Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om eurokonvertering av förmåner och avgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagstiftningen gällande förmåner och avgifter inom socialoch hälsovården skall ändras så, att de markbelopp som fastställts i lagarna omvandlas till euro och cent i och med att euron vid ingången av 2002 även blir kontantvaluta och den finska marken tas ur bruk. Ändringarna skall utföras med hjälp av den fastställda omräkningskoefficienten. De nuvarande markbeloppen skall avrundas till närmaste cent under iakttagande av avrundningsbestämmelserna i euroförordningen. Samtidigt skall språkdräkten ändras så att mark och penni ändras till euro och cent eller så att man endast talar om belopp. I propositionen ingår ändringar i barnbidragslagen, barnskyddslagen, lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna, lagen om underhållstrygghet, militärunderstödslagen, lagen om utkomststöd, lagen om skada, ådragen i militärtjänst, lagen om apoteksavgift, lagen om nykterhetsarbete och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. arna avses träda i kraft den 1 januari 2002. 219112X
2 INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLL...2 ALLMÄN MOTIVERING...4 1. Nuläge...4 Övergången till euro...4 Markbeloppen i lagarna...4 2. Föreslagna ändringar...4 3. Propositionens ekonomiska verkningar...4 4. Beredningen av propositionen...4 DETALJMOTIVERING...6 1. förslag...6 1.1. Barnbidragslag...6 1.2. Barnskyddslag...6 1.3. om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna...6 1.4. om underhållstrygghet...6 1.5. Militärunderstödslag...6 1.6. om utkomststöd...6 1.7. om skada, ådragen i militärtjänst...7 1.8. om apoteksavgift...7 1.9. om nykterhetsarbete...7 1.10. om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte...8 2. Ikraftträdande...8 LAGFÖRSLAGEN...9 om ändring av 4 och 7 barnbidragslagen...9 om ändring av 5 b barnskyddslagen...10 om upphävande av 6 2 mom. lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna...11 om ändring av lagen om underhållstrygghet...12 om ändring av 16 militärunderstödslagen...13 omändringav9och10a lagenomutkomststöd...14 om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst...15 om ändring av 2 lagen om apoteksavgift...17 om ändring av 10 lagen om nykterhetsarbete...18 om ändring av 17 och 24 lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte...19
3 BILAGA...20 PARALLELLTEXTER...20 om ändring av 4 och 7 barnbidragslagen...20 om ändring av 5 b barnskyddslagen...22 om upphävande av 6 2 mom. lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna...23 om ändring av lagen om underhållstrygghet...24 om ändring av 16 militärunderstödslagen...26 omändringav9och10a lagenomutkomststöd...28 om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst...29 om ändring av 2 lagen om apoteksavgift...33 om ändring av 10 lagen om nykterhetsarbete...34 om ändring av 17 och 24 lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte...35
4 ALLMÄN MOTIVERING 1. Nuläge Övergången till euro Finland håller stegvis på att övergå till Europeiska ekonomiska och monetära unionens gemensamma valutasystem. Euron infördes i Finland som kontovaluta den 1 januari 1999 samtidigt som den oåterkalleliga omräkningskursen 5,94573 fastställdes. Avrundning av penningbelopp och övriga frågor av teknisk natur har också fastställts i de övernationella rättsakterna (EG) nr 1103/97 och nr 974/98. Den offentliga förvaltningen samt pensionsanstalterna och försäkringsbranschen i övrigt kommer med tanke på personkunder att övergå till euron först efter den tre år långa övergångsperioden, dvs. den 1 januari 2002. Före det kommer olika lagstadgade förmåner inom socialskyddet att betalas i mark. Euron kommer inte att användas som kontant valuta före den 1 januari 2002. Markbeloppen i lagarna En del av markbeloppen uttrycks i hela mark eller med en noggrannhet av 10, 100, 1 000 eller rentav 10 000 mark. De jämna tal som innehåller flest nollor uttrycker inkomsteller förmögenhetsgränser eller förvaltningsmässiga gränser i mark. Om markbeloppet inte är bundet vid något index bevaras i allmänhet den ursprungliga exakthetsnivån i samband med eventuella separata höjningar. Avsikten med att använda jämna summor har bl.a. varit att utforma lagstiftningen klarare och göra sifferuppgifterna lättare att komma ihåg eller att underlätta informationen. De nuvarande avrundningsreglerna som ingår i olika lagar och som gäller för mark och penni kan inte som sådana tillämpas på euro och cent, som är nästan sex gånger större. Därför borde de slopas eller vid behov ändras. 2. Föreslagna ändringar Juridiskt sett är lagändringarna inte nödvändiga ens efter det att euron har tagits i bruk som kontantvaluta den 1 januari 2002. Det har fastställts övernationella bestämmelser för omräkning av pengar och avrundningar i samband därmed och dessa bestämmelser kan tillämpas som sådana. Med tanke på rättssäkerheten, lagstiftningens förståelighet, informationen och kundbetjäningen borde markbelopp dock inte förekomma i författningarna efter det att euro och cent har ersatt mark och penni. Ur lagstiftningens synvinkel blir det på lång sikt ett problem om förmåner som är viktiga för medborgarna anges i ett slags overkliga belopp, dvs. i en valuta som man inte kan använda. Samtidigt förlänger man i onödan den tid då man för att kunna gestalta penningbeloppen som verkliga, gångbara betalningsmedel måste använda en omräkningskoefficient. 3. Propositionens ekonomiska verkningar Det är fråga om en teknisk konvertering av mark till euro och därmed har propositionen inga ekonomiska verkningar. 4. Beredningen av propositionen Finansministeriets EMU-projekt godkände den 18 december 1997 Finlands nationella övergångsplan för införande av euron. I social- och hälsovårdsministeriet uppgjordes utgående från denna en plan för övergång till eurosystemet från den 1 januari 2002 (promemorian av arbetsgruppen för euron, socialoch hälsovårdsministeriets arbetsgruppspromemorior 1998:20). För övergångsperioden tillsatte social- och hälsovårdsministeriet den 1 mars 1999 ett projekt för införande av euron, i vars ledningsgrupp ingår representanter för bl.a. Folkpensionsanstalten, Finlands
5 kommunförbund, Pensionsskyddscentralen och Finska Försäkringsbolagens Centralförbund. I projektets författningsarbetsgrupps arbete har också undervisningsministeriet, miljöministeriet och arbetsministeriet deltagit. Övergången till euro har inom statsförvaltningen koordinerats av en av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp inom den offentliga sektorn för EMU-projektet. Den har bl.a. utrett olika förvaltningsområdens synpunkter på behovet att revidera lagstiftningen. Utgående från ovan beskrivna beredningsarbete behandlades principerna för införande av euron den 11 januari 2000 i statsrådets finanspolitiska ministerutskott. Ministerutskottet godkände de allmänna principer som den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta ledningsgruppen för projektet för införande av euron lade fram i sin promemoria den 30 november 1999. Enligt ledningsgruppens principer ändras markbeloppen i författningarna från den 1 januari 2002 till euro och cent med tillämpning av den fastställda omräkningskoefficienten. Avrundningarna görs i enlighet med euroförordningen. Från samma tidpunkt betalas förmånerna i euro och cent. Inkomst- och förmögenhetsgränser samt vissa administrativa gränsvärden kan emellertid avrundas till hela euro eller eurobelopp som slutar på noll. Även till denna del skulle lösningarna genomföras så kostnadsneutralt som möjligt. Sådana uttryck som mark eller markbelopp i författningarna ändras till euro, penningbelopp e.d. Förmånen får inte minska och i synnerhet inte upphöra på grund av införandet av euron. Ovan nämnda principer tillämpas även i författningar av lägre rang än lag och i tillämpliga delar även i annan lagstiftning än den som gäller socialskyddet. Denna proposition, som gäller olika förmåner och avgifter inom social- och hälsovården, har beretts i enlighet med de allmänna principer som beskrivs ovan. Den har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Överenskommelse om de centrala lösningarna nåddes redan i samband med social- och hälsovårdsministeriets arbete med projektet för införande av euron. Markbeloppen har redan tidigare på motsvarande sätt konverterats till euro i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (562/2000).
6 DETALJMOTIVERING 1. förslag 1.1. Barnbidragslag 4. Finansiering. Språkdräkten i 3 mom. ändras så att "markbelopp" ändras till "belopp". 7. Barnbidragets storlek. Det föreslås att markbeloppen omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. Konvertering av det nuvarande barnbidraget om 535 mk till euro ger 89,98 euro. Det är inte ändamålsenligt att låta bli att avrunda en summa som ligger så nära 90 euro. Genom att barnbidraget avrundas uppåt till närmaste hela euro och syskonförhöjningen samt förhöjningen för ensamförsörjare nedåt till hela tio cent blir de belopp som betalas jämna tal, men propositionens ekonomiska verkningar ändras knappast. Till skillnad från övriga förmåner som justeras är barnbidragen inte indexbundna, varför de ovan nämnda ändringarna är motiverade. Indexbundenhet leder ofrånkomligen till ojämna summor. För barnbidragens del ändras propositionen så, att barnbidraget uppgår till 90 euro, syskonförhöjningen till 20,50 euro och förhöjningen för ensamförsörjare till 33,60 euro. 1.2. Barnskyddslag 5 b. Grunderna för utjämningsersättning. Det föreslås att markbeloppet omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. 1.3. om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna 6. I paragrafen bestäms om avrundning av de ersättningar som betalas. Eftersom det föreslås att eurobeloppen av ersättningarna fastställs i cent föreslås det att 2 mom. upphävs såsom onödigt. 1.4. om underhållstrygghet 7. Fullt underhållsstöd och 13. Betalningstidpunkt och betalningssätt. Det föreslås att markbeloppen i paragraferna omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. 19. Ersättningsordningen för kommunens regressfordran. Språkdräkten i 2 mom. ändras så att "markbelopp" ändras till "belopp". 1.5. Militärunderstödslag 16. Betalningssätt. Förlust av militärunderstödspost. Militärunderstöd betalas enligt 16 1 mom. militärunderstödslagen den första bankdagen i varje månad. Den första bankdagen 2002 är den 2 januari. Folkpensionsanstalten har meddelat att betalningsdagen inte kan vara den 2 januari 2002 om man skall kunna trygga övergången till utbetalning av alla förmåner i euro. När det gäller militärunderstöd är det alltså ändamålsenligt att tillåta att betalningen för januari 2002 sker den andra bankdagen, dvs. den 3 januari 2002. Eftersom en begränsning av betalningen till första bankdagen i månaden också senare kan vålla problem i vissa fall föreslås det att 16 1 mom. militärunderstödslagen ändras så, att betalningsdagen i fråga om understöd är den första eller andra bankdagen i varje månad. I 16 3 mom. bestäms om avrundningen av de stöd som betalas. Eftersom understödet betalas med en cents noggrannhet föreslås att 3 mom. upphävs som onödig. 1.6. om utkomststöd 9. Grunddelens storlek och 10 a. Sysselsättningspenning och reseersättning. Det föreslås att markbeloppen i paragraferna omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen.
7 1.7. om skada, ådragen i militärtjänst 7, 8, 10, 14, 16 18. Det föreslås att markbeloppen i paragraferna omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. Det föreslås att eurobeloppen av ersättningen anges enligt det index som med stöd av 9 lagen om pension för arbetstagare fastställts för 1995. Dessutom föreslås det att ordalydelsen i 14 2 mom. 2 punkten ändras så, att pensionen för föräldralösa anges som endast en summa. De ersättningsbelopp som för närvarande ingår i lagen om skada, ådragen i militärtjänst har angivits enligt nivån 1971. Ersättningsbeloppen justeras dock med stöd av 43 a 1 mom. lagen om skada, ådragen i militärtjänst i enlighet med 9 lagen om pension för arbetstagare. Eftersom ersättningsbeloppen har mångdubblats, föreslås det i propositionen att de ersättningsbelopp som nu ingår i lagen justeras så att de bättre motsvarar den rådande nivån. Till exempel det fulla beloppet av den i lagen fastställda livräntan, 5 000 mk, är 44 259,26 mk vid utbetalning 2001, dvs. ca nio gånger så stort. Från och med 1996 är pensionsskyddet enligt 9 2 mom. lagen om pension för arbetstagare bundet vid ett index där vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,5 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,5. För personer över 65 år används ett index där vägningskoefficienten för förändringen i lönenivån är 0,2 och vägningskoefficienten för förändringen i prisnivån 0,8. År 1995 var därmed det sista året då ersättningar för skada ådragen i militärtjänst betalades enligt endast en indexkoefficient. För tydlighetens skull föreslås det i propositionen att ersättningsbeloppen skall anges enligt 1995 års nivå. Redan detta ger en tillräckligt klar bild av den verkliga nivån på de ersättningar som betalas. Denna ändring inverkar inte på beloppet av de ersättningar som betalas. 30. Med stöd av 14 3 mom. förordningen angående verkställigheten av lagen om skada, ådragen i militärtjänst betalas livränta, tilläggsränta, försörjningspension och tilläggsförsörjningspension redan nu per kalendermånad, i allmänhet den 4 dagen i månad då betalningen sker. Därför föreslås det att 30 1 mom. lagen om skada, ådragen i militärtjänst ändras så att den motsvarar rådande praxis, dvs. så att livränta, tilläggsränta, försörjningspension och tilläggsförsörjningspension betalas månatligen om något annat inte föreskrivs genom förordning. Samtidigt föreslås det att punkten gällande betalning av dagpenning slopas, eftersom dagpenning i praktiken inte längre betalas med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Om dagpenning av någon anledning förfaller till betalning retroaktivt kan betalningen ske som engångstransaktion, utan en uttrycklig bestämmelse i lagen. 44. I paragrafen ingår bestämmelser om avrundning av de ersättningar som betalas. Eftersom det föreslås att eurobeloppen av ersättningarna fastställs i cent föreslås det att paragrafen upphävs såsom onödig. 1.8. om apoteksavgift 2. Det föreslås att markbeloppen i paragrafen ändras till euro med hjälp av den fastställda omräkningskoefficienten till närmaste hela euro motsvarande den nuvarande noggrannhetsnivån. Det är fråga om administrativa gränsvärden, varför det är ändamålsenligt att bibehålla den nuvarande noggrannheten som är grövre än en avrundning till cent. Den nedre gränsen om 300 000 mk i lagen om apoteksavgift är av betydelse då ett filialapoteks omsättning underskrider 900 000 mk. Avdraget är då alltid minst 300 000 mk. I Finland fanns 1999 två sådana filialapotek och antalet väntas inte öka i framtiden. En avrundning av den nedre gränsen till närmaste hundra euro har i praktiken ingen inverkan på de apoteksavgifter som inflyter till staten eller på apotekets utgifter. 1.9. om nykterhetsarbete 10. Det föreslås att markbeloppet i 1 mom. omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. Dessutom föreslås det att ordalydelsen i momentet ändras så att den överensstämmer med den gällande lagstiftningen. Det föreslås att "i landet mantalsskriven invånare" ersätts med "kommunernas samman-
8 lagda invånarantal enligt 18 befolkningsdatalagen (507/1993)". 1.10. om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 17. Utkomstskydd för den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och 24. Statlig ersättning. Det föreslås att markbeloppen i paragraferna omräknas till eurobelopp enligt den fastställda omräkningskursen och avrundas till närmaste cent i enlighet med euroförordningen. 2. Ikraftträdande arna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmåner och avgifter enligt ovan nämnda lagar får anges i euro redan innan lagen träder i kraft. Åtgärder som verkställigheten av lagarna förutsätter får vidtas innan lagarna träder i kraft. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:
9 förslagen 1. om ändring av 4 och 7 barnbidragslagen ändras i barnbidragslagen av den 21 augusti 1992 (796/1992) 4 3 mom. och 7, av dessa lagrum 7 sådan det lyder i lagarna 1234/1993 och 907/1995, som följer: 4 Finansiering Staten skall på basis av det meddelande som anges i 2 mom. till folkpensionsanstalten betala det belopp som anges i meddelandet senast en bankdag före dagen för betalningen av barnbidragen. 7 Barnbidragets storlek Barnbidraget är 90 euro per barn och kalendermånad. Om en i 6 avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, betalas till honom dessutom syskonförhöjning om 20,50 euro så att för det andra barnet som berättigar till barnbidrag betalas en syskonförhöjning, för det tredje två och för det fjärde barnet tre syskonförhöjningar samt för det femte och för varje följande barn fyra syskonförhöjningar. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 33,60 euro per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamförsörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur. Ombarnetsåsomavsesi11 1mom.äri anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till kommunen eller om bidraget med stöd av 12 1 mom. betalas till barnet självt, är barnbidraget 90 euro per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 33,60 euro per kalendermånad. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
10 2. om ändring av 5 b barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) 5 b 1 mom., sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: 5b Grunderna för utjämningsersättning En kommun har rätt att från utjämningssystemet i ersättning få 70 procent av sådana kostnader som orsakas av barnskyddsåtgärder som finns antecknade i vårdplaner enligt 11 i denna lag och som familjevis sammanräknat överskrider 25 000 euro om året (kommunens självrisk), räknat från den dag den första vårdplanen uppgjordes. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
11 3. om upphävande av 6 2 mom. lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna föreskrivs: 1 Genom denna lag upphävs 6 2 mom. lagen den 16 december 1966 om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/1966). 2 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
12 4. om ändring av lagen om underhållstrygghet ändras i lagen den 7 augusti 1998 om underhållstrygghet (671/1998) 7 1 mom., 13 3 mom.och19 2mom.somföljer: 7 19 Fullt underhållsstöd Underhållsstödets belopp för ett (1) barn är 112,52 euro per kalendermånad för en underhållsskyldig om inte något annat bestäms nedan. 13 Betalningstidpunkt och betalningssätt Utan hinder av 7 och 8 utbetalas inte en underhållsstödspost vars belopp per barn och underhållsskyldig är mindre än 5,04 euro. Ersättningsordningen för kommunens regressfordran Betalningar som den betalningsskyldige gjort senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige skall användas till en regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla. Om två eller flera kommuner har regressfordran för samma kalenderår fördelas de influtna medlen i förhållande till kapitalen. Vid fördelningen kan en regressfordran som underskrider ett belopp som bestäms genom förordning lämnas obeaktad. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
13 5. om ändring av 16 militärunderstödslagen ändras i militärunderstödslagen av den 20 augusti 1993 (781/1993) 16 som följer: 16 Betalningssätt. Förlust av militärunderstödspost Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på det konto i ett penninginstitut i Finland som sökanden meddelar. Betalningsdag är den första eller andra bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar eller kompletterande tjänstgöring eller hans anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning. En enskild understödspost kan dock betalas också på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in understödet på kontot eller om sökanden eller understödstagaren anger någon särskild orsak som folkpensionsanstalten godkänner. Om den post som skall betalas är mindre än 5,04 euro betalas understödet inte. Mottagaren går miste om en understödspost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
14 6. om ändring av 9 och 10 a lagen om utkomststöd ändras i lagen den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 9 1 mom. 1 punkten och 10 a 1 mom., av dessa lagrum 10 a 1 mom. sådant det lyder i lag 191/2001, som följer: 9 Grunddelens storlek 10 a Sysselsättningspenning och reseersättning Utkomststödets grunddel per månad är Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 1) för ensamstående och en ensamförsörjare i första kommungruppen enligt folkpensionslagen (347/1956) 361,94 euro och i andteringssyfte betalas i sysselsättningspenning enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabilira kommungruppen 346,13 euro. 5,05 euro för varje dag som personen deltar i verksamheten. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmånen enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
15 7. om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst upphävs i lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) 44, sådan den lyder i lagarna 359/1950 och 170/1958, samt ändras 7 1 mom., 8 2 mom., 10, 14 2 mom., 16 3 mom., 17, 18 1 mom. och 30 1mom., av dessa lagrum 7 1 mom., 8 2 mom., 16 3 mom. och 17 sådana de lyder i lagen 180/1971, 10 sådant det lyder i lagarna 622/1965, 304/1975 och 1225/1993, 14 2 mom. sådant det lyder i nämnda lag 972/1980 och 18 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1225/1993, som följer: 7 Dagpenning utgår, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, med 27,99 euro per dag från den dag sådan arbetsoförmåga begynte till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig. 8 Livräntans fulla belopp är 6 665,23 euro om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 7 198,44 euro om året. Av livräntans fulla belopp utfaller en så stor del, som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad. 10 Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta kan ges: 1) åt den som på grund av en kroppsskada eller sjukdom har råkat i ett så hjälplöst läge att han inte kan reda sig utan någon annans hjälp eller vars svåra skada eller sjukdom annars åsamkar honom osedvanligt men, högst 26,66 euro per dag så länge nämnda förutsättningar föreligger, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående; 2) åt den, vars protes eller annat hjälpmedel eller vars skada eller sjukdom som sådan medför en särskild förslitning av gångkläder, högst 719,84 euro om året; 3) åt den, som har motordriven invalidcykel eller i dess ställe annat motordrivet fordon, för drifts- och servicekostnader 533,22 euro om året, likväl så, att för drifts- och servicekostnader för bil erlägges 1 066,44 euro om året; 4) åt blind, som har utbildad ledarhund, 4,27 euro per dag; samt 5) åt den vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och vars utkomst på grund av kostnader för sjukdom som drabbat honom eller en i 9 1 och 3 mom. nämnd anhörig eller av andra särskilda skäl har försvårats, högst 2 266,18 euro om året; om den skadade eller insjuknade har fyllt 65 år eller om det kan bedömas att de förhållanden som här avses kommer att fortbestå tills vidare, får tilläggsdel till livränta även beviljas i förskott, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående. Åt den som är svårt invalidiserad eller sjuk
16 och som för att kunna reda sig i hemvård fortlöpande åsamkas betydande kostnader, vilka försvårar hans utkomst, kan såsom i 1 mom. 5 punkten avsedd tilläggsdel beviljas högst 5 332,18 euro om året. 14 Försörjningspensionens årliga belopp är: 1) för änka 5 118,89 euro; 2) för barn 2 879,38 euro och för föräldralöst barn därutöver 5 758,75 euro; 3) för förälder 2 879,38 euro; samt 4) för annan anhörig 1 279,72 euro. 16 Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 4 932,27 euro och för föräldrar högst 2 666,09 euro för vardera. 17 Har kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, erlägges i begravningshjälp 1 599,65 euro till den avlidnes dödsbo, såframt begravningskostnaderna erlagts ur dess medel eller om begravning ej kunnat äga rum på grund av att den avlidnes lik icke anträffats. I annat fall erlägges i begravningshjälp till den, som dragit försorg om begravningen, beloppet av de därav föranledda kostnaderna, dock icke mer än vad till dödsbo får erläggas. 18 En skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad enligt 8 har fastställts till minst 20 procent kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp är, om sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 6 398,62 respektive 5 465,48 euro om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 4 265,74 respektive 3 665,87 euro om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. 30 Livränta, tilläggsränta, försörjningspension och tilläggsförsörjningspension betalas månatligen, om inte något annat föreskrivs genom förordning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Ersättningsbeloppen i euro anges enligt det indexsommedstödav9 lagenompension för arbetstagare (395/1961) fastställts för 1995. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
17 8. om ändring av 2 lagen om apoteksavgift ändras i lagen den 21 februari 1946 om apoteksavgift (148/1946) 2 sådant det lyder i lagarna 831/1981, 59/1983 och 896/1996, som följer: 2 Apoteksavgifter som underskrider 5 euro Från omsättningen för ett filialapotek avdras en tredjedel, dock minst 50 500 euro Statsrådet kan årligen justera eurobeloppen uppbärs inte. och, om filialapotekets omsättning är mindre för de i 1 mom. nämnda omsättningsgrupperna samt för apoteksavgiften vid omsätt- än 50 500 euro, hela omsättningen innan filialapotekets omsättning adderas till apotekets ningens nedre gräns med ett belopp som omsättning för fastställande av apoteksavgiften. Detta gäller inte ett filialapotek vars om- apotekens totala omsättning. motsvarar den procentuella förändringen i sättning fem år efter det år det inrättades motsvarar minst hälften av medelvärdet av Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. föregående års omsättning för de privata apoteken i landet. förutsätter får vidtas innan lagen träder i Åtgärder som verkställigheten av lagen Apoteksavgiften fastställs i fulla euro. kraft.
18 9. om ändring av 10 lagen om nykterhetsarbete ändras i lagen den 19 november 1982 om nykterhetsarbete (828/1982) 10 1 mom., sådant det lyder i lag 893/2000, som följer: 10 I statsbudgeten skall årligen upptas ett anslag för verksamhet till förebyggande av olägenheter som förorsakas av rusmedelsbruk. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen dispositionsplanen för anslaget. Anslaget är minst 7 cent per invånare. Som invånarantal beaktas kommunernas sammanlagda invånarantal för föregående år enligt 18 befolkningsdatalagen (507/1993). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
19 10. om ändring av 17 och 24 lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ändras i lagen den 2 mars 2001 om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) 17 2mom.och24 1mom.somföljer: 17 24 Utkomstskydd för den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Till den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas i ersättning för uppehälle 5,05 euro för varje dag han eller hon deltar i verksamhet enligt aktiveringsplanen. Helsingfors den 27 april 2001 Statlig ersättning Kommunen har rätt att av sysselsättningsanslagen i statlig ersättning för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte få 10,09 euro per dag för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Ersättningen betalas i efterskott för de dagar personen i fråga deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Ersättning för uppehälle och statlig ersättning för 2001 som förfaller till betalning efter denna lags ikraftträdande ändras och avrundas till euro och cent i enlighet med denna lag. Republikens President TARJA HALONEN Omsorgsminister Osmo Soininvaara
20 Bilaga Parallelltexter 1. om ändring av 4 och 7 barnbidragslagen ändras i barnbidragslagen av den 21 augusti 1992 (796/1992) 4 3 mom. och 7, av dessa lagrum 7 sådan det lyder i lagarna 1234/1993 och 907/1995, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 4 Finansiering Staten skall på basis av det meddelande som anges i 2 mom. till folkpensionsanstalten betala det belopp som anges i meddelandet senast en bankdag före dagen för betalningen av barnbidragen. 7 Barnbidragets storlek Barnbidraget är 535 mark per barn och kalendermånad. Omeni6 avseddpersonharrättattlyfta barnbidrag för flera än ett barn, betalas till honom dessutom syskonförhöjning om 122 mark så att för det andra barnet som berättigar till barnbidrag betalas en syskonförhöjning, för det tredje två och för det fjärde barnet tre syskonförhöjningar samt för det femte och för varje påföljande barn fyra syskonförhöjningar. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 200 mark per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamför- Staten skall på basis av det meddelande som anges i 2 mom. till folkpensionsanstalten betala det belopp som anges i meddelandet senast en bankdag före dagen för betalningen av barnbidragen. 7 Barnbidragets storlek Barnbidraget är 90 euro per barn och kalendermånad. Om en i 6 avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, betalas till honom dessutom syskonförhöjning om 20,50 euro så att för det andra barnet som berättigar till barnbidrag betalas en syskonförhöjning, för det tredje två och för det fjärde barnet tre syskonförhöjningar samt för det femte och för varje följande barn fyra syskonförhöjningar. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 33,60 euro per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamför-
Gällande lydelse Föreslagen lydelse 21 sörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur. Om barnet så som avses i 11 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till kommunen eller om bidraget med stöd av 12 1 mom. betalas till barnet självt, är barnbidraget 535 mark per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 200 mark per kalendermånad. sörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur. Om barnet så som avses i 11 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till kommunen eller om bidraget medstödav12 1mom.betalastillbarnet självt, är barnbidraget 90 euro per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 33,60 euro per kalendermånad. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
22 2. om ändring av 5 b barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) 5 b 1 mom., sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 5b Grunderna för utjämningsersättning En kommun har rätt att från utjämningssystemet i ersättning få 70 procent av sådana kostnader som orsakas av barnskyddsåtgärder som finns antecknade i vårdplaner enligt 11 i denna lag och som familjevis sammanräknat överskrider 150 000 mark om året (kommunens självrisk), räknat från den dag den första vårdplanen uppgjordes. 5b Grunderna för utjämningsersättning En kommun har rätt att från utjämningssystemet i ersättning få 70 procent av sådana kostnader som orsakas av barnskyddsåtgärder som finns antecknade i vårdplaner enligt 11 i denna lag och som familjevis sammanräknat överskrider 25 000 euro om året (kommunens självrisk), räknatfrånden dag den första vårdplanen uppgjordes. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
23 3. om upphävande av 6 2 mom. lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna föreskrivs: Gällande lydelse De förhöjda underhållsbidrag, vilka sluta på mindre belopp än en mark, skola vid uppställandet av tabellerna utjämnas till närmast högre markbelopp. Föreslagen lydelse 6 (2 mom. upphävs) 1 Genom denna lag upphävs 6 2 mom. lagen den 16 december 1966 om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/1966). 2 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
24 4. om ändring av lagen om underhållstrygghet ändras i lagen den 7 augusti 1998 om underhållstrygghet (671/1998) 7 1 mom., 13 3mom.och19 2mom.somföljer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 7 Fullt underhållsstöd Underhållsstödets belopp för ett barn är 637 mark per kalendermånad för en underhållsskyldig om inte något annat bestäms nedan. 7 Fullt underhållsstöd Underhållsstödets belopp för ett (1) barn är 112,52 euro per kalendermånad för en underhållsskyldig om inte något annat bestäms nedan. 13 Betalningstidpunkt och betalningssätt Underhållsstöd betalas i fulla mark. Utan hinder av 7 och 8 utbetalas inte en underhållsstödpost vars belopp per barn och underhållsskyldig är mindre än 30 mark. Utan hinder av 7 och 8 utbetalas inte en underhållsstödspost vars belopp per barn och underhållsskyldig är mindre än 5,04 euro. 19 Ersättningsordningen för kommunens regressfordran Betalningar som den betalningsskyldige gjort senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige skall användas till en regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla. Om två eller flera kommuner har regressfordran för samma kalenderår fördelas de influtna medlen i förhållande till kapitalen. Vid fördelningen kan en regressfordran Betalningar som den betalningsskyldige gjort senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige skall användas till en regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla. Om två eller flera kommuner har regressfordran för samma kalenderår fördelas de influtna medlen i förhållande till kapitalen. Vid fördelningen kan en regressfordran
Gällande lydelse Föreslagen lydelse 25 som underskrider ett markbelopp som bestäms genom förordning lämnas obeaktad. som underskrider ett belopp som bestäms genom förordning lämnas obeaktad. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
26 5. om ändring av 16 militärunderstödslagen ändras i militärunderstödslagen av den 20 augusti 1993 (781/1993) 16 som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 16 Betalningssätt. Förlust av militärunderstödspost Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på det konto i ett penninginstitut i Finland som sökanden meddelar. Betalningsdag är den första bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar eller kompletterande tjänstgöring eller hans anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning. En enskild understödspost kan dock betalas också på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in understödet på kontot eller om sökanden eller understödstagaren anger någon särskild orsak som folkpensionsanstalten godkänner. Beloppet av det understöd som skall betalas avrundas till hela mark så att om den del som överstiger en helt markbelopp är 50 penni eller mindre, sänks beloppet till närmaste hela mark, och om den är större än 50 penni, höjs beloppet till närmaste hela mark. Om den post som skall betalas är mindre än 30 mark betalas understödet inte. Mottagaren går miste om en understödspost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat. 16 Betalningssätt. Förlust av militärunderstödspost Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på det konto i ett penninginstitut i Finland som sökanden meddelar. Betalningsdag är den första eller andra bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar eller kompletterande tjänstgöring eller hans anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning. En enskild understödspost kan dock betalas också på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in understödet på kontot eller om sökanden eller understödstagaren anger någon särskild orsak som folkpensionsanstalten godkänner. (3 mom. upphävs) Om den post som skall betalas är mindre än 5,04 euro betalas understödet inte. Mottagaren går miste om en understödspost som inte har lyfts inom sex månader från det den har kunnat lyftas, om det inte av särskilda skäl anses skäligt att besluta något annat.
Gällande lydelse Föreslagen lydelse 27 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmån enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
28 6. om ändring av 9 och 10 a lagen om utkomststöd ändras i lagen den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 9 1 mom. 1 punkten och 10 a 1 mom., av dessa lagrum 10 a 1 mom. sådant det lyder i lag 191/2001, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 9 Grunddelens storlek Utkomststödets grunddel per månad är 1) för ensamstående och en ensamförsörjare i första kommungruppen enligt folkpensionslagen (347/1956) 2 021 mark och in andra kommungruppen 1 934 mark. 9 Grunddelens storlek Utkomststödets grunddel per månad är 1) för ensamstående och en ensamförsörjare i första kommungruppen enligt folkpensionslagen (347/1956) 361,86 euro och i andra kommungruppen 346,29 euro. 10 a Sysselsättningspenning och reseersättning Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas i sysselsättningspenning 30 mark för varje dag som personen deltar i verksamheten. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). 10 a Sysselsättningspenning och reseersättning Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas i sysselsättningspenning 5,05 euro för varje dag som personen deltar i verksamheten. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Beslut och meddelande om beloppet av förmånen enligt denna lag får anges i euro redan innan lagen träder i kraft.
29 7. om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst upphävs i lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) 44, sådan den lyder i lagarna 359/1950 och 170/1958, samt ändras 7 1 mom., 8 2 mom., 10, 14 2 mom., 16 3 mom., 17, 18 1 mom. och 30 1mom., av dessa lagrum 7 1 mom., 8 2 mom., 16 3 mom. och 17 sådana de lyder i lagen 180/1971, 10 sådant det lyder i lagarna 622/1965, 304/1975 och 1225/1993, 14 2 mom. sådant det lyder i nämnda lag 972/1980 och 18 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1225/1993, som följer: Gällande lydelse 7 Dagpenning utgår, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, med 21 mark per dag från den dag sådan arbetsoförmåga begynte till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig. Livräntans fulla belopp är 5 000 mark om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 5 400 mark om året. Av livräntans fulla belopp utfaller en så stor del, som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad. Föreslagen lydelse 7 Dagpenning utgår, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, med 27,99 euro per dag från den dag sådan arbetsoförmåga begynte till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig. 8 Livräntans fulla belopp är 6 665,23 euro om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 7 198,44 euro om året. Av livräntans fulla belopp utfaller en så stor del, som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad. 10 Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta må utgivas: 1) åt den som på grund av en kroppsskada 10 Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta kan ges: 1) åt den som på grund av en kroppsskada
30 Gällande lydelse Föreslagen lydelse eller sjukdom råkat i ett så hjälplöst läge att han inte kan reda sig utan någon annans hjälp eller vars svåra skada eller sjukdom annars åsamkar honom osedvanligt men, högst 20 mark per dag så länge nämnda förutsättningar föreligger, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående; 2) åt den, vars protes eller annat hjälpmedel eller vars skada eller sjukdom som sådan medför särskild förslitning av gångkläder, högst 540 mark om året; 3) åt den, som har motordriven invalidcykel eller i dess ställe annat motordrivet fordon, för drifts- och servicekostnader 400 mark om året, likväl så, att för drifts- och servicekostnader för bil erlägges 800 mark om året; 4) åt blind, som har utbildad ledarhund, 3 mark 20 penni per dag; samt 5) åt den vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och vars utkomst på grund av kostnader för sjukdom som drabbat honom eller en i 9 1 och 3 mom. nämnd anhörig eller av andra särskilda skäl har försvårats, högst 1 700 mark om året; om den skadade eller insjuknade har fyllt 65 år eller om det kan bedömas att de förhållanden som här avses kommer att fortbestå tills vidare, får tilläggsdel till livränta även beviljas i förskott, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående. Åt den som är svårt invalidiserad eller sjuk och som för att kunna reda sig i hemvård fortlöpande åsamkas betydande kostnader, vilka försvåra hans utkomst, kan såsom i 1 mom. 5 punkten avsedd tilläggsdel beviljas högst 4 000 mark om året. eller sjukdom har råkat i ett så hjälplöst läge att han inte kan reda sig utan någon annans hjälp eller vars svåra skada eller sjukdom annars åsamkar honom osedvanligt men, högst 26,66 euro per dag så länge nämnda förutsättningar föreligger, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående; 2) åt den, vars protes eller annat hjälpmedel eller vars skada eller sjukdom som sådan medför en särskild förslitning av gångkläder, högst 719,84 euro om året; 3) åt den, som har motordriven invalidcykel eller i dess ställe annat motordrivet fordon, för drifts- och servicekostnader 533,22 euro om året, likväl så, att för drifts- och servicekostnader för bil erlägges 1 066,44 euro om året; 4) åt blind, som har utbildad ledarhund, 4,27 euro per dag; samt 5) åt den vars invaliditetsgrad är minst 20 procent och vars utkomst på grund av kostnader för sjukdom som drabbat honom eller en i 9 1 och 3 mom. nämnd anhörig eller av andra särskilda skäl har försvårats, högst 2 266,18 euro om året; om den skadade eller insjuknade har fyllt 65 år eller om det kan bedömas att de förhållanden som här avses kommer att fortbestå tills vidare, får tilläggsdel till livränta även beviljas i förskott, dock inte längre tid än sex månader från inledandet av sådan vård på sjukhus eller någon annan anstalt som ersätts med stöd av denna lag och som uppskattas bli bestående. Åt den som är svårt invalidiserad eller sjuk och som för att kunna reda sig i hemvård fortlöpande åsamkas betydande kostnader, vilka försvårar hans utkomst, kan såsom i 1 mom. 5 punkten avsedd tilläggsdel beviljas högst 5 332,18 euro om året. 14 1) för änka 3 840 mark; 2) för barn 2 160 mark och för föräldralöst barn därutöver 2 160 mark; Försörjningspensionens årliga belopp är: 1) för änka 5 118,89 euro; 2) för barn 2 879,38 euro och för föräld-
Gällande lydelse Föreslagen lydelse 31 3) för förälder 2 160 mark; samt 4) för annan anhörig 960 mark ralöst barn därutöver 5 758,75 euro; 3) för förälder 2 879,38 euro; samt 4) för annan anhörig 1 279,72 euro. Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 3 700 mark och för föräldrar högst 2 000 mark för vardera. 16 Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 4 932,27 euro och för föräldrar högst 2 666,09 euro för vardera. 17 Har kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, erlägges i begravningshjälp 1 200 mark till den avlidnes dödsbo, såframt begravningskostnaderna erlagts ur dess medel eller om begravning ej kunnat äga rum på grund av att den avlidnes lik icke anträffats. I annat fall erlägges i begravningshjälp till den, som dragit försorg om begravningen, beloppet av de därav föranledda kostnaderna, dock icke mer än vad till dödsbo får erläggas. 18 En skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad enligt 8 har fastställts till minst 20 procent kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp år, om sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 4 800 respektive 4 100 mark om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 3 200 respektive 2 750 mark om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. 17 Har kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, erlägges i begravningshjälp 1 599,65 euro till den avlidnes dödsbo, såframt begravningskostnaderna erlagts ur dess medel eller om begravning ej kunnat äga rum på grund av att den avlidnes lik icke anträffats. I annat fall erlägges i begravningshjälp till den, som dragit försorg om begravningen, beloppet av de därav föranledda kostnaderna, dock icke mer än vad till dödsbo får erläggas. 18 En skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad enligt 8 har fastställts till minst 20 procent kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp är, om sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 6 398,62 respektive 5 465,48 euro om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 4 265,74 respektive 3 665,87 euro om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. 30 Dagpenning utbetalas i efterskott högst gång i månaden. Livränta, tilläggsränta, försörjnings pension och tilläggsförsörjningspension erläggas, såvitt genom för- 30 Livränta, tilläggsränta, försörjningspension och tilläggsförsörjningspension betalas månatligen, om inte något annat föreskrivs genom förordning.