SVENSK STANDARD SS-EN 385

Relevanta dokument
SVENSK STANDARD SS-EN 338

SVENSK STANDARD SS-EN 391

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

SVENSK STANDARD SS-EN 1194

SVENSK STANDARD SS-EN 1311

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål

SVENSK STANDARD SS-EN 45014

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål. Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting steels

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Betongkonstruktioner - lnjektering av foderrör för spännkablar - Utförande

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 1116



SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 345-2

SVENSK STANDARD SS-EN 962

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345

SVENSK STANDARD SS-EN

Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden

SVENSK STANDARD SS-EN 636-1

Träbearbetningsverktyg Säkerhetskrav Del 2: Krav på fäste på fräsverktyg

SVENSK STANDARD SS-EN 50116

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 2: Metoder för neddelning av laboratorieprov

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 1045

SVENSK STANDARD SS-EN Mobile access and working towers Rules and guidelines for the preparation of an instruction manual

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 50191

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 5: Bestämning av andel korn med krossade och brutna ytor hos grov ballast

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Byggakustik Ljudabsorbenter Värdering av mätresultat och klassindelning (ISO 11654:1997)

Safety of machinery Permanent means of access to machinery Part 3: Stairs, stepladders and guard-rails (ISO :2001)

SVENSK STANDARD SS-EN /A1:2015

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2739

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014


SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS-EN 12591

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7


Dimensioner och toleranser för blanka stålprodukter. Dimensions and tolerances of bright steel products

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 50292

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

SVENSK STANDARD SS-EN 351-1

SVENSK STANDARD SS-EN 299


SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

Safety of machinery Permanent means of access to machinery Part 2: Working platforms and walkways (ISO :2001)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Vägutrustning Styrapparat för reglering av trafik med trafiksignal Funktionella säkerhetskrav

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 3: Petrografisk beskrivning, förenklad metod

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN /AC:2010

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 179

SVENSK STANDARD SS-EN 828

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 1: Bestämning av nötningsmotstånd (micro- Deval)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

SVENSK STANDARD SS-EN 1310

SVENSK STANDARD SS-EN 175

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 758

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 978

SVENSK STANDARD SS-EN 60849

Transkript:

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 385 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1995-08-25 1 1 (1+14) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Träkonstruktioner Fingerskarvat konstruktionsvirke Funktions- och produktionskrav Finger jointed structural timber Performance requirements and minimum production requirements Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden ikraftsattes 1995-08-25 som SS-EN 385 och utges nu i svensk språkversion. Detta dokument ersätter det tidigare utgivna ikraftsättningsdokumentet. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som årligen ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. Nationell information: Referenser EN 385 har EN 301 rörande lim för bärande konstruktioner och EN 408 för hållfasthetsprovning som bindande referenser. Innehåll EN 385 anger krav på fingerskarvar i konstruktionsvirke och krav på tillverkningen av sådana fingerskarvar. Kraven gäller t ex virke, lim, limning, fuktkvot, virkesändarnas kapning före fingerfräsningen och hoplimningen. Inverkan på befintlig svensk standard. SS-EN 385 ersätter ingen befintlig svensk standard. Motsvarande regler för fingerskarvning av konstruktionsvirke har tidigare funnits i NKB:s Produktregler för fingerskarvat konstruktionsvirke nr 10, NKB juli 1989. ICS 79.040 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 Prisgrupp P Tryckt i november 1998

Provläsningsexemplar / Preview

EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 385 Februari 1995 ICS 79.040 Nyckelord: Trä, konstruktionsvirke, sågat virke, virke av barrträ, ändskarvning, fingerskarvning, limmade förband, tillverkning, bearbetning, böjprovning, klassning, märkning Svensk version Träkonstruktioner Fingerskarvat konstruktionsvirke Funktions- och produktionskrav Aboutages à entures multiples dans les bois de construction Prescriptions de performance et prescriptions minimales de fabrication Fingerjointed structural timber Performance requirements and minimum production requirements Keilzinkenverbindungen in Bauholz Leistungs- und Mindenstensanforderungen an die Herstellung Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN 1995-02-22. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1995 CEN Rätten till alla former av mångfaldigande och spridning i alla länder förbehållen CEN:s medlemmar. Ref. Nr. Sv

Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida Förord... 2 Inledning... 3 1 Omfattning... 3 2 Bindande referenser... 3 3 Definitioner... 3 4 Symboler... 4 5 Krav... 5 5.1 Allmänt... 5 5.2 Virke... 5 5.3 Lim... 7 5.4 Böjhållfasthet... 7 6 Produktionskrav (tillverkning)... 8 6.1 Produktionsvillkor... 8 6.2 Virke... 8 6.3 Påföring av lim... 8 6.4 Sammanfogning och ändtryck (kraft vid sammanpressningen)... 8 6.5 Träskydds- och flamskyddsbehandling... 9 7 Kvalitetskontroll... 9 7.1 Tillverkningskontroll (intern kontroll) på fabriken... 9 7.2 Organisation av fabrikens produktionskontroll... 11 7.3 Dokumentation av systemet för kvalitetskontroll... 12 7.4 Kontroll och provning... 12 7.5 Kontrollorgan (besiktning, extern kontroll)... 12 8 Typprovning. Inledande provning av skarvhållfastheten... 13 8.1 Allmänt... 13 8.2 Material... 13 8.3 Förberedelse av provexemplar... 13 8.4 Förfarande... 14 8.5 Provningsrapport... 14 8.6 Klassning av skarvar... 14 9 Märkning... 14 Förord Denna europastandard är framtagen av den tekniska kommittén CEN/TC 124 Timber structures vars sekretariat hålls av DS. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom att publicera en identisk text, eller genom ikraftsättning senast i augusti 1995, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast i augusti 1995. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser är följande länder förpliktade att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.

Provläsningsexemplar / Preview Sida 3 Inledning Denna standard har utformats på grundval av Recommended Standard for Finger Jointing in Coniferous Sawn Timber utarbetad av Timber Committée inom ECE (FN:s Ekonomiska kommissionen för Europa) och publicerad i Timber Bulletin for Europe (vol. XXXIV, bilaga 16, november 1982) jämte förslag till ändringar daterade maj 1988. Denna standard har utformats med erfarenheterna av av europeisk furu och gran som grund men flertalet av kraven gäller oberoende av träslag. Fingerskarvning tillämpas numera i ett antal länder. Erfarenheterna har påverkat denna standard. 1 Omfattning Denna standard specificerar kraven för fingerskarvar och minimikraven för framställning av fingerskarvar i träkonstruktioner. Standarden anger krav på virke, lim, fuktkvot, kapning, limning samt träskyddsbehandling och flamskyddsbehandling. Denna standard är endast tillämplig på en ändskarvning där två virkesstycken av samma träslag sammanfogas. Även om de flesta fingerskarvar framställs i barrträ gäller denna standard även lövträ under förutsättning att det föreligger tillräcklig information om hur skarvar av lövträ skall limmas för att ge ett tillfredsställande resultat. Standarden gäller inte för mönsterpressade (präglade) skarvar. För limträ gäller standarden endast enskilda lameller. Fingerskarvning av hela limträelement omfattas av pren 387. 2 Bindande referenser Denna europastandard innehåller genom daterade och odaterade referenser föreskrifter ur andra publikationer. Dessa bindande referenser citeras på tillämplig plats i texten och publikationerna är förtecknade nedan. Senare tillägg till eller revideringar av någon av de daterade referenserna gäller för denna europastandard endast när de införlivats i den genom tillägg eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av den publikation som anges, EN 301 Adhesives, phenolic and aminoplastic for load bearing timber structures Classification and performance requirements (Lim Lim av fenoloch aminoplast för bärande träkonstruktioner Klassificering) EN 408 Timber structures Structural timber and glued laminated timber Determination of some physical and mechanical properties (Träkonstruktioner Konstruktionsvirke och limträ Bestämning av vissa fysiska och mekaniska egenskaper) 3 Definitioner I denna standard gäller följande definitioner: 3.1 fingerskarv: Självstyrande ändskarv som åstadkoms genom maskinell framställning av ett antal lika, kilformade, symmetriska fingrar i ändarna på två virkesstycken, vilka sedan limmas ihop. Se figur 1.

Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview Symmetrilinje för enskilt finger Figur 1 Typisk profil av fingerskarv med fingerlängd l, fingerdelning p, spetsbredd b t, och spel l t 3.2 fingerlängd: Avståndet mellan fingrets bas och spets, mätt längs fingrets centrumlinje. 3.3 fingerdelning: Avståndet mellan fingrarna, centrum till centrum. 3.4 produktionsomgång (sats): Skarvar, som alla har samma profil, är gjorda av samma träslag, i samma virkesdimension, limmade med samma lim och tillverkade under en sammanhängande driftperiod i en produktionslinje. 3.5 klimatklass 1: Klimat kännetecknat av en fuktkvot i materialet motsvarande en temperatur av 20 C och en relativ fuktighet i omgivningsluften som endast under ett fåtal veckor per år överstiger 65 %. ANM: I klimatklass 1 överstiger i de flesta barrträslagen jämviktsfuktkvoten inte 12 %. 3.6 klimatklass 2: Klimat kännetecknat av en fuktkvot i materialet motsvarande en temperatur av 20 C och en relativ fuktighet i omgivningsluften som endast under ett fåtal veckor per år överstiger 85%. ANM: I klimatklass 2 överstiger i de flesta barrträslagen jämviktsfuktkvoten inte 20 %. 3.7 klimatklass 3: Klimat karakteriserat av förhållanden som ger en högre fuktkvot än i klimatklass 2. 3.8 spel: Avståndet mellan fingerspets och fingerbotten i en limmad fingerskarv. 3.9 spetsbredd: Avståndet mellan fingerflankerna, mätt vid fingerspetsen. 4 Symboler A area i kvadratmillimeter A w a w b b t d f m f m,k area för vankant i kvadratmillimeter diagonal längd på vankant i millimeter bredd på virkestvärsnitt i millimeter fingerspetsens bredd i millimeter diameter i millimeter böjhållfasthet i newton per kvadratmillimeter karakteristisk böjhållfasthet i newton per kvadratmillimeter f m,15,k karakteristisk böjhållfasthet för 15 prov, se 7.1.4, i newton per kvadratmillimeter f m,dc,k h karakteristisk böjhållfasthet, angiven av tillverkaren, i newton per kvadratmillimeter tvärsnittshöjd i millimeter k f faktor, se 7.1.4

Provläsningsexemplar / Preview Sida 5 k 15 statistisk faktor, se 7.1.4 l fingerlängd i millimeter l t m p s spel i millimeter medelvärde (variabeln anges inom parentes) delning i millimeter standardavvikelse (variabeln anges inom parentes) 5 Krav 5.1 Allmänt Kapning av virke och limningen av skall resultera i pålitliga och beständiga fingerskarvar med erforderlig hållfasthet. Detta skall anses vara uppfyllt om kraven i detta avsnitt och de i avsnitt 6 angivna minimikraven för produktionen är uppfyllda. 5.2 Virke 5.2.1 Träslag Tillräcklig information om det aktuella träslaget skall föreligga, så limningen kan ske på ett tillfredsställande sätt. 5.2.2 Kvistar och sprickor Från kvistar med en diameter av max. 6 mm kan bortses. Det får inte finnas några kvistar, sprickor eller kraftig fiberstörning inom själva skarven. Vid sidan om skarven skall längs virkestycket avståndet mellan en kvist och respektive virkesände vara minst l + 3d, där d är kvistens diameter uppmätt vinkelrät mot virkets längdriktning, se figur 2. Figur 2 Minsta avstånd från virkesände till en kvist

Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Då ett virkesstycke kapas innanför en kvist (för att avlägsna denna kvist), skall snittet läggas så in på virkesstycket att med den avlägsnade kvisten följer virke som minst motsvarar längden 3d från kvisten till kapstället, se figur 3 1). Figur 3 Minsta avstånd vid kapning för att avlägsna en kvist 5.2.3 Vankant eller skadad kant Det får i ett tvärsnitt inte finnas vankant eller kantskada som omfattar mer än två hörn av skarven inom fingerlängden och inom 75 mm från närmaste fingerbotten. Vankantens area vid ett hörn får inte utgöra mer än 1% av tvärsnittsarean, se figur 4. ANM: För att verifiera detta krav kan diagonalen a w på vankanten mätas och påvisas vara mindre än största beloppet för diagonalen enligt figur 5. Figur 5 visar vankantsdiagonalens längd som funktion av tvärsnittsarean A. Tvärsnittsarean är A = b h Arean för en vankant är A w Kravet är A w A/100 Figur 4 Tvärsnitt av virke med vankant 1) Sv tillägg: Med denna regel undviks att den renkapade änden längst ut har de kraftiga fiberstörningar som förutsatts finnas nära den bortkapade kvisten