I övrigt gäller i tillämpliga delar de bestämmelser som anges i 5 lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

Relevanta dokument
Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Mediaföretagen

I övrigt gäller i tillämpliga delar de bestämmelser som anges i 5 lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

VILLKOR ENLIGT 5 A UTSTATIONERINGSLA GEN FÖR UTSTATIONERADE A RBETSTAGARE - HÄMTADE FRÅN TJÄNSTE MANNAAVTAL TRÄFFADE MELLAN IT&T ELEKOMFÖRE-

Revision och konsult

Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Bemanningsavtalet

VILLKOR ENLIGT 5 A UTSTATIONERINGSLAGE N FÖR UTSTATIONERADE A RBETSTAGARE - HÄMTADE FRÅN TJÄNSTE MANNAAVTAL TRÄFFADE MELLAN SVEN SKA TEKNIK & DE-

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Fastigheter

Anställningsvillkor IT-företag

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko)

Nya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017

Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Grafiska

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

Telekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017

Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996

Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Upplevelse och Kultur

Tjänstemannaavtalet, Bygg

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

1. Följande arbetsrättsliga villkor ska tillämpas

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor

umonen ARBETSM!LJC)VEs: KET % m_» Ink Datum Vår referens U Lisa Melin 7 %- Arbetsmiljöverket STOCKHOLM

Särskilda ersättningar m.m.

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Särskilda ersättningar m.m. och tabeller

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

UTSTATIONERINGSAVTAL. för tjänstemän - Teknik

KOLLEKTIVAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

Anmälan om brott mot arbetstidslagen

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN.

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård

Bransch- och löneavtal

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1

bemanningsföretagen Tjänstemannaavtalen

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård

Innehållsförteckning Sidorna 1-4 innehåller det s k förhandlingsprotokollet som inte redovisas här

Rubrik och innehåll. Nivå 1 Nivå 1. Nivå 1. Nivå 2 Nivå 2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR BEMANNINGSFÖRETAG. Kollektivavtal för Bemanningsföretag

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård. Giltighetstid: tillsvidare

Övriga avtal mellan parterna

Allmänna anställningsvillkor, kompetensutveckling, lägerverksamhet

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Avtal för tjänstemän

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Avtal för tjänstemän

Avtal för tjänstemän i Bemanningsföretag 1 maj april Bemanningsföretagen. Tjänstemannaförbundet HTF. Akademikerförbunden

Kollektivavtal, allmänna anställningsvillkor Bransch D - Företagshälsovård

Kollektivavtal för Bemanningsföretag Journalister. Giltighetstid:

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg.

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Avtal för tjänstemän

Förteckning över särskilda överenskommelser som ej tagits med i avtalstrycket Avtalets omfattning...

KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR, LÖNER

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

Postens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid

KOLLEKTIVAVTAL Sjuksköterskor anställda i ambulansföretag Bransch H,

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj april Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer

Anställningsformer samt avbrytande av visstidsanställningar. 2 i mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor får följande lydelse:

KOLLEKTIVAVTAL TIDNINGSUTGIVARNA TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET HTF. mellan. och

Bilaga J till AB I LYDELSE Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

KOLLEKTIVAVTAL Call/contactcenter och marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Allmänna anställningsvillkor, kompetensutveckling, lägerverksamhet

Ändring av Allmänna anställningsvillkor bransch. 4 Anställningens upphörande

BILAGA 3 De allmänna anställningsvillkoren prolongeras med följande ändringar och tillägg som gäller från den 1 juli 2017:

BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL VÅRD OCH OMSORG

De akademikerförbund som omfattas av detta avtal är;

Branschavtal och Löneavtal

TJÄNSTEMANNAAVTAL SPEL OCH INTER- NATIONELLA KASINON. Giltighetstid:

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj april Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer

Tjänstemän. Svensk Handel och Unionen Akademikerförbunden

Tjänstemannaavtal. Giltighetstid:

Övriga avtal mellan parterna

KOLLEKTIVAVTAL Tjänstemän Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling

BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL VÅRD OCH OMSORG. Arbetsgivaralliansen

Övriga avtal mellan parterna

Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: AB Allmänna bestämmelser fr o m

Övertid. ST inom Sveriges Domstolar

Bransch- och löneavtal /2018

Branschavtal och Löneavtal

Kollektivavtal

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

TJÄNSTEMANNAAVTAL Löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän vid dagstidningar m fl

ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA

TJÄNSTEMANNAAVTAL Medie- och Informationsarbetsgivarna Sif Sveriges Ingenjörer

Tjänstemannaavtalen

Almega Tjänsteföretagen tjänstemannaavtalet Medieföretagen fd HTF-MIA

Tjänstemannaavtalet. Parter. Avtalsområde. Giltighetstid. Biltrafikens Arbetsgivareförbund

Tjänstemän Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling.

Tjänstemannaavtalet för transportbranschen

KOLLEKTIVAVTAL. Revision- och konsultföretagen. Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling

TJÄNSTEMÄN Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling.

KOLLEKTIVAVTAL Revisions- och konsultföretagen Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling

KOLLEKTIVAVTAL Revisions- och konsultföretagen Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling

KOLLEKTIVAVTAL Revisions- och konsultföretagen Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling

STD Svensk Teknik och Design

KOLLEKTIVAVTAL Spelföretagen Internationella Kasinon. Giltighetstid:

löneavtal Folkhögskola Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Utbildning och Folkbildning

MEDIEFÖRETAGEN TIDNINGSAVTALET Tjänstemannaavtalen

Transkript:

Villkor enligt 5 a andra stycket lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för utstationerade uthyrda arbetstagare enligt 3 första stycket, punkten 3 samma lag där arbetsgivaren är etablerad inom EES eller Schweiz - hämtade från tjänstemannaavtalen träffade mellan Bemanningsföretagen inom Almega och Unionen (gällande fr.o.m 2017-11-01). Vad särskilt gäller arbetstid följer av 5 lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare att en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare är skyldig att tillämpa arbetstidslagen (1982:673), dock inte 12. För att villkoren nedan under avsnitt Arbetstid, hämtade från kollektivavtal, ska vara möjliga att tillämpa förutsätts att arbetsgivaren träffar kollektivavtal med Unionen. I övrigt gäller i tillämpliga delar de bestämmelser som anges i 5 lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Villkoren nedan hindrar inte tillämpning av villkor som är förmånligare för arbetstagarna. Villkoren nedan avser tjänstemän som anställts för att utföra arbete i kundföretag och vars arbetsplats, arbetstid och arbetsuppgifter sålunda kan variera inom ett överenskommet tjänstgöringsområde. Tjänsteman har månadslön som fastställs individuellt. Förutom månadslönen kan tjänsteman ha rätt till prestationslön, se punkterna 1.2-1.4. Lönesättningen ska vara individuell, differentierad och saklig. Samma värdering och tillämpning beträffande lönesättning ska gälla för såväl kvinnor som män. Lönesättningen får heller inte vara diskriminerande. Föräldralediga omfattas av lönerevision. Tjänstemannens lön ska bestämmas med hänsyn till: arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvaret som följer därav samt tjänstemannens prestation och förmåga att uppfylla uppställda mål ekonomiskt ansvar verksamhetsansvar personalansvar kunskap och erfarenheter förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta samt tjänstemannens idérikedom och pedagogiska färdigheter.

Under en sammanhängande anställningstid av högst 18 månader erhåller tjänsteman månadslön för 133 timmars arbete per månad. Efter en sammanhängande anställningstid om 18 månader erhåller tjänsteman månadslön för 150 timmars arbete per månad. Utöver den i punkten 1.2 och 1.3 angivna tiden är tjänsteman skyldig att arbeta i den omfattning som fastställs i avsnittet Arbetstid. Ersättning för sådant arbete utges som prestationslön. Prestationslön för tjänsteman med högst 18 månaders anställning är per timme: månadslönen x 1,08 133 Prestationslön för tjänsteman med mer än 18 månader anställning är per timme: månadslönen x 1,16 150 Ersättning utges för det under månaden sammanlagda antalet timmar som fullgjorts, avrundat till närmast lägre heltal. Om en tjänsteman passerar 18 månaders anställningstid under en kalendermånad/beräkningsperiod sker beräkning av prestationslön från och med den första dagen i påföljande kalendermånad/beräkningsperiod. Omräkning av lön sker genom att månadslönen divideras med 133 och sedan multipliceras med 150. När särskilda skäl föreligger kan överenskommelse träffas om andra villkor än i punkterna 1.2-1.4 ovan. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig och det bör framgå vad som föranlett densamma. Anmärkning: Initiativet kan komma från båda parter och det avgörande blir om det föreligger särskilda skäl för sådan överenskommelse. Särskilda skäl kan vara den anställdes egen begränsning beträffande tillgängligheten, dvs. att den anställde inte kan eller vill ta uppdrag på heltid, t ex på grund av studier, föräldraskap eller andra önskemål. Om tjänstemannen senast den 30 april 2017, 30 april 2018 respektive 30 april 2019 har fyllt 20 respektive 24 år skall lönen uppgå till lägst 20 år 24 år 2017 17 170 kr 19 895 kr 2018 17 479 kr 20 253 kr 2019 17 881 kr 20 719 kr

Angivna lägsta löner avser tjänsteman med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska omräknas i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid. Anmärkning; Utstationerad uthyrd arbetstagare ska likabehandlas med arbetstagare i uthyrningsbranschen, vilket innebär att alla kriterier som anges i punkten 1.1 ovan ska beaktas vid lönesättningen. För vägledning om löneläget i yrken och branscher se bifogat statistikunderlag. Underlaget är hämtat från Statistiska centralbyrån. Statistiken avser standard för svensk yrkesklassificering, SSYK (jämför ISCO) och standard för svensk näringsgrensindelning, SNI (jämför NACE). För medarbetare med månadslön ska lön och löneavdrag beräknas på månadslönen. För medarbetare som förutom med månadslön kan ha rätt till prestationslön gäller att de är garanterade en månadslön med prestationstillägg. Den garanterade månadslönen för heltidsanställd utgör ersättning för 133 timmars arbete de första 18 månaderna av en anställning och 150 timmar för tiden därefter. Deltidsarbetande är garanterad lön som motsvarar tjänstgöringsgraden, dock inte för mer än 133 respektive 150 timmar. Deltidsanställd är garanterad lön som motsvarar tjänstgöringsgraden. Beräkning av månadslön ska ske enligt följande: Lönen för en kalendermånad, respektive löneperiod, är den garanterade månadslönen dividerad med 133 respektive 150 och multiplicerad med antalet arbetade timmar i månaden/löneperioden. Medarbetare som stått till arbetsgivarens förfogande för arbete hela månaden/löneperioden garanteras lön för minst 133 respektive 150 timmar. Vid frånvaro minskas den garanterade månadslönen med det antal timmar som medarbetaren är frånvarande. Följande frånvaro jämställs med arbetad tid: permission, fackligt arbete på betald arbetstid och Ett prestationslönetillägg om 8 respektive 16 % utges för faktiskt arbetade timmar, under ordinarie arbetstid, över 133 respektive 150.

Semester minskar det antal timmar som medarbetaren är garanterad lön för och det antal timmar som utgör gränsen för prestationslön. För heltidsanställd räknas varje dag som 8 timmar, om inte annat överenskommits. Deltidsarbetande arbetar den andel av veckoarbetstiden för heltid som motsvarar dennes tjänstgöringsgrad. Lön beräknas på samma sätt som för heltidsanställda. Deltidsarbetande som har en tjänstgöringsgrad vars arbetstid understiger 133 respektive 150 timmar per månad är garanterade lön för den tid som motsvarar tjänstgöringsgraden. Mertidsersättning för arbetade timmar utöver det dagliga arbetstidsmått beräknas enligt avsnittet Övertid, punkten 4, mom 1. Vid arbete utöver 133 respektive 150 timmar utbetalas inte mertid utan prestationslön som för heltidsanställda. Övertidsersättning och ersättning för överskjutande mertid utgår inte samtidigt som prestationslön. Övertidsersättning beräknas enligt avsnittet Övertid, punkten 3, mom 2 på aktuell månadslön uppräknad med de tal som där anges. Anställd del av månad erhåller lön samt eventuell prestationslön för arbetade timmar i månaden. Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstiden som gäller för tjänstemannen om övertidsarbetet har beordrats i förhand eller har godkänts i efterhand av arbetsgivaren Reglerna på kundföretaget tillämpas avseende arbetstidens förläggning och tidpunkter då rätt till övertidsersättning föreligger. Saknas överenskomna regler om övertid och övertidsersättning på kundföretaget har tjänsteman ändå rätt till övertidsersättning enligt villkoren nedan. Beträffande deltidsarbete se punkt 4 nedan. Tjänstemän har rätt till övertidskompensation enligt punkt 3 nedan om inte någon annan överenskommelse har träffats enligt punkt 5 nedan. Som övertid räknas inte den tid som går åt att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

Om en tjänsteman utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. Vid företag som har kortare daglig ordinarie arbetstid under viss del av året, utan att förkortningen behöver arbetas in under annan del, gäller följande för övertidens beräkning under den förkortade arbetstiden. Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller under övrig del av året. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Vid samrådet ska arbetsgivaren så långt det är möjligt tillmötesgå tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska tas ut. Övertidsersättning per timme ges enligt följande: Övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen 94 eller, efter överenskommelse, kompensationsledighet med 1 1/2 timme för varje övertidstimme. Övertidsarbete på annan tid månadslönen 72 eller efter överenskommelse kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För tjänsteman med som förutom månadslön har rätt till prestationslön gäller följande. För tjänsteman med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänstemän med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. Övertidsarbete på tjänstemannens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton. För tjänsteman med lön enligt avsnitt Lön, punkten 1.1 ska inte arbetad tid utöver den i samma avsnitt punkterna 1.2-1.3 angivna tiden, 133 respektive 150 timmar utgöra mertid enligt reglerna i denna paragraf. Arbetad tid utöver ordinarie heltidsarbetsmått enligt punkten 1 ovan i avsnitt Övertidskompensation ska dock utgöra övertid och ersättas enligt ovan.

Anmärkningar: Tjänsteman med deltidsanställning erhåller mertid upp till den tid som anges i avsnitt Lön, punkterna 1.2-1.3. Prestationslön utges på tid därutöver som inte utgör övertid. Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen. En deltidsanställd har rätt till övertidskompensation om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd i motsvarande befattning vid företaget. Vid beräkning av ersättning enligt punkt 3, mom 2 ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges genom att tjänstemannen i stället får högre lön och/eller fler antal semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser ska gälla tjänstemän i chefsställning och tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att förlägga sin arbetstid. I annat fall ska särskilda skäl föreligga. Överenskommelse enligt punkt 5 ska vara skriftlig. Den gäller tills vidare och kan revideras i samband med att lönen revideras. Av överenskommelsen bör framgå hur tjänstemannen kompenseras för övertidsarbete. Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Om tjänstemannen inställer sig för övertidsarbete som inte ligger direkt efter den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även i de fall överenskommelse träffats enligt punkten5 ovan.

Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstid som är förlagd till de dagar och mellan de tider som framgår av punkt 2. Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: MÅNDAG-FREDAG FRÅN KL. 18 TILL KL. 24 EN 600 MÅNDAG-FREDAG FRÅN KL. 00 TILL KL. 07 LÖRDAG-SÖNDAG (HELA DYGNEN) SAMT FRÅN KL. 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, NATIONALDAGEN, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG OCH ALLA HELGONS DAG TILL KL. 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE HELGER FRÅN KL. 18.00 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL. 07.00 PÅ PINGST-, MIDSOMMAR-, JUL- OCH NYÅRSAFTON TILL KL. 00.00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE HELGER. EN 400 EN 300 EN 150 Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan inte ges samtidigt. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. För tjänsteman som förutom månadslön har rätt till prestationslön med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänsteman med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.

Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete när det uppstår behov. Jourtid ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild tjänsteman. Schema för jourtid bör upprättas i god tid. JOURTID ERSÄTTS PER JOURTIMME MED EN 600 DOCK GÄLLER FÖLJANDE: FRÅN FREDAG KL. 18 TILL LÖRDAG KL. 07 FRÅN LÖRDAG KL. 07 TILL SÖNDAG KL. 24 FRÅN KL. 18 DAGEN FÖRE TILL KL. 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG, NATIONALDAGEN OCH ALLA HELGONS DAG FRÅN KL. 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG, NATIONALDAGEN OCH ALLA HELGONS DAG TILL KL. 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE HELGER FRÅN KL. 18.00 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL. 07.00 PÅ PINGST-, MIDSOMMAR-, JUL- OCH NYÅRSAFTON TILL KL. 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE HELGER EN 400 EN 300 EN 400 EN 300 EN 150 Jourtidsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskat med den tid som tjänstemannen fått övertidsersättning för. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. För tjänsteman som förutom månadslön har rätt till prestationslön gäller följande. För tjänsteman med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänsteman med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.

Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Med beredskap avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår behov. Anmärkning: Med beredskapstjänst avses inte tid då uthyrd tjänsteman saknar uppdrag men finns tillgänglig för besked om nytt uppdrag. Beredskapstjänst A innebär att tjänstemannen via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A kräver inte att tjänstemannen behöver inställa sig på någon angiven plats. Beredskapstjänst B innebär att tjänstemannen ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete. Beredskapstjänst C innebär att tjänstemannen ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete. Anmärkning 1 För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men tjänstemannen inte anser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt beredskapstjänst C. Anmärkning 2 Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med beaktande av tjänstemannens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva relevanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre. Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid. Anmärkning Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få tjänstemän eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid. Beredskapstjänst A, B respektive C ersätts enligt följande: FÖRLÄGGNINGSTIDPUNKT ERSÄTTNING PER TIMME A B C MÅNDAG KL 00 FREDAG KL 18 1750 1400 1650

FREDAG KL 18 - LÖRDAG KL 07, SAMT FRÅN KL 18 DAGEN FÖRE TILL KL 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIM- MELSFÄRDSDAG, ALLA HELGONS DAG 1100 900 1050 OCH NATIONALDAGEN LÖRDAG KL 07 SÖNDAG KL 24 SAMT FRÅN KL 07 TRETTONDAGEN, 1 MAJ, KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG, ALLA HEL- GONS DAG OCH NATIONALDAGEN TILL KL 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEK- TIVE HELG 750 600 700 FRÅN KL 18 PÅ SKÄRTORSDAGEN SAMT FRÅN KL 07 PÅ PINGST-, MIDSOMMAR-, JUL-, OCH NYÅRSAFTON TILL KL 00 FÖRSTA VARDAGEN EFTER RESPEKTIVE 450 350 400 HELG För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för att tjänstemannen har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avseende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och 2 timmar för Beredskapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt punkt 5 nedan. För tjänsteman som förutom månadslön har rätt till prestationslön gäller följande. För tjänsteman med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänsteman med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. Arbetad tid ersätts per timme enligt följande: Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock; 1) minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A, 2) minst för tre timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive, 3) minst för 2 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C. Tjänsteman som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut. För tjänsteman som förutom månadslön har rätt till prestationslön gäller följande. För tjänsteman med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänsteman med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167.

Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst. Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Anmärkning När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt punkterna 1-5 ovan. Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt punkten3 med följande undantag: 1) Arbetsgivaren och den tjänsteman som har träffat överenskommelse om kompensation för övertid enligt avsnitt Övertidskompensation, punkten 5 kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla. 2) Arbetsgivare och tjänstemän kan komma överens om att kompensation för restid ska ges i annan form, t. ex. genom att förekomsten av restid beaktas när lönen fastställs. 3) Tjänstemän med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om detta. Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelseorten. Resor till och från kunduppdrag, som ligger inom tjänstemannens tjänstgöringsområde, utgör inte restid enligt avsnitt Restidsersättning. Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter tjänstemannens ordinarie arbetstid. Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, ska tiden kl. 22 08 inte räknas med. Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte. Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. 1) Restidsersättning per timme

månadslönen 240 Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn, om inte längre restid visas. 2) När resan skett under tiden fredag kl. 18 - måndag kl. 06 månadslönen 190 3) När resan skett under tiden från kl. 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till kl. 06 dag efter helgdag månadslönen 190 Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. För tjänsteman som förutom månadslön har rätt till prestationslön gäller följande. För tjänsteman med 150 timmars garantitid per månad ska månadslönen multipliceras med 1,11. För tjänsteman med 133 timmars garantitid multipliceras månadslönen med 1,26. För tjänsteman som får sin lön beräknad per timme ska timlönen multipliceras med 167. Semesterlön och semesterersättning beräknas enligt semesterlagen, dock med 12,5%. För tjänstemän som avlönas med fast månadslön istället för att omfattas av prestationslönesystemet enligt avsnitt Lön, punkterna 1.1-1.4, kan reglerna om semesterlön och semesterersättning i mom 2-3 och punkterna 2-3 nedan tillämpas. Semesterlönen utgörs av den månadslön som aktuell vid semestertillfället och semestertillägg. Semestertillägget för varje betald semesterdag är 0,8 % av tjänstemannens fasta månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se punkten 3 nedan. 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret. Om tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande: 0,5 % x det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till Antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in

Med fasta lönetillägg avses här t.ex. fasta jour-, beredskaps-, övertids- och restidstilllägg, garanterad minimiprovision eller liknande. Med rörlig lönedel avses t.ex. prestationslön enligt avsnitt Lön, punkterna 1.1-1.4, provision, tantiem, bonus, premielön, jour-, beredskaps- och ersättning för förskjuten arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen. I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön. Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Genomsnittlig dagsinkomst = U A U = Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel A = Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Jour-, beredskapsersättning och ersättning för förskjuten arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittberäkning, om tjänstemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6% av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt punkten 1. Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se punkten 1. Villkoren gäller för tjänstemän. Bestämmelserna i punkterna 2 5 nedan gäller ej för tjänstemän som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses som arbetsgivarens skyldighet att vaka över hur arbetet är anordnat eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid. Tjänstemän som träffar överenskommelse om att kompensation för övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de skall vara undantagna från tillämpningen av punkterna 2 5 nedan (bestämmelser om ordinarie arbetstid, övertid, jourtid samt anteckningar om övertid och jourtid).

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om tre månader. För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. Vid arbetstidens förläggning skall hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål. Den ordinarie arbetstiden förläggs enligt respektive uppdrag. Besked om arbetstidens förläggning ska ske i så god tid som möjligt. Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om övertidsarbetet har beordrats på förhand eller övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete. Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt avsnittet Övertidskompensation ovan räknas inte av från övertidsutrymmet. Arbetsgivare och tjänsteman kan träffa överenskommelse om att övertiden ska beräknas efter begränsningsperioden. Ersättning för övertid ska då utgå såsom vid övertidsarbete på annan tid enligt avsnittet Övertidskompensation ovan. En sådan enskild överenskommelse gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid. När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår. Vid beräkning av övertid skall ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.

Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt avsnittet Övertidskompensation återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan (allmän övertid). Under kalenderåret får högst 100 timmar återföras till övertidsutrymmet. Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän övertid). Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt punkten 3 och jourtid enligt punkten 4. På samma sätt ska anteckningar föras avseende mertid för deltidsanställda. Tjänstemannen har rätt att ta del av dessa anteckningar. Även för tjänstemän som är undantagna från 2 5 är det av ömsesidigt intresse att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. Tjänstemannen bör fortlöpande lämna uppgift om arbetstidens omfattning till arbetsgivaren. Detta ska ske på sådant sätt som tjänstemannen och arbetsgivaren finner lämpligt. Den sammanlagda arbetstiden får uppgå till högst 48 timmar per vecka under en begränsningsperiod om fyra månader. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Anmärkning I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, övertid (även nödfallsövertid), mertid och jourtid. Med natt avses en period om minst sju timmar som omfattar perioden kl. 22-06. Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass nattetid samt arbetstagare som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten. Arbetstiden för nattarbetande tjänstemän får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader. Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför

nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid. När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast. Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Under rast har tjänstemannen rätt att lämna arbetsplatsen eftersom rasten inte är betald arbetstid. Anmärkning En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen. Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Tjänstemannen skall beredas minst elva timmars sammanhängande ledighet för vila per 24-timmarsperiod. Vila bör vara förlagd till natt, varvid avses att perioden 00 05 skall ingå. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet. Anmärkning Avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges förlängd viloperiod timme mot timme svarande mot avvikelsen. Den förlängda viloperioden skall om möjligt förläggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden. Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid skall löneavdrag ej göras. Tjänstemannen skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet. Ledigheten skall om möjligt förläggas till veckoslut. Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid skall löneavdrag ej göras.

Arbetsgivaren ska tillse att de utstationerade arbetstagarna är omfattade av ett arbetsskadeförsäkringsskydd. Om sådant saknas eller väsentligt understiger det skydd som följer av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) ska sådan försäkring tecknas hos AFA Trygghetsförsäkring.