-09-17 Dnr /548-042 Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport januari - augusti Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet. Omvärldsanalys Rekrytering är en mycket stor utmaningen för oss och för riket i stort. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde har växt i volym och kommer framöver att växa ytterligare. Det är roligt men samtidigt medför det också positiva utmaningar. En ökad volym medför utmaningar att tillskapa förskole- och skollokaler där de behövs samt att rekrytera medarbetare. SKL skriver i sin rapport Skolans rekryteringsutmaningar att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieålder kommer att öka med ca 350 000 personer fram till 2027 samt att det de närmaste åren kommer att behöva byggas över 600 nya förskolor och 300 nya skolor i Sverige. Fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet av lärare 187 000 heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor beräknas rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande 77 000 heltidstjänster. En del förändringar har skett eller utreds gällande förskolans och skolans nationella styrdokument. Regeringen har beslutat om en ny läroplan för förskolan som ska träda i kraft den 1 juli 2019. Arbetet med att sätta sig in i och omsätta läroplanens ändringar kommer att påbörjas. En formell ändring är att förskolechefens beteckning ändras till rektor. För grundskolan har nya delar i styrdokumenten skrivits fram med koppling till betyg i moderna språk från åk 6, digitalisering och källkritiskt förhållningssätt och arbetet med att skriva om läroplanen har påbörjats. En ny timplan har sjösatts i och med höstterminen för åk 1-6. Under våren har ett stort antal lagrådsremisser och fördjupade utredningar rörande gymnasieskolan presenterats som en följd av Skolkommissionens slutbetänkande och gymnasieutredningens arbete. Regeringen föreslår att ämnesbetyg införs istället för kursbetyg för att minska stress och skapa andra förutsättningar för kunskapsprogression och att delar av Introduktionsprogrammen förändras. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att se över dimensioneringen av gymnasieskola med avseende på hur många huvudmän som ska driva olika nationella program. Rättighetslagstiftning, riktade statsbidrag för regionalt yrkesvux, studiestartsstöd, digitalisering och implementeringsarbete med nya kursplaner på sfi är några av de pågående fokusområdena inom vuxenutbildningen. Den nya gymnasielagen kring nyanlända får också påverkan för vuxenutbildningen.
Väsentliga händelser Västerviks kommun har inlett ett samarbete med Skolverket runt nyanländas lärande. Arbetet har som målsättning att bidra till förbättrad måluppfyllelse samt ökad likvärdighet mellan kommunens olika förskolor och skolor. Förskolorna fortsätter det stora implementeringsarbetet med den pedagogiska plattformen. Syftet med en gemensam pedagogisk plattform är att öka kvalitén i utbildningen samt att skapa en likvärdig förskola för barnen i Västerviks kommun. Prioriterade aktiviteter i samband med detta är de centrala nätverken kring pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt där 115 pedagoger ingår, verksamheten på Stenhamravillan, implementeringen av ett pedagogiskt årshjul på alla förskolor, fortsatt arbete med värdeorden på varje enskild förskola samt kompetensutveckling för förskolecheferna. Verksamheten på Stenhamravillan som drivs tillsammans med Socialförvaltningen, har blivit en viktig motor för utvecklingsarbetet. På Stenhamravillan finns det ett stort utbud av material som förskolorna kan inspireras av och låna för det pedagogiska arbetet med barnen. Under våren har två ateljeristor genomfört workshops för ca 170 pedagoger om hur materialet kan bidra till barnens utveckling och lärande. Samtliga förskolor bedriver också ett arbete med att fasa ut miljöfarligt material för att på sikt skapa en mer miljövänlig miljö. Arbetet med en handlingsplan för Västerviks förskolor att bli giftfria/kemikaliesmarta pågår. Som en följd av förskolornas arbete med att utveckla gruppsamtal med vårdnadshavare har två förskolor tillsammans med Campus Västervik och Linköpings universitet påbörjat ett forskningsprojekt kring gruppsamtal med vårdnadshavare i förskolan, som kommer att pågå under /2019. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samverkan tagit fram ett förslag på plats för och storlek på en ny förskola i norra staden. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån detta gett barn- och utbildningskontoret i uppdrag att fortsätta genom att beställa projektering för en byggnation på Laxentomten. I samband med detta håller man på att utveckla ett funktionsprogram som ska vara en hjälp för nybyggnationer av framtida förskolor. Arbetet med att följa måluppfyllelsen i grundskolan fortsätter och resultaten i juni visar på ett ökat meritvärde. Den preliminära statistiken visar att eleverna i åk 9 har ett genomsnittligt meritvärde på 218 jämfört med föregående års 208. Andelen elever som blir behöriga till gymnasiet har också ökat, från 72 till 78 %. Även i åk 7 och 8 ser vi en ökning i meritvärdet. Rektorerna har tillsammans med medarbetarna på våra skolor erbjudit lovskola och läxhjälp samt extra undervisning under elevensvalstid för elever som behöver extra undervisning under våren. Arbetet med att analysera resultatet pågår nu på skolorna och höstens kvalitetsdialoger kommer ha framgångs- och utvecklingsfaktorer i fokus. Arbetet med likvärdig utbildning genom fokus på undervisning, ledarskap i klassrummet och en satsning på ett inkluderande förhållningssätt har påbörjats på skolorna. Förstelärarna har erbjudits utbildning kring formativ undervisning kopplat till ovanstående med målsättningen att kunna fungera som stöd för rektorerna på skolorna. För att detta arbete ska drivas på samtliga skolor kommer samtliga rektorer i grundskolan och gymnasieskolan att arbeta kollegialt kring hur 2 (9)
förvaltningen bäst arbetar för att organisera för skolframgång genom pedagogiskt ledarskap under läsåret /19. I och med höstterminen är förskoleklass obligatoriskt. Från och med höstterminen 2019 kommer bedömningsstöd i förskoleklass bli obligatoriskt vilket innebär att förvaltningen kommer att arbeta med kompetensutveckling kring detta för förskoleklass. Fritidshemmens kvalitetsdialoger visar på en generellt god verksamhet. De utmaningar som finns handlar både om det systematiska kvalitetsarbetet i form av dokumentation och uppföljning men också om hur vi arbetar med integration, samverkan med skolan och hur elevhälsan blir en naturlig del i fritidshemmens verksamhet. Under hösten kommer också Skolinspektionen påbörja arbetet med den regelbundna tillsyn som sker var tredje år. Fokus för granskningen är rektors pedagogiska ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt betyg och bedömning. Arbetet börjar med enkäter under höstterminen och därefter väljs de skolor ut som ska tillsynas. Västerviks kommun var under hösten utvald att vara en del i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning Huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. I april kom slutrapporten från Skolinspektionen där de på ett generellt plan nämner ett antal så kallade viktigaste iakttagelserna och här lyfts fram att huvudmännen måste vidta fler åtgärder för att kompensera för skillnader mellan elevernas förutsättningar samt att en stor del av huvudmännen i alltför liten utsträckning följer upp resursfördelningens effekter och utbildningens resultat. Skolinspektion kom i slutat av augusti med sitt beslut där de anser att Västerviks kommun har vidtagit tillräckliga åtgärder. Som en del i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet arbetar gymnasieledningen från och med våren med så kallade kvalitetsdialoger som på ett mer fördjupat sätt analyserar och följer upp verksamhetens resultat. De påbörjade kvalitetsdialogerna kommer att leda till bättre underlag för beslut på skolnivå och huvudmannanivå. Kvalitetsdialogerna förväntas även bidra till tydligare verksamhetsplaner och ökad måluppfyllelse. I gymnasieskolan fortsätter det långsiktiga arbetet med Den digitala agendan (tidigare benämnd strategiplan för IKT), kommunala aktivitetsansvaret och att hitta nya vägar för att skapa goda förutsättningar för de elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammen. När det gäller den Digitala agendan så har Västerviks kommun sedan tidigare tecknat ett partneravtal med Research Institutes of Sweden (RISE) inom vilket vi bland annat kommer att arbeta vidare med digitalisering på yrkesprogrammet kopplat till Teknikcollege, Makerspace, digitala hälsosamtal och att utveckla användandet av öppen data för att utveckla och följa upp verksamheten. Under våren har samtliga lärare i matematik erbjudits kompetensutveckling kring programmering inom ramen för avtalet med RISE. Läsåret 2017- har gymnasieskolan skapat möjligheter för obehöriga elever att få ta del av yrkesprogrammen i form av yrkesintroduktion (IMYRK) och programinriktat individuellt val (IMPRO) med syfte att motivera elever att klara sina gymnasiestudier. Planering pågår för att vidareutveckla möjligheterna med IMYRK och IMPRO platser på yrkesprogrammen. I syfte att locka fler elever till yrkesprogrammen och säkerställa framtida kompetensförsörjning är gymnasieskolan i en process att bli certifierade inom ramen för Teknikcollege. Certifieringen inom ramen för Teknikcollege Östra Småland är klar och själva certifieringsceremonin kommer att ske under hösten. Under våren har samtliga elever i årskurs 8 bjudits in till att under en dag vara 3 (9)
med på yrkesprogrammen som en del inför valet av gymnasieutbildning. Detta för att få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen. Arbetet med om- och tillbyggnad av utbildningsmiljöerna vid Östersjövägen, i samband med att gymnasieskolan och vuxenutbildningen flyttar tillsammans, fortlöper. Om- och tillbyggnationen kommer att ge förutsättningar med anpassade och moderna lärmiljöer för gymnasieelever och vuxenstuderande. De nya byggnaderna och de nyrenoverade lärmiljöerna har tidigare planerats vara klara i november, men under våren tar tidsplanen justerats så att nytt färdigställandedatum är juni 2019. Statsbidragen kring regionalt yrkesvux har förändrats inför. Varje årsstudieplats på de vanligaste yrkeskurserna, som exempelvis vård- och omsorg, genererar nu mindre pengar i statsbidrag utifrån att regeringen vill öka fokus på de mer kostnadskrävande utbildningarna genom att förskjuta lite mer bidrag till dessa. Medfinansieringskravet och kravet på att statsbidraget söks och genomförs i samverkan mellan minst tre kommuner kvarstår. Statsbidraget för trainee har förändrats något och numera kan inte arbetsförmedlingen hänvisa nya deltagare utan den del av statsbidraget som finns kvar är det som omfattar de redan tim/deltidsanställda inom vården. Vid årsskiftet 2017/ presenterade Skolverket 51 olika yrkespaket som kan användas inom komvux på gymnasial nivå. Paketen innehåller en kombination av olika befintliga nationella gymnasiala kurser vilka ska motsvara krav på kompetens inom olika arbetsmarknadsområden. Tillsammans med vuxenutbildningarna i Hultsfred och Vimmerby startade Västerviks kommun under 2017 en barnskötarutbildning, lärlingsutbildning inom tillverkning och yrkesförarutbildning. Tidigare erbjuder vi redan utbildning inom vård- och omsorg. Västervik har sökt och fått beviljat statsbidrag tillsammans med Vimmerby och Hultsfred för dessa utbildningar även för. Studiestartstödet fortsätter och Västervik har sökt pengar även för. Detta är ett statligt bidrag som syftar till att stimulera personer som står långt ifrån studier och arbete att komma igång att studera utan att behöva låna pengar under de första 50 veckorna. Förväntad utveckling/framtid Digitaliseringen som är nödvändig både utifrån lagstiftning och utifrån samhällets behov kommer att vara i fokus för alla våra medarbetare i alla våra verksamheter under. Förskolans arbete med att implementera den pedagogiska plattformen fortsätter och handlar om ett konkretiseringsarbete kring plattformen så att den lever och verkar i verksamheten. Här är fokus på att utveckla arbetssätt, synen på kunskap och lärande och den pedagogiska dokumentationen. En viktig satsning framåt är att utveckla verksamheten på Stenhamravillan som en motor i förskolornas utvecklingsarbete. Utmaningen är att binda ihop digitalisering, miljö, material och projekterande arbetssätt. I ett svårt rekryteringsläge och stora pensionsavgångar av förskollärare nationellt kommer det att vara än mer viktigt med kompetenshöjande insatser både för förskollärare och barnskötare. Hösten 2019 kommer en ny förskollärarutbildning att förläggas på Campus där Västervik har 20 platser. Samtidigt pågår en barnskötarutbildning på Komvux. Grundskolans största utmaning är att anpassa undervisningen utifrån styrdokument och lokala förutsättningar. En allt större del av eleverna har behov av stora anpassningar och särskilt stöd. Detta innebär att verksamheten behöver ökad kunskap och kompetens i arbetet kring hur man 4 (9)
möter alla barn. Vi ser också att många elever behöver stöd i sin sociala utveckling vilket även det ställer stora krav på undervisningen i fritidshem. Grundskolans utmaning är att fortsätta öka måluppfyllelsen med koppling till de utvecklingsområden och aktiviteter som identifierats i. Arbetet med att fortsätta att utveckla undervisningen genom utbildning för våra förstelärare, kompetensutveckling i IKT, inkluderande undervisning och ledarskap i klassrummet kommer att fortsätta. Förskoleklassens nya obligatorium är också det ett område vi fokuserar. Detta sker genom information och genom en ny rutin för övergångar i hela förvaltningen. Genom att skapa goda övergångar är vår ambition att skapa bättre förutsättningar för alla barn och elever. Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret fortsätter och förväntas leda till färre avhopp i gymnasieskolan. Idag ser vi att avhoppen framför allt sker på Introduktionsprogrammen och att avhoppen i den målgruppen ökar. Västerviks gymnasium deltar i ett treårigt ESF-projekt där vi bland annat provar heltidsmentorer som ett arbetssätt för att minska avhoppen. Nya utbildningsvägar på Introduktionsprogrammen kommer förhoppningsvis innebära att fler elever lyckas med att via yrkesintroduktion och programinriktat individuellt val bli anställningsbara. IKTarbetet och den fortsatta digitaliseringen kommer att ge goda möjligheter till inflytande, delaktighet och samverkan mellan skola, elever och vårdnadshavare. Under kommer stort fokus på komvux att vara på att möta individer med utländsk- samt med begränsad studiebakgrund tidigare i deras studieplaner. Vi kommer möta upp mot detta genom en struktur för individuell och gruppvägledning inom målgrupperna. Fokus för studie- och yrkesvägledarna kommer också att vara på olika sätt nå ut till kommunens invånare med det lagstiftade uppdraget att med visa på vilka möjligheter det finns att läsa på komvux (och särskild utbildning för vuxna) och även att motivera till studier. Förbättrad, utvecklad samverkan med övriga aktörer utifrån ett individperspektiv och för en bra integrering är också i fokus. Komvux fortsätter under att utveckla samverkan tillsammans med Vimmerby och Hultsfred, både inom regionala yrkesvux men också inom andra områden. Under kommer vi tillsammans med dessa kommuner se över vilka ytterligare yrkesutbildningar som kan erbjudas lokalt i regionen. En ny upphandling av distansutbildning pågår. Upphandlingen görs precis som den tidigare upphandlingen av sex kommuner i samverkan. Västervik, Vimmerby, Oskarshamn, Mönsterås, Högsby och Hultsfred. Upphandlingen är försenad och beräknas inte vara färdig förrän i början av 2019. Arbetet med att möta de nya direktiven med sammanhållna studievägar på SFI kommer att pågå även under. SFI har tre studievägar 1,2 och 3. Vilken studieväg en person läser styrs framför allt av tidigare studiebakgrund och studieförmåga. Studiestartsstödet kommer att få ökad fokus och personer som kan vara aktuella för detta måste ansöka om detta gentemot CSN, ansökan måste göras tillsammans med en studie- och yrkesvägledare på komvux utifrån statliga direktiv. 5 (9)
Ekonomisk redovisning Barn- och Utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen lämnar efter augusti månad en helårsprognos utan avvikelse gentemot. För perioden är resultatet +5,6 mnkr. Både intäkter och kostnader släpar under årets första månader, men detta påverkar inte prognosen. Främst är det intäkter från Migrationsverket och Skolverket som saknas. På verksamhetsnivå finns avvikelser som balanseras på förvaltningsnivå. Den övergripande verksamheten prognostiseras till en positiv avvikelse på +1,0 mnkr. Kostnader är inte fullt ut bokförda, vilket gör att utfallet inte är helt rättvisande, till exempel IT-kostnader. avvikelsen beror främst på vakanser. Förskolan lämnar +2,0 mnkr i helårsprognos. Under våren finns färre barn i verksamheten än vad som var erat, detta ger ett överskott på barnpengen. Förskolan förväntas hämta hem underskottet i resultatet under hösten. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Den obligatoriska skolan & SBO visar för perioden ett underskott på -3,6 mnkr, och lämnar en helårsprognos med ett underskott på -10,0 mnkr. Den största orsaken till underskottet på helåret är lönekostnader på skolenheterna främst kopplat till elever i behov av stöd. Under hösten behöver verksamheten vara i ekonomisk balans för att det förväntade underskottet inte ska bli större. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Gymnasiet lämnar +5,5 mnkr i prognos gentemot, vilket beror på lägre lönekostnader för perioden samt att kostnader kopplade till nybyggnationen på gymnasiet kommer att senareläggas. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Komvux och SFI lämnar ett överskott på +1,5 mnkr, vilket kopplas främst till lägre lönekostnader för perioden. Totalt på förvaltningen ligger prognosen på +/-0 gentemot. Övergripande verksamhet 28,2 29,4 1,2 42,9 43,9 1,0 Förskola 130,7 128,9-1,8 194,2 196,2 2,0 Obligatorisk skola & SBO 276,6 273,1-3,6 415,5 405,6-10,0 Gymnasieskola 94,8 103,9 9,1 150,2 155,6 5,5 Komvux & SFI 13,3 14,0 0,7 19,5 21,0 1,5 Summa, mkr 543,7 549,3 5,6 822,2 822,2 0,0 6 (9)
Förskola Förskola Intäkter -20,7-19,4 1,4-30,0-29,0 1,0 Personalkostnader 102,1 100,5-1,6 150,3 150,3 0,0 Övriga kostnader 49,3 47,7-1,6 73,9 74,9 1,0 Nettokostnad, mkr 130,7 128,9-1,8 194,2 196,2 2,0 För verksamhet förskola beräknas helårsprognosen till +2,0 mnkr gentemot. et för perioden ligger på -1,8 mnkr. En del bidrag släpar under sommarmånaderna, främst från migrations- och skolverket, men detta påverkar inte prognosen för helåret. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Den positiva prognosen baseras på att antalet barn i förskolan inte riktigt når upp till antalet barn i beräkningen, vilket gör att det finns ett mindre överskott centralt för barnpeng som ej behövt betalas ut. Även de fristående förskolorna har färre barn än erat, vilket gör att utbetalningarna till de fristående är lägre än förväntat. Antalet barn i förskolan ligger lägre än i barnpengsberäkningen, -13 barn. Skillnaden mellan utfall och barnpengsberäkningen har dock minskat jämfört med våren. Asylsökande barn räknas inte in i denna beräkning då deras barnpeng finansieras med externa statsbidrag från migrationsverket. Förskola - antal barn Skillnad Barnpengsberäkning Barnpengsberäkning helår snitt Kommunal förskola 1 543 1 548-4 1 525 Kommunal ped. omsorg 18 21-4 21 Fristående förskola 147 152-6 150 Totalt 1 707 1 721-13 1 695 Det erade antalet barn i barnpengsberäkningen är i snitt för helåret 1 695 barn, med en nedgång under sommarmånaderna/tidig höst. 7 (9)
Obligatorisk skola och skolbarnomsorg Obligatorisk skola & SBO Intäkter -38,8-31,6 7,2-47,4-47,4 0,0 Personalkostnader 204,8 193,0-11,8 296,2 286,2-10,0 Övriga kostnader 110,6 111,6 1,1 166,7 166,7 0,0 Nettokostnad, mkr 276,6 273,1-3,6 415,5 405,6-10,0 För verksamhet obligatorisk skola och skolbarnomsorg beräknas helårsprognosen till ett underskott på -10,0 mnkr. et för perioden för obligatorisk skola ligger på -3,6 mnkr. En del av kostnader släpar, till exempel kostnader för skolskjuts och städ. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Den negativa prognosen beror på att personalkostnaderna på de lokala skolenheterna ligger klart över. Flera skolor bär med sig en organisation från hösten 2017 som de inte lyckats förändra till våren. Skäl till högre personalkostnader kommer av att enheterna ser fler elever i behov av stöd. Vissa verksamheter signalerar att de inte heller kommer att hamna helt i balans till höstterminen utifrån att det finns elever på enheterna med stora behov av stöd. Rektorerna har i samtal med grundskolechefen tittat på möjliga lösningar inför höstterminen. Skolskjutsen prognostiseras gå med cirka -1,0 mnkr i underskott. För närvarande har särskolan inga elever i andra kommuner, vilket gör att kostnaden för interkommunala elever inte belastas, därmed har särskolan i nuläget ett mindre överskott. en landar totalt på -10,0 mnkr. Elevantalet ligger för perioden under elevpengsberäkningen, - 31 elever, vilket innebär att gapet mellan utfall och elevpengsberäkningen har minskat ytterligare. et för fritids är klart lägre än beräknat, -102 fritidsbarn och innebär att gapet har ökat sedan föregående månad. Grundskola - antal elever Skillnad Elevpengsberäkning Elevpengsberäkning helår snitt Fritids - antal elever Elevpengsberäkning Skillnad Elevpengsberäkning helår snitt Kommunal f-3 1 512 1 512 0 1 514 Kommunalt fritidshem 1 335 1 383-48 1 398 Kommunal 4-6 1 110 1 121-11 1 125 Kommunalt fritidsklubb 71 123-52 130 Kommunal 7-9 1 001 1 019-19 1 018 Kommunalt totalt 1 406 1 506-100 1 528 Kommunal totalt 3 623 3 652-29 3 657 Fristående fritidshem 20 22-2 22 Fristående f-3 20 23-3 23 Fristående fritidsklubb 0 0 0 0 Fristående 4-6 13 12 1 12 Fristående totalt 20 22-2 22 Fristående 7-9 169 168 1 168 Totalt 1 426 1 528-102 1 550 Fristående totalt 202 203-1 203 Totalt 3 825 3 856-31 3 860 Det erade antalet elever i elevpengsberäkningen är i snitt för helåret 3 860 elever för grundskolan och 1 550 elever i fritidsverksamheten. 8 (9)
Gymnasiet och gymnasiesärskolan Gymnasiet Gymnasiet beräknas lämna en helårsprognos på +5,5 mnkr i överskott. et för perioden ligger på +9,1 mnkr. I resultatet är den retroaktiva löneökningen korrigerad för perioden. Den positiva prognosen baseras på att en del av de kostnaderna som har med nybyggnationen på gymnasiet att göra kommer senareläggas, bland annat kapitaltjänst på de investeringar av möbler som kommer göras under året. Dessutom ligger personalkostnaderna för perioden under på grund av vakanser. Det råder dock viss osäkerhet kring övriga kostnader som är kopplade till nybyggnationen, det handlar främst om flyttkostnader och inköp av diverse förbrukningsinventarier som kan tillkomma sent under hösten. Komvux och SFI Intäkter -13,2-11,4 1,7-19,2-17,2 2,0 Personalkostnader 57,1 59,3 2,2 85,6 88,6 3,0 Övriga kostnader 50,9 56,1 5,2 83,7 84,2 0,5 Nettokostnad, mkr 94,8 103,9 9,1 150,2 155,6 5,5 Komvux Intäkter -0,9-1,7-0,8-2,8-2,5 0,3 Personalkostnader 8,1 9,3 1,2 12,9 13,9 1,0 Övriga kostnader 1,8 2,1 0,4 3,2 3,2 0,0 Nettokostnad, mkr 9,0 9,8 0,8 13,3 14,6 1,3 SFI Intäkter -3,1-3,1 0,0-4,6-4,4 0,2 Personalkostnader 6,7 6,5-0,2 9,7 9,7 0,0 Övriga kostnader 0,7 0,9 0,2 1,0 1,0 0,0 Nettokostnad, mkr 4,3 4,2-0,1 6,1 6,3 0,2 Komvux och SFI lämnar tillsammans en helårsprognos på +1,5 mnkr. et för perioden ligger på 0,7 mnkr. Intäkterna släpar på både Komvux för statsbidraget regionalt yrkesvux som kommer korrigeras senare under hösten. Överskottet i prognosen kopplas till personalkostnaderna som ligger lägre än för perioden. Dessutom förväntas avräkning mot regionalt yrkesvux att ge högre intäkter än erat. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad rapport. 9 (9)