Invandrares företagande

September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige

Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00 eller på Nuteks hemsida www.nutek.se/publikationer. På hemsidan finns information om Nuteks trycksaker. Den här broschyren kan även hämtas hem som pdf-fil eller som OH-bilder från www.nutek.se/invandraresforetagande Har du frågor om Nuteks arbete med att främja invandrares företagande, kontakta gärna: Vukica Bosnjak, Nutek, telefon: 08-681 92 25. e-post: vukica.bosnjak@nutek.se Har du frågor om denna publikation, kontakta gärna: Maria Corell, Nutek, telefon: 08-681 65 96. e-post: maria.corell@nutek.se Sammanfattning Småföretagen får allt större betydelse för sysselsättningen och tillväxten i svensk ekonomi. En betydande del av företagen startas och drivs av personer födda utomlands. Ungefär vart åttonde småföretag drivs och fler än vart sjunde nytt företag startas av en utlandsfödd person. Företagandet bland den invandrade befolkningen uppgår uppskattningsvis till 70 000 småföretag och det årliga tillskottet är upp emot 7 000 nya företag. Likheterna mellan småföretagare födda utomlands och företagare födda i Sverige är större än skillnaderna. De utlandsfödda är dock något yngre och mer välutbildade. De svenskfödda driver i sin tur något större företag med avseende på antal anställda och omsättning. Utlandsfödda företagare verkar oftare inom handel, hotell och restaurang och främst i storstadslänen. Svenskfödda företagare leder oftare företag inom tillverkning och byggverksamhet och är mer jämnt fördelade över landet. Utlandsfödda småföretagare är mer positiva till att låta det egna företaget växa och till att anställa fler jämfört med svenskfödda företagare. De utlandsfödda upplever dock jämförelsevis fler hinder för detta, såsom svårigheter att få lån. 2

Vem räknas som invandrare? Det finns flera definitioner av invandrare och vi har valt att i denna broschyr redovisa företagandet bland personer födda utomlands och jämföra det med företagande bland personer födda i Sverige. Den officiella statistiken redovisas ofta uppdelat på födelseland. Född utomlands: Person som är folkbokförd i Sverige men som är född i något annat land. Ibland används en annan definition av invandrare i den officiella statistiken, nämligen utländsk bakgrund. Se definitionerna nedan: Utländsk bakgrund: Person folkbokförd i Sverige som är född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Svensk bakgrund: Person som är född i Sverige med en eller två svenskfödda föräldrar. För information om de statistiska källorna som används som underlag i den här broschyren, se fakta om statistiken på sid. 35. Stort intresse för invandrares företagande Intresset för invandrares företagande väcktes först på 1990-talet. Det ena skälet var det generellt ökade intresset för entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk tillväxt i Sverige. Det andra skälet var den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för den invandrade befolkningen. Invandrares företagande sågs som en lösning på arbetsmarknadssituationen och som ett bidrag till landets ekonomiska tillväxt. I dagens näringspolitik betonas vikten av att fler människor startar och driver företag i Sverige, vilket kräver att hela befolkningens kompetens och initiativkraft tas till vara. Särskilda insatser görs för att skapa bättre förutsättningar för och ett ökat företagande hos personer med utländsk härkomst. Åtgärder vidtas för att komma till rätta med svårigheter specifika för invandrare som driver företag, såsom svårigheter att få finansiering, att teckna kontrakt för affärslokaler och försäkringar med mera.

Insatser för att främja invandrares företagande Nutek ger årligen Insamlingsstiftelsen IFS (Internationella Företagarföreningen i Sverige) rådgivningscentrum ett verksamhetsbidrag för att stimulera till ökat företagande bland personer med invandrarbakgrund och till ökad kompetens hos företagare med invandrarbakgrund. IFS integreras under 2007 med ALMI Företagspartner AB, vars utlåning till invandrare ska öka framöver. Antalet lån till invandrare ska överstiga andelen invandrare i företagsstocken och bland nyföretagarna. Integrationen av verksamheterna ska medföra att fler personer med invandrarbakgrund ska få rådgivning via ALMI vid start eller utveckling av företag. Nutek arbetar med att sprida information och kunskap om invandrares företagande till näringspolitiska aktörer och finansieringsaktörer. Denna broschyr är ett led i detta arbete. Sverige har en internationell befolkning Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en förhållandevis stor utlandsfödd befolkning. Idag är över 1,1 miljoner människor i Sveriges befolkning födda i ett annat land. Det motsvarar ungefär var åttonde person. De yngre generationerna består av en större andel utlandsfödda, var sjätte person i arbetsför ålder (20 64 år) är idag född utomlands. Invandringen till Sverige tog fart efter andra världskriget och sedan dess har den utlandsfödda befolkningen sexdubblats. Förenklat kan man säga att invandringen har gått från att möta den svenska arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft till att möta flyktingars akuta behov av ett nytt samhälle att leva i. Det innebär att över tid har sammansättningen av den utlandsfödda befolkningen, både vad gäller födelseland och invandringsskäl, förändrats. Idag kommer de tio största grupperna av utlandsfödda i tur och ordning från Finland, det forna Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Iran, Polen, Norge, Danmark, Tyskland och Turkiet. 7

Invandrare på dagens arbetsmarknad Från att ha haft likartade nivåer som den svenskfödda befolkningen på sysselsättning och arbetslöshet, har arbetsmarknadssituationen för personer med invandrarbakgrund försämrats avsevärt sedan 1970-talets mitt. I samband med den ekonomiska krisen vid 1990- talets början ökade skillnaderna i arbetsmarknadsdeltagande ytterligare mellan den svenskfödda och den utlandsfödda befolkningen. Först i slutet av 1990-talet skedde en återhämtning av sysselsättningsgraden hos utlandsfödda, men den är än idag betydligt lägre än hos svenskfödda. Sysselsättningsgraden var 81 procent bland svenskfödda och 64 procent bland utlandsfödda år 2005. Det är särskilt bland utlandsfödda kvinnor som sysselsättningsgraden är låg. Bland dem som är sysselsatta på arbetsmarknaden är det något vanligare att driva eget företag bland personer födda utomlands jämfört med personer födda i Sverige. I dag är var nionde utlandsfödd egen företagare, att jämföra med var tionde svenskfödd. Bland män födda utomlands är 15 procent företagare jämfört med 14 procent bland män födda i Sverige. 7 procent av de utlandsfödda kvinnorna är företagare, jämfört med 5 procent av de svenskfödda kvinnorna. Nästan 60 000 företagare är födda utomlands Ungefär var tionde svenskfödd och var nionde utlandsfödd sysselsatt på den svenska arbetsmarknaden är alltså företagare. Det innebär att cirka 430 000 personer räknas som företagare idag (År 2006. Anmärkning: inklusive medhjälpande hushållsmedlemmar). Av dessa är 59 000 födda utomlands. Majoriteten är män, 41 000. Det finns alltså 18 000 utlandsfödda kvinnor som är företagare idag. De flesta utlandsfödda företagare kommer från Europa, varav hälften från de nordiska länderna. Näst flest kommer från Asien. Hur vanligt det är att vara företagare, jämfört med anställd, varierar mellan olika grupper av utlandsfödda. Företagande är allra vanligast bland personer födda i Asien och Oceanien, varav 18 procent är företagare. Näst vanligast är det bland födda inom EU15 samt Nordamerika, varav 15 procent är företagare. Bland de nordiska invandrarna är företagarandelen nästan densamma som bland svenskfödda, cirka 9 procent. Bland födda i Afrika och övriga Europa är företagarandelen cirka 7 procent. Lägst företagarandel, 5 procent, finner vi bland födda i Sydamerika.

Rekordmånga nya företag startas av utlandsfödda De senaste tre åren har nyföretagandet i Sverige nått rekordhöga nivåer. Det gäller såväl antalet nya företag startade av personer födda i Sverige som antalet företag startade av personer födda i ett annat land. År 2006 startades närmare 7 000 nya företag av personer födda utomlands. Tidigare år har uppgifterna avseende födelseland i nyföretagandestatistiken haft stora brister, men ungefär en sjättedel av de nya företagen har startats av utlandsfödda. Bland de utlandsfödda nyföretagarna har kvinnorna utgjort ungefär en tredjedel den senaste tioårsperioden. Det är en något högre andel kvinnor än bland nyföretagarna födda i Sverige. Flest nya företag startas av personer födda i Asien och Oceanien. Näst flest företag startas av personer födda i övriga Europa (länder som ej ingår i Norden och som saknar medlemskap i EU). Många företag startas även av personer födda i Norge, Danmark, Finland och på Island. Minst antal nya företag startas av födda i västländerna USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Nyföretagarna födda i Afrika och Latinamerika är också få, men något fler än nyföretagarna födda i västländerna. Figur 1. Nyföretagare, utlandsfödda och svenskfödda, år 2006 2 1 Född utomlands Född i sverige Bortfall Källa: ITPS, Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 Figur 2. Småföretagare, utlandsfödda och svenskfödda, år 2005 Född utomlands Född i sverige 12 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 10 11

Män födda utomlands driver företag i andra branscher än män födda i Sverige I figur 3 visas vilka branscher dagens småföretagare, uppdelade på både födelseland och kön, är verksamma inom. Uppdelningen på kön är gjord med tanke på att kvinnor och män delvis driver företag i olika branscher. Kvinnor födda utomlands och kvinnor födda i Sverige är etablerade i ungefär samma branscher, främst inom handel, hotell och restaurang, finans- och företagstjänster samt utbildning, hälso- och sjukvård, andra tjänster. Det är också inom dessa tre branscher som fler än nio av tio kvinnliga nyföretagare, oavsett födelseland, startar sina företag. Vid en jämförelse av män födda utomlands med män födda i Sverige som driver småföretag kan vi konstatera att skillnaderna i branschtillhörighet är betydligt större än bland kvinnor. Utlandsfödda män driver i högre grad företag inom handel, hotell och restaurang och i lägre grad inom byggverksamhet och finans- och företagstjänster jämfört med svenskfödda. Även inom tillverkning driver utlandsfödda mer sällan företag. Dessa branschskillnader återspeglas i nyföretagandet bland män. Figur 3. Branscher som utlandsfödda och svenskfödda kvinnor och män drev småföretag i år 2005 utbildning, hälsooch sjukvård, andra tjänster Finans- och företagstjänster transport och kommunikation Handel, hotell, restaurang Byggverksamhet tillverkning Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 kvinnor, födda i sverige kvinnor, födda utomlands Män, födda i sverige Män, födda utomlands 0 10 20 30 40 50 Procent 12 13

Utlandsfödda småföretagare verkar främst i storstäderna Nästan två tredjedelar av den utlandsfödda befolkningen är bosatt i något av de tre storstadslänen. Som visas i figur 4 är det också i storstadslänen och i näraliggande län som störst andel av småföretagen drivs av utlandsfödda. I Stockholms län drivs 18 procent av småföretagen av utlandsfödda. I Uppsala, Södermanlands, Skåne, Västra Götalands och Västmanlands län drivs 13 procent av småföretagen av utlandsfödda. Den minsta andelen småföretag som leds av utlandsfödda finns i Gotlands, Dalarnas och Jämtlands län. figur 4. Andel utlandsfödda bland befolkningen och bland småföretagarna per län, år 2005 stockholms län uppsala län södermanlands län östergötlands län jönköpings län kronobergs län kalmar län gotlands län Blekinge län skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län örebro län Västmanlands län Dalarnas län gävleborgs län Västernorrlands län jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län andel av befolkningen andel av småföretagare 0 5 10 15 Procent Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 och SCB:s statistikdatabaser. 14 15

Enskild firma vanligast bland utlandsfödda och aktiebolag vanligast bland svenskfödda Vad gäller företagets juridiska form är enskild firma vanligast bland utlandsfödda småföretagare. Svenskfödda småföretagare driver främst eget aktiebolag, se figur 5. Handelsbolag förekommer ungefär lika sällan bland utlandsfödda som svenskfödda. Figur 5 Utlandsfödda och svenskfödda småföretagares val av juridisk form år 2005 Utlandsfödda småföretagare svenskfödda småföretagare Valet av juridisk form styrs av flera olika saker, till exempel kapitalbehov och företagsstorlek. Detta hänger vanligtvis ihop med i vilken bransch företaget är verksamt. 2 12 11 enskild firma Handelsbolag aktiebolag enskild firma Handelsbolag aktiebolag Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005. Anm: endast företag som drivs i någon av dessa tre juridiska former är med i undersökningen. 16 17

De flesta svenska företag är små De flesta företagen i Sverige är små. Ungefär två av tre företag är soloföretag, 99 procent av företagen har färre än 50 anställda och betecknas därmed som småföretag. Ungefär hälften av alla småföretag har högst en sysselsatt på heltid i företaget. Det finns några skillnader i sysselsättning i småföretag som leds av personer födda utomlands och småföretag som leds av personer födda i Sverige. Småföretagare födda i Sverige driver oftare sitt företag på deltid. Det är också något vanligare bland småföretagare födda i Sverige att ha fler än fem heltidssysselsatta. I gengäld har utlandsfödda småföretagare oftare mellan en och fem heltidssysselsatta. Figur 6. Antal heltidssysselsatta i utlandsföddas och svenskföddas småföretag år 2005 40 30 20 Född utomlands Född i sverige 10 0 0 1 2 5 6 10 11 20 21 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 18 19

Utlandsfödda småföretagare oftare inriktade på export En majoritet av alla småföretagare i Sverige producerar sina varor och/eller tjänster huvudsakligen till den lokala marknaden. Drygt sex av tio utlandsfödda småföretagare riktar sig huvudsakligen till den lokala marknaden, medan siffran är något lägre bland svenskfödda småföretagare. Utmärkande för småföretagare födda utomlands är att de i högre grad än svenskfödda vänder sig till den internationella marknaden. 22 procent av de utlandsfödda jämfört med 15 procent av de svenskfödda småföretagarna riktar sina produkter och/eller tjänster huvudsakligen till en internationell marknad, eller åtminstone en kombination av en nationell och internationell marknad. I gengäld riktar sig svenskfödda småföretagare oftare sig till en huvudsakligt nationell marknad. Figur 7. För vilken marknad produceras huvudsakligen företagets varor/tjänster? 60 50 40 30 20 Född utomlands Född i sverige 10 0 lokal Nationell Internationell Nat. & internat. Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 20 21

Företagarna är välutbildade särskilt de utlandsfödda Småföretagarna är något mer välutbildade än befolkningen i allmänhet. 37 procent av småföretagarna jämfört med 33 procent i befolkningen i arbetsför ålder har någon form av eftergymnasial utbildning. De utlandsfödda småföretagarna är mer välutbildade än de svenskfödda. 46 procent av de utlandsfödda hade högskoleutbildning år 2005, jämfört med 36 procent av de svenskfödda småföretagarna. Det är vanligare att enbart ha grundskoleutbildning bland svenskfödda småföretagare. Figur 8. Utbildningsnivå hos utlandsfödda och svenskfödda småföretagare år 2005 35 30 25 20 Född utomlands Född i sverige Bland nyföretagarna finns det inga skillnader i utbildningsnivå 15 mellan svenskfödda och utlandsfödda. Det är lika vanligt bland utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare att ha läst på högskola 10 eller universitet. Ungefär hälften i båda grupperna har en högskoleeller forskarutbildning bakom sig. Det innebär att dagens nyföretagare är betydligt mer högutbildade än småföretagarna och 5 befolkningen i allmänhet. 0 grundskola gymnasial utbildning kortare högskoleutb. längre högskoleutb. Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 22 23

Särskilt de utlandsfödda småföretagarna vill låta företaget växa Viljan att växa är stor bland Sveriges småföretagare. Nästan åtta av tio småföretagare skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Av dem skulle två tredjedelar vilja öka antalet anställda i samband med tillväxten. Viljan att växa är större bland utlandsfödda småföretagare. 86 procent av dessa skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Motsvarande siffra för svenskfödda småföretagare är 76 procent. Utlandsfödda småföretagare är dessutom mer positiva till att anställa i samband med tillväxten. Figur 9. Skulle du vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet? Utlandsfödda svenskfödda småföretagare småföretagare 1 2 21 2 ja ja, men utan att öka antalet anställda Nej ja ja, men utan att öka antalet anställda Nej Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 24 25

Brist på kapital ett hinder särskilt för utlandsfödda småföretagare Viljan att växa är stor bland såväl utlandsfödda som svenskfödda småföretagare, men många upplever att det finns hinder för detta. I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2005 fick företagsledarna ta ställning till i vilken utsträckning åtta olika faktorer utgör ett hinder för företagets tillväxt. De kunde alltså svara att alla åtta faktorer utgjorde ganska stora eller mycket stora tillväxthinder eller att endast några eller rentav inga av de uppräknade faktorerna utgjorde något hinder. I figur 10 visas vilka faktorer som småföretagare anser utgör ganska stora eller mycket stora hinder för tillväxt i det egna företaget. Utlandsfödda och svenskfödda småföretagare har ungefär samma syn på vilka hinder för tillväxt som råder. Undantaget är tillgång till lån och externt ägarkapital. En betydligt större andel utlandsfödda än svenskfödda småföretagare anser att den bristande tillgången till kapital, både lån och externt ägarkapital, står i vägen för företagets tillväxt. Samtidigt är det fler som upplever brist på egen tid, den administrativa bördan och hård konkurrens som stora hinder, än som upplever finansieringssvårigheter. Figur 10. Upplevda hinder för tillväxt hos utlandsfödda och svenskfödda småföretagare år 2005 lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav och liknande Brist på egen tid Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsad tillgång till externt ägarkapital Begränsad tillgång till lån Dålig lönsamhet svag efterfrågan Hård konkurrens Födda utomlands Födda i sverige 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005. Anm. Siffrorna i figuren avser andelen företagare som upplever olika hindren som antingen ganska stora eller mycket stora. 26 27

Utlandsfödda småföretagare löper större risk än svenskfödda att nekas lån Knappt hälften av småföretagarna i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2005 hade under den senaste treårsperioden (2002 2004) ansökt om lån eller krediter. Det är en något mindre andel utlandsfödda småföretagare än svenskfödda som ansökt. Figur 11. Har företaget ansökt om lån eller krediter under de senaste tre åren (2002 2004)? Utlandsfödda småföretagare svenskfödda småföretagare Det är mer än dubbelt så vanligt bland utlandsfödda småföretagare att få avslag på sin ansökan om lån eller krediter jämfört med svenskfödda småföretagare. En förklaring är att utlandsfödda oftare är verksamma inom mindre lönsamma branscher och oftare är intresserade av små lån. Finansiärerna är därför mindre intresserade av att teckna lånen. En annan förklaring är bristen på säkerheter och eget kapital. 1 2 10 0 ja, sökt och beviljats ja, sökt men inte beviljats Nej ja, sökt och beviljats ja, sökt men inte beviljats Nej Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 28 29

Egna medel finansierar flest företagsstarter De flesta som startar företag i Sverige finansierar starten med främst eget kapital, även om många kompletterar med exempelvis ett banklån eller lån från släkt och vänner. Det är något vanligare bland svenskfödda nyföretagare att ha egna medel vid starten, jämfört med utlandsfödda nyföretagare, se figur 12. I gengäld får utlandsfödda nyföretagare oftare ekonomisk hjälp från släkt och vänner. Att få det så kallade starta eget-bidraget är lika ovanligt bland utlandsfödda som bland svenskfödda nyföretagare. Endast en tiondel av alla nyföretagare har under de senaste åren finansierat företagsstarten huvudsakligen med stöd till start av näringsverksamhet. Figur 12. Huvudsaklig finansiering av företagsstart, utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare, år 2002 2005 60 50 40 30 Född utomlands Född i sverige 20 10 0 egna medel Medel från stöd till släkt/vänner start av näringsverks. Banklån annat Källa: ITPS, nyföretagandestatistiken 30 31

Att få arbeta självständigt viktigaste motivet till företagsstart bland utlandsfödda De flesta nyföretagare, oavsett födelseland, startar sitt företag för att de vill arbeta självständigt eller förverkliga sina idéer. Det som skiljer utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare åt är att andelen som startat på grund av eller risk för arbetslöshet är större bland utlandsfödda. Över tid har dock andelen som startat på grund av arbetslöshet minskat hos både utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare. Tre av tio utlandsfödda nyföretagare startade på grund av arbetslöshet i mitten av 1990-talet, idag gäller detta endast var femte utlandsfödd nyföretagare. Figur 13. Nyföretagares motiv till företagsstart, utlandsfödda och svenskfödda, år 2002 2005 Få arbeta självständigt Förverkliga mina idéer arbetslöshet efterfrågan tjäna (mycket) pengar annat Bortfall Födda i sverige Födda utomlands 0 5 10 15 20 25 30 Procent Källa: ITPS, nyföretagandestatistiken 32 33

Sveriges unga positiva till företagande Unga i Sverige är positivt inställda till eget företagande. Hela 73 procent av samtliga unga 18 30 år kan tänka sig att bli företagare och 34 procent skulle hellre vara egna företagare än anställda (år 2006). Nutek har under fyra års tid följt ungas attityder till företagande genom undersökningen Entreprenörskapsbarometern. Unga födda utomlands är mer positiva till eget företagande än deras jämnåriga födda i Sverige. 75 procent av unga födda utomlands jämfört med 73 procent av unga födda i Sverige kan tänka sig att bli företagare. Denna skillnad mellan grupperna har funnits sedan mätningarna startade år 2003. Skillnaden är dock störst när unga får uppge om de helst är företagare eller anställda. 40 procent av unga födda utomlands är hellre företagare än anställda. Motsvarande siffra är 33 procent bland unga födda i Sverige (år 2006). Fakta om statistiken Statistiken i den här broschyren är huvudsakligen hämtad från Nuteks och Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Företagens villkor och verklighet 2005. Denna riksomfattande enkätundersökning av småföretagen i Sverige genomfördes för andra gången under hösten och vintern 2004/2005. Undersökningen omfattade aktiebolag, handelsbolag och enskilda näringsidkare i Sverige med färre än 50 anställda och en årsomsättning på minst 200 000 kronor. Vissa branscher och ägandeformer uteslöts. Totalt uppfyllde omkring 244 000 småföretag dessa kriterier. Enkäten besvarades av drygt 13 000 företagare, vilket innebar en svarsfrekvens på cirka 66 procent. Genom undersökningens storlek och breda innehåll utgör resultaten ett värdefullt faktaunderlag för kartläggningar och analyser inom det näringspolitiska området. En fullständig redovisning av undersökningen ges i rapporten Företagens villkor och verklighet 2005 dokumentation och svarsöversikt (Nutek R 2005:10). Statistik har även hämtats från Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006, SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) samt från Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) nyföretagandestatistik. 34 35

Invandrares företagande Hur ser företagandet ut bland den utlandsfödda befolkningen i Sverige? I vilka branscher och regioner är de utlandsfödda företagarna verksamma? Vill de låta sina företag växa? Vilka hinder för tillväxt upplever de att det finns? Denna broschyr innehåller en kort beskrivning av invandrares företagande i Sverige. Statistiken kommer Nutek, SCB och ITPS. Nutek stärker näringslivet i Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner Infonr 048-2007 Form: Ordförrådet Tryck: Danagårds Grafiska, Stockholm Tryckt i 1 000 ex. augusti 2007 Därefter tryck vid behov