Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

a) Atommassan hos klor är 35,5 u. En klormolekyl,cl 2, består av två kloratomer varför formelmassan blir 2 35,5 u = 71,0 u.

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning

Atomen och periodiska systemet

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

F1 F d un t amen l a s KEMA00

ÖVA DIG PÅ BEGREPPEN STORHET, MÄTETAL OCH ENHET EXEMPEL Vad är storhet, mätetal och enhet i följande exempel: V = 0,250dm3?

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2018 TEORETISKT PROV nr 1

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

KE02: Kemins mikrovärld

Stökiometri IV Blandade Övningar

Atomer, molekyler och joner

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Beräkna substansmängd, molmassa och massa. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Grundläggande Kemi 1

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

KEMIOLYMPIADEN 2017, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén


Det mesta är blandningar

Begreppsuppfattning i kemi

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kemiprov vecka 51 HT 2012

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Atomer, joner och kemiska reaktioner

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Sammanfattning av Chang

Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Övningar Homogena Jämvikter

Atomen och periodiska systemet

Transkript:

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén

Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna magnesiumoxidens empiriska formel. 2. 0,93 g silver reagerar med svavel och ger 1,07 g silversulfid. Beräkna silversulfidens empiriska formel. 3. En kemisk förening innehåller 28,2 % kalium, 25,7 % klor och resten syre. Beräkna föreningens empiriska formel. 4. En kemisk förening har sammansättningen 51,4 % kol, 8,6 % väte och 40,0 % kväve. Molmassan är 140 g/mol. Beräkna föreningens molekylformel.

Ett ämne kan anges med olika kemiska formler ü Strukturformel: Denna formel anger den exakta strukturen av molekylen (inkl. det exakta antalet av varje atom). ü Molekylformel (summaformel): Denna formel anger exakt hur många atomer av varje slag som finns i en molekyl. Men den avslöjar inte exakt hur atomerna sitter bundna till varandra. ü Empirisk formel: Denna formel visar mängdförhållandet mellan de atomer/joner som finns i molekylen/jonföreningen (anges med minsta möjliga heltal). Empiriska formler används framförallt när det gäller jonföreningar. C 4 H 10 C 2 H 5

Uppgift 1: Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna magnesiumoxidens empiriska formel. Lösning: 1. Gör en tabell med en kolumn för varje ämne. 2. Utifrån det som står i uppgiften kan vi lista ut massan för Mg och O. 3. När vi vet massan av resp. ämne så tar vi reda på molmassorna och då kan vi beräkna substansmängderna. 4. Vi jämför substansmängderna och beräknar molförhållandet (antalsförhållandet) mellan ämnena. 5. Utifrån molförhållandet listar vi ut den empiriska formeln. Parametrar: Magnesium (Mg): Syre (O): Massa (g): Molmassa (g/mol): Substansmängd (mol): 0,99 1,65-0,99= 0,66 24,31 16,00 n= m/m= 0,99/24,31= 0,0407.. n= m/m= 0,66/16,00= 0,04125 Molförhållandet: (division med minsta substansmängden) n(mg)/n(mg)= 0,0407../ 0,0407..= 1 n(o)/n(o)= 0,04125/0,0407..= 1,01..= ca 1 Svar: Molförhållandet är 1:1 och därför är magnesiumoxidens empiriska formel MgO.

Uppgift 2: 0,93 g silver reagerar med svavel och ger 1,07 g silversulfid. Beräkna silversulfidens empiriska formel. Lösning: 1. Gör en tabell med en kolumn för varje ämne. 2. I frågan framgår massan för resp. ämne vilket gör att vi kan beräkna substansmängderna av resp. ämne. 3. Vi jämför substansmängderna och beräknar molförhållandet mellan ämnena. 4. Utifrån molförhållandet listar vi ut den empiriska formeln. Parametrar: Silver (Ag): Svavel (S): Massa (g): Molmassa (g/mol): Substansmängd (mol): 0,93 1,07-0,93= 0,14 107,9 32,07 n= m/m= 0,93/107,9= 0,0086.. n= m/m= 0,14/32,07= 0,0043.. Molförhållandet: (division med minsta substansmängden) n(ag)/n(s)= 0,0086../0,0043..= 1,97= 2 n(s)/n(s)= 0,0043../0,0043..= 1 Svar: Molförhållandet är 2:1 och därför är silversulfidens empiriska formel Ag 2 S.

Uppgift 3: En kemisk förening innehåller 28,2 % kalium, 25,7 % klor och resten syre. Beräkna föreningens empiriska formel. Lösning: 1. Gör en tabell med en kolumn för varje ämne. 2. I frågan anges inte någon massa. Vi måste därför själva bestämma den totala massan av föreningen. En lämplig massa att välja är 100 g. 3. Med hjälp av de angivna masshalterna kan vi sedan räkna ut massan för resp. ämne. 4. Nästa steg är att beräkna substansmängden med formeln; n= m/m. 5. I sista steget undersöker vi molförhållandet (antalsförhållandet) mellan de ingående ämnena. Parametrar: Kalium (K): Klor (Cl): Syre (O): Massa (g): Molmassa (g/mol): Substansmängd (mol): 0,282 * 100= 28,2 0,257 * 100= 25,7 100-28,2-25,7= 46,1 39,10 35,45 16,00 n= m/m= 28,2/39,10= 0,721 n= m/m= 25,7/35,45= 0,725 n= m/m= 46,1/16,00= 2,88 Molförhållandet: (division med minsta substansmängden) n(k)/n(k)= 0,721/0,721= 1 n(cl)/n(k)= 0,725/0,721= 1,00..= 1 n(o)/n(k)= 2,88/0,721= 3,99= 4 Svar: Molförhållandet är 1:1:4 och därför är föreningens empiriska formel KClO 4.

Uppgift 4: En kemisk förening har sammansättningen 51,4 % kol, 8,6 % väte och 40,0 % kväve. Molmassan är 140 g/mol. Beräkna föreningens molekylformel. Lösning: 1. Gör en tabell med en kolumn för varje ämne. Skriv Massa (g), Molmassa (g/mol), Substansmängd (mol) och Antalet atomer på tre olika rader i den första kolumnen. 2. Eftersom vi vet molmassan för föreningen så kan vi för enkelhetens skull utgå från att vi har exakt 1 mol av föreningen. Vi vet då också att den totala massan av hela föreningen är 140 g. Med hjälp av den totala massan och masshalterna kan vi beräkna massan av resp. ämne (kol, väte, kväve). Skriv in det i tabellen. 3. Ta reda på molmassan för resp. ämne och skriv in det i tabellen. 4. Med hjälp av massan av resp. ämne och ämnenas molmassa kan vi beräkna substansmängden av varje ämne. 5. Om vi vet substansmängden av varje ämne så vet vi även hur många atomer det ska vara av varje ämne i den kemiska föreningen. Parametrar: Kol (C): Väte (H): Kväve (N): Massa (g): 0,514 * 140= 71,96 0,086 * 140= 12,04 0,40 * 140= 56,0 Molmassa (g/mol): Substansmängd (mol): Antalet atomer: 12,01 1,008 14,01 n= m/m= 71,96/12,01= 5,99.. n= m/m= 12,04/1,008= 11,94.. n= m/m= 56,0/14,01= 3,99.. 6 st 12 st 4 st Svar: Föreningens molekylformel är C 6 H 12 N 4

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/kemilektioner http://www.youtube.com/medicinlektioner