STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7
FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT. 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. H a llb e r g... I 933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 jantiari 1934. 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935 1935 4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalmar år 1935 av N. von Matern... 1936 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1936.. 1936 6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1937 1937
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 L å N D E T S V Ä G IN G E N JÖ R E R hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1937. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar): Till denna grupp hänföras gatsten, högvärdig cementbetong samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. Grupp II (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar): Till denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter de bindemedel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. Till grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong samt cementbetong, utförd i mager blandning och bearbetad genom vibrering, s. k. vibrobetong. Grupp III: Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande pågrusning. Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 framgår av tabell 2, längden angiven i km. A v tabel-
Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar G r u p p I. Län Storgatsten Smågatsten Cementbetong Sandasfalt Topeka Grov asfaltbetong Tjärbetong Amiesite Essenasfalt Andra beläggningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Stockholms... 6-s IO.5 20.9 2.8 7-4 17.4 5.6 51-5 I.i 2.1 Uppsala... 5-9 - 1.9 0.9 2.2 Södermanlands... 13.6 6.9 2.7 24.6 1.0 12.8 I.i Östergötlands.... 13.2 17.8 7.2 19.8-6.2 Jönköpings... 4.6 10.3 0-3 Kronobergs... 2.3 9.0 Kalmar.. 0.4 7.0 Gotlands... 7-* - Blekinge... 65.2 2.1 0.6 Kristianstads.. 8.2 12.4 1 5*9 0.2 IO5.3 0.2 I.9 21-3 16.0 Malmöhus... 1.0 81.3 72.7 4*3 70.8 19.0 I.o 3.8 1-5 2.1 H a lla n d s... 34.0 36.4 10.9 9.8 14.4 Göteborgs o. Bohus 7-5 0 00 00 5-3 O.i Älv sborgs.. 7-9 1.6 5-9 9-7 16.3 Skaraborgs... 3-4 I 1.2 Värmlands... 2.6 1.5 I.o 57.2 0.1 Örebro... 6.4 3.6 6.2 0.8 9.4 Västmanlands... 1.0 9.2 Kopparbergs.. I 0 3-4 37.6 27-7 2.1 0.3 G ävleborgs... 3.2 10.8 5.2 Västernorrlands.. 10.3 6.3 0.5 Jämtlands., 0.6 - I.o Västerbottens.... 0-3. Norrbottens.... -- 5- Summa väglängd 24 352 201 41 324 39 53 58 149 47 i jan. 1936.. 23 293 1*7 39 218 37 3i 60 102 40 1935.... 24 201 124 28 121 39 10 6l 50 3i 1934.... 24 171 98 26 75 39 1 66 34 3 1933.. 25 154 78 24 49 38 1 7i 26 3 1932.,. 24 143 5 21 24 38 1 72 24 2 1931... 19 133 39 14 14 36 1 52 16 1 1930 - -.. 19 III 21 9 6 36 1 2 8
i Sverige den 1 januari 1937, längd i km. G r u p p II. G r u p p III. Grupp IV. Summa väglängd Asfaltmakadam Tjärmakadam Emulsionsmakadam Cementmakadam Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grusoch makadamvägar 11 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 18 1 9 2 0 2 T IO9.2 43-3 26.9 86.8 2-5 19 I I 054 1456 2 924 5.2 4-7 2.4 1.0 2.0 827 I 184 2037 17.6 0.6 0.2 2.3-1047 i 359 2489 22.1, 4-6 20.6 i.i V 9 I 207 2 862 4 208 10.0 1.0 900 3 439 4 365 4.6 15.6 1.8 ~ 521 665 2 368 3 587 8.9 2.0 27.8 8.6 i 393 2 287 3 735 0.9 0.6 0.2 0.5 300 1 126 1 435 3-4 5.2 1-5 130 400 768 1 390 55-7 31.1 13.4 12.3 2-5 203 1 551 1 324 3 374 168.3 134.4 56.2 6-3 2.4 IO.i 45 1273 1978 3 931 17.6 2.7 28.1 4.2 0.6 44 565 14 53 2 221 29.8 18 1 093 1 130 2 372 39-9 188 1 487 3 261 5 017 7-1 2.1 7.0 2.2 2 023 1 740 3 796 27.1 5 130 1340 2 551 4 1 1 6 3.0 7 -i 1.2 1-5 1 248 1 317 2 604 95 1 326 902 2 333 9.8 2.1 8.2 11.7 0.3 25 1 500 2 254 3883 2.3 94 1 570 1 380 3 066 3-i 27.8 0.6 1 i.i 22.9 316 1 591 2496 4 486 2.2 5*2 370 631 3 15 9 4 16 9 1 3 9-7 0.3 1.4-900 0 00 6733 3-5 14.7 2.6 0.8 2 603 3 324 5 954 440 290 326 7 150 62 463 176 7 28494 50938 84225 328 233 295 7 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592 308 146 267 7 59 5 791 610 16435 61 738 81055 217 90 216 7 43 6 509 720 12 69 [ 64 283 79 319 164 52 154 7 9 7 90 5 5 8 262 68 448 7 8 16 7 126 24 i n 6 4 463 4 307 71 531 76971 97 24 67 6 4 192 1 982 73 170 75 867 34 7 28 6 5 35 35 73 433 74 in
Fig. i. Utvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren 1935 3 6. len framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år 1936.1 Sammanlagda längden av vägar, som försetts med permanent eller halvpermanent beläggning eller behandlats med dammbindande medel, var under år 1936 ca 33.300 km, motsvarande ca 39.5 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffra utgjorde år 1929 ca 0.9 %, 1930 ca 3.6 %, 1931 ca 7.1 %, 1 Utvecklingen har varit något större, än tabellen visar, enär vissa belagda vägar under året inkorporerats med närliggande stad och ej längre redovisas bland landsbygdens vägar, som statistiken gäller.
G r u p p i jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 S k i l l n a d 1930 1931 1931 1932 19 32-1933 1933 1934 1934 1935 1935 1936 1936 1937 V ä g lä n g d i km. Grupp I : (huvudsakligen permanenta beläggningar) 1 213 325 399 469 537 689 I OIO I 288 + 112 + 74 + 70 -f 68 + 152 -f 321 + 278 Grupp II: (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar)... 80 198 271 393 579 792 I 003 I 275 + I l 8 + 73 + 12 2 + 186 + 213 + 211 + 272 Grupp III: dammbundna grusvägar... 385 2 174 4 770 8857 13 920 17 836 24 297 30724 + 17 8 9 + 2 596 + 4 087 + 5 063 + 3 916 4-6 461 4 6 4 2 7 Grupp IV : vanliga grus- och makadamvägar... 73 43 3 73 170 7 i 531 68 448 64 283 61 738 56 282 50938 263 16 3 9 3 083 4 16 5 2 545 5 456 5 344 Summa väglängd... 74 m 75 867 7 6 9 7 1 7 8 1 6 7 79 319 8l 055 82 592 84225 + 1 756 + 1 104 + 1 196 + 1 152 4-1736 + 1537 4-1633 1 Här ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.
i9 32 ca 12.4 %, 1933 ca 19 %, 1934 ca 24 % och 1935 ca 32 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp framförallt på de hygroskopiska sakerna. Den väglängd, som behandlats med hygroskopiska salter, var under 1936 ca 28.500 km, vilket innebär en ökning sedan föregående år med ca 6.200 km eller 28 %. Det förefaller dock ej sannolikt, att alla de vägar, som behandlats med hygroskopiska salter, kunnat hållas fullt dammfria. Den under år 1935 inträdande tillbakagången i längden oljebehandlade vägar har fortsatt under 1936, medan användningen av sulfitlut har ökats avsevärt. Beläggningar, tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggningar, utgöra nu ca 1.5 %, grupp II, huvudsakligen halvpermanenta beläggningar, likaledes ca 1.5 % av landsbygdens allmänna vägar. De båda grupperna I och II ha under 1936 ökats i ungefär samma grad. Väglängden smågatstensbeläggningar har under 1936 ökat med 59 km (1935 92 km), cementbetong med 34 km (1935 43 km), topeka med 106 km (I935 97 km) och essenasfalt med 47 km (1935 52 km). Topeka och essenasfalt utlägges vanligen i form av tunna slitlager på bindlager av indränkning eller asfaltbetong. Tjockleken hos slitlagret är i regel 2 3 cm för topeka och ca 1 cm för essenasfalt. Sammanlagda längden av de båda sistnämnda beläggningarna har under 1936 ökat med ca 50 %. Tjärbetong visar en ökning av 22 km under 1936 (21 km under 1935). Under rubriken»andra beläggningar» inom grupp I har bl. a. upptagits KH-beläggning, vilken under året ökats med 7 km och den 1 januari 1937 utgjorde sammanlagt 43 km, samt colprovia (2.5 km den 1 januari 1937). Samtliga bituminösa beläggningar, upptagna under grupp II, utvisa ökning under 1936. Denna ökning är mest framträdande för asfaltmakadam, som ökat med 112 km. Ytbehandling av grusvägar med asfalt eller tjära har ökats med 42 km. Under rubriken»andra beläggningar» inom grupp II hava upptagits tjärbetongmakadam ( 16 km den 1 januari 1937), emulsionsbetong (9 km), hyvelblandning (12 km), vibrobetong (6.5 km) och holterbetong (1 km). En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar. Tabell j. L ä n V ä g 1 ä n g d i k m G r u p p I G r u p p I I G r u p p I I I I + I I + I I I M a l m ö h u s... oo O-s vo 378 (9.6) 1 3 l S ( 33-5) 1 954 ( 5 0 ) S t o c k h o lm s.. 1 2 6 (4.3) 2 6 9 ( 9.2 ) 1 74 ( 37) 1 469 (51) K r is t ia n s t a d s. l 8 l ( 5.3 ) 1 1 5 (3 4) 1 754 ( 5 2 ) 2 O JO ( 6 l ) H a l l a n d s... I 0 6 ( 4.7 ) 5 3 (2-4 ) 609 (27.5) 7 68 ( 35) G ö t e b o r g s o c h B o h u s... IO I ( 4.2 ) 3 ( 1-3 ) 1 n i (47) 1 2 4 2 ( 53) S i f f r o r in o m p a r e n t e s a n g iv a lä n g d e n i % a v v ä g n ä t e t in o m r e s p. lä n. Stockholm 1937 Ivar Hseggströms Boktr. A. B. 371323