den broderliga värmen som mötte de anländande bröderna. Det var dags igen för de olika logernas bröder att samlas för att genomföra ett antal gradgivningar. OÄ-graden SÄÄ Alf Stensson öppnade dagens första möte och hälsade samtliga bröder välkomna. Ett speciellt välkommen till RSM Dan Bergeld. Innan gradgivningen började läste SÄÄ en dikt av Torsten Jönsson Höstsonat. Därefter tågade fyra ringbröder in i Lunden för att hedras med OÄ-graden, Ronny Lundberg, Aquila, Christer Ström, Cynthus samt Robert Mallander och Arne Pettersson, Taliesin. Jan Danielsson, Håkan Canell, Håkan Persson, Per-Arne Viebke, alla Aquila Robert Mallander, Arne Pettersson, båda Taliesin, Ronny Lundberg, Aquila och Christer Ström, Cynthus. Efter den högtidliga ritualen höll SSkr Anders Regnell talet till de nya OÄ bröderna. Tacktalet från recipienderna hölls av OÄ Christer Ström. Innan avslutningen i OÄ-graden spelade SOrg Göran Berg Kärlekens tid av Benny Andersson. Ringgraden Efter lunchen öppnades nästa möte ritualenligt av SÄÄ som hälsade alla gamla och nytillkomna bröder välkomna. Två kapitelbröder, Uno Axelsson, Excalibur och Rolf Råberg, Henry Hurle hedrades med Ringgraden och kan nu stoltsera med Ordensringen. Till de nya ringbröderna talade SSkr Christer Hardenberg, och tack-talet från recipienderna hölls av ringbroder Rolf Råberg. SOrg avslutade mötet med att spela Ingångsmarsch i kyrkan Uno Axelsson, Excalibur och Rolf Råberg, Henry Hurle med sång av Enya. Kapitelgraden Efter en kort paus var det dags för kapitelgradsceremonin. SÄÄ öppnade mötet med värdighet och hälsade alla bröder välkomna till denna gradgivning av inte mindre än sju druidbröder. Från Aquila kom Jan Danielsson, Per-Arne Vibeke, Håkan Canell samt Håkan Persson. Från Camulus Bengt Berg och Ulf Sahlen samt Christoffer Ström från Taliesin. Bröderna fick mottaga sin första SL-grad, Den Gyllene Triangeln. Talet till de nya bröderna hölls av SV Tomas Wenell och tacktalet höll Ulf Sahlen. SOrg spelade nu en melodi ur TV-serien Matador. Under Kapitelmötet rapporterades det från de olika grundlogerna och vad man gör för att öka medlemsantalet samt att få fler bröder att närvara på våra logemöten. Ulf Sahlén, Bengt Berg, båda Camulus samt Christoffer Ström, Taliesin. Det informerades om att nästa Storlogemöte kommer att äga rum den 23 april i logen Camulus lokal i Skövde. Parentation SOÄ Bo Björkman höll en mycket stämningsfull parentation till minne över två avlidna bröder sedan förra Storlogemötet. ROÄ Jan Peterzen logen Capella samt kapitelbroder Bo Mattson logen Excalibur. Avslutningsvis tackade SÄÄ för ett gott arbete under dagen och förklarade Kapitelmötet avslutat. SOrg Göran Berg framförde Värmlandsvisan och därefter tågade bröderna ritualenligt ut ur Lunden. Efterlogen Under ledning Lv Ulf Sundequist, som under hela dagen försett oss bröder med förplägnad, informerades om kvällens brödramåltid samt bjöd bröderna till bords. Under middagen utbringade ÄÄ Ronny Lundberg en skål för Druid-Orden och därefter sjöngs nationalsången. SÄÄ Alf Stensson tackade för den goda maten samt den fina service som bröderna fått under hela dagen, och utbringade ett trefaldigt druidiskt leve. SSkr Christer Hardenberg meddelade att insamlingen till Ordens Stipendiefond gav 1.028 kr. Efter en lång dags högtidliga möten kan SL Vänerland summera att de fått fyra nya OÄar, två nya Ringbröder och sju nya Kapitelbröder. Text: Kjell Dagälv. 11

Framgångsrik rekrytering Druidkvällar hos Arosia i Västerås Logen Arosia balanserar kring att ha 50 bröder vilket vi tycker är för tok för litet medlemsantal. Rekrytering är en ständigt återkommande punkt i ÄK varvid idén med Druidkvällar kläcktes. Upplägget är att träffas under mera informella former och bara umgås, äta gott och lyssna till någon trevlig underhållning. Bröderna med fruar har uppmanats till att bjuda med sig vänner, grannar och arbetskollegor med syfte att visa vilka vi är, visa vad vi normalt gör i en efterloge och visa upp våra fina lokal. Under 2015 har vi genomfört tre Druidkvällar, två i våras och nu senast i september. Vi varje tillfälle har delagandet varit mycket bra med ca 45 bröder, fruar och gäster. Vi har satsat på lokala artister som är välkända och omtyckta både lokalt men även ute i hela landet. Första druidkvällen blev vi underhållna av Stefan Appelkvist och Mikael Wretholm som framförde fina sånger från Frank Sinatras repertoar vilket var mycket uppskattat. Alla sjöng med i refrängerna. Logevärden serverade pyttipanna med tillbehör och snaps vilket ytterligare spädde på stämningen. Andra Druidkvällen gästades vi av Stefan Ryden, känd från svenkstoppen m.m., och alla stämde in de välkända texterna Sofia dansar gogo, vad har du under blusen Rut m.fl. En helt igenom lyckad Druidkväll med glada tillrop, mycket sång och skratt. Flera av de manliga gästerna har efteråt visat stort intresse för att vara med i vår loge och vi räknar med att några av dessa kommer att bli medlemmar innan årets slut. Vi har tidigare fått höra från presumtiva bröder att de kan tänka sig att vara med i en loge men möter visst motstånd från sin käresta på hemmaplan. Medföljande gästande damer har nu fått sett vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för, vilket har gjort att damerna numera är mer villiga att låta sina män vara med i en loge, vilket har varit ett av syftena med Druidkvällarna. Stärkta av framgångarna med Druidkvällarna har vi beslutat att fortsätta med dessa under 2016. Målet för oss är att kunna balansera kring ett medlemsantal om ca 60 bröder - gärna fler. Text: Bernt Warnquist, foto: Peter Beijer NELSON, NYA ZEELAND Information och intresseanmälan Den 6-10 mars 2016 går IGLD World Congress 2016 av stapeln i Nelson, Nya Zeeland. En resa är under planering som kommer att utgå från Köpenhamn. Planen är att göra en rundresa på Sydön efter kongressen. På ut- och hemresan planeras ett stopp i tex. Singapore. Är Du idag inte medlem i IGLD så finns möjlighet att erhålla graden i Nelson. Intresseanmälan till RSM Dan Bergeld, (rsm@druidorden.org) så kommer Du att få ytterligare information. 12

Druidisk verksamhet på Azorerna! Så här fortsatte sedan veckan med dagligt spel varierande mellan Furnas och Batalha. Dock var vi befriade från spel en dag och det var då Tony tog hand om oss och körde oss runt på ön. Vi besökte Tvillingsjöarna, de varma källorna, en ananasodling mm. På kvällen hade tävlingsledningen ordnat en Tapas-kväll, som blev mycket uppskattad. De två sista dagarna var det singelspel och därefter skulle veckans vinnare utses. På 1:a plats bland damerna placerade sig Birgit Lövmo, och på herrarnas 1:a plats placerade sig Sigurd, också han med efternamnet Lövmo. Därefter kunde vi var och en ta del av det dignande prisbordet. Den sista kvällen var vi samlade till en avskedsmåltid på restaurang Talisman och därefter en obligatorisk Irish Coffee på hotellet. Efter en relativt behaglig flygresa på drygt 5 timmar, ser vi Azorernas största ö, Sao Miguel under oss, och strax har vi landat på flygplatsen som ligger nästan mitt i stan. På den stora p-platsen uppenbarade sig Azorernas allt i allo, Tony, och hälsade oss alla välkomna. Han meddelade snabbt och på sitt sätt, taxirörelsen, hotellen, restaurangerna, golfbanorna: Druiderna tillbaka på Ön. Vi installerades på hotellet och inom kort hade vi också fått info om veckans aktiviteter. Redan dagen därefter var det spel och då på Furnas Golf, en trevlig och lättgången parkbana. Givetvis utsågs dagens vinnare och det blev Mr Crashman alias Lars Karlsson, Han blev så glad och lycklig över vinsten, att han underhöll oss fram till midnatt den kvällen! Dagen därpå gick vi vår första runda på Batalha Golf. Nu tror ni givetvis att vi hade inflytande över spelform, spelkompisar mm, Glöm det! Här kom man till en tävlingsvecka där i stort sett allt redan var beslutat av Tävlingsledningen. T o m valet av restaurang hade beslutats av trojkan. Dag tre var det dags för allvaret. Det märktes vid genomgången av regler, vid lottningen och man kunde se en viss frustration hos deltagarna: Hade vi inte semester? Batalha med den tuffa slingan b+c låg framför oss och den var verkligen jobbig att gå. Gå, ja? Utan att nämna några namn så fanns det några som vek ned sig och åkte bil den dagen. Spelformen för dagen var scramble, tre-mannalag, och ingick i veckans summerade tävling. Tävlingsledaren Ulf Tengbrand med vinnarna i dam- respektive herrklassen Birgit Lövmo och Sigurd Lövmo. Vi summerar därmed en utomordentligt fin golfvecka under ledning av Ulf Tengbrand, som assisterades Christer Bernhardsson och Lars Karlsson, och ett stort tack till alla deltagare för fantastisk Druidisk gemenskap under veckan. LK Broder Johnny S Andersson lämnar s redaktion text & bild Göran Lindgren Broder Johnny har förgyllt tidningen med sina filosofiska betraktelser från stirrandet ner i ett hål i isen, väntande på att fisken ska nappa. När det sedan berättas har fångsterna alltid varit stora varpå, jag direkt tänker på Thore Skogman och hans visa om storfiskaren... Vi har också fått del av de vedermödor broder Johnny har haft i samband med behandlingen av prostatacancern. Här har det visat sig att synliggöra av denna gubbasjuka varit mycket bra. Bröderna har mera öppet börjat tala om prostatcancern och vilka alternativa behandlingar som finns. Ett annat viktigt intresseområde för broder Johnny är golfen. Eftersom ingen annan i redaktionsgruppen har denna böjelse har det varit naturligt att broder Johnny varit tidningen förlängda arm. Resultatet har blivit initierade texter med bra bilder. Vi får inte glömma intresset för helsingeskogarnas mörkaste skrymslen. Broder Johnny har med sin lätt burleska framtoning delat med sig av de skrönor han letat fram på bibliotek och hembygdsgårdar. Det har blivit måleriska beskrivningar i viftande med kniv, uppfriskande slagsmål och konsten att hålla en apparat kokande. Det som nu händer är väl att broder Johnny kommer att fördjupa sina kunskaper i konsten att tillverka en senap - med eller utan alkoholhaltiga drycker. Bröder runt om i landet har med välbehag fått ta del av hans senapstillverkning. Kan tänka mig att hustru Laila på Spruthusgränden i Söderhamn kommer att sakna alla synpunkter och påpekande över tingens djävlighet när datorn inte fungerar som broder Johnny vill. Broder Johnny har lovat att när andan faller på fortsätta med sina skriverier. Broder Johnny Från redaktionen tackar vi dig för dessa åtta år av broderlig samvaro. Kontakterna upphör inte genom ditt avhopp från redaktionen. 13

Möte med kelte Text Caj Söderberg Den säregna byn O Cebreiro Här är det dimmigt nio av tio, dagar säger den man som tillreder vårt kaffe på byns säregna kafé efter en outtalad fråga från oss om den dimridå som omger byn. Det är nog en fråga han fått många gånger. Kanske av de som kommit för att uppleva kylan efter alla de hundratals invånare som dödades här av britter i början av 1800-talet i samband med självständighetskriget. Kalksten och skiffer utgör grundelementen i kaféet liksom de flesta av byns byggnader inklusive kyrkan. Byggnaderna, som är byggda i sten, har ofta lite ovala eller runda former och har halmtak. I ett av husen finns ett etnografiskt museum där man kan lära sig mer om kelterna. Husen som ligger här är återuppbyggda men de vittnar om ett samhälle som låg här långt före romarna. Byggnadsformen härstammar från kelterna som vi hittar de första spåren efter här. Kelterna förknippas ju oftast med Scottland, Irland, Wales och Frankrike. Men de har också i lika stor grad satt sin prägel på nordöstra Spanien och i synnerhet Galicien. För övrigt bodde Asterix och flera av seriefigurerna, som var just galler, här i Pallozas. Historien Vi skruvar tillbaka klockan till 900-700 år f.v.t. (före vår tidräkning). Det är under denna tid kelterna kom från det som idag är Östfrankrike, Sydtyskland och Österrike. De grundade de första egentliga kulturområdena norr om Alperna. De hade en säregen kultur. De skapade smycken i guld och brons, de tillverkade vapen, skulpturer och brukskonst, ofta rikt dekorerade med geometriska mönster, fantasifulla figurer eller uttrycksfulla ansikten. Senare forskning, av bl a italienaren Francesco Benozzo, pekar på att den keltiska civilisationen Bostadshus i byn med en gammal keltisk skulptur på vakt. 14

rna i Galicien Delar av byn O Cebreiro inte skall ha börjat i Centraleuropa utan från just Galicien i Nordvästra Spanien. Han grundar sin forskning på att många stendös av keltiskt ursprung vid den spanska atlantkusten är betydligt äldre än de man funnit på de brittiska öarna. Men vi håller oss kvar vid den tidigare teorin att kelterna spred sig till stora delar av Centraleuropa i samband med den stora folkvandringen och allmän påverkan, alltså en form av tidig globalisering. Deras spridning har också påverkats i samband med strider och invasioner, och inte minst av sammandrabbningar med romare. Kelterna tog sig till den Iberiska halvön, nuvarande Spanien. Här bodde redan en ursprungsbefolkning, ibererna. De höll sig i de södra och östra delarna av halvön där de redan haft bekymmersamma besök av bl a fenicierna. Så kom alltså kelterna och knackade på vid Pyrenéerna. Vi en tidpunkt i historien stötte de två folkslagen samman någonstans på halvön. Men var? Det exakta svaret lär vara i Galiciens dimma. Kelterna och Castros De tros ha stridit under ett antal år varefter de började umgås mera fredligt med varandra. Efterhand blandas de båda etniska grupperna ut och det uppstår ett tredje folkslag, de som vi känner som keltiberer, vars språk kallades keltiberiska. Här frodades ett sammanslaget samhälle med städer som kelterna byggde upp som i deras förmodade ursprungsländer. De kalllade dem ursprungligen oppida medan de med tiden kom att kalla dem castros i Galicien. Det finns flera ruiner efter dessa städer i Galicien men även i Asturien, provinsen León och i norra Portugal. Slutet på sagan Ett par århundraden efter v.t. anlände som bekant romarna som förändrade den hittills kända världsbilden. Nordspanien var inget undantag. Det blev slutet för kelterna, ibererna och keltbererna och så småningom försvann också deras språk. De sista som talade keltiska lär ha levat så sent som på 1400-talet. Det enda ursprungliga spanska språk som undgått de latinska tentaklerna är baskiskan i norra Spanien. Baskerna är ett folk som okuvligt stått emot romerska, muslimska och kristna arméer. De har ett språk vars ursprung fortfarande lär vara ett mysterium för språkforskare. 15

Julbocken Text, Caj Söderberg I alla tider har bocken varit symbol för kraft och fruktsamhet. Åskguden Tors vagn drogs t ex av två odödliga bockar. Ända från Norden och ner i Europa var bocken det djur som förknippades med åkerns fruktbarhet. Den förkristna julen var framför allt en äringsfest, dvs en årsfest knuten till grödan. Julen firades kring vintersolståndet, när midvinternatten var som mörkast. Syftet med många riter var att från den nybärgade skörden rädda över växtkraft till nästa års gröda. Den sista kärven hade i detta sammanhang en alldeles särskild, magisk betydelse. Denna kärve, äringsneken, formades på sitt särskilda sätt och sparades till julen. Då användes den i jul-lekarna och gick under olika benämningar, som jultyppan och julbocken. Julbocken symboliserade skördeanden som man skulle hålla sig väl med. Men bocken har även en mer diabolisk sida. Djävulen brukar ju i allmänhet avporträtteras med bockhorn och bockfot. S:t Nicolaus var medeltidens mäktigaste helgon i de katolska länderna. Redan på 1000-talet förekom upptåg där man, på Menlösa barns dag, klädde ut en korgosse till biskop och dramatiserade Nicolaus mirakler. Här kommer så småningom en fjättrad bockgestalt in, symboliserande att Nicolaus bl a hade makt att hålla djävulen under kontroll. Reformationen med dess utrensning och nedsvärtning av de katolska helgonen satte stopp för Nicolausupptågen. Utanför kyrkan överlevde dock S:t Nicolaus. Långt senare dyker han upp, nu i rollen som julklappsutdelare under namnet Santa Claus. Reformationen är förmodligen också orsaken till att rollen som utdelare av julgåvor i en del protestantiska länder övergår till någon av de figurer som Nicolaus hade i sitt sällskap. I Holland blev det Svarte Petter - han blev sotig när han klättrade ner genom skorstenen. I Sverige blev det bocken. Bocken har lång tradition i svenskt julfirande. Från alla delar av landet finns uppgifter om denna både älskade och fruktade figur. Han dök upp utklädd till bock med horn och ansiktsmask och med en fårskinnsfäll över kroppen. Han kunde ha sällskap med andra utspökade personer, både julspöken och stjärnbärare och Judas med pungen. Sådana sällskap brukade komma annandag jul. Vi hade också traditionen med stjärngossarna som gick runt i gårdarna och sjöng i utbyte mot gåvor i form av bröd, fläsk, ost, brännvin och pengar. Stjärngossarna symboliserar de tre vise männen som följer stjärnan till Betlehem. Även här var bockfiguren med. Hans uppgift var att med sina galna krumsprång få folk på gott humör så att gåvorna blev rikliga. I stället för djävulsfigur verkar den svenska julbocken mer vara ett skogsväsen, som när julen nalkades flyttade allt närmare människornas boningar, för att på julafton osynlig befinna sig inne i huset. När julklappar började bli vanliga i de adliga och högborgerliga familjerna vid slutet av 1700-talet behövde man en julklappsutdelare. Den bråkiga och älskade bocken fick rollen som frambärare av gåvorna. Det gällde att hålla sig väl med julbocken för att få ett lyckosamt nästa år (här lever mycket tydligt den hedniska skördeanden kvar). Föräldrarna utnyttjade även julbockens anskrämlighet till att injaga respekt i barnen. Det hette att julbocken skulle komma och stånga dem om de inte var lydiga. Denna sedelärande egenskap hos julbocken bidrog säkerligen att den i början på 1800-talet blev utdelare av julklapparna. Finns det några snälla barn här? Fortfarande hundra år senare är det bocken som kommer med julklapparna i Alice Tegners sånger och Elsa Beskows välkända sagobok Petters och Lottas jul. Men strax efter sekelskiftet 1900 blir det allt vanligare att tomten delar ut presenterna medan bocken kan vara den som bär julklappssäcken. Av alla julbockstraditioner är det i dag nästan bara halmbocken, vackert omlindad med röda band, som lever kvar. Där den står som prydnad vid julgranen röjer den inte mycket om sitt brokiga förflutna. 16

Det Värdebaserade Ledarskapet, VBL av Per Larsen, SÄÄ i SL Östanland Ledarskap är ett ämne som blir alltmer intressant i samhället. Det läggs stor vikt, i ordenssällskap, organisationer och företag, vid att cheferna/ledarna skall ha en god ledarskapsutbildning. Forskning i ämnet ledarskap startade i början av 1900-talet som en effekt av industrialismen. Sedan dess har det fokuserats på olika kriterier kring hur en ledare skall vara och vad han skall kunna för att föra sin verksamhet framåt. Kort kan det beskrivas enligt nedan: En ledares Egenskaper, början av 1900-talet Ledarens Beteenden, mitten av 1900-talet Situationsanpassat ledarskap, slutet av 1900-talet. Det visade sig att det inte finns en specifik ledarstil som är bäst under alla omständigheter. Den ledarskapsmodell som började vinna allt mer gehör vid det senaste sekelskiftet och under de första åren under 2000-talet, understryker vikten av ett Empatiskt eller Värdebaserat ledarskap. Relationen mellan ledaren och medarbetaren betonas och där betydelsen av gemensamma värderingar lyfts fram. Föds man till ledare? Det är en svår fråga som troligen är en myt, även om det forskas kring barn och ledarskap redan på dagis. Likaså beskrivs i litteraturen om kloka män och kvinnor som varit goda ledare, men hur blev de det? Förmodligen på grund av erfarenheter, sunt förnuft, kunskap om människors beteenden, viljan att lyckas med sitt ledarskap m m, m m. Kunskap är makt är ett känt begrepp inom SVENSKA DRUID-ORDEN och det behövs kunskap för att kunna utföra ledarskap. Med sunt förnuft kommer vi långt, men det är också viktigt att få relevant information i ämnet, för att på så sätt kunna undvika kända misstag.. Ledarskapsfrågan har på senare tid diskuterats på alla nivåer i vår Orden och SÄÄ - kretsen föreslog Ordensledningen att skapa information i ämnet. Verksamheten inom Druidorden bygger bland annat på Broderskärlek och Brödravård och därför är det empatiska ledarskapet eller det Värdebaserade Ledarskapet, som bygger på medkänsla och empati ett ledarskap som kan passa in i vårt sätt att arbeta inom Orden. Som ett led i att ge information om en form av ledarskap, som stöd åt ämbetsmän på alla nivåer, beslöt Ordensledningen att beskriva VBL relaterat till vår Ordens värdegrunder och därefter pröva informationen i en Tankesmedja Ledarskap. Ett ledarskap som är baserat på värderingar: Ökar respekten för ledaren bland organisationens medlemmar, Underlättar goda och långa relationer med organisationens medlemmar Främjar den demokratiska beslutsprocessen Ledarskapet sker i interaktion med organisationens medlemmar Ökar engagemanget hos bröderna Ledarskap handlar om att få ämbetsmännen att med beslutsamhet och entusiasm sträva mot samma mål. Ledare blir du genom ditt sätt att vara och hur du påverkar andra. Ditt ledarskap formas i dina relationer till framför allt dina ämbetsmän. Den som vill att medarbetarna ska vara ansvarsfulla, bör behandla dem som ansvarsfulla bröder. Dessa goda exempel har vi ibland annat i Merlins lärdomar och andra delar av våra ritualer. Underlaget om VBL behandlades som grupparbeten under Ordensledningens utbildningskonferens i Linköping hösten 2014 med deltagare från Ordensledningen och representanter från samtliga Storloger med flera. Mottagandet av informationen och resultatet av arbetet blev mycket positivt varvid Ordensledningen beslutade att förorda VBL som en lämplig ledarskapsmodell för Svenska Druid-Orden. Underlaget har dels införts i den nya Utbildningspärmen uppslag 5, dels lagts in på Ordens hemsida under rubriken Formulär och hjälpmedel och därunder Dokument för Grundloger. RSÄÄ har gett information i ämnet i SDT nr 3 2015. Det är nu fritt att prova ledarskapsmodellen. Som ämbetsman får Du tillgång till ett underlag som beskriver en ledarskapsmodell och Du får en erfarenhet av VBL och kan praktisera Dina inhämtade kunskaper och erfarenheter. Du får en trygghet i ditt ledarskap med Ordensledningen som stöd. Alla SL och GL har fått underlaget och är disponibelt för alla bröder som är intresserade. Ämnet bör vara relevant för ideella inslag i GL. Lycka till. En del positiva omdömen har inkommit från bröder som läst underlaget. Ett exempel: ÄÄ i logen Carnac, Jonny Sundin har läst underlaget i utbildningspärmen och skriver: Det var mycket intressant och informativt och gav konkreta anvisningar/råd i den mycket svåra rollen som ledare. UTBILDNINGS PÄRMEN - ett levande dokument för det guldkantade logearbete! 17