Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping 20110822 1. Öppnande Mötet öppnas. 2. Val av sekreterare Per-Göran Andersson valdes att föra anteckningar vid mötet. 3 Föregående mötesprotokoll Inga synpunkter på protokollet. 4 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 5 Justeringsmän Anneli Lundkvist och Morten Nygaard. 6 Övrigt Per-Göran Andersson hade ett uppdrag att kontakta Torbjörn Ewaldz om hans möjlighet att göra ekonomiska lönsamhetsberäkningar för samtliga aktuella växtskyddsförsök. Torbjörn ställer sig positiv till detta under förutsättning att det levereras färdiga rutvisa skörderesultat till honom. En diskussion vidtog om hur dessa resultat ska redovisas. Mötets mening var skörd och merskörd redovisas som tidigare. Lönsamhetsberäkningarna redovisas företrädesvis som merutbyte antingen som nettomängd per ha eller som netto i kr per ha. En överenskommelse görs med Torbjörn Ewaldz. 7 Presentation från arbetsgrupp (Jordbruksverket och SLU) som jobbat med identifiering av forskningsbehov på IPM-området Björn Andersson redogjorde (bilaga1). 8 Formulering av utvecklings- och forskningsprojekt inom IPM på växtskyddsoch ogräsområdet Björn Andersson redogjorde (se bilaga1). Gruppindelning i fem grupper och grupparbetet startade. Uppgiften i grupperna var att ta fram minst ett konkret projektförslag lämpligt för projektansökan till SLF till den 3 oktober inom ramen för IPM. Redogörelse från grupperna kan sammanfattas i följande projektförslag: Ett projekt där man tittar på om insatsen av kemisk bekämpning reduceras genom användande av ny teknik med större radavstånd och mekanisk ogräsbekämpning. Förslaget kom från Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri (bilaga 2). Flera förslag på temat Kombination teknik kemi presenterades. Ett konkret förslag var ett projekt där man studerar effekterna av denna kombination i en sockerbetsföljd. En kombination av ny teknik med GPS, radhackning, kamerastyrning, olika radavstånd och kemiska bekämpningsmedel i olika doser skulle kunna vara grunden i ett sådant projekt. Tre försök läggs ut fyra år i rad. Första året höstvete och sedan sockerbetor, vårkorn och höstraps. Graderingar görs för ogräs, svamp och insekter. Energibalans och ekonomi beräknas. Projektet kräver samarbete mellan många intressenter såsom olika avdelningar
inom SLU, NBR, Svensk Raps, Hushållningssällskapen, Jordbruksverket m.fl. Mötet föreslog Lars Andersson, SLU, som lämplig person som projektledare för ovannämnda två projekt, kanske som ett projekt. Bekämpning av tistel är ett allt större problem. En grupp föreslog ett projekt där man tittade på möjligheten att på ett effektivt sätt bekämpa tistel med en kombination av kemiska medel och mekanisk bekämpning. Studien bör kompletteras med laboratorietester där man i detalj studerar tistelns mest känsliga stadier för bekämpning vid olika betingelser. Anneli Lundkvist, SLU, åtog sig att gå vidare med frågan och försöks få till stånd ett projekt. Bägarnattskatta är ett annat ogräs som ställer till med problem. Inte minst i potatisodlingen. Projektet ska innehålla två delar: Samband mellan bägarnattskatta och potatisbladmögel och kontroll av bägarnattskattan. Björn Andersson åtog sig att försöka få till stånd ett projekt. Modellering av växtföljder. Göte Bertilsson har konstruerat en modell där man lägger in olika växtföljder och med modellen hjälp ser hur det slår totalt i ett längre perspektiv. Det vore intressant att studera denna modell och kanske utveckla den ytterligare. Anneli Lundkvist åtog sig att kontakta Henrik Eckersten. Det finns lyckade exempel där parstudier av lantbrukare visat sig vara ett lyckat koncept. Exempel på detta är t.ex. 4T i sockerbetor och Stay Green i potatis. Det vore intressant att starta ett liknande projekt där fokus läggs på stråsäd. Ingen ansvarig utsågs. Anders Nilsson tog upp köksväxter. Här borde finnas många möjligheter att starta projekt. Ingen ansvarig utsågs. Det har genom åren varit svårt att få acceptans för användande av prognosmodeller. Ett projekt där studerar attityden för prognosmodeller vore intressant. Björn Andersson kontaktar Rebecka Milestad, institutionen för stad och land, SLU. Resistensen mot olika herbicider blir allt mer utbredd. Hur minimerar man detta problem genom odlingsåtgärder på kort och lång sikt? Borde vara ett intressant område för ett projekt. Ingen ansvarig utsågs. Sambandet mellan bladsvampar och odlingsåtgärder och odlingshistorik borde vara ett lämpligt ämne för ett projekt. Ingen ansvarig utsågs. 9 Nästa möte Nästa möte blir den 14 mars 2012 10 Avslutning Björn Andersson avslutade mötet Vid protokollet Per-Göran Andersson Justeras Björn Andersson Morten Nygaard Anneli Lundvist
ÄMNESKOMMITTÉERNA OGRÄS OCH VÄXTSKYDD Avsikten med detta möte är att ta fram projektförslag till SLF-ansökan den 1 oktober. -Vad behöver vi ta reda påmer om påipm-området? -Vad skulle gynnas av att genomföras i samarbete mellan rådgivning och forskning?
VAD BEHÖVS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK IPM-SATSNING? 1. Alternativ för att förebygga och hålla tillbaka skadegörare och ogräs 2. Övervakning av skadliga organismer 3. Tröskelvärden som beslutsunderlag 4. Icke-kemiska metoder ska ges företräde framför kemiska metoder 5. Målspecifika växtskyddsmedel 6. Behovsanpassad användning. 7. Strategier mot uppkomsten av pesticidresistens 8. Dokumentation och utvärdering IPM WORKSHOP ULTUNA
VAD ÄR ETT BRA IPM PROJEKT? Utgår från en lämplig frågeställning - relevant (önskvärd) - forskningsbar (testbar hypotes) - innovativ (nytänkande) - bred (integrerad) Har tillgång till de resurser som krävs - bred kompetens, både i teori och praktik Är välfinansierat - oftast fler sökande - flera intresseområden - längre projekttid?
PROJEKTOMRÅDEN Vilken typ av områden ska vi satsa på? -störst användning av bekämpningsmedel -störst lönsamhet för bekämpning -aktuellt på kort eller lång sikt -frågeställningar som vi har störst chans att lösa
PROJEKTOMRÅDEN VÄXTPORTAL Samlad IPM-information Pilotprojekt MODELLERING AV VÄXTFÖLJD Ekonomiskt utfall Lång och kort sikt PROGNOSMODELLER Inventering, vad finns? Hur används de bäst? (enskild användning, gruppanvändning ) Tidig detektion (sporfällor ) Riskattityder (hur fattar användaren beslut?) BEKÄMPNINGSTRÖSKLAR Var fattas trösklar? Dynamiska trösklar ALTERNATIVA BEKÄMPNINGSMETODER Fysikaliska metoder (såpa, ogräsharvning ) Biologiska bekämpningsmedel Andra icke-kemiska metoder Kombination av alternativa metoder och kemiska bekämpningsmedel
GRUPPINDELNING Grupp 1 Ann-Kristin Nilsson Anders Adholm Alf Djurberg Helena Aronsson Anders TS Nilsson 2 Lisa Rydenheim Per-Göran Andersson Henrik Hallqvist Eva Blixt Paula Persson Grupp 4 Leif Persson Arne Ljungars Lars Andersson Hanna Friberg Jonathan Yuen 5 Björn Andersson Anna Lehrman Maria Kaliff Johan Henrysson 3 Morten Nygaard Lars Danielsson Agneta Sundgren Annika Djurle Inger Åhman
Förslag till försöksplan, IPM med inriktning på ogräs och växtskydd Hypotes: Kan insatsen av kemisk bekämpning reduceras genom användande av ny teknik med större radavstånd och mekanisk ogräsbekämpning Alternativt delas försöken upp i ogräs och växtskydd utan att kombinera dessa parametrar A B C D E F G H I J Konventionell sådd, inget ogräs- eller växtskydd Konventionell sådd, halv dos ogräsbehandling Konventionell sådd, halv dos ogräs- och växtskyddsbehandling (välj ett brett och effektivt preparat) Konventionell sådd, full dos ogräs- och växtskyddsbehandling (välj ett brett och effektivt preparat) System Cameleon, inget ogräs- eller växtskydd System Cameleon, mekanisk ogräsbek. och full dos växtskydd System Cameleon, mekanisk ogräsbek. och halv dos ogräsbehandling System Cameleon, halv dos ogräsbehandling (välj ett brett och effektivt preparat) System Cameleon, halv dos ogräs- och växtskyddsbehandling (välj ett brett och effektivt preparat) System Cameleon, full dos ogräs- och växtskyddsbehandling (välj ett brett och effektivt preparat) Övriga funderingar: Försöken bör vara fastliggande under 3 år och ingå i en förutbestämd växtföljd Det bör gå att slumpa parcellerna så att led E-J kan läggas ut på båda sidor om traktorspåren på en 8 m Cameleontmaskin All jordbearbetning förutom plöjning sker i parcellens längdriktning Exempel E Körspår F G Körspår H I Körspår J