AVFALLSUTREDNING FÖR KV. KAVALLERIVÄGEN/RISSNELEDEN SLUTRAPPORT 2014-04-16
Uppdrag: 254095, Avfallsutredning kv. Kavallerivägen och Rissneleden Titel på rapport: Utredning av avfallslösningar Status: Slutversion Datum: 2014-04-16 Medverkande Beställare: Kontaktpersoner: Skanska Nya Hem, Veidekke Bostad Joakim Lindholm, Skanska Nya Hem Ulrika Sohlenius, Veidekke Bostad Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Lovisa Wassbäck, Tyréns AB Lovisa Wassbäck, Tyréns AB Jan Furumo, Tyréns AB Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2014-04-16
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Syfte och omfattning... 6 3 Beskrivning av området... 6 4 Ansvarsfördelning... 7 5 Krav och riktlinjer för avfallshanteringen... 8 5.1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd... 8 5.2 Föreskrifter i Sundbybergs stad... 8 5.3 Riktlinjer i Sundbybergs stad... 8 5.4 Specifika krav för detta område... 10 6 Byggherrarnas egna miljökrav... 11 7 Funktion och krav för olika system... 11 7.1 Stationär sopsug... 11 7.2 Mobil sopsug... 11 7.3 Markbehållare... 13 7.4 Matavfallskvarn med tank... 16 7.5 Fettavskiljare... 16 7.6 Soprum för grovsopor och källsortering... 16 8 Uppskattade avfallsmängder i området... 17 8.1 Avfall från boende... 17 8.2 Avfall från verksamheter... 19 9 Systemjämförelse markbehållare/mobil sopsug för området... 20 9.1 Storlek, antal och placering... 20 9.2 Användarvänlighet och tillgänglighet... 21 9.3 Driftsäkerhet... 21 9.4 Installationskostnad... 21 9.5 Driftkostnad... 22 9.6 Omgivningspåverkan... 22 9.7 Arbetsmiljö... 23 10 Slutsats... 23 11 Vad som behöver utredas vidare... 23 12 Källförteckning... 23 13 Bilagor... 24 3(29)
4(29)
1 Bakgrund Veidekke Bostad AB och Skanska Nya Hem AB bedriver tillsammans med Sundbybergs kommun planarbete för nybyggnation av bostäder på fastigheter vid Kavallerivägen och Rissneleden i sydvästra delen av Rissne. Nuvarande förslag inrymmer totalt drygt 200 lägenheter i flerfamiljshus samt ett mindre antal verksamhetslokaler. I samband med planarbetet har denna utredning gjorts för att belysa vilka olika alternativ som är lämpliga för områdets avfallshantering. Figur 1. Översiktskarta Rissne med planområdet markerat i rött. Planeringen för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som förändringsområde i den fördjupade översiktsplanen för Rissne-Hallonbergen och Ör från 2005. Planen syftar till att kunna bebygga området med 180-190 bostäder i småhusoch flerbostadshus med tillhörande park- och lekytor. Planen syftar även till att omgestalta Kavallerivägen och Rissneleden till en mer stadsmässig karaktär. Planen ska även möjliggöra spårvägstrafik i blandtrafik längs Kavallerivägen. Ett exploateringsavtal tas fram parallellt med detaljplanen och antas samtidigt som detaljplanen. Detaljplanen har varit på samråd under vintern 2013-2014, och utställning och granskning av planen kommer att ske under våren/sommaren 2014. Vid nybyggnation ska förutsättningar skapas för en långsiktigt hållbar avfallshantering med människan i fokus. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. För att uppnå miljömålen om en god bebyggd och 5(29)
giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan behöver avfallsfrågorna behandlas tidigt i planeringen. Viktiga faktorer är planering, lokalisering, tillgänglighet och användarvänlighet. 2 Syfte och omfattning Syftet med utredningen är att ta fram ett underlag för avfallslösningarna som kan ligga användas i det fortsatta planarbetet för området. I utredningen analyserar Tyréns vilka olika insamlingssystem för restavfall och matavfall som kan vara lämpliga i det aktuella området. Då maskinella/mekaniska hämtsystem, såsom sopsug och bottentömda behållare förordas av Sundbyberg stad, kommer fokus att ligga på dessa system. Lämpligheten hos de olika systemen jämförs, givet förutsättningarna i det aktuella området. Fokus ligger på fraktionerna matavfall och restavfall, men även insamling av övriga fraktioner (bl. a. förpackningar och grovavfall) belyses. Den ekonomiska analysen av systemen är på en översiktlig nivå, med det huvudsakliga syftet att ge en jämförelse mellan systemen. 3 Beskrivning av området Utbyggnaden av sydvästra delen av Rissne är en del av Sundbybergs stads och Fastighets AB Förvaltarens utvecklingsprojekt för stadsdelarna Rissne-Hallonbergen-Ör i samarbete med flera bostadsbyggande företag. Sundbybergs stad är huvudman för allmän plats inom planområdet. I möjligaste mån eftersträvas samma typ av system för hela området. Skanska planerar cirka 100 lägenheter i lamellhus (sydvästra husraden i figur 2). Husen ligger i suterräng och under dem planeras garage. Mellan husen och gatan (Rissneleden) är det en remsa förgårdsmark. Lägenheterna kommer att ha balkonger mot gatan. Veidekke planerar cirka 120 lägenheter i lamellhus och ett punkthus. Även här är det en remsa förgårdsmark mellan husen och gatan (Kavallerivägen). Lägenheterna kommer att ha balkonger mot gatan. Både Skanskas och Veidekkes hus kommer att ha en stor andel mindre lägenheter, framförallt tvåor. Verksamhetslokaler kommer att finnas vid torget i sydöstra hörnet av området, men det är oklart vilken typ av verksamheter som kommer att finnas där. Det kan bli någon verksamhet som hanterar livsmedel i liten omfattning (t.ex. café eller speceributik), men inte restaurang, förskola eller annan verksamhet med stora avfallsmängder. 6(29)
Figur 2. Illustrationskarta från samrådshandling. 4 Ansvarsfördelning Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för insamling av hushållsavfall samt därmed jämförligt avfall från verksamheter. Kommunen svarar inte för insamling av förpackningar och returpapper, utan för det svarar producenterna och de entreprenörer de anlitar. Kommunen verkar dock för att producenternas insamling ska fungera så bra som möjligt. Genom avtal med producenterna samlar staden in el- och elektronikavfall. Fastighetsägarens ansvar I eller i anslutning till en fastighet ska det finnas avfallsutrymmen som kan nyttjas av boende och verksamheter i fastigheten. Fastighetsinnehavaren är ansvarig för anordnande, installation och underhåll av inom fastigheten installerade anordningar för avfallshanteringen. Utrymmena ska vara så utformade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig enligt Boverkets föreskrifter. Fastighetsägaren har även ett informationsansvar till boende och verksamma inom fastigheten. 7(29)
5 Krav och riktlinjer för avfallshanteringen 5.1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd I Boverkets byggregler finns allmänna råd rörande avfallshantering (BFS 2011:6 - BBR 18. Avsnitt 3:4). Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. För större mängder matavfall, t.ex. avfall från livsmedelslokaler, bör det finnas kylt avfallsutrymme, om det ur hygienisk synpunkt inte kan ordnas på annat sätt. 5.2 Föreskrifter i Sundbybergs stad Föreskrifterna utgör ena delen av kommunens renhållningsordning och är bindande. De skrivningar som berör det aktuella området är framförallt: Utsortering av matavfall är obligatoriskt för hushåll samt för verksamheter där livsmedel tillhandahålls konsumenter, grossister, elever, patienter eller liknande. ( 11) Vid nybyggnation av flerbostadshus ska mekaniska insamlingssystem användas för minst två avfallsslag; brännbart restavfall och matavfall. ( 12) Kommentar: Med mekaniska system avses t.ex. sopsug eller markbehållare. Kravet gäller boende, inte verksamheter. Vid ny- och ombyggnation ska insamlingssystem vara tillgängliga för alla, även för personer med funktionsnedsättning. ( 12) Grovavfallsutrymme ska alltid anordnas vid nybyggnation av flerbostadshus. ( 12) Anordningar för insamling av avfall ägs (med några undantag) av fastighetsinnehavaren och ska placeras inom den egna fastigheten. ( 14) Transportväg ska ha vänd- eller genomfartsmöjligheter. ( 19) Vid nyinstallation av markbehållare och mobil sopsug får hämtningsfordonet inte angöra vid utfart, vid vägkorsning eller längs huvudgata om det inte finns lastzon eller motsvarande för hämtningsfordon. Angöringsplatsen för markbehållare får inte ligga så att parkerade bilar eller cykelbana finns mellan fordonet och behållare. 5.3 Riktlinjer i Sundbybergs stad För att underlätta för dem som planerar, bygger, förvaltar och använder system för insamling av hushållsavfall har stadsbyggnads- och miljöförvaltningen i Sundbyberg utarbetat riktlinjer God avfallshantering vid ny- och ombyggnation. Vid framtagandet av riktlinjerna har särskilt beaktats de boendes miljö, risk för olägenhet, trafiksäkerhet, 8(29)
arbetsmiljö för avfallshämtarna, tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt att det ska vara tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Riktlinjerna ger utryck för Sundbybergs stads målsättning med avfallshanteringen och ska tillämpas så långt det är möjligt. Tillgänglighet Krav som berör det aktuella planområdet: Avståndet från ytterdörr till inkast för hushållssopor får vara maximalt 50 meter. Kortare avstånd bör eftersträvas. Vägen mellan bostaden och inkast ska vara framkomlig året runt. Trappsteg, trösklar, tunga dörrar eller trånga passager ska undvikas. Om inkastet sitter utomhus ska vägen dit vara plan, hårdgjord och jämn. Gemensamma avfalls- och återvinningsrum ska vara tillgängliga med rullstol. Strömbrytare, dörrar, handtag, lås, lock, med mer, ska kunna manövreras från rullstol. Information ska finnas vid inkasten om vad man ska kasta i respektive inkast/behållare. Rekommendationer som berör det aktuella planområdet: Ur tillgänglighetssynpunkt är det lämpligt med sopnedkast i flerbostadshus. Inkast utomhus, eller i fristående sophus, bör ligga inom 10 meter från husets entré och vägen dit ska vara anpassad för rullstol. Placering av inkast/lucka/öppning för att slänga sitt avfall, ska ta hänsyn till räckvidden hos personer i rullstol. Det vill säga, ett inkast med centrum cirka 0,8-1,0 meter över mark. Inga tröga, tunga luckor. Manövrering med en hand ska vara möjlig. Kärl, som står fritt, bör inte vara högre än cirka 110 cm. Skyltar bör ha stor, tydlig text kompletterad med symboler som visar vad som ska slängas i respektive behållare. Text och symboler bör kontrastera i ljushet mot bakgrunden så att de tydligt syns. Punktskrift ökar tillgängligheten. Punktskriften placeras i så fall alltid på samma plats vid inkast på behållaren och bör sitta 1,3 1,4 meter över mark eller ovanpå behållare. Inkast behöver också vara markerade och utformade för att underlätta för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kärl kan vara markerade med olika färg och gärna ha lock med olika form, samt alltid placeras i samma ordning så att de blir lättare att hitta. (Bygg ikapp, Svensk Byggtjänst 2012) Naturliga gångstråk bör beaktas. 9(29)
Buller Vid utformning och placering av insamlingssystem ska hänsyn tas till riktvärden för buller i bostäder enligt socialstyrelsens SOSFS 2005:6. Bestämmelser om bullerskydd finns även i Boverkets byggregler. För bostäder nära uppsamlingsplats för maskinell hämtning rekommenderas fönster med bättre ljudvärden än normalt. Arbetsmiljö Maskinella system är ett krav i Sundbyberg vid nybyggnation av flerbostadshus. Med maskinella system avses att behållare med avfall inte behöver skjutas, dras eller lyftas manuellt vid hämtning. De maskinella system som finns idag i Sundbyberg är: Sopsug (mobil och stationär) Behållare ovan eller under jord som töms med kranbil Matavfallskvarn kopplat till tank för verksamheter med livsmedelshantering Matavfallskvarn kopplat till tank för flerbostadshus Manuell hantering bör undvikas vid insamling av tunga fraktioner såsom tidningar och glas. Transport- och hämtvägar Hämtvägen är sträckan mellan avfallsbehållaren och hämtfordonet samt området kring fordonets uppställningsplats. Följande krav gäller samtliga system. Backning med hämtfordon får inte förekomma, på grund av olycksrisken. Denna aspekt ska tas med i planeringen av hämtstället. Storlek på återvändsgators vändplaner ska passa det hämtfordon som ska trafikera platsen. Kommentar: Enligt uppgift från Sundbybergs stad kan backning tillåtas när den görs för att vända fordonet, om den kan genomföras på ett säkert sätt, d.v.s. utan risk för att någon kan komma i vägen för fordonet. Det är dock i slutändan chauffören som avgör om det är lämpligt eller inte ur arbetsmiljösynpunkt. Hämtfordon får inte trafikera gång- och cykelväg eller bilfritt bostadsområde. Kommentar: Det är godkänt att korsa gång- eller cykelväg på ett säkert sätt. Transportvägar måste uppfylla de krav som ställs för fordon med en vikt på mellan 26,5 och 36 ton. I områden där sådan trafik inte är möjlig ska hämtställe placeras i direkt anslutning till av kommunen godkänd transportväg. Kommentar: En kranbil som tömmer markbehållare väger mindre än så. Parkerade fordon får inte hindra framkomligheten. 5.4 Specifika krav för detta område I samrådshandlingen för detaljplanen anger kommunen att mobil sopsugsanläggning eller underjordsbehållare ska anordnas av exploatörerna inom planområdet. 10(29)
Kommunen kan också ställa specifika krav rörande avfallshanteringen i exploateringsavtalen med byggherrarna. 6 Byggherrarnas egna miljökrav Veidekkes hus kommer att bli Svanen-märkta. Skanskas kommer att i stort följa de principerna, men det finns i dagsläget inget beslut på att byggnaderna ska licensieras. Obligatoriska kriterier som ska uppfyllas enligt Svanen avseende avfallshantering följer nedan 1. Punkt O33. Sopsorteringsstation för flerbostadshus, radhus och förskolebyggnader: I anslutning till förskolebyggnader och byggnader med fler än åtta lägenheter ska det finnas en sopsorteringsstation med plats för minst sex fraktioner, för att kunna sortera till exempel: papper farligt avfall glas metall elektroniskt avfall osorterat avfall papp komposterbart avfall 7 Funktion och krav för olika system 7.1 Stationär sopsug Initialt diskuterades möjligheten att ansluta området till ett befintligt närliggande stationärt sopsugssystem, men enligt Sundbybergs stad är det systemet i för dåligt skick för detta. Ett riktvärde för att anlägga ett eget stationärt sopsugssystem för ett område är det bör omfatta minst 500 lägenheter. Då detta område endast inrymmer drygt 200 lägenheter är det inte ekonomiskt försvarbart att anlägga ett eget stationärt sopsugssystem, och därför har det alternativet inte utretts. 7.2 Mobil sopsug I ett mobilt sopsugssystem läggs avfallet i nedkast som kan vara placerade inomhus eller utomhus. Vid nybyggnation kan inkasten placeras på varje våningsplan via genomgående nedkastschakt eller enbart i entréplanet. Vid placering utomhus ska hänsyn tas till de boendes gångavstånd. Avfallet lagras i en sluten tank placerad under jord i anslutning till inkast på gården eller i byggnadens källarplan. Storlek på och antal tankar anpassas efter avfallsmängden i fastigheten och efter hur många utsorterade avfallsfraktioner som systemet ska omfatta. 1 Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2.8. Nordisk Miljömärkning 11(29)
Det finns lagringstankar från 700 liter till 7 m³. Utrymmesmässigt kräver de mellan ca 6 m² och 12 m². Det krävs två lagringstankar på varje plats - en för matavfall och en för restavfall. Den för matavfall kan vara mindre, eftersom det är mindre mängder än av restavfall. Rent tekniskt kan tankarna placeras i garageplanet. Det bör ge en lägre anläggningskostnad än att gräva ner dem samt att de blir mer lättåtkomliga vid service. Vid tömning kopplas bilen till en dockningspunkt som är ansluten till en eller flera tankar via rörledningar under jord, och avfallet vakuumsugs till bilen. På detta sätt kan avfallet från flera byggnader hämtas från en och samma plats. Dockningspunkterna placeras på så vis att fordonet som hämtar avfallet inte behöver köra in i på gårdar etc. Den ska vara placerad på fasad eller i form av en pollare. Den får enligt Sundbybergs stad inte vara i form av lucka i trottoar eller gata, eftersom det ofta ger problem vintertid. Det ska vara möjligt att på dockningspunkten parkera en sopbil à 2,5 x 10 meter under minst fem och maximalt 15 minuter. Tömningstiden beror av storlek på tank och hur många tankar som är kopplade till punkten, eftersom tankarna töms en i taget. Inkast för matavfall ska förses med lås för att minska risken för felsortering. Figur 3. Systemillustration mobil sopsug. Källa Envac. Tömningskriterier enligt stadens vägledning Tömningsfordonets angöringsplats* får inte vara placerad vid utfarter eller placeras vid en korsning. Inga hinder för tömningsröret mellan dockningspunkt och angöringsplats*. Tömningsröret kan dras över parkerade bilar. Observera dock att tömningsfordonet inte får stoppa upp övrig trafik. Angöringsplats* får inte placeras så att backning måste utföras. Dockningspunkt får inte ligga på allmän mark. Dockningspunkt får inte ligga i marknivå. 12(29)
Avstånd mellan fordonet och dockningspunkten får vara maximalt 5 meter. Angöringsplats* bör inte placeras utmed huvudgator om det inte finns lastzon eller parkeringsficka avsedd för tömningsfordon. *Med angöringsplats menas den plats varifrån bilen kan tömma behållarna. Den ska ritas ut på ritningarna. Figur 4. Tömning mobilt sopsugssystem. Källa Handbok för avfallsutrymmen. 7.3 Markbehållare Med markbehållare avses här en nedgrävd behållare med inkast ovan jord. De kallas även bottentömd behållare eller underjordsbehållare. Att behållaren till största delen är under mark sparar utrymme. Detta gör det möjligt att ha en större behållare och längre tömningsintervall. Förvaring under jord ger även en lägre temperatur vilket minskar risken för lukt. Eftersom matavfall och restavfall ska separeras behöver minst två behållare anläggas på varje plats. Behållare för matavfall ska förses med lås för att minska risken för felsortering. 13(29)
Figur 5. Genomskärning av underjordsbehållare. Källa PWS AB. Markbehållarens placering Behållare ska stå på kvartersmark. Inkast ska vara vänt mot kvartersmark. Figur 6. Tömning av s.k. Molok med innersäck. Källa SanSac. Hänsyn ska tas till riskerna för lukt, exempelvis om behållare står för nära bostäder eller luftintag till byggnader. Detta system är inte helt luktfritt. Kommentar: Enligt kommunen är det relativt ovanligt med luktproblem vid underjordsbehållare. Behållare ska placeras på ett trafiksäkert sätt. Behållare ska vara placerad så att ytvattenavrinning möjliggörs. Tömningskriterier Tömning av behållare får inte ske över allmän gångbana. Tömning av behållare får inte ske över cykelbana. Om tömning görs över ett så kallat naturligt gångstråk ska det finnas en säker alternativ gångväg runt och förbi markbehållaren. Bilens angöringsplats* får inte vara placerad vid utfarter eller placeras vid en korsning. 2014-04-16
Inga hinder i höjdled får begränsa lyftarmen eller själva behållaren. Angöringsplats* får inte placeras så att backning måste utföras. Angöringsplats* får inte ligga så att parkerade bilar finns mellan tömningsfordon och behållare. Avstånd mellan fordonets centrum och behållarens centrum får vara maximalt 6 meter. Angöringsplats* bör inte placeras utmed huvudgator. Kommentar: Lastzon eller parkeringsficka krävs för att inte hindra trafik. *Med angöringsplats menas den plats varifrån bilen kan tömma behållarna. Tömningsfordonet har en bredd på 2,5 meter, inklusive stödben ca 4,2 meter. Längd 10,5 meter och höjd 4 meter. Vid tömning behövs en fri höjd på minst 6 meter. Figur 7. Erforderlig vändplan för kranbil. Källa Sundbybergs stads riktlinjer. 15(29)
7.4 Matavfallskvarn med tank Kvarnsystem med tank eller uppsamlingsbehållare kan vara en bra lösning för verksamheter med större mängder matavfall, och är att föredra ur arbetsmiljö- och livsmedelshygienisk synpunkt. Eftersom de verksamheter som kommer att finnas i området troligen inte kommer att ha några större mängder matavfall utreds inte denna lösning närmare. 7.5 Fettavskiljare Alla verksamheter med livsmedelshantering ska ha fettavskiljare installerad. Denna skyldighet regleras i stadens ABVA. Exempel på verksamheter som släpper ut mycket fett är bageri, catering, salladsbar, konditori, café, hamburgerbar, gatukök, pizzeria, restaurang, livsmedelsbutik och förskola. Vid nyanläggning av fettavskiljare ska avstånd mellan slamsugbilens angöringsplats och fettavskiljarens tömningspunkt inte överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Det är svårt att i detta tidiga skede veta var verksamheter som kräver fettavskiljare hamnar, den frågan tas därför upp senare, i bygglovsskedet. Dock bör hänsyn tas till eventuell tömningspunkt för fettavskiljare redan i planskedet. 7.6 Soprum för grovsopor och källsortering Sundbybergs stad kräver att grovsoprum anläggs vid nybyggnation. Att kombinera det med mottagning av även förpackningar och tidningar ger en bra service för de boende och gör att mängden hushållsavfall minskar. De fraktioner som är lämpligt att ta emot utöver grovsopor är: Returpapper (tidningar m.m.) Pappersförpackningar inklusive wellpapp Plastförpackningar Metallförpackningar Färgade glasförpackningar Ofärgade glasförpackningar I grovsoprummet/källsorteringsrummet är det lämpligt att även ta emot elavfall och vissa typer av farligt avfall. Behållare för dessa avfallslag kan placeras på hyllor ovanför övriga kärl. Utrymmet rekommenderas även ha hyllor för de matavfallspåsar som hushållen behöver för sin matavfallsutsortering. Om endast ett grovsoprum/källsorteringsrum anläggs för varje delområde (Skanska respektive Veidekke) behöver det vara relativt stort (se avsnitt 8.1 samt beräkningar i bilaga 1 och 2) Beräkningarna är baserade på hämtning varannan vecka. Det går att ha hämtning varje vecka i stället av vissa fraktioner, men det medför en högre kostnad för de boende. 16(29)
Det effektivaste sättet att utnyttja ytan är att ha ett långsmalt soprum med en gång i mitten och kärl på ömse sidor. För ytterligare detaljer för utformningen av soprummen hänvisas till Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen. Soprummen behöver uppfylla kraven på lättillgänglighet både för avfallslämnare och för tömningsfordon. Maximal dragväg för grovavfallskärl är 8 meter. Soprummen placeras lämpligen i anslutning till tömningsplats för markbehållare alternativt dockningsplats för sopsug, så att samma angöringsplats kan användas. I bilaga 1 och 2 finns beräkningar av vilken kapacitet som erfordras i soprummen i Skanskas respektive Veidekkes område. Figur 8. Exempel på utformning soprum. Källa Handbok för avfallsutrymmen. 8 Uppskattade avfallsmängder i området 8.1 Avfall från boende De dimensionerande mängder som använts i beräkningarna grundar sig på Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen. Grovsopor beräknas till 1-2 kubikmeter per lägenhet och år, vilket motsvarar 19-38 liter per lägenhet och vecka. 17(29)
De uppskattade mängderna från hushållen i området är (exklusive avfall från verksamheter): Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka Liter per vecka för 100 lgh (Skanskas område) Liter per vecka för 120 lgh (Veidekkes område) Matavfall 20 2000 2400 Sorterat brännbart avfall restavfall Returpapper (tidningar m.m.) Pappersförpackningar inklusive wellpapp 50 15 35 5000 6000 1500 1800 3500 4200 Plastförpackningar 10-12 1200 1440 Metallförpackningar 2 200 240 Färgade glasförpackningar Ofärgade glasförpackningar 2 1 200 240 100 120 Grovsopor 19-38 1900-3800 2300-4600 Siffrorna ovan ska endast ses som en vägledning. Osäkerhetsfaktorer som spelar in är bland annat: Storlek på lägenheter. Värdena i tabellen är baserade på ett riksgenomsnitt. I detta område planeras relativt små lägenheter, vilket kan ge något lägre mängder. Sorteringsvilja hos de boende. Det är svårt att förutse i vilken omfattning de boende kommer att sortera ut matavfall och andra fraktioner. Livsstil hos de boende. Lagas mycket mat i hemmet, prenumererar man på dagstidningar o.s.v. I Sundbyberg stads riktlinjer anges något större volymer per lägenhet och en något annorlunda fördelning mellan matavfall och restavfall: - Matavfall 10 liter per vecka och hushåll - Brännbart restavfall 90 liter per vecka och hushåll - Grovavfall 2 kubikmeter per år och hushåll Eftersom det i detta område är en stor andel små lägenheter bör de riktvärden som anges i tabellen vara tillräckliga för dimensioneringen. 18(29)
8.2 Avfall från verksamheter Till mängderna i avsnittet ovan tillkommer avfallet från verksamheter i området. De kan skilja stort beroende på vilka verksamheter det blir. Generellt kan sägas att kontor alstrar relativt små avfallsmängder, medan exempelvis caféer har betydligt större avfallsmängder främst i form av matavfall, restavfall och kartonger/wellpapp. Det kommer att finnas få verksamhetalokaler i området, och det är i dagsläget osäkert vilken typ av verksamheter det kommer att vara och därmed vilka mängder av olika avfallsfraktioner som de alstrar. Det finns inga krav eller riktlinjer för vilket avstånd det maximalt kan vara mellan en verksamhet och soprummet, utan en rimlighetsbedömning måste göras beroende på mängder etc. Matavfall Verksamheter som ger upphov till matavfall ska ha separat hämtning av detta, i form av Gröna linjen SÖRABs hämtsystem för verksameters matavfall. Matavfallet ska då läggas i separata kärl, alternativt matavfallskvarn kopplad till tank. Det innebär att verksamheterna inte kan använda samma insamlingssystem som hushållen för matavfall. Restavfall För verksamheternas restavfall soppåsen finns två olika lösningar: Samma system som för hushållens restavfall (mobil sopsug alternativt markbehållare). Verksamheten har då ett separat abonnemang beräknat på en uppskattad avfallsmängd eller så är omhändertagandet av avfall inkluderat i hyran. Eget system. Kravet på maskinella lösningar gäller enbart de boende, så verksamheternas restavfall kan hämtas i kärl. Förpackningar Verksamheter med någon typ av försäljning får ofta stora mängder förpackningar/emballage, främst wellpapp, men även plast. Detta avfall är ofta skrymmande, men olika typer av lösningar för komprimering och balning finns, även för små mängder. För hämtning av detta avfall kan de anlita valfri entreprenör. Soprum Om möjlighet finns rekommenderas att verksamheterna har ett eget soprum med kärl för restavfall. matavfall och förpackningar (beroende på typ av verksamhet). Detta bör då placeras i anslutning till verksamheten, vilket innebär att även angöringsplats för sopbil behöver planeras in. För sådana förpackningsfraktioner som de får mindre mängder av kan man tänka sig att de boendes källsorteringsrum används. 19(29)
9 Systemjämförelse markbehållare/mobil sopsug för området 9.1 Storlek, antal och placering Markbehållare I Skanskas område (100 lgh) skulle behållare behöva anläggas på två platser för att klara kapacitetsbehov och maxavstånd med avseende på tillgänglighet (50 meter). På varje plats skulle då anläggas: 1 st 5 m 3 behållare för restavfall 1 st 1,8 m 3 behållare för matavfall I Veidekkes område (120 lgh) skulle behållare behöva anläggas på två platser för att klara kapacitetsbehov och maxavstånd med avseende på tillgänglighet (50 meter). På varje plats skulle då anläggas: 1 st 5 m 3 behållare för restavfall 1 st 1,8 m 3 behållare för matavfall I båda fallen är det beräknat på hämtning varje vecka av matavfallet och varannan vecka av restavfallet (enligt stadens rekommendation). I Veidekkes område med 120 lägenheter är det gränsfall om det är tillräckligt för restavfallet. Beroende på var de naturliga stråken finns för de boende kan behållarna på olika platser fyllas olika snabbt. Om möjlighet finns kan det därför vara lämpligt att i stället för en 5 m 3 för restavfall anlägga två stycken 3,4 m 3 på varje plats. Om det krävs finns möjlighet att öka hämtfrekvensen för restavfallet till varje vecka. Storleken på behållarna kan variera beroende på vilken leverantör som väljs. Behållarna bör placeras i anslutning till Rissneleden respektive Kavallerivägen. Eftersom lyft inte får ske över gång- eller cykelbana behöver anpassningar göras så att kranbilen kan stå innanför vid tömning av behållare. Eventuellt kan mer förgårdsmark än vad som är planerat nu krävas för att få tillräckligt utrymme för behållare. Om behållare ska placeras mellan de två husraderna i Veidekkes område skulle en vändplan med 25 meters diameter behövas för att undvika backning. Vändning med backning kan fungera om det går att garantera att backningen kan utföras på ett säkert sätt (T-vändning). Eftersom husen mot gatan i Veidekkes delområde ligger i suterräng, har möjligheten undersökts att kasta avfall via rör från en våning ovanför. Den lösningen har prövats för så kallade Molok-behållare, men inte för San Sacs behållartyper. Rent tekniskt kan det gå att lösa. Se bilaga 3 och 4 för skisser på möjliga lösningar. 20(29)
Mobil sopsug Inkast kan placeras i anslutning till entréer. Förmodligen är det lämpligast att ha två separata system, med varsin dockningspunkt. Det skulle ge kortare ledningsdragningar, kortare sugavstånd, kortare tid som hämtfordonet behöver suga från varje dockningspunkt samt mindre komplicerade ägarförhållanden. Dockningspunkt placeras vid Rissneleden respektive Kavallerivägen. Om det är möjligt att anlägga dockningspunkter vid båda gatorna är två separata system att föredra, eftersom det ger kortare rördragning och sugavstånd. Se bilaga 3 och 4 för skisser på möjliga lösningar. 9.2 Användarvänlighet och tillgänglighet Inkast för matavfall ska vara låst så att de boende måste använda nyckel, oavsett vilket insamlingssystem som används. Markbehållare Eftersom det i praktiken blir svårt att angöra på gården mellan Veidekkes lamellhus, behöver samtliga behållare placeras vid gatan. Det innebär att de boende i det bakre lamellhuset kommer att behöva använda utvändiga trappor eller passera genom det främre lamellhuset för att nå behållarna. Lösningen är fullt möjlig, men inte optimal ur användarsynpunkt. Mobil sopsug Ger större möjligheter att förlägga inkast i nära anslutning till entréer. Mobil sopsug möjliggör även sopnedkast inne i trapphusen. 9.3 Driftsäkerhet Markbehållare Relativt driftsäker och med enkel skötsel. Mobil sopsug Kräver mer service och underhåll än markbehållare. Är relativt känslig exempelvis om fel avfall kastas som blockerar systemet. Detta kan till stor del förhindras genom att inkasthålen är storleksbegränsade. Problem förekommer vid insamling av matavfall med mobila sopsugssystem, genom att papperspåsarna går sönder och matavfall ansamlas i tank och rör. 9.4 Installationskostnad Markbehållare Vid anläggande av en 5 kbm behållare för restavfall och en 1,8 kbm behållare för matavfall på varje plats är den ungefärliga kostnaden 200 000-250 000 kr. (2 st behållare 115 000, installation och markarbeten ca 100 000). Om en extra behållare för 21(29)
restavfall anläggs (enligt resonemang i avsnitt 9.1) ökar kostnaden med ca 50 000 kr per plats. Mobil sopsug Kostnaden beror på hur lång och komplicerad rördragningen är, antal nedkast, storlek på tankar och antal tankar. Enligt en mycket grov uppskattning rör det sig om en installationskostnad på cirka 1,2 miljoner för Skanskas delområde och cirka 1,5 miljoner för Veidekkes område. 9.5 Driftkostnad Beräkningarna utgår från 2014 års avfallstaxa. Den fasta avgiften som staden beräknar per hushåll är densamma för markbehållare och mobil sopsug. Även behandlingsavgiften är densamma. För båda alternativen är tömningen av matavfall avgiftsfri. Det enda som skiljer är tömningsavgiften för restavfall, se nedan. Markbehållare Avgift för tömning är 280 kr per tillfälle och behållare. Beräknat på två behållare för restavfall per delområde och tömning varannan vecka motsvarar det 14 560 kr/år och delområde. Vid tömning varje vecka blir kostnaden den dubbla, d.v.s. 29 120 kr/år. Relativt låg kostnad för service och underhåll. Mobil sopsug Avgift för tömning är 300 kronor per dockningspunkt plus 135 kr per kubikmeter. Beräknat på en dockningspunkt per delområde och tömning varje vecka motsvarar det 22 620 kr/år och delområde. Vid mobil sopsug rekommenderas att ett serviceavtall tecknas. Kostnad för service och underhåll varierar men är generellt sett högre än för markbehållare. Även en viss elkostnad tillkommer. 9.6 Omgivningspåverkan Eftersom hämtning från båda systemen sker vid gatan, så ger de ingen trafikstörning inom området. Markbehållare Buller: Viss störning kan förekomma vid tömning av behållarna. Lukt: Kan förekomma, men är inte vanligt enligt avfallsenheten i Sundbyberg stad. Eftersom avfallet förvaras under mark är det inte så känsligt för höga temperaturer under varma sommardagar. Mobil sopsug Buller: Störningar kan förekomma vid sugning, eftersom aggregatet på bilen bullrar. Lukt: Eftersom det är ett slutet system så är risken för lukt liten. 22(29)
9.7 Arbetsmiljö Båda systemen är fullgoda ur arbetsmiljösynpunkt. 10 Slutsats Både markbehållare och mobil sopsug har för- och nackdelar. Prisskillnaden mellan systemen talar för att markbehållare är att föredra just i detta område, förutsatt att det är möjligt att förlägga behållare och angöringsplatser på ett ändamålsenligt sätt. Den mobila sopsugen har å andra sidan fördelen att inkast kan placeras så att de boende får en väldigt bra tillgänglighet. Oavsett vilket system som väljs så finns det flera olika leverantörer på marknaden. Vi föreslår därför att systemen inklusive detaljprojektering och installation handlas upp. 11 Vad som behöver utredas vidare Placering av inkast, dockningspunkter och angöringsplatser för mobil sopsug, alternativt placering av markbehållare och angöringsplatser för dessa. Placering och utformning av grovsoprum/källsorteringsrum. Lämplig placering av soprum för verksamheter. Bedömning av om sådan verksamhet som kräver fettavskiljare kan komma att etableras i området, och i så fall möjlig placering av fettavskiljartank och angöringsplats för tömningsfordon. 12 Källförteckning Sundbybergs stads dokument Avfallstaxa för Sundbybergs stad 2014. http://www.sundbyberg.se/download/18.705577781430035dfd362a/1387478343554 /avfallstaxa-sundbyberg-2014.pdf Föreskrifter om avfallshantering för Sundbybergs stad, antagna 2013-12-12. http://www.sundbyberg.se/download/18.6cbca7111444fa57a7f2537/139392626269 5/foreskrifter-avfallshantering-2014.pdf God avfallshantering vi ny- och ombyggnation, Sundbybergs stads riktlinjer, gällande från 2014-01-01. http://www.sundbyberg.se/download/18.6cbca7111444fa57a7fe60/1393253283735/ riktlinjer-god-avfallshantering-vid-ny-och-ombyggnation-webb-2014.pdf Handbok för fettavskiljare i Sundbyberg, Sundbybergs stad Sundbybergs stads översiktsplan, 2013 23(29)
Detaljplan för del av Sundbyberg 2:26 m.fl. fastigheter vid Kavallerivägen och Rissneleden i Rissne. Planbeskrivning, samrådshandling 2013 Övriga dokument Avfallshantering tillgänglig, säker och estetisk. Boverket 2011. http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2011/avfallshandboken- 26-maj.pdf Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall, Avfall Sverige 2009. http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/handbok_för_avfallsutry mmen/handbokavfallsutrymmen.pdf Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall, Avfall Sverige rapport U2011:19 13 Bilagor 1. Dimensionerande mängder för Skanskas delområde 2. Dimensionerande mängder för Veidekkes delområde 3. Arkitektens skisser på möjliga placeringar Skanskas delområde 4. Arkitektens skisser på möjliga placeringar Veidekkes delområde 24(29)
Bilaga 1 Dimensionerande mängder för Skanskas delområde Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet Liter per vecka om antal lgh= Kärlstorlek enl S- bergs stad Vald kärlstorlek Antal kärl, tömning 26 ggr/år Avrundat 100 Matavfall 20 2000 Sorterat brännbart avfall 50 5000 Returpapper (tidningar 15 1500 190-660 liter** 370 m.m.) 8,1 8 Pappersförpackningar 35 3500 190-660 liter 660 inklusive wellpapp 10,6 11 Plastförpackningar 12 1200 190-660 liter 660 3,6 4 Metallförpackningar 2 200 140-370 liter 370 1,1 1 Färgade glasförpackningar 2 200 140-190 liter 190 2,1 2 Ofärgade 1 100 140-190 liter 190 glasförpackningar 1,1 1 Grovsopor, 1-2 kbm/år 29 2885 660 liter 660 8,7 9 Totalt kärl om tömning 26 ggr/år Volym, liter antal bredd (m) djup mot vägg (m) tot längd (m) 660 24 0,85 1,3 20,4 370 9 0,8 0,8 7,2 190 3 0,6 0,7 1,8 Summa 29,4 Mått soprum (meter) bredd 4,2 räknat på 660-kärl på ömse sidor och 1,5 meters gång emellan längd 14,7 Elavfall och farligt avfall kan placeras på hyllor ovanför. OBS! Verksamheters avfall är ej inkluderat i mängderna. 2014-04-16
Bilaga 2 Dimensionerande mängder för Veidekkes delområde Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet Liter per vecka om antal lgh= Kärlstorlek enl S-bergs stad Vald kärlstorlek Antal kärl, tömning 26 ggr/år Avrundat antal 120 Matavfall 20 2400 Sorterat brännbart avfall 50 6000 Returpapper (tidningar m.m.) 15 1800 190-660 liter** 370 9,7 9 Pappersförpackningar inklusive wellpapp 35 4200 190-660 liter 660 12,7 12 Plastförpackningar 12 1440 190-660 liter 660 4,4 4 Metallförpackningar 2 240 140-370 liter 370 1,3 1 Färgade glasförpackningar 2 240 140-190 liter 190 2,5 2 Ofärgade glasförpackningar 1 120 140-190 liter 190 1,3 1 Grovsopor, 1-2 kbm/år 29 3462 660 liter 660 10,5 10 Totalt kärl om tömning 26 ggr/år Volym, liter antal bredd (m) djup mot vägg (m) tot längd (m) 660 26 0,85 1,3 22,1 370 10 0,8 0,8 8 190 3 0,6 0,7 1,8 Summa 31,9 Mått soprum (meter) bredd 4,2 räknat på 660-kärl på ömse sidor och 1,5 meters gång emellan längd 16,0 Elavfall och farligt avfall kan placeras på hyllor ovanför. OBS! Verksamheters avfall är ej inkluderat i mängderna. 2014-04-16
Bilaga 3 Skiss möjliga avfallslösningar från Skanskas arkitekt 27(29)
Bilaga 4 Skisser på möjliga avfallslösningar från Veidekkes arkitekt 28(29)
29(29)